Titta

UR Samtiden - Judisk vår - relationen mellan judar och muslimer

UR Samtiden - Judisk vår - relationen mellan judar och muslimer

Om UR Samtiden - Judisk vår - relationen mellan judar och muslimer

Föreläsningar och diskussioner från konferensen Judisk vår. Inspelat den 8 februari 2015 på Berns i Stockholm. Moderator: Lizzie Oved Scheja, programchef Judisk vår. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Till första programmet

UR Samtiden - Judisk vår - relationen mellan judar och muslimer : Judar och muslimer i Sverige och världenDela
  1. Ämnet är muslimsk-judiska relationer.

  2. Det är inte det lättaste ämnet
    att klämma in på en timme.

  3. Den första frågan till panelen,
    som många säkert har tänkt på, är:

  4. Hur påverkas de judisk-muslimska
    relationerna i Sverige-

  5. -av det som sker i omvärlden,
    exempelvis terrorattackerna i Paris?

  6. Vem vill börja svara?

  7. Du himlar med ögonen
    över tyngden i frågan.

  8. Du skrev en debattartikel i Expressen
    om det här, som blev uppmärksammad.

  9. Vad var kontentan i den?

  10. Det jag ville säga var att...

  11. Det finns nåt som pågår i Sverige-

  12. -som de svenska myndigheterna
    har svårt att beröra.

  13. I Sverige är det svårt att hålla
    två tankar i huvudet samtidigt.

  14. Om vi tänker
    att det finns en grupp som är offer-

  15. -så kan inte den gruppen
    begå några fel.

  16. Och även om den gruppen gör fel
    så ska vi inte prata om det.

  17. I min debattartikel utgick jag ifrån
    undersökningar som har gjorts-

  18. -av Forum för levande historia, BRÅ
    och som FRA har skrivit-

  19. -som Lasse har varit med och skrivit.
    Där visar de-

  20. -att det finns antisemitism
    i Sverige, som vi måste ta tag i.

  21. Forum för levande historia
    hade pratat med gymnasieungdomar.

  22. 55 procent av dem med muslimsk
    bakgrund hade antisemitiska åsikter.

  23. Det är alarmerande.

  24. De här ungdomarna
    ska ju forma framtidens Sverige.

  25. Det är nåt som vi måste ta tag i.

  26. Du nämnde de givna roller
    som man ofta kommer in i.

  27. Trots den fruktansvärda attacken
    i Paris-

  28. -så diskuterade man om vi kommer
    att få en ökad islamofobi.

  29. Trots att det var
    en antisemitisk attack.

  30. Alla sa att de stöttade
    journalisterna och yttrandefriheten.

  31. Men man pratade inte om
    den nya sortens antisemitism.

  32. Jag menar inte
    den klassiska antisemitismen.

  33. Jag pratar om
    det som vi upplevde i somras-

  34. -under kriget mellan Israel och Gaza.

  35. Det är nåt
    som jag personligen oroar mig för.

  36. Människor har sina barn
    på Judiska skolan.

  37. Man vill kunna gå på såna här saker
    utan att behöva oroa sig.

  38. Jag skulle gå på...
    Det var inte en judisk tillställning-

  39. -utan en kulturfest med journalister.

  40. Jag frågade om jag fick ta med
    en kompis, och det gick bra.

  41. Det är såna tankar som...

  42. ...som jag tänker ibland när jag
    går på judiska tillställningar.

  43. Om vi går tillbaka
    till judisk-muslimska relationer.

  44. Både medier och politiker-

  45. -låter både judar och muslimer
    bära offerkoftan.

  46. Och som jude tvingas man ofta
    ta ansvar för Israels politik.

  47. De rollerna verkar svåra att bryta.
    Imam Virk, hur ser du på det?

  48. Det är ofta konservativa imamer som
    tillfrågas av media när nåt händer.

  49. Media vill ju ha uppmärksamhet,
    och då tar man det man tror...

  50. Medierna är inte så seriösa.

  51. Om man vill motverka fördomar
    borde man ge en bredare bild.

  52. Jag svarade på en artikel-

  53. -där det stod att man borde
    korrigera termen "islamofobi".

  54. Jag skrev att hat inte gynnar nån.
    Vi borde öka vår förståelse.

  55. Jag var tacksam för
    att kunna föra fram det.

  56. Vi borde få höra från både moderata
    och extremistiska muslimer.

  57. De utgör ett hot,
    så folk borde få veta hur de tänker.

  58. Precis.
    Sen vill jag avsluta det här med-

  59. -hur omvärlden påverkar Sverige.

  60. Eli Göndör, du pratar mycket om-

  61. -att det är svårt att frikoppla det
    som sker i Mellanöstern och Europa-

  62. -från relationerna i dag.
    Stämmer det?

  63. Jag satt och funderade
    medan ni pratade.

  64. Samtalet om
    relationer mellan judar och muslimer-

  65. -gynnas av att man inte alltid
    kopplar ihop det med det vi gör nu.

  66. Relationer utgår ifrån-

  67. -ett intresse för varandra.

  68. Det ser olika ut på olika ställen
    och påverkas på olika sätt.

  69. Jag ska dra en kort episod.
    När jag inledde min avhandling-

  70. -som handlade om muslimska kvinnors
    religiösa identitet i Israel-

  71. -mötte jag muslimska kvinnor
    på universitetet i Haifa-

  72. -och på Ben-Gurion i Beer-Sheva.

  73. En av kvinnorna i Haifa
    tittade på mig och sa:

  74. "Kom på mitt bröllop."

  75. Jag sa: "Gärna,
    men du borde fråga din familj först."

  76. "Men om jag får en officiell inbjudan
    så kommer jag."

  77. En vecka före bröllopet
    mejlade hon mig och skrev-

  78. -att hon ville
    att jag skulle komma på bröllopet.

  79. Jag fick ett telefonnummer att ringa
    så att jag kunde bli hämtad.

  80. Hon förutsatte
    att jag skulle bo hemma hos dem.

  81. Hon avslutade mejlet med frågan:
    "Äter du bara kosher?"

  82. Hon visste att jag var jude.
    I mötet mellan henne och mig-

  83. -fanns det en grundläggande
    förståelse för religiösa traditioner-

  84. -som är svåra att hantera i Sverige.

  85. Om jag ber om kosher-mat på en
    restaurang i Sverige blir det genant.

  86. Servitriserna vet inte
    hur de ska hantera det.

  87. Om man ska gå in på relationer
    och hur man kan...

  88. ...nå vettiga relationer,
    så handlar det om möten.

  89. Där inser man
    att den andra inte äter taggtråd.

  90. Om man tar det ett steg längre-

  91. -så saknas det intresse.

  92. På akademisk nivå
    har vi många judiska islamologer.

  93. Om vi skulle ha
    lika många muslimska judaister-

  94. -skulle många problem vara lösta.

  95. På akademisk nivå i arabvärlden finns
    det inget intresse för det judiska.

  96. Men om man går ner på
    ett mer allmänmänskligt plan-

  97. -även i judiska kretsar i Sverige
    och bland muslimer i Sverige-

  98. -så handlar intresset för den andra
    mycket om-

  99. -att upprätthålla
    sina egna vanföreställningar.

  100. Man letar hos den andra
    efter de idéer man redan har.

  101. "Muslimer är på ett visst sätt."
    Då söker man det.

  102. Då finns inte
    det förutsättningslösa intresset.

  103. När terrordåd eller krig sker-

  104. -förstärks möjligheten att leta efter
    det man vill se hos den andra.

  105. Men om man är medveten om det så är
    det det förutsättningslösa intresset-

  106. -som är det första steget till en
    relation mellan judar och muslimer.

  107. Imam Virk, du har skrivit
    att ett skäl till islamofobi-

  108. -och de dåliga relationerna mellan
    muslimer och judar i Sverige-

  109. -är okunskap. Ditt förslag är
    att bygga fler moskéer.

  110. Det är kontroversiellt. Berätta mer.

  111. När man besöker muslimska länder
    är de välkomnande.

  112. De bjuder in.
    Det är samma sak i en moské.

  113. Moskéerna är öppna för allmänheten.
    Vi har gratis studiebesök.

  114. Skolbarn kommer dit
    och får lära sig mer.

  115. De kommer in med en bild
    och går ut med en annan.

  116. När de får komma som gäster
    till moskén minskar fördomarna.

  117. Om man läser det du skriver-

  118. -så framstår du
    som liberal och progressiv.

  119. Hur många muslimska ledare är som
    du?

  120. Hur många i Sverige
    är liberala och lösningsorienterade?

  121. -Finns det fler?
    -Först vill jag säga...

  122. Jag drar alla mina slutsatser
    från min heliga skrift, Koranen.

  123. När ni anser mig vara liberal-

  124. -betyder inte det
    att jag har hittat en ny religion.

  125. Mitt samfund
    har tusentals missionärer.

  126. Vi har missioner i över 200 länder.
    Jag kan bara svara för oss själva.

  127. Andra imamer
    kanske ser andra problem som större.

  128. De har inte kommit in i debatten,
    men de finns där ute.

  129. -Eli?
    -Jag pratade om intresse.

  130. Sen hjälpte du mig vidare genom
    att fråga efter liberala muslimer.

  131. Det sägs med en utgångspunkt i
    vad du ser som en liberal muslim.

  132. Vi söker en muslim som ska passa
    vårt sätt att se muslimer.

  133. De ska fostras in i
    vår västerländska förträfflighet.

  134. Man måste släppa de tankarna.

  135. Det pågår en intensiv debatt
    i den muslimska världen-

  136. -om hur man ska hantera
    sin situation.

  137. Traditionella religiösa hierarkier
    inom islam har fallit samman.

  138. Det har öppnats ett vakuum
    där allt fler är med och debatterar.

  139. Därför pågår det en ständig debatt,
    framför allt i Indonesien-

  140. -med Nurcholish Madjids rörelse,
    som startade som-

  141. -en, med våra begrepp betraktat,
    liberal islamsk företeelse.

  142. Därför blir det fel
    när vissa debattörer-

  143. -lyfter fram Ayaan Hirsi Ali
    som exempel på muslimskt nytänkande.

  144. Inte minst för att hon inte
    vill ha med islam att göra.

  145. Eller att man lyfter fram
    Irshad Manji-

  146. -en kvinna som har kapat
    en pågående debatt.

  147. Där är vi tillbaka i idén om
    att intressera sig för den andra-

  148. -om man vill förbättra relationerna.

  149. Man ska inte gräva upp
    gamla orättvisor och oförrätter-

  150. -eller hitta orsaker till brister,
    utan intressera sig på riktigt.

  151. Man ska försöka förstå
    utan att nödvändigtvis acceptera.

  152. Jag kom nyligen hem
    från en resa till Pakistan.

  153. I allmänhet
    har mullor där stort inflytande.

  154. Men om en mulla startar ett parti
    misslyckas han alltid.

  155. I de länderna finns det många
    liberala. De röstar inte på mullorna.

  156. Men annars
    har mullorna inflytande i moskéer.

  157. De inskjuter de här idéerna
    i allmänheten.

  158. Vi pratade om olika sorters muslimer.

  159. Fram till att jag var åtta år
    växte jag upp i Iran.

  160. Många iranier i Sverige är sekulära.

  161. De firar inte ens muslimska högtider.

  162. Du är ju också född i Iran.

  163. Jag vet ju
    att det finns olika sorters muslimer.

  164. Det som jag
    med judisk bakgrund söker-

  165. -i en dialog med muslimer är-

  166. -nån som inte börjar prata om
    Israel och krig med mig.

  167. Jag vill kunna prata med
    nån med muslimsk bakgrund-

  168. -utan att höra om Gaza och få frågan
    om jag åker till Israel.

  169. Det är klart
    att jag inte tycker om krig.

  170. Jag tycker om att åka till Israel.

  171. Iranier åker ju till Iran
    och träffar släkten-

  172. -och äter mat från Iran
    och njuter av sin kultur.

  173. Varför kan inte jag besöka Israel
    utan att bli stämplad-

  174. -som bosättare, ockupant
    eller krigsälskare?

  175. Den dialogen skulle jag vilja
    kunna ha. Jag vill inte bli stämplad.

  176. Vissa vill behålla sina
    förutfattade meningar om muslimer-

  177. -och jag upplever samma sak.
    De tänker: "Hon är jude."

  178. "Då tycker hon
    att det är bra med bosättningar"-

  179. -"och att Israel ska köra på."
    Det finns vissa som tycker så.

  180. Men det finns olika sorters judar.
    Det kommer sällan upp.

  181. Man pratar bara
    om olika sorters muslimer.

  182. Imam Virk, bland de muslimer du möter
    i ditt dagliga arbete-

  183. -finns det många
    förutfattade meningar om judar?

  184. Påverkar Israel
    deras bild av judar i Sverige?

  185. Det förekommer inte i min församling.
    Jag har själv rest till Israel.

  186. När jag kom till moskén i Haifa,
    som har funnits där sen 1928...

  187. Vår församling där lever
    i harmoni med staten och landet.

  188. Men det finns
    en enorm sorg och smärta-

  189. -över att vårt land och våra marker
    togs ifrån oss.

  190. Hur ska vi komma över det?
    Den känslan finns kvar.

  191. Den känslan finns säkert
    hos alla palestinska flyktingar-

  192. -som än i dag lever i flyktingläger.

  193. För att motverka den sorgen...

  194. Lösningen är att ha
    två stater som respekterar varandra.

  195. Sen ska inte det
    förpesta våra diskussioner i Sverige.

  196. Vi ska kunna diskutera
    utan att blanda in det.

  197. -Men det är ju verkligheten.
    -Absolut, det förnekar ingen.

  198. Men det blir otroligt...tröttsamt.

  199. Vi kan inte ha en dialog utan
    att nån skickar mig en protestlista-

  200. -där jag ska skriva på:
    "Jag som jude..."

  201. Jag ska skriva att jag är emot krig.

  202. Då är jag en god jude,
    om jag uppfyller de kriterierna.

  203. Det är ett problem i vår dialog.

  204. De fördomarna finns ju
    mot både judar och muslimer.

  205. Man ber ju alla muslimer
    att ta avstånd från terrordåd-

  206. -på samma sätt som judar
    ska ta avstånd från Israels politik.

  207. Men kristna behöver inte ta avstånd
    från Behring Breiviks attentat.

  208. Den här beröringspunkten
    kanske kan främja relationerna.

  209. Man kan vända det till nåt positivt.
    - Pooneh, du skrev ju i "Araben"-

  210. -om viljan att assimilera sig till
    den grad att man utplånar sig själv.

  211. Berätta om det
    för alla som inte har läst din bok.

  212. Ja... Jo, men...

  213. I Sverige finns det
    ett krav för inkludering.

  214. Det kravet är total assimilation.

  215. Med integration
    menar man assimilation.

  216. Jag är varken jude eller muslim-

  217. -även om jag
    kommer från ett muslimskt land.

  218. Den iranska befolkningen
    har tagit till sig det här.

  219. Många har assimilerat sig mycket-

  220. -till den grad att man inte längre
    vill kännas vid det iranska.

  221. Barn skjuter det ifrån sig
    och skäms för det. Man vill inte...

  222. ...prata om det. Det skapar
    ett problem när man blir äldre.

  223. Det skapar rotlöshet, tomhet
    och en stor konflikt inom en.

  224. Problemet är att det samtidigt är-

  225. -en framgångsrik strategi.

  226. Det är mer ogynnsamt
    att försöka stå på sig.

  227. Det ger ju resultat.
    Man märker det från barnsben.

  228. Ju mer jag förnekar mitt ursprung
    och ju mindre jag pratar om det-

  229. -desto bättre respons får jag.

  230. Den bästa komplimangen man kan få
    är frågan om man är adopterad.

  231. Då blir man glad.
    Det är ett problem.

  232. Vi kan inte fortsätta
    med den strategin i samhället.

  233. Det är ett hinder i relationerna.

  234. Att just muslimska kvinnor
    är drabbade av islamofobi-

  235. -sägs bero på synliga tecken,
    att man bär slöja.

  236. Judiska kvinnor bär möjligtvis
    en liten davidsstjärna.

  237. Så den judiska gruppen kanske
    är assimilerad på ett annat sätt.

  238. Negar, kan man resonera så?

  239. Det finns ju muslimska kvinnor
    som inte bär slöja.

  240. Det finns judiska kvinnor
    som skyler håret.

  241. Men de är få i Sverige.

  242. -Det är bara jag.
    -Jaså?

  243. Nu tappade jag tråden.

  244. Kan det påverka relationerna
    mellan judar och muslimer i Sverige-

  245. -att en grupp är mindre till antalet
    och så pass assimilerad?

  246. De har bott här längre.
    Man ser inte på nån att den är jude.

  247. Muslimer har
    ett mer påtagligt utanförskap.

  248. Jag vet inte om det här är nåt,
    men det är ett exempel.

  249. Jag jobbade på Sveriges Radio,
    när de hade mångfaldsår.

  250. Så fort folk fick reda på att jag var
    jude var jag inte mångfald längre.

  251. Det är ett exempel.
    Det funkade inte riktigt längre.

  252. En gång sökte de en chef,
    och en sökande var jude.

  253. De ville helst ha mångfald
    där också, men inte just hon.

  254. Jag fick veta internt att hon inte...

  255. "Räknas inte hon som mångfald?"
    "Nej, hon är ju jude."

  256. Judar ses mer som vita.
    De har pengar.

  257. De har riktiga jobb.

  258. Min pappa jobbade som pizzabagare
    i många år.

  259. Det är en intressant klassaspekt,
    även om du säger det skämtsamt.

  260. -Pooneh?
    -Jag tänkte på en sak...

  261. Med anledning av
    det som har sagts om offerrollen...

  262. Ett problem som samhället har,
    både med judar och muslimer-

  263. -som jag som står utanför
    ser det är...

  264. Varken judarna eller muslimerna
    beter sig som perfekta offer.

  265. Man har föreställningar om
    att judar är privilegierade.

  266. Då kan man inte ställa upp
    med sina principer för deras skull.

  267. Det kanske var det som hände
    på din arbetsplats.

  268. Och på ett annat sätt uppfyller
    inte heller muslimerna det kriteriet.

  269. Man ser dem inte
    som feministiska eller progressiva.

  270. När man vill försvara dem så måste
    man forma den perfekta muslimen-

  271. -som passar in i offerrollen-

  272. -för att man ska
    kunna försvara deras rättigheter-

  273. -att inte bli diskriminerade
    eller rasistiskt bemötta.

  274. Våra antirasistiska principer
    är väldigt villkorade.

  275. Vi har starka åsikter om
    hur offer bör vara-

  276. -för att principerna
    ska träda i kraft.

  277. -Spännande om offerkoftans kriterier.
    -Det har varit en röd tråd i dag.

  278. Nu har vi en röst ur publiken.

  279. Jag heter Tobias. Jag har bott
    i Israel, men är född i Sverige.

  280. Jag har muslimska vänner.
    Jag har störts av den rasism-

  281. -som kan finnas
    bland judar mot muslimer.

  282. Jag beslöt mig för
    att vara aktiv i frågan.

  283. Jag var aktiv i en grupp
    som heter Tillsammans för Sverige-

  284. -där man
    går ut och talar tillsammans.

  285. På sistone
    har jag slutat delta i den.

  286. Det jag känner nu är det största
    hotet mot judar och mot Europa-

  287. -är islamismen, inte islamofobin.

  288. När det sker så mycket muslimskt våld
    mot judar i Europa och i Israel...

  289. Jag tolkar Israel-konflikten
    på ett annat sätt än muslimer gör.

  290. Israel försvarar sig
    mot samma våld som sker i Europa.

  291. Då kan jag inte...
    Den asymmetrin som finns-

  292. -där muslimer begår våld mot judar-

  293. -gör att jag inte kan intressera mig
    för muslimer på det sättet.

  294. Jag ser inte islamofobin
    som problemet, utan islamismen.

  295. Med det menar jag
    den radikala typ av islam-

  296. -som ödelägger människors liv
    över hela världen i dag.

  297. Tycker inte ni att islamismen
    är ett större hot än islamofobin?

  298. Blundar vi för islamismen
    i toleransens namn?

  299. Hur många liv
    har islamofobin skördat i Europa-

  300. -och hur många liv
    har islamismen skördat?

  301. Innan våldet och antisemitismen
    hos muslimer avtar-

  302. -kan inte en bra debatt ske
    mellan grupperna.

  303. Blundar vi för islamismen?

  304. Eli, du vinkade först
    och du har säkert åsikter om det här.

  305. Jag tycker inte att...

  306. Man kan konstruera ett svar
    på den frågan, men...

  307. Den handlar om
    att avgöra vem som är värst.

  308. I frågan
    om judisk-muslimska relationer-

  309. -är frågan om vem som är värst
    irrelevant.

  310. Islamism har blivit ett samlingsord-

  311. -för allt inom islam
    som allmänheten inte tycker om.

  312. Ordet förekommer inte på arabiska.

  313. Väst har hittat på det
    för att ruta in-

  314. -fenomenet som vi kallar
    politisk islam.

  315. Det finns många uttryck för politisk
    islam som jag har förståelse för-

  316. -och som försöker finna sin plats.

  317. -Du får avbryta mig.
    -Du har en minut på dig.

  318. Ett problem vi har
    är att en stor del av...

  319. Den enda legitima rörelse
    som fungerade som opposition-

  320. -mot de sekulära diktaturerna
    i Mellanöstern var politisk islam.

  321. Det var det som fanns.

  322. I det demokratiska Europa
    fanns ingen sekulär diktatur.

  323. Då uppstod det förvirring. Många av
    rörelserna av politisk islam-

  324. -som befrielseteologi från diktaturer
    letar i Europa efter en fiende.

  325. Men det är deras problem.

  326. Alla begrepp
    som man slänger sig med gör-

  327. -att det höljs en dimridå
    över intresset.

  328. Det finns flera faktorer
    som förhindrar den direkta dialogen:

  329. Begreppsförvirringen,
    kampen om offerkoftan...

  330. Och i Sverige har vi en ny bibel,
    och den heter "maktanalys".

  331. Det svänger man sig med.
    Allt ska marineras i det här.

  332. Sen uppstår det en godtycklig idé
    om vem som har makt.

  333. Ju längre ner man är i makthierarkin,
    desto större rättigheter har man.

  334. De faktorerna förhindrar en relation.

  335. Medias förhållningssätt
    till religion...

  336. Allt som har med religion att göra
    ska exotifieras.

  337. Man tittar på religiösa människor.

  338. De är mystiska och konstiga, oavsett
    om de är muslimer eller judar.

  339. Alla de här idéerna om
    vad religion är...

  340. I Sverige ses religion som konstigt.

  341. Sen kan jag inte
    intressera mig för den andra...

  342. Allt det är hinder för möten.

  343. Jag kunde träffa många muslimer
    i Israel-

  344. -som var aktiva i den islamska
    rörelsens studentförening-

  345. -som vill att den judiska staten
    inte ska finnas.

  346. Sen får vi se vad det leder till.

  347. Men om vi sitter fast i
    föreställningar blir det inget möte.

  348. Vi kan fortsätta
    att bekräfta våra vanföreställningar-

  349. -men då blir det inget möte.

  350. -Imam Virk?
    -Jag vill bemöta det du sa.

  351. Världens problem har blivit komplexa.

  352. Det är fel
    att bara fokusera på en fråga.

  353. Islamismen är ett hot mot världen,
    men jag läste i Times i dag-

  354. -att islamismens största supportrar
    är Pakistan och Saudiarabien.

  355. Samtidigt är båda länderna
    allierade med USA.

  356. Om vi bara tittar på en aspekt
    når vi aldrig en lösning.

  357. Vi civiliserade människor
    borde ställa oss på en högre nivå-

  358. -och se ner på allt
    och se vad som sker.

  359. Det finns orättvisor
    i ekonomin och politiken.

  360. Fattiga barn skickas till madrassor
    för att de får gratis logi där.

  361. Där får de en möjlighet.

  362. -Ta inte bara ställning i en fråga.
    -Negar?

  363. Jag tänkte bara säga kort att...

  364. Islamism är inte bara ett hot
    mot judar, utan även mot muslimer.

  365. Många muslimska iranier har flyttat
    till Sverige på grund av islamismen.

  366. Islamismen är ett hot mot alla,
    inte bara mot oss judar.

  367. Majoriteten av muslimerna i Sverige
    är ju inte islamister.

  368. Gå tillbaka till dialoggruppen.

  369. Vi har en till fråga här.
    Du får svara med en mening.

  370. Visst, många kristna i Mellanöstern
    förföljs av islamister.

  371. Men det handlar även om muslimska
    grupper som attackerar judar.

  372. Nu talar vi ju om
    muslimsk-judiska relationer.

  373. Det förhindrar en dialog.

  374. Man känner sig utsatt,
    som många judar gör i dag.

  375. Vi har fler frågor.

  376. Jag ställer frågan på engelska,
    men ni kan svara på svenska.

  377. För mig som jude är det jobbigt
    att judar i Malmö blir attackerade-

  378. -för att de är judar.

  379. Men det är en plattityd att judar inte
    ska vara ansvariga för vad Israel gör.

  380. Vi kan inte helt
    bryta oss loss från det.

  381. Rabbinen Elmer Berger från USA
    var kritisk mot sionismen.

  382. Han såg det som sitt ansvar
    att kritisera Israel.

  383. Det fanns en rörelse
    för arabiskt-judiskt samarbete.

  384. Hannah Arendt
    kritiserade också sionismen.

  385. De var vänstersionister.
    Man kan inte helt bryta sig loss.

  386. När Forum för levande historia
    ställde frågor om utbildning-

  387. -pratade de om att utbildning
    om förintelsen minskar antisemitism.

  388. Det är bra,
    men nåt som vore nyttigt vore-

  389. -om vi skulle inse
    att judar har olika syn på Israel.

  390. Det skulle också
    kunna minska antisemitismen.

  391. Många i Malmö drivs av
    att de kopplar ihop Israel och judar.

  392. Det bästa vore att skicka
    Israel-kritiska judar till Malmö-

  393. -och låt dem tala.
    Sen vill jag säga en sista sak.

  394. Kritiken av maktlöshet...
    Jag håller med till viss del.

  395. Men enligt Francis Fukuyama
    uppstår terrorism ur maktlöshet.

  396. Med bättre ekonomisk integration
    och annorlunda prioriteringar i Sverige-

  397. -skulle vi ha mindre extremism.
    Landet är väldigt segregerat.

  398. Det är en farlig kraft,
    som främjar extremism.

  399. Så det borde vi lösa.

  400. Är det nån som vill
    svara på frågorna om segregering?

  401. Jag tar gärna upp frågan om Israel.

  402. Det är inte... Israel är...

  403. ...den spegel i vilken
    den muslimska världen i allmänhet-

  404. -ser sina egna misslyckanden.
    Det är inte Israels fel.

  405. Det är nåt som bör markeras tidigt
    i en sån dialog.

  406. Det finns ingen anledning för nån-

  407. -att tro att en dialog med muslimer
    blir bättre-

  408. -om man backar från sitt Israel-stöd
    eller om man gillar Israel.

  409. Det resonemanget
    faller på sin egen orimlighet.

  410. Många flyktingar i Sverige
    kommer från Syrien och Irak.

  411. I de länderna har deras anhöriga
    torterats och massavrättats-

  412. -och misshandlats av diktaturer.
    Det bryr sig ingen om.

  413. Att de stör sig på Israel
    är deras problem, inte mitt.

  414. Om de kan föra en dialog
    utan att ta upp de här sakerna-

  415. -blir jag glad och tacksam.

  416. Men både muslimer och judar har en
    skyldighet att markera var de står.

  417. Det finns ingen anledning
    att backa på lojaliteter-

  418. -för att anpassa sig
    till den andras villkor.

  419. När det gäller segregation och terror
    visar forskningen på motsatsen.

  420. Att du upplever dig stå utanför-

  421. -eller vara segregerad
    eller långt ner på maktanalystrappan-

  422. -behöver inte betyda att det är så.

  423. De största ärketerroristerna
    har varit integrerade och jätterika.

  424. Det är
    ett försök att skaffa billiga poäng.

  425. Om lösningen var det du säger hade
    man kunnat bli av med all terror.

  426. Terrorn är komplicerad.

  427. Men att hela tiden upprepa felaktiga
    idéer gör inte saken bättre.

  428. Och det hjälper inte till dialog.

  429. Om judar måste ta avstånd från Israel
    för att accepteras av muslimer-

  430. -som inte
    har nåt med Israel att göra...

  431. Om dialogen handlar om
    palestinier är det skillnad.

  432. Men varför är Israel ett bekymmer
    för muslimer från Indonesien?

  433. -Negar?
    -Ja...

  434. Jag tänkte en gång när nån frågade
    vad jag tyckte om Israel...

  435. Det var en etnisk svensk person
    som frågade mig.

  436. Då frågade jag vad han tyckte
    om Sverigedemokraterna.

  437. Då borde alla svenskar
    ta avstånd från Sverigedemokraterna.

  438. Varför ska vi...?

  439. Vad jag tycker om Israels
    nuvarande regering spelar ingen roll.

  440. Jag bor i Sverige.
    Jag är inte israelisk medborgare.

  441. Vad har det med mig att göra?
    Jag tycker om Israel som plats.

  442. Min släkt kom från Jerusalem
    innan de utvandrade till Persien.

  443. Jag måste kunna åka till Israel-

  444. -och älska Israel och israelisk mat
    och mina släktingar där-

  445. -utan att få ett klistermärke
    där det står: "Bojkotta Israel".

  446. -Jag håller inte med dig.
    -Pooneh?

  447. Jag hade en fråga till Eli.

  448. När du avfärdar teorin om
    att islamism uppstår-

  449. -när människor är marginaliserade...

  450. Även om ledarna för de islamistiska
    rörelserna har uppstått...

  451. De kanske har sin bakgrund
    i medelklassen.

  452. Men om man inte hade fattigdom,
    segregation och utanförskap-

  453. -så kanske de inte
    skulle kunna få med sig andra?

  454. -Kan det ligga nåt i den analysen?
    -Jag tror...

  455. Problemet är komplext. Politisk islam
    hade ett legitimt syfte:

  456. Att bekämpa sekulära diktaturer.

  457. Det du efterfrågar är rekrytering
    av jihadister och terrorister.

  458. Människor som inte känner sig hemma
    nånstans och som känner sig utanför-

  459. -söker sig gärna till nåt
    där de känner sig hemma.

  460. Men det behöver inte
    ha med ekonomi att göra.

  461. Vi lever i ett land
    där du kan bli i princip vad du vill-

  462. -bara du vill.

  463. Universiteten är gratis.
    Tunnelbanekorten är billiga.

  464. -De är ganska dyra.
    -Då kan man planka.

  465. Det finns förutsättningar för
    att bli nånting-

  466. -och bli en del av det om man vill.

  467. Man ska göra allt för
    att allt det samhället är byggt av-

  468. -inte ska skapa system
    där människor marginaliseras.

  469. Men valet att åka till Turkiet-

  470. -och förena sig med IS i stället för
    att läsa på universitetet...

  471. Det är individens val.

  472. Det är inget att göra åt.

  473. Jag avfärdar inte
    marginaliseringens betydelse-

  474. -men om man fastnar där...

  475. Då har man
    fråntagit den människan värdigheten-

  476. -genom att ha fråntagit personen
    möjligheten att ta eget ansvar.

  477. Det är en annan diskussion
    än de judisk-muslimska relationerna.

  478. Vår relation skulle må bättre av
    om ursäktandet för våld-

  479. -och försöket att förstå
    till en gräns som blir absurd...

  480. Man borde starta på ruta ett-

  481. -och säga: "Berätta hur du tänker."
    Det måste finnas ett intresse-

  482. -i stället för ett försök att
    ursäkta sig för de dumheter man gör.

  483. -Annars blir det inget möte.
    -Vi har en till publikfråga.

  484. Jag skulle vilja ställa tusen frågor,
    men jag ska fatta mig kort.

  485. Det är ett fantastiskt ämne. Tråkigt
    att vi hamnar i Israel-konflikten.

  486. Det kanske är det vi vill undvika.
    Jag tänker så här...

  487. Ni pratade om att media förenklar
    saker när det gäller terrorattacker.

  488. Om det är en imam
    som får representera alla muslimer...

  489. Själv känner jag mig alltid ensam
    och jag måste alltid försvara mig.

  490. Även inför muslimer eller araber.
    Nåt som inte har sagts...

  491. Du sa
    att du inte stöter på antisemitism.

  492. Jag är född i Bagdad
    och uppvuxen i Damaskus.

  493. Jag känner igen
    den antisemitiska retoriken.

  494. Som faktiskt...
    Nu kommer vi in på Israel igen.

  495. Fokuseringen på Israel,
    även om jag är kritisk mot Israel...

  496. I Mellanöstern har det varit
    legitimt att lägga allt på Israel.

  497. Det har sekulära diktaturer gjort,
    som Eli nämnde.

  498. Diktaturerna har utnyttjat det.

  499. Det var vanligt att prata om judar
    som andra klassens medborgare.

  500. Då säger jag: "Skärp er.
    Skulle ni säga så inför en jude?"

  501. Samtidigt släpps jag inte in i Israel
    eftersom jag är född i Bagdad.

  502. Men det vi inte har pratat om här-

  503. -när det gäller
    judisk-muslimska relationer är...

  504. Judar ses som en minoritet,
    men det gör inte muslimer.

  505. Judarna har ju bott här länge.

  506. Sverige är en demokrati.

  507. Många anser att judarna är svenskar.

  508. Vi har ett problem med unga i Malmö
    som trakasserar judar.

  509. Människor som
    kommer från icke-demokratier.

  510. Jag undrar... Synagogan i Sverige
    har fått en kvinnlig rabbin.

  511. Jag tänker på
    demokratiseringen av islam i Sverige.

  512. Vilka är det
    som finansierar moskéerna?

  513. Jag är icke-troende,
    men jag ses ändå som muslim.

  514. Jag känner inte att du representerar
    mig, men jag respekterar dig.

  515. Du är vettig och liberal. Det är man
    inte van vid att imamer är.

  516. Jag önskar att muslimerna...
    Det handlar också om inklusion.

  517. Jag skulle välkomna
    en svensk imamutbildning.

  518. Islam måste anpassa sig till
    samhället, som judendomen har gjort.

  519. Där har vi problemet.
    Vad tycker ni om det?

  520. Tack.

  521. Imamutbildning har vi diskuterat,
    Negar. Men Virk får svara.

  522. Först och främst...

  523. Du undrade hur församlingar
    bekostar moskébyggen.

  524. Vi bekostar själva
    våra moskéer och projekt.

  525. Allt det gör vi själva. Jag talar om
    Islams Ahmadiyya församling.

  526. Vi tar inte bidrag från SST.

  527. För att motverka islamofobi
    har vi delat ut en miljon broschyrer.

  528. Det är nåt vi tror på, vårt kall.

  529. När det gäller integration
    i det svenska samhället anser jag-

  530. -att Koranen redan har lärt mig det.

  531. Islam kräver av mig att jag
    ska leva som en lojal medborgare.

  532. Jag har berättat om
    hur Muhammed levde i Mecka.

  533. Trots förföljelse
    lydde han klanledarna i Mecka.

  534. Men när de sa att han skulle
    tillbe andra gudar så sa han nej.

  535. I Sverige är det ingen
    som hindrar mig från att be.

  536. Det finns ingen konflikt i
    att vara muslim och svensk.

  537. Men det har muslimerna inte förstått.

  538. Du nämnde kvinnliga rabbiner,
    varför det inte finns inom islam.

  539. Det var
    ett exempel på demokratisering.

  540. Det finns andra orsaker till
    varför det inte finns hos oss.

  541. Kvinnor kan bli ledare inom islam.

  542. Jag är teolog
    och hämtar bevis från historien.

  543. Profetens hustru, Aisha,
    ledde ett fälttåg.

  544. Hon var också
    den största lärarinnan inom islam.

  545. Profeten ansåg
    att hon kunde mer än nån annan.

  546. Kvinnor kan få diverse befattningar,
    men när det gäller imamer...

  547. Då kommer vi in på juridik.

  548. Kvinnor är ursäktade från att leda
    bön under vissa perioder i månaden.

  549. Det finns även fler orsaker.

  550. Muslimska kvinnor vill inte ha
    ledarroller. De är inte uppväxta så.

  551. Jag vill ta upp det här med reformer.

  552. Du har reformerna framför dig
    varje dag, om du vill se dem.

  553. Förut var det omöjligt
    för muslimska kvinnor att studera.

  554. I dag kan man även
    söka sig till islamistiska grupper-

  555. -de som är förknippade med
    Muslimska brödraskapet.

  556. Där kommer man att förklara
    för kvinnor som studerar-

  557. -var i Koranen det står
    att kvinnor ska studera.

  558. Antalet studerande kvinnor i dag-

  559. -inte bara i Israel
    och i övriga Europa-

  560. -växer lavinartat å ena sidan.
    Å andra sidan-

  561. -har barnafödandet bland muslimer
    minskat med 50 procent.

  562. Om man ser till hur kvinnor,
    framför allt i demokratiska länder-

  563. -har börjat studera, tjäna pengar
    och bli mer självständiga-

  564. -så ser man att det är...

  565. ...de första varven
    som stenen rullar.

  566. Sen går det inte att stoppa.
    När kvinnor studerar Koranen...

  567. Jag skrev om min avhandling
    populärvetenskapligt.

  568. Jag frågade kvinnor:
    "Vem är din auktoritet?"

  569. Då sa de:
    "Jag kan själv läsa och förstå."

  570. De reformer du efterfrågar
    måste vara på väg-

  571. -för det finns inget alternativ.

  572. Sen om det inte går så snabbt,
    det är en annan sak.

  573. Men att processen är i gång
    märks tydligt i hela världen.

  574. Nu är det fem, tio minuter kvar.
    Är det nån som har en fråga?

  575. Där hade vi en. Perfekt.

  576. Jättebra, du står upp.

  577. Jag är
    uppvuxen i Malmö judiska församling.

  578. Jag har en fundering
    som jag vill att ni avslutar med.

  579. Vi bor alla i Sverige.
    Vi har ett gemensamt ansvar-

  580. -att fostra
    den nya generationen till-

  581. -att försvara demokratin.

  582. Oavsett om du är grek, jude, muslim
    eller som jag - statslös jude.

  583. Det ni tar upp om dialog,
    och som du nämnde, Eli...

  584. Det här är ett fantastiskt land.
    Man kan bli vad man vill.

  585. Vi borde lyfta fram det mer.

  586. -Du jobbar med radio, va?
    -Ja, som frilansare.

  587. Jag har jobbat
    inom många utanförskapsområden.

  588. Det är en dum term.

  589. Man borde säga:
    "Här kan du bli vad du vill."

  590. Det krävs bara normalbegåvning.
    "Varför använder du inte det?"

  591. Varför ställer inte media den frågan?
    I media tycker man synd om folk.

  592. "Du bor i Biskopsgården"-

  593. -"klart att du blir jihadist."

  594. Jag har jobbat på olika ställen,
    i olika branscher-

  595. -med folk från hela världen.

  596. Hur skulle framtiden se ut...?
    Då pratar vi om dialog.

  597. Vad tycker ni att man ska göra?

  598. Den perfekta avslutningen.
    Ska vi låta alla i panelen säga sitt?

  599. -Vi börjar med Pooneh.
    -Ja...

  600. Jag tror också på utbildning
    som ett slags magisk formel.

  601. Det är svårt att...

  602. Det är svårt att utbilda sig,
    speciellt inom humaniora-

  603. -och vara rasist
    eller inte förstå de här frågorna.

  604. Det blir tufft.

  605. Jag får problem med att man
    kan bli vad man vill i Sverige.

  606. Det är så rent praktiskt-

  607. -men ändå är det bara de som har
    föräldrar med akademisk utbildning...

  608. Även om det finns vissa
    som gör klassresor.

  609. Hur ska man då bryta trenden?

  610. Det finns ju projekt där man
    jobbar med människor från områden-

  611. -där man oftast inte
    söker sig till högre utbildning.

  612. Det har funnits sånt
    på mitt universitet.

  613. Man kanske skulle satsa mer på det-

  614. -och försöka få dem
    att utbilda sig mer? Jag vet inte.

  615. Utbildning är ett svar.
    - Eli, vad står det på din lapp?

  616. Jag vet inte.
    Jag har kladdat för mycket.

  617. Utbildning har blivit ett mantra.
    Det ska göra allt bättre.

  618. Men jag tror inte att alla
    kan utbilda sig hur långt som helst.

  619. Men det som måste ske är-

  620. -att alla känner sig delaktiga
    i samhällsbygget.

  621. Det är en större möjlighet.

  622. Alla försök till...
    Som obligatorisk gymnasieutbildning.

  623. Vad är nästa steg? I Sverige
    har man ett förakt för hantverk-

  624. -som att bli en duktig snickare.

  625. Visst, om man är påläst
    blir man mer sällan rasist.

  626. Men jag tänker att...

  627. Jag vill återknyta till
    det Bernard-Henri Lévy sa om gränser.

  628. Man måste bli tydligare med
    var gränserna går.

  629. I Huntingtons
    "The Clash of Civilizations"-

  630. -ställs väst mot öst
    och islam mot andra.

  631. Det är en farlig teori
    som många är inne på.

  632. Många i Sverige vill ställa ett
    sekulärt samhälle mot ett religiöst.

  633. Vi har muslimer mot judar
    och allt möjligt sånt.

  634. Men han var tydlig,
    och där har media en viktig uppgift.

  635. Vi måste konstatera att det inte
    finns några såna gränser.

  636. Gränserna går mellan folk som vill
    leva i ett öppet, sekulärt samhälle-

  637. -där man intresserar sig för andra,
    och folk som vill nåt annat.

  638. Jag har skrivit om det
    i Expressen och Aftonbladet.

  639. Om man inser
    att det är där skiljelinjen går-

  640. -så blir kampen om vem som
    har minst makt mindre betydelsefull.

  641. Kampen om offerkoftan
    blir mindre viktig.

  642. Om man får folk att känna sig
    inkluderade i samhällsbygget-

  643. -utan att nödvändigtvis
    vara akademiker-

  644. -och om man omdefinierar
    samhällets skiljelinjer...

  645. -Då kommer vi att lyckas bättre.
    -Negar?

  646. Var frågan hur vi får bättre dialog
    mellan de här grupperna?

  647. Man ska vara ute i skolorna.

  648. Man ska
    satsa på framtidens generation.

  649. I gymnasieskolor,
    där ska man sätta in utbildning.

  650. Sen bör församlingarna
    ha bättre kontakt med varandra.

  651. Muslimska och judiska församlingar.

  652. Men jag tror mest på
    de svenska skolorna.

  653. Hur skulle ett sånt möte
    mellan församlingarna kunna se ut?

  654. -Vad kan man tänka sig?
    -Jag vet inte.

  655. Kanske att skolorna kan mötas.

  656. Man kanske kan åka på lägerresa ihop.

  657. Samarbete mellan judiska
    och muslimska skolklasser.

  658. -Kashif Virk?
    -Jag kan bygga vidare på det.

  659. Jag håller med de andra.
    Jag vill berätta vad vi redan gör.

  660. Vi anordnar interreligiösa samtal.

  661. Vi har bjudit in bland annat
    Peter Borenstein och Maynard Gerber.

  662. Sånt har vi anordnat
    under ett helt decennium.

  663. En judisk talare
    brukar tala om Muhammed-

  664. -en muslimsk talare talar om Moses-

  665. -en kristen talare talar om Krishna
    och så vidare.

  666. Man berömmer
    andra religioners goda aspekter.

  667. Sen höll vår kalif
    en konferens i London.

  668. Företrädare deltog från
    åtta, nio världsreligioner-

  669. -och religioner i bortre Asien.

  670. Interreligiösa samtal sker
    i många länder där Ahmadiyya finns.

  671. Vårt motto är:
    "Kärlek för alla, hat mot ingen."

  672. Det var vackra slutord. En applåd!

  673. Svensktextning: Helena Lagerholm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Judar och muslimer i Sverige och världen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Paneldebatt om att judar ofta får stå till svars för den politik som den israeliska staten bedriver i Mellanöstern. Vad innebär det att vara jude i Sverige? Hur kan man bygga upp positiva relationer mellan judar och muslimer i Sverige och världen? Medverkande: Eli Göndör, fil. dr religionshistoria, Negar Josephi, journalist; Pooneh Rohi, författare; Kashif Virk, imam och missionär. Moderator: Lisa Bjurwald. Inspelat den 8 februari 2015 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Etnologi, Judar, Kulturmöten, Muslimer, Mänskliga relationer, Socialantropologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Judisk vår - relationen mellan judar och muslimer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår - relationen mellan judar och muslimer

Judar efter Charlie Hebdo

Den franske filosofen och författaren Bernard-Henri Lévy berättar här om sin syn på möten mellan olika minoriteter och personer med olika religiösa bakgrunder. Vad händer när man möter sin värsta fiende? Inspelat den 8 februari 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår - relationen mellan judar och muslimer

Bygga broar mellan minoriteter

Paneldiskussion om relationer mellan minoriteter. Hur bygger man positiva relationer mellan olika minoriteter? Vad förändras i människors identitet när de tvingas bo och leva i exil? Medverkande: Kashif Virk, David Biale, Bernard-Henri Lévy, Jesper Svartvik. Moderator: Lars Dencik. Inspelat den 8 februari 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår - relationen mellan judar och muslimer

Araben av Pooneh Rohi

Författaren Pooneh Rohi läser ur sin bok Araben. Hon beskriver exilen och livet som är så sårbart när människan tvingas att börja om någon annanstans. Inspelat den 8 februari 2015 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår - relationen mellan judar och muslimer

Judar och muslimer i Sverige och världen

Paneldebatt om att judar ofta får stå till svars för den politik som den israeliska staten bedriver i Mellanöstern. Vad innebär det att vara jude i Sverige? Hur kan man bygga upp positiva relationer mellan judar och muslimer? Medverkande: Eli Göndör, Negar Josephi, Pooneh Rohi, Kashif Virk. Inspelat den 8 februari 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Varför arbeta?

Måste vi arbeta, kan vi inte få medborgarlön? Vad händer med vår självbild och vårt värde utan arbete? Om vi ska jobba 8 timmar om dagen, vad ska vi jobba med och hur ska vi få alla att nå dit? Roland Paulsen, författare och doktor i sociologi vid Lunds universitet och Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, debatterar detta. Moderatorer: Helle Klein och Patrik Hadenius. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Ålderspyramiden

Enligt kinesisk tradition ska gamla människor visas vördnad och har hög status. Men när en allt större andel av befolkningen utgörs av äldre blir det ett problem. Och vem ska ta hand om alla gamla? Vi besöker Shanghai där många gamla samlas i Fuxianparken.