Titta

UR Samtiden - Elevhälsa

UR Samtiden - Elevhälsa

Om UR Samtiden - Elevhälsa

Föreläsningar från Elevhälsa 2015. Skolan är en plats för lärande, vänskap och kreativitet. Men också en plats där elever blir mobbade, där vissa mår dåligt och dit vissa elever vägrar att gå. Hur kan vi skapa en tryggare och bättre skola? Inspelat den 27-28 januari 2015 i Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Elevhälsa : Förstärkt elevhälsa i KolsvaDela
  1. Hej på er! Johan Hallberg heter jag.
    Jag är rektor i Kolsva skolområde-

  2. -som består av
    Malmaskolan och Odensvi skola.

  3. En större F-9-skola på centralorten-

  4. -och en mindre landsbygdsskola
    med bara lite över 40 elever:

  5. Odensvi skola med låg-
    och mellanstadium och förskoleklass.

  6. Kolsva, ja. 450 års järnhantering.

  7. Man kan känna igen Kolsvastädet
    i västernfilmer.

  8. Då blir vi i Kolsva lite extra glada
    när filmkameran svischar förbi-

  9. -städet i västernfilmen,
    och så ser man att det står Kohlswa.

  10. Men vad är 450 års järnhantering mot
    två säsonger av Ernst Kirchsteiger?

  11. Det gick ganska snabbt
    att få Kolsva på kartan på det viset-

  12. -med två stycken serier.

  13. Och orangeriet
    som renoverades i tv-programmet-

  14. -står där, så det kan man titta på
    om man besöker oss i Kolsva.

  15. Jag twittrar ibland om elevhälsa.
    Har jag några twittrare här?

  16. 5-10 stycken, kanske.

  17. Twitter är ett utmärkt socialt medium
    att diskutera jobbfrågor i.

  18. Så kan man lägga upp
    semester och mat på Facebook.

  19. Men på Twitter är det många
    som diskuterar jobb och elevhälsa.

  20. Det finns många tankar kring skol-
    utveckling och elevhälsa på Twitter.

  21. Man skapar sig ett konto
    och man kan heta nåt käckt som jag.

  22. hallbergs_tanke heter mitt konto.

  23. Det här kallas hashtag elevhälsa.

  24. Men jag är svensklärare
    och säger fyrkant. Fyrkant elevhälsa.

  25. Skriver man #elevhälsa
    i diskussionen man är med i-

  26. -hamnar alla som har skrivit så
    i ett flöde-

  27. -så att man kan läsa
    varandras tankar.

  28. Leta reda på mig där,
    så kan vi diskutera.

  29. Om nån vill smyga upp telefonen under
    bordsskivan nu under tiden-

  30. -går det också jättebra. Då får jag
    samma utmaning som alla lärare.

  31. Man måste vara mer intressant än
    en smartphone - varje dag.

  32. Jag fick skriva ett kapitel i en bok
    som kom ut i våras.

  33. Den heter "Evidensbaserad elevhälsa"
    och riktar sig till hela elevhälsan-

  34. -i en skola, en kommun
    eller ett utbildningsföretag.

  35. Där kan man läsa tankar om
    skolsköterska, skolläkare-

  36. -kurator, speciallärare, special-
    pedagog och andra, liksom rektor.

  37. Jag skriver om
    rektors ledarskap i elevhälsan.

  38. Den finns på bibliotek. Eller
    så kan man beställa den, om man vill.

  39. Här är en stilig löpsedel.
    Vår lokaltidning Bärgslagsbladet-

  40. -skrev i juni 2012
    "Unikt bra betyg i Kolsva".

  41. Visst är den snygg?
    Jag ville bara visa den.

  42. Tittar man på utvecklingen kring
    elever som klarar skolan så pass-

  43. -att man kan söka vidare till
    gymnasiet-

  44. -så är det en mer otäck läsning.

  45. Den här grafen
    visar utvecklingen från 1998-

  46. -när man började mäta i
    gamla läroplanens regi, så att säga.

  47. 1998 var 91,4 procent av eleverna
    behöriga till gymnasiet.

  48. Och sen har det dalat.
    Det är nåt slags utförsåkning-

  49. -fram till 2011 när man landade på
    omkring 87 procent.

  50. Sen har det legat på
    omkring 87 procent sen dess.

  51. Det betyder att
    12 000 årskurs 9-elever-

  52. -slutar sin grundskola varje sommar-

  53. -utan att kunna komma vidare till
    gymnasiet.

  54. Procentenheter i all ära, men
    tänker vi oss 12 000 15-16-åringar-

  55. -som inte har klarat grundskolan
    så att man kan söka till gymnasiet-

  56. -då blir det
    frustrerande och utmanande.

  57. En trigger till att arbeta vidare med
    de viktiga frågor-

  58. -som vi inom elevhälsa och skol-
    ledning har på vårt bord varje dag.

  59. Lägst i landet för ett år sen var en
    kommun där 64 procent av eleverna-

  60. -var behöriga till gymnasiet.
    Där har man en utmaning.

  61. Om den
    som inte kommer in på gymnasiet-

  62. -kan bli kvar på orten länge...

  63. Då kan man gå
    från ena nämndens ansvar-

  64. -till den andra, på ganska få år.
    Då pratar jag om socialnämnd.

  65. Det kostar samhället mycket-

  66. -om ungdomarna inte har fått
    det stöd man har rätt till i skolan.

  67. Får man det stöd man har rätt till
    tänker lagstiftaren-

  68. -att man också
    ska kunna klara skolan.

  69. Vi ska se på vad som reglerar elevers
    rätt till undervisning och stöd.

  70. Jag började på allvar fundera kring
    det som kom att bli elevhälsa-

  71. -omkring år 2004, när jag precis
    hade tillträtt som rektor i Kolsva.

  72. Jag och min kollega tänkte: "Är det
    så att 15 procent av våra elever..."

  73. Bara 85 procent av våra elever
    klarade skolan då.

  74. "Är det så
    att 15 procent av våra elever"-

  75. -"inte verkar vara danade till
    att klara skolan?"

  76. Det hade sett ut ungefär lika år från
    år, så länge man hade kunnat mäta-

  77. -i det här systemet som vi pratar om.

  78. 15 procent varje år.

  79. Nån sa: "Det är ungefär så många som
    tidigare gick ner till industrin."

  80. "Så på en ort som Kolsva kanske
    15 procent inte klarar skolan."

  81. Det trodde vi inte på.
    Vi funderade kring vad som var fel.

  82. Det var en välfungerande skola med
    en hel del riktigt engagerade lärare-

  83. -som ville göra klokt.
    Elevvårdsteam och skolhälsovård-

  84. -arbetade för
    att eleverna skulle klara skolan.

  85. Men inte tillsammans
    och inte strukturerat.

  86. Vi satte i gång
    ett förändringsarbete.

  87. Rektorsutbildningen
    var i gång för min del.

  88. Fem år,
    säger de på universitetet i Uppsala-

  89. -att det ska ta att starta en
    förändringsprocess och se resultaten.

  90. "Det borde kunna gå på 2,5 år",
    tänkte jag. Och det gjorde det inte.

  91. Men jag tänkte efter två år
    att det faktiskt syntes skillnad.

  92. Det var inte längre 85 procent bara
    som var behöriga till gymnasiet.

  93. Utan det rörde på sig. Efter två år
    mötte våra värden nästan rikssnittet.

  94. Vi kände
    att vi var på väg åt rätt håll.

  95. Och sen sköt det i höjden.
    Och det dalade litegrann året därpå.

  96. Vi fick analysera varför.
    Men sen har det legat på 100 procent.

  97. Fyra år i rad. Och min prognos är
    att det blir ett femte år.

  98. En fråga om att förändra elevhälsan
    till ett stödsystem för lärare-

  99. -så att man inte känner att
    man står ensam med sin frustration-

  100. -kring en elev eller en grupp
    i ett klassrum.

  101. Att förändra elevhälsan till
    att bli en plats att komma till-

  102. -när man känner att man behöver få
    konsultation, få stöd i sitt arbete-

  103. -och få nya tankar kring hur man ska
    komma vidare med enskilda elever-

  104. -eller med en grupp eller en klass.

  105. 2012 gick Anna Ekström,
    Skolverkets generaldirektör, ut-

  106. -och sa att vi
    måste förändra vårt arbete i skolan-

  107. -för de 12 000 eleverna om året
    som inte kommer vidare. Hon skrev:

  108. Det är ju självklart.

  109. Men 2012 valde man att säga det
    tydligt till Sveriges skolor-

  110. -i olika kommuner
    och olika organisationer.

  111. Ekström hade säkert förfärats över
    Socialstyrelsens "Social rapport"-

  112. -som hade kommit ut två år tidigare-

  113. -som talar om att klara grundskolan
    som en skyddsfaktor för livet.

  114. För där kan vi läsa:

  115. Att klara grundskolan är en stark
    skyddsfaktor för resten av livet.

  116. Den har ett egenvärde-

  117. -även för den elev som
    inte sen klarar gymnasiet på en gång.

  118. Senare, när något i livet som kanske
    behövde rätas upp, har rätats upp-

  119. -kan du med en avklarad grundskola
    söka vidare t.ex. via folkhögskola-

  120. -eller via Komvux och utbilda dig
    och komma vidare ut i arbetslivet.

  121. Men har du inte fått med dig
    skyddsfaktorn en avklarad grundskola-

  122. -blir det mycket svårare. Det ser jag
    att man kan se i statistiken också.

  123. Och så använder man i "Social
    rapport" ordet utbildningskedjan.

  124. "Ju tidigare utbildningskedjan bryts
    desto sämre framtidsutsikter."

  125. Om man har slutat gå till skolan
    i årskurs 7...

  126. Om man har blivit det man kallar
    hemmasittare... Dropout sa man förut.

  127. Om man inte längre känner att skolan
    har nånting att erbjuda mig.

  128. Om man som förälder känner "skola är
    inte nåt som fungerar för mitt barn".

  129. Då har eleven
    långt tillbaka till skolan.

  130. När vi började utveckla
    vägar tillbaka för hemmasittare-

  131. -för 4-5 år sen, trodde jag inte
    att alla skulle komma tillbaka.

  132. Men de har gjort det, en i taget,
    under de här åren.

  133. Det är ett ganska enkelt system.
    Vi har en kort startsträcka.

  134. Man ska inte kunna vara
    borta från skolan-

  135. -så länge att man börjar etablera
    ett nytt beteende och inte går upp.

  136. Då kommer skolan hem. En lärare har
    hemundervisning som del i tjänsten.

  137. Skolan kommer hem. Vid köksbordet
    eller i pojk- eller flickrummet-

  138. -visar skolan
    att du inte kan sluta vara elev.

  139. Då är vi här och låter dig vara elev
    vare sig du vill eller inte.

  140. Man har som hemundervisande lärare
    med sig undervisningsmaterial-

  141. -i några ämnen där man vet
    att eleven känner sig ganska trygg.

  142. Men den viktigaste uppgiften för
    den hemundervisande läraren i början-

  143. -är inte att det blir poäng på prov.

  144. Utan det är att etablera en god
    relation mellan eleven och skolan.

  145. För allt står och faller med om
    det finns nån tillitsfull relation-

  146. -mellan skolan och en elev som inte
    går där. Och mellan alla elever.

  147. När hemundervisningen
    har kommit en bit på väg-

  148. -flyttas undervisningen från hemmet
    till skolan, fast efter skoltid.

  149. Samma lärare
    tar med sig eleven till skolan-

  150. -och eleven får känna
    hur det känns att vara där igen.

  151. Nåt som ofta har varit förknippat med
    obehag eller kanske ångestkänslor.

  152. Hemundervisningen fortsätter i skolan
    fast efter skolan.

  153. En period. Några veckor ibland,
    ibland några dagar.

  154. Tills den kan komma tillbaka in i
    klassrummet.

  155. Så kan elever komma tillbaka.

  156. Det handlar om att vi ser att det är
    skolans uppdrag att jobba så här.

  157. Vi har en frikostig skollagstiftning,
    som jag ska försöka visa er.

  158. Den gör att vi som skola kan säga:
    Eleverna är våra.

  159. Vi har
    ett skolpliktsuppdrag att fylla.

  160. Därför väljer vi att åka hem till en
    elev som inte vill komma till skolan.

  161. Frikostigheten i lagstiftningen
    ska jag visa på alldeles strax.

  162. Vi i skolan fastnar ofta i "om".

  163. "Om det bara vore så
    att vi hade mer pengar..."

  164. "Om vi bara hade bättre möjligheter
    till ett bra schema."

  165. "Om ändå inte den där lärarkollegan
    jobbade i just mitt arbetslag."

  166. "Om ändå inte Kalle hade en pappa som
    inte anser att skolan är viktig."

  167. "Om jag ändå inte hade haft Lottas
    syster förut som var precis likadan."

  168. Så kan det låta,
    något överdrivet hoppas jag-

  169. -i lärarrum och arbetslagskontor.

  170. Men om vi förändrar
    sånt som vi visst kan förändra-

  171. -kan vi få ändring och utveckling
    i skolan.

  172. För vi kan välja att arbeta
    med elevhälsa på ett annat sätt.

  173. Vi kan välja att använda
    alla skollagens möjligheter-

  174. -att ge elever vad de har rätt till.

  175. Det går att förändra saker i skolan
    som inte är givna från nån nämnd.

  176. Sen är det varje skolledares uppdrag
    att för sin politiska nämnd el. dyl.-

  177. -verka för att saker som verkar
    omöjliga eller givna från början-

  178. -också kan förändras.
    Så är det naturligtvis.

  179. Den här bilden har snurrat runt på
    sociala medier under nåt år.

  180. Det är magistern och hans elever
    som fungerar på många olika sätt.

  181. Så säger han:

  182. "För ett schyst urval måste ni alla
    examineras på samma sätt."

  183. "Var vänlig klättra upp för trädet."

  184. Och så tittar hans elever på honom
    och tänker kanske:

  185. "Hur ska det gå till?"
    "Ja visst", tänker en annan.

  186. Magistern tänker att alla ska göra
    på samma sätt, då blir det rättvist.

  187. Man kan tänka lite annorlunda.
    Apan kommer att klara sig själv.

  188. Men han kan också hjälpa andra.

  189. Jag tänker att elefanten kan lyfta
    guldfiskskålen med guldfisken i-

  190. -och sätta upp den i en grenklyka.

  191. Jag tänker att när elefanten står där
    och lindar sin snabel runt en gren-

  192. -så är kunskapskravet,
    att vara i trädet, uppfyllt.

  193. Kanske har magistern sin arsenal av
    särskilt stöd här bakom katedern-

  194. -och att det är där motorsågen finns.

  195. Visst ska man upp i trädet,
    men måste det stå upp?

  196. Så behöver vi fundera i elevhälsan.
    Vi ska aldrig rucka på kunskapskrav.

  197. Men hur kan vi ge en elev
    det stöd den har rätt till-

  198. -för att kunna klara det kravet?

  199. Här är de!
    Mina favoritparagrafer i skollagen.

  200. Har ni några favoritparagrafer i
    skollagen? Annars kan jag tipsa er.

  201. Paragraf 8 i kapitel 3.

  202. Kapitel 3 handlar om elevens rätt
    till undervisning och rätt till stöd.

  203. Paragraf 8 börjar ungefär:
    "Om någon som arbetar i skolan"-

  204. -"befarar att en elev riskerar
    att inte klara kunskapskrav"-

  205. -"så ska det anmälas till
    skolans rektor."

  206. "Rektor ska skyndsamt utreda
    behovet." Fort ska det gå.

  207. "Om en utredning visar att
    en elev är i behov av särskilt stöd"-

  208. -"ska han eller hon ges sådant stöd."
    Om skolan har råd.

  209. Nej, det finns ingen sån bisats, utan
    det är en tvingande lagstiftning.

  210. Man är tydlig med
    hur det ska gå till.

  211. Om utredningen visar att eleven
    är i behov av särskilt stöd-

  212. -ska han eller hon ges ett sånt stöd.
    Så har man formulerat sig.

  213. Trots att det är så tydligt spetsar
    lagstiftaren till det i paragraf 10-

  214. -som gäller grund-, special-
    och sameskolan - inte gymnasiet.

  215. Om det skulle bli verklighet med
    obligatorisk gymnasieskola-

  216. -är det rimligt att den här
    paragrafen också gäller gymnasiet.

  217. Där står
    att det särskilda stödet ska ges-

  218. -på det sätt
    och i den omfattning som behövs.

  219. Visst har de snärjt in oss snyggt i
    lagstiftningen?

  220. Man har rätt till stöd och
    det ska ges på det sätt som behövs.

  221. Uppfylls det varje dag
    i svensk skola? Nej. Ett dilemma.

  222. Det är därför 12 000 elever när "Den
    blomstertid nu kommer" har tonat ut-

  223. -står utan avklarad grundskola.

  224. Det är inte fel på lagstiftningen.

  225. Bilderna är från Skolverkets Agneta
    Nilsson som var undervisningsråd där.

  226. De inspirerade oss mycket
    i vår process.

  227. Agneta frågade flickor apropå stress-

  228. -vad grundskolan
    hade kunnat göra bättre.

  229. Det var flickor på gymnasiet. Råden
    som eleverna ger oss är generella.

  230. Jag vill visa två stycken
    som vi har jobbat med.

  231. Vi tänker att goda relationer
    är grunden till att bygga skolkultur.

  232. Skolkultur, värdegrund och elevhälsa
    är begrepp som ligger nära varandra.

  233. Då bör man jobba med
    möjligheter till goda relationer-

  234. -för att kunna få
    en fungerande elevhälsa.

  235. Punkten i mitten...

  236. Man önskade regelbundna träffar med
    sin mentor eller kontaktlärare.

  237. Klassföreståndare hette det förr.

  238. Man önskade regelbundenhet. Oftast
    träffar man som grupp sin mentor-

  239. -20 minuter i veckan.

  240. Det är inte mycket tid för att kunna
    bygga och etablera en god relation.

  241. Vi prövade tidigt att låta
    den där tiden finnas varje dag.

  242. Om man i en högstadieorganisation kan
    bygga ett schema-

  243. -där man som mentor
    träffar sin grupp varje dag-

  244. -50 minuter två dagar i veckan
    och 10 minuter de andra dagarna.

  245. Då ger man dem
    tidsmässiga förutsättningar-

  246. -för att kunna upprätthålla
    goda relationer med sina elever.

  247. Man får lära från klassisk
    låg- och mellanstadieorganisation-

  248. -hur viktigt det är att man lär känna
    sin fröken eller magister.

  249. Möjligheten att etablera god relation
    med sin mentor på högstadiet.

  250. Och det gör skillnad.

  251. Det har kunnat bli
    en del i att förstärka mentorsrollen-

  252. -så att man som mentor har ett större
    ansvar för den egna gruppen.

  253. Också i elevhälsofrågor.

  254. Också när det är elever
    som behöver mer än de flesta andra-

  255. -för att klara skolan. En omskrivning
    för elever i behov av stöd:

  256. "Elever som behöver nåt mer än de
    flesta andra för att klara skolan."

  257. Sen önskade man också... En annan
    punkt från Agnetas powerpoint.

  258. Samarbete mellan lärare
    om prov och inlämningsuppgifter.

  259. Är det nåt slags naturlag?

  260. Att ha examination före höst-, jul-,
    sport-, påsk- och sommarlov.

  261. Det är nog inte en naturlag, men det
    är väldigt vanligt i svensk skola.

  262. Hur kan man koordinera det där?
    Ett försök som har gett resultat-

  263. -är att lärarna mejlar sina examinat-
    ionstillfällen till administratören-

  264. -som lägger upp dem på nätet
    så att elever och föräldrar kan se.

  265. Hon mejlade tillbaka när man hade två
    eller tre i samma klass samma vecka.

  266. "Fullt. Välj ett annat tillfälle."
    Det var inte populärt i början.

  267. Men det gör spridningen bättre,
    samtidigt som diskussionen kring-

  268. -hur vi mäter hur eleverna uppnår
    kunskapskrav på andra sätt också-

  269. -än genom prov, gör att stressen
    kan minska för eleverna.

  270. Vi vet att
    gruppen flickor från 14 år och uppåt-

  271. -upplever starkare stress.

  272. Och gruppen pojkar i samma ålder blir
    större, med samma stressymptom.

  273. Då måste vi kunna hitta lösningar
    till att det inte tornar upp sig.

  274. En annan del i det arbetet
    har varit att ge-

  275. -tips och tricks kring
    hur man lär sig.

  276. Hur läser man läxor? Hur planerar man
    i en almanacka eller i sin telefon?

  277. Hur lägger man in i sin telefon,
    på ett bra sätt, uppgifter-

  278. -så att du inte hamnar efter eller
    inte har koll på läget? Studieteknik.

  279. I dag har vi i början av varje termin
    uppdrag till varje lärare-

  280. -att prata studieteknik med gruppen.
    Det ser olika ut i engelska och SO.

  281. Vem kan råda eleverna bäst
    i studieteknik-

  282. -om inte läraren i just det ämnet?

  283. Särskilt om läraren får fortbildning
    själv i modern studieteknik.

  284. Bilden visar att två miljoner elever
    går till skolan i Sverige varje dag.

  285. En massa ungar. Dem har
    vi som arbetar i skolan ansvar för.

  286. De ska må bra. Det ska kännas bra
    att gå till skolan.

  287. Det ska t.o.m. kännas bra att
    tänka på att det är skola i morgon.

  288. Man ska få det stöd man har rätt till
    och kunna klara skolan.

  289. Alla elever behöver ha en skola som
    arbetar främjande och förebyggande.

  290. En skola som arbetar främjande-

  291. -för att alla elever ska kunna
    utvecklas så långt det är möjligt.

  292. Som har skapat rutiner och en skol-
    kultur där alla får en skjuts framåt.

  293. En skola som arbetar förebyggande-

  294. -där man har funderat ut vad som
    brukar återkomma, som vi inte vill-

  295. -och göra nånting åt det. Skapa
    rutiner så att sånt inte upprepas.

  296. Ett konkret exempel är från en skola
    där man hade ett omklädningsrum-

  297. -där man kunde slita upp dörren
    och titta rakt in, ända in i duschen.

  298. För dörren var precis mitt över.

  299. Det gjorde
    att elever inte ville byta om-

  300. -och inte kunde vara med på idrotten.

  301. Ett konkret förebyggande arbete är
    en vägg nån meter innanför dörren-

  302. -så att man bara tittar in i den.
    Många skolor är byggda på det sättet.

  303. Det är nåt slags ingenjörskonst
    från 70-talet som lever kvar.

  304. Det handlar också om
    mobbnings- och kränkningssituationer.

  305. Man kan med en elevgrupp gå runt
    på skolan och titta över platser-

  306. -där det brukar bli mer kränkning,
    där vuxna inte finns tillgängliga.

  307. Ska man ha kvar såna platser,
    då kan vuxna behöva finnas där.

  308. Vill man inte ha kvar dem bör det
    finnas andra ställen där vuxna är-

  309. -som finns till för eleverna.

  310. Och det handlar om
    undervisningen i klassrummet.

  311. Vad finns det för situationer
    där inte alla kan klara ett moment?

  312. Hur kan man lägga upp det då?

  313. Med alternativ där alla kan vara med
    och alla kan få lyckas.

  314. Att arbeta främjande och förebyggande
    är grunden för alla elever.

  315. 20-30 procent, menar SKL,
    behöver särskilt stöd-

  316. -eller extra anpassning i
    klassrummet, för att klara skolan.

  317. 20-30 procent? Då är det ju
    helt normalt i ens klass-

  318. -att några elever
    behöver nåt mer än de flesta andra.

  319. En lärare sa:

  320. "Jag önskar att jag nån gång fick den
    där klassen där man kan jobba på."

  321. Och det är ju inte så det ser ut.
    Den vanliga klassen eller gruppen-

  322. -är en där 20-30 procent behöver
    nånting annat än de flesta andra.

  323. Tur är väl det, så vi får utmaningar.

  324. 2-3 procent behöver omfattande
    insatser för att kunna klara skolan.

  325. Lärare kan komma frustrerade till
    rektorsexpeditionen och säga:

  326. "Jag orkar inte! Jag har försökt."

  327. "Nu har de här föräldrarna reagerat
    på hur det är i skolan."

  328. Man lämnar över till rektor
    som måste göra nånting.

  329. Man säger oftast inte det-

  330. -men läraren önskar
    att eleven inte var i klassrummet.

  331. Så att man fick hitta en lösning, så
    att de kunde jobba på i klassrummet.

  332. Men lösningen är ett stödsystem
    så att läraren mycket tidigare-

  333. -kan komma till elevhälsan
    för att dela sin oro kring eleven-

  334. -så att det inte blir snöbollseffekt-

  335. -som skapar
    den här riktiga oron hos läraren.

  336. De 2-3 procenten, de allra flesta
    av dem ska gå i skolan-

  337. -i sin vanliga klass. En liten andel
    kan behöva ha sin undervisning-

  338. -i särskild undervisningsgrupp.
    Också reglerat i skollagen.

  339. Men det ska till
    när alla andra vägar är prövade.

  340. Efter bedömningen att eleven
    inte klarar fler misslyckanden-

  341. -måste vi sätta in eleven
    i ett sammanhang som vi vet fungerar.

  342. Har man byggt
    en särskild undervisningsgrupp-

  343. -utan att det är två assistenter,
    en unge och en skrubb att ha dem i...

  344. Med behörig personal, undervisning i
    alla skolans ämnen, lämpliga lokaler.

  345. Då kan det vara räddningen för
    en liten, liten andel elever.

  346. Därför ska man använda sig av
    hela lagstiftningen.

  347. Vi ska inkludera för nästan alla
    elever, men det finns några elever-

  348. -som klarar skolan med lagstiftningen
    "särskild undervisningsgrupp".

  349. Men då ska det vara på riktigt.
    Inget som man blir bortskuffad till.

  350. Man ska vara integrerad i skolan och
    vara med i den sociala gemenskapen.

  351. Men man kan behöva ha
    en anpassning.

  352. Och det kan för några få elever vara
    en särskild undervisningsgrupp.

  353. Sen gäller det att se
    att det är ett och samma barn-

  354. -som börjar i förskolan kanske,
    som ettåring.

  355. Som tar sig igenom utbildnings-
    systemet. Förskola, förskoleklass-

  356. -grundskolan
    och vidare till gymnasiet.

  357. Vi får inte nya barn hela tiden,
    utan de har gått i skolan rätt länge.

  358. Därför har vi tänkt att samla upp
    kunskap från förskolorna-

  359. -som de flesta elever kommer till
    vårt skolområde ifrån.

  360. Den kunskap som förskollärare har
    om barnen vill vi ha del av i skolan.

  361. Och det finns alla möjligheter
    med nuvarande sekretesslagstiftning.

  362. Inget barn i behov av stöd ska vara
    en överraskning i förskoleklass.

  363. Så har vi tänkt i många år
    och det fungerar väl sen några år.

  364. Och det är respektfullt för
    kloka medarbetare i förskolan-

  365. -att grundskolan
    efterfrågar och vill använda-

  366. -den kunskap man har arbetat till sig
    under barnens år hos dem.

  367. Det är också viktigt i skolan, för
    de barn som har en fritidshemsplats-

  368. -att fritidspedagogernas röst hörs
    i elevhälsan.

  369. De är nästan alltid bortglömda
    i elevhälsosammanhang-

  370. -fast man möter barnen
    i en annan situation-

  371. -och har kunskap kring barnen-

  372. -som gör skillnad
    även för klassrumssituationen.

  373. Vi har valt att jobba vidare på
    högstadiet med våra fritidsledare-

  374. -i vår kombinerade elevuppehålls-
    verksamhet och ungdomsgård.

  375. Fritidsledares och fritidspedagogers
    kunskap är värdefull och nödvändig-

  376. -för ett fullgott elevhälsoarbete.
    De har stora kunskaper.

  377. Här kommer
    en liten förskolekille eller -tjej.

  378. Och det är alltså
    samma barn under utveckling.

  379. 2001 kunde vi läsa
    "Från dubbla spår till elevhälsa".

  380. Man hade gjort en elevvårdsutredning
    och skulle slå ihop allting-

  381. -till det som blev elevhälsa.
    Elevvård, skolhälsovård-

  382. -och kloka lärare i lärargrupper
    som ville göra bra för elever.

  383. Allt skulle riktas framåt
    till det som skulle bli elevhälsa.

  384. Det tog lång tid. Från 2001
    fram till nya lagstiftningen.

  385. Men vi läste dokumenten 2004-2005.

  386. Och de blev vägledande för oss. Vad
    sa man då i korta drag? Jo, man sa:

  387. Ibland lever begreppen
    "skolhälsovård" och "elevvård" kvar.

  388. Ska man bygga nånting nytt-

  389. -tycker jag att man
    ska göra sig av med gamla begrepp.

  390. Det finns ingen "skolhälsovård", men
    det finns nånting nytt: "elevhälsan."

  391. Som svensklärare känner jag
    att begreppen är viktiga.

  392. Ska man gå från det ena till det
    andra ska de nya begreppen med.

  393. Skolhälsovården var duktig på att
    jobba med elevens fysiska välmående.

  394. Elevvården var duktig på
    pedagogiska spörsmål-

  395. -och hur eleven mådde
    i kränkningssituationer och sånt.

  396. I dag är det gemensamma målet
    att eleverna ska klara skolan.

  397. Då krävs metod. En metod är att det
    ska kännas bra att gå till skolan.

  398. En annan metod är att få rätt stöd.

  399. En tredje är utveckling av arbetet
    med inkludering och metodutveckling.

  400. De här delarna är vägen fram till
    målet att alla ska klara skolan.

  401. Det betyder att såväl lärare som
    elevhälsa behöver fokusera på målet.

  402. Gör vi allting rätt
    kan elever klara skolan.

  403. Då behöver vi utveckla delmetoder
    på vägen dit.

  404. Det här är elevvårdsteamet och skol-
    hälsovården i vår gamla organisation.

  405. Linda, Malin, Kent,
    Eva-Lena, Henrik, Maria...

  406. ...Mats, Gerd, Kristina, David...
    Och så en glad rektor här uppe också.

  407. David är kurator,
    han dinglade emellan.

  408. Det fanns ingen lagstiftning kring
    kuratorer. Det skulle bli nåt nytt.

  409. Det fanns kloka medarbetare
    och bra saker som uträttades.

  410. Men även andra gjorde bra saker.

  411. Ann-Cathrin
    är fritidsledare på högstadiet.

  412. Hon jobbade med praktiskt arbete mot
    mobbning och kränkning även tidigare.

  413. Men det var inte samordnat med det
    som skulle komma att bli elevhälsan.

  414. Lasse är anställd socionom
    i vårt skolområde.

  415. Han har ett uppdrag som mer påminner
    om socialsekreterarens.

  416. Han väcker elever ibland
    på morgnarna.

  417. Han åker hem till elever ibland
    och tar med dem till skolan.

  418. Stöd ska ske på det sätt
    och i den omfattning som behövs.

  419. I skolorganisationer behövs ibland
    nån som får elever till skolan.

  420. När elever är i skolan kan vi ge dem
    det stöd de har rätt till.

  421. Om vi väljer
    att tolka lagstiftningen så här-

  422. -är vi en del i att elever kan komma
    till skolan genom vår försorg.

  423. Det är ingen taxiverksamhet eller
    nån beställning av "wake up calls".

  424. Under en kort tid
    tar vi ett utökat ansvar-

  425. -för att elever
    inte ska bli hemmasittare.

  426. Lasse jobbar också i särskild under-
    visningsgrupp. En viktig medarbetare.

  427. Sen hade vi hela lärarkåren. I början
    av förändringsarbetet sa en del:

  428. "Spännande." Nån sa: "Jag blev lärare
    för att dessa frågor är så viktiga."

  429. Men många sa:
    "Det ska väl andra syssla med."

  430. "Jag är ju här för att undervisa."

  431. Känner ni igen den tanken?
    Det kan låta så.

  432. Då var vår stora utmaning,
    kring 2005-

  433. -att när vi var färdiga
    skulle lärarna känna-

  434. -att elevhälsa är nånting som hjälper
    mig att klara mitt arbete bättre.

  435. Det hjälper mina elever att nå målen.
    Därför är elevhälsan bra.

  436. Det tog fem år, som man hade sagt
    på rektorsutbildningen att det tar-

  437. -att genomföra stora förändringar.
    Men fem år senare-

  438. -visar alla lärare i sina utvärder-
    ingar och i sitt praktiska arbete-

  439. -att elevhälsan finns till för dem.

  440. För på vägen blev elevhälsan
    ett stödsystem för hela lärarkåren.

  441. Innan jag går in på "En väg in" -
    hur ärenden startas och följs upp-

  442. -vill jag nämna nåt kring
    elevhälsa, skolkultur och värdegrund.

  443. För det är begrepp
    som hör starkt samman.

  444. Skolkultur är nånting
    som man skapar tillsammans.

  445. Elevhälsan kan bli nåt slags
    värdegrundsbärare på en skola.

  446. Om man inom elevhälsan
    har talat sig igenom-

  447. -vad vi har för elevsyn, hur vi
    pratar om elever och deras föräldrar-

  448. -hur vi pratar om
    lärare som undervisar våra elever-

  449. -skapar du
    när lärare kommer till elevhälsan-

  450. -en grundkultur i
    var samtalsnivån ska vara nånstans.

  451. Om du på elevhälsan säger: "Jag
    är så trött på Kalle eller Lotta."

  452. "Jag har försökt.
    Hon fattar ingenting."

  453. Då ska elevhälsan vara så samkörd
    att man i stället lyfter fram-

  454. -det som faktiskt funkar hos Lotta.

  455. Så att samtalet vänder
    och blir nånting utvecklande.

  456. Vi måste tänka hela tiden-

  457. -på styrkor som vi vill få att växa
    hos elever och hos medarbetare.

  458. Det är lätt hänt och typiskt skola
    att fastna i det som inte fungerar.

  459. Så elevhälsan
    kan vara värdegrundsbärare.

  460. Det kan förändra en samtalston
    i ett helt lärarkollegium.

  461. Vår SYV nämnde hur han tycker
    att samtalstonen i lärarrummet är.

  462. Man sa ibland: "Där måste man väl få
    spy ur sig efter en lektion."

  463. Man kan tala om en lektion som har
    varit jobbig. Det händer fortfarande.

  464. Men det finns
    nånting i begreppsapparaten-

  465. -som är förändrat kring hur vi talar
    om lärare, elever och föräldrar.

  466. I bästa fall också
    hur man talar om skolledaren.

  467. Jag vill nämna nåt kring det projekt
    som vi har jobbat med i ett par år.

  468. "Att vända en klass - från kaos till
    ordning" med elevhälsan som verktyg.

  469. Jag vet inte
    hur det är på era skolor.

  470. Har ni upplevt nån klass där det bara
    är rörigt? Man försöker rätta till.

  471. Det är hög ljudnivå och
    svårt att få lektionerna att fungera.

  472. Såna klasser
    har vi då och då i Kolsva.

  473. Då kommer läraren till elevhälsan
    och beskriver situationen.

  474. Och så delar vi upp klassen i
    små grupper. 3-5 elever i varje.

  475. Och varje person i elevhälsan
    har en grupp.

  476. Då har vi ett frågebatteri med frågor
    kring hur det är i klassen.

  477. Vad fungerar bra?
    Vad händer när det inte funkar bra?

  478. Sen träffar varje person i elevhälsan
    sin grupp varje dag i 1-2 veckor.

  479. Du kan säga: "Vad kan du göra till i
    morgon för att det ska funka bättre?"

  480. Till elvaåringen i gruppen.

  481. Då får elvaåringen i uppdrag
    att visa sin fröken eller magister-

  482. -som inte vet
    hur samtalen har gått till-

  483. -att det kan bli skillnad för
    just mig som elvaårig elev.

  484. Om hela klassen
    är med om samtalen samtidigt-

  485. -och följer upp varje dag i 1-2
    veckor blir det förändring i klassen.

  486. Att i en klass där det har varit
    rörigt, på några dagar få uppleva-

  487. -en förändring i klassrumsklimatet-

  488. -då ruckas självbilden om gruppen,
    hur vi fungerar tillsammans.

  489. Utifrån det kan man starta
    ett förändringsarbete i klassen.

  490. Det här är hemskt roligt.

  491. Det genomförs runtom i Sverige
    där man har inspirerats av försöken.

  492. Jag har ett frågebatteri
    som ni via mejl kan efterfråga-

  493. -om ni är nyfikna på att arbeta med
    elevhälsan på det här sättet.

  494. Fantastiskt roligt
    är det under tiden.

  495. "En väg in" - metoden för att
    elevhälsan ska bli ett stödsystem-

  496. -för hela lärarkåren.

  497. Vi hade ett system med remisser-

  498. -när man ville ha i gång ett ärende
    med elevhälsan.

  499. På remissen skulle man beskriva
    problemet i en ruta - i Word.

  500. Rutan blev längre ju mer man skrev.
    Jag var jättenöjd att få till den.

  501. Men det blev inte bra,
    för man väntade alldeles för länge.

  502. I stället för att snabbt få i gång
    ett ärende-

  503. -såg man om det löste sig självt. Att
    fylla i en ruta, som dessutom växer-

  504. -blir ett hinder på vägen
    för att komma i gång med förändring.

  505. Så vi tog bort remissen
    och lade till fler mötesträffar.

  506. Nu kan man möta elevhälsan tre gånger
    i veckan, ganska korta möten.

  507. Jag vet skolor med en och två gånger
    i veckan om man har färre elever.

  508. Men det ska vara snart och snabbt.

  509. Man bokar tid och man kommer till
    den samlade elevhälsan.

  510. Och där
    samtalar man om sitt dilemma-

  511. -kring en elev eller en klass
    just nu.

  512. Man kommer till elevhälsan och blir
    lyssnad på. Det är det viktigaste.

  513. När läraren kommer
    har vi uppfyllt lagkravet-

  514. -att tala om din oro för en elev som
    riskerar att inte klara kunskapskrav.

  515. Läraren berättar för alla som är
    samlade. De hör samma sak.

  516. Från början tar ingen av
    yrkeskategoriernas representanter-

  517. -till sig ärendet och säger:
    "Jaha, en kuratorsfråga."

  518. Från början är alla ärenden allas
    har vi bestämt och arbetat för.

  519. Lämpligast vore att den i elevhälsan
    som har en relation med eleven-

  520. -tar första steget.
    Som tar med nån till skolsköterskan-

  521. -specialpedagogen, kuratorn eller så.

  522. Då kan man inte snabbt
    norpa åt sig ärendet.

  523. Om vi vill
    att yrkesprofessionerna ska samverka-

  524. -är det viktigt att alla är med
    en bit in i processen.

  525. Det här blir ett tillfälle för
    handledning av läraren som kommer.

  526. Läraren får alltid en återbesökstid.

  527. Du får med sig tankar på
    vad du kan förändra-

  528. -redan nästa gång du träffar eleven.

  529. Och sen berätta hur det blev. Så att
    processerna snabbt kommer i gång.

  530. Det viktiga är
    snabb uppstart av processer.

  531. Man bokar 15, 30 eller 45 minuter.
    Det finns tre pass att välja på-

  532. -vid varje möte. Man avgör själv hur
    mycket tid man tror att man behöver.

  533. Man måste inte förbereda sig. Det går
    att bara komma med sin frustration.

  534. Det är många som förbereder sig
    och många har prövat saker-

  535. -innan man kommer till elevhälsan.

  536. Men det är viktigt
    att få komma oförberedd.

  537. Inte sitta inför oss
    och berätta om misslyckanden.

  538. Utan det är coachning. Det måste bli
    en stödfunktion för hela lärarkåren.

  539. Där kan jag besluta om kartläggning,
    utredning och åtgärdsprogram.

  540. Som sagt får alla återkopplingsbesök.

  541. Det blir en arena för
    rektors pedagogiska ledarskap.

  542. Jag får möta lärare
    och diskutera dilemman-

  543. -i direkta situationer, regelbundet.

  544. När vi startade med "En väg in" kom
    inte så många. I början ingen alls.

  545. Jag tänkte: "Vi måste brygga kaffe."
    Men det räckte inte.

  546. Det behövdes en rutin. När läraren
    har haft sitt utvecklingssamtal...

  547. Kontaktläraren, mentorn eller klass-
    läraren. Om läraren har nån elev-

  548. -som riskerar
    att missa nåt kunskapskrav-

  549. -måste man boka tid med elevhälsan.
    Då kom alla.

  550. Alla har nån elev som riskerar det.

  551. Det var vägen in
    för ett fungerande system.

  552. Man bokar tid efter
    höstterminens utvecklingssamtal-

  553. -efter jullovet,
    när man har terminsuppföljning-

  554. -efter vårterminens utvecklingssamtal
    och efter sommaren.

  555. Det är pulsen i elevhälsoarbetet.

  556. Så får hela lärarkåren del av det
    stödsystem som finns där för dem.

  557. Det är viktigt,
    och den detaljen är lätt att missa.

  558. Vi behövde göra slut med "vänta och
    se"-mentaliteten som präglar skolan.

  559. Vi väntar och ser om det kanske löser
    sig självt när eleven byter lärare.

  560. Vi väntar och ser. I gamla läroplanen
    väntade man till åttan, till jul.

  561. För vad fick vi då?
    Det första betyget.

  562. Då var det larmklocka. "1,5 år har
    vi på oss att rädda den här eleven."

  563. Det blev inte bra.
    Utan tidigt i elevens ålder.

  564. Och tidiga insatser
    i förhållande till-

  565. -nåt slags kedja av negativa saker
    som vi vill bryta.

  566. Tidiga insatser
    betyder båda de sakerna:

  567. Tidigt i elevens ålder och tidigt i
    en kedja av nåt som man vill bryta.

  568. En väg in för personalen
    var nödvändigt.

  569. Det går inte att hejda
    elevhälsopersonalen i korridoren-

  570. -eller mejla till
    den man känner bäst.

  571. Utan en väg in. Absolut nödvändigt.

  572. Allt arbete utgår från
    ett arbete för goda relationer-

  573. -mellan personal, mellan
    personal och elev, och mellan elever.

  574. "Massor med vägar in"
    har jag skrivit.

  575. Alla elever måste ha nån vuxen
    att vilja vända sig till.

  576. Då måste man få välja vem som helst
    som sen vänder sig till elevhälsan-

  577. -för att starta förändringsprocesser.

  578. Elevhälsans personal måste ofta
    träna på ett prestigelöst samarbete.

  579. Det ger sig inte självt. Man är
    så van vid att vara eget ansvarig.

  580. Då får man träna på att samarbeta.

  581. Det arbetet
    behöver man lägga upp i teamet.

  582. Man behöver disponera tid
    och omprioritera.

  583. Man kan ta bort nånting
    som inte fungerar bra.

  584. Vi kunde ta bort klasskonferenserna
    där lärarna diskuterade samma klass.

  585. Man skulle prata utveckling,
    men fastnade ofta i problem-

  586. -och elever som inte fungerade.

  587. Jag undrar om det inte blev
    fler problem efteråt många gånger.

  588. Så den behövs inte över huvud taget.

  589. Elevhälsan blev
    en arena för pedagogiskt ledarskap.

  590. Jag ska avsluta med
    nåt som knyter an till elevhälsa.

  591. Vi sa att elevhälsa och värdegrund
    hör samman.

  592. Våra elever i årskurs 9
    får göra en värdegrundsfinal.

  593. De får åka till
    Auschwitz och Birkenau i Polen.

  594. Och varför ska man göra det så här
    70 år efter befrielsen av Auschwitz?

  595. Jo, för att det kan lära så mycket.

  596. Både om historia och
    elevernas egen samtid och framtid.

  597. Om man lägger upp det bra.

  598. Det förbereds i skolan
    i historieundervisningen m.m.

  599. Alla nior, ett 60-tal minst,
    varje år-

  600. -arbetar in pengar gemensamt och
    ansöker om medel för att ta sig dit.

  601. Över 300 000 om året. Och det är i år
    17:e året i rad som man gör resan.

  602. Under resan, på vägen ner till Polen-

  603. -talar man om allt som hände,
    hur människor kan göra mot varandra-

  604. -och hur man kan känna igen
    mekanismerna i Sverige i dag.

  605. Man pratar också om
    människor som gjorde skillnad-

  606. -och ville förändra nånting och
    räddade andra och ibland sig själva.

  607. Och vi pratar om
    att ta ställning och vilja nånting-

  608. -fast kanske många runtomkring en
    vill nånting annat.

  609. Efter halva resan, när man har gått
    igenom gaskamrarna i Auschwitz-

  610. -man kan ju det numera, så går temat
    in i att komma tillbaka till Sverige-

  611. -till Kolsva och till Köping,
    i ett mångkulturellt Sverige.

  612. Och komma vidare ut i
    resten av livet med de slutsatser-

  613. -som man som 15-16-åring drog
    under veckan tillsammans-

  614. -i en buss i en del av Europa.

  615. Jag har deltagit i många av resorna.

  616. Jag prövar
    om jag fortfarande ska vara rektor.

  617. Om jag kan leda en grupp på 60-

  618. -då kan jag inte ha stelnat till på
    expeditionen utan kan fortsätta.

  619. Vi har stått utanför ett barnhem
    i Warszawa, där det var getto-

  620. -under tiden som vi talar om.

  621. Där hade Janusz Korczak
    ett barnhem med 200 barn.

  622. Han hade blivit lovad
    att barnhemmet inte skulle tömmas.

  623. Barnen skulle inte behöva följa med
    tågen mot okänt mål.

  624. Men en dag var det dags.
    Janusz med personal och barn-

  625. -vandrade den väg som sen
    kom att kallas för suckarnas allé.

  626. Barnen lastades in i några vagnar
    där. Till Janusz sa man:

  627. "Smit undan.
    Du sägs vara en duktig man."

  628. Han var både läkare och pedagog.

  629. Men han hörde oro bland barnen i
    vagnarna, så han åkte med dem.

  630. Några dygn senare så var alla döda.

  631. För några år sen fick jag en översatt
    text av Janusz Korczak på mitt bord.

  632. En ur personalen hade läst den.
    Janusz var en klok man på 30-talet.

  633. Han platsade i
    vilken elevhälsa som helst.

  634. Jag vill avsluta med några ord som
    han har formulerat på det här sättet:

  635. En sån klok man. Han heter Janusz.

  636. Och jag heter Johan. Tack ska ni ha.

  637. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Förstärkt elevhälsa i Kolsva

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Johan Hallberg är rektor för Malmaskolan i Kolsva och berättar om arbetet med att förändra elevhälsan på skolan. Han ville satsa på elevhälsa för att öka antalet elever som gick vidare till gymnasiet. Elevhälsan skulle fungera som ett stödsystem för lärarna, så att de inte stod ensamma med frustration över elever eller grupper som de behövde hjälp med. Inspelat i januari 2015 i Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling
Ämnesord:
Elevvård, Skolan, Skolhälsovård, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elevhälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa

Samarbete skola och föräldrar

Sofia Norberg har studerat samverkan mellan föräldrar och pedagoger och kommit fram till att nära samarbete är positivt. Om föräldrarna får för mycket inflytande kan det dock leda till att enbart barn i resursstarka hem får fördel av det. Inspelat i januari 2015. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa

Förstärkt elevhälsa i Kolsva

Johan Hallberg är rektor för Malmaskolan i Kolsva och berättar om arbetet med att förändra elevhälsan på skolan. Han ville satsa på elevhälsa för att öka antalet elever som gick vidare till gymnasiet. Inspelat i januari 2015 i Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa

En modell för samverkan

Lena Askengren och Yvonne Tapper-Bergendal berättar om H-modellen. Modellen handlar om strukturerat samarbete mellan flera aktörer för att hjälpa elever med nedsatt inlärningsförmåga. Inspelat i januari 2015 i Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa

En lajk från vuxenvärlden

Christina Stielli är författare och föreläsare och berättar här om att barn behöver vuxna som förstår sociala medier. Och förstår att det är en del av verkligheten. Hon ger sitt perspektiv på hur vuxna brister i hanteringen av barns tid framför skärmarna. Inspelat i januari 2015. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa

De saknade eleverna

Kenth Hedevåg är pedagog och arbetar med det neuropsykiatriska teamet i Stenungsund. Han föreläser om att skolan måste arbeta mer inkluderande med undervisning som passar fler barn. Skolan måste bli bättre på att möta elever med inlärningssvårigheter. Inspelat i januari 2015. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Reflektioner om lärmiljöer

En panel ger sina kommentarer efter presentationerna om hur lärare använder digitala verktyg i undervisningen. Med Agnes Stenqvist och Arvid Lindmark, gymnasister, Eva-Lis Sirén, ordf. Lärarförbundet och Edward Jensinger, utvecklingschef skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Vi är överbegåvade

Erik och Gustav kunde läsa vid tre års ålder och tala och läsa engelska vid fyra. Idag är de tio år, går i årskurs sju och läser spetsmatte och kinesiska.

Fråga oss