Titta

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Om UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphopen och punken är två musikgenrer som vuxit från subkultur till arenaunderhållning. Men det är också två kulturuttryck som handlar om starka identitetsbyggen och samhällsengagemang. I den här föreläsningsserien hör vi bland andra artisten Jason "Timbuktu" Diakité och författaren Jeff Chang prata om klassfrågor och hur musik, politik och pedagogik hänger ihop. Inspelat på Malmö högskola den 15 och 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning : Hiphop är min kunskapskällaDela
  1. Okej. Min mikrofon verkar vara på.

  2. Det är jättekul att vara här. Jag har
    gått förbi byggnaden många gånger.

  3. Jag har varit här inne en gång.

  4. Jag studerar inte här
    så jag har ingen anledning att gå in-

  5. -men nu har jag ett väldigt
    uppenbart skäl att komma hit.

  6. Hiphop har lett mig genom livet,
    och det gör mig jättestolt att vara-

  7. -en del av en kultur som nu verkligen
    har etablerat sig som en del av-

  8. -den här nationens kulturella uttryck.

  9. Och...

  10. Det gör mig glad att se att det
    som händer med hiphop globalt-

  11. -också verkligen händer
    här i Sverige.

  12. Hiphop i Sverige har funnits,
    som ni vet...

  13. Inte lika länge som i USA
    och inte lika stort, men...

  14. Från de första släppen på tidigt
    80-tal till det som det är i dag...

  15. ...har det genomgått
    en enorm förändring...

  16. ...och det har påverkat
    alla delar av svensk kultur.

  17. Från det att folk nu bär gympaskor-

  18. -eller hur...folk klär sig.

  19. Andra genrer av popmusik
    som påverkades mycket av hiphop.

  20. Som användandet av programmerade
    trummor, eller sampling-

  21. -som är tydliga...
    uttrycksformer inom hiphopen-

  22. -och sätt att skapa musik.

  23. Och till i dag,
    då jag personligen känner-

  24. -och jag är förstås 100% partisk-

  25. -att hiphop i Sverige i dag är en av
    de starkaste kulturella krafterna-

  26. -som uttrycker åsikter om jämlikhet
    mellan könen, religioner och raser-

  27. -i det här landet, och en av
    få kulturuttryck som ger en röst åt-

  28. -fattiga utan medborgerliga rättigheter,
    som inte längre-

  29. -i någon vidare mening av...

  30. I någon vidare mening har
    en plattform i medierna till exempel.

  31. Hiphop har i stort sett
    blivit så att säga ett medium-

  32. -för dem vars historier
    inte är en del av huvudfåran.

  33. Medieflödets huvudfåra.

  34. Men nu 2014 och när Sverige
    befinner sig i politiskt-

  35. -och känslomässigt kaos
    kommer hiphop verkligen till sin rätt-

  36. -och jag tycker att den
    spelar en viktig roll i svensk kultur.

  37. Kanske kan vi till och med blicka
    tillbaka om tio till tjugo år-

  38. -och se att den svenska hiphopen
    gjorde det här landet en stor tjänst.

  39. Jag hoppas det. Det här är intressant...
    Jag jobbar mycket i Norge-

  40. -och där har den inte samma...

  41. Hiphop är förstås väldigt populärt
    i Norge också-

  42. -men den har inte samma politiska patos
    och drivkraft som i Sverige.

  43. Det har inte samma plats. I Sverige
    skriver rappare artiklar i tidningar-

  44. -och publiceras faktiskt
    i tidningar och på bloggar.

  45. De skriver låtar om saker
    och står upp och säger saker på scen.

  46. De tar politisk plats och ett ansvar.

  47. Det är nåt som jag är väldigt stolt
    över svensk hiphop för.

  48. När jag var liten
    och först upptäckte hiphop var jag...

  49. Jag tror att jag
    verkligen förälskade mig i det-

  50. -när min kusin
    kom hit från Brooklyn-

  51. -och bodde hos oss en sommar.
    Han hade ett par skivor med sig.

  52. Han hade Jungle Brothers skiva
    "Straight out the Jungle".

  53. Han var två år äldre än mig.
    Han var från Brooklyn.

  54. Jag såg upp till honom och än mer
    när han spelade sina kassetter.

  55. Och sen skaffade jag min första egna...

  56. Den första hiphop-skiva jag ägde
    fick jag 1989 av min granne.

  57. Hon frågade vad jag ville ha
    i julklapp. Hon köpte en LP till jul.

  58. Jag sa jag ville ha Paula Abduls skiva
    eller en grupp som heter De La Soul.

  59. Tydligen var Paula Abduls skiva
    slutsåld. Den var populär då-

  60. -så jag fick De La Soul-skivan.

  61. Jag lyssnade på den, "3 Feet High
    and Rising", om och om och om igen.

  62. Jag hade typ fyra skivor, så jag
    lyssnade på den jag hade som var nyast.

  63. Och jag var fjorton år gammal,
    och det bara...

  64. Jag engagerade mig bara helt
    i den här kulturen-

  65. -och en stor del av att vilja höra
    och se hiphop och känna den-

  66. -var att hitta den på den tiden.
    Det här var före nätet.

  67. Jag gick till skivaffären-

  68. -och lyssnade på skivorna
    som jag inte hade råd att köpa.

  69. Jag gick dit varje dag
    för att lyssna på mina favoriter.

  70. Eller så pratade jag med de tre, fyra
    eller fem andra personerna i Lund-

  71. -där jag är ifrån, grannstaden,
    som kände till hiphop.

  72. "Känner du till det?"
    "Jag också".

  73. Det var som att vara medlem
    i ett hemligt sällskap av folk-

  74. -som hade upptäckt
    den här magiska musiken-

  75. -som kom från New York.

  76. Man försökte efterlikna den kulturen.
    Klä sig rätt.

  77. Man hade pösiga jeans
    och Timberland-kängor.

  78. Vi pratade bara engelska med
    varandra, för det var bara så hiphop.

  79. Till och med när jag
    uppträdde i min egen hemstad-

  80. -och de flesta som var där var vänner
    pratade jag aldrig svenska på scen.

  81. Och när jag var runt femton
    började jag skriva mina egna texter.

  82. Väldigt, väldigt dåliga raptexter, men
    det var nåt med att upptäcka hiphop-

  83. -som fick mig att känna att äntligen...

  84. Det här är nåt som...
    Det är min röst som de talar.

  85. Jag upptäckte bara
    en sån identifikation med hiphop-kultur.

  86. Att det var...också svart, amerikansk
    kultur, men för mig blev det-

  87. -den jag var där och då,
    i Lund på sent 80-tal i Sverige.

  88. Sent 80-tal, tidigt 90-tal.

  89. Jag bodde inte i ett fattigt,
    amerikanskt kvarter eller nåt sånt.

  90. Jag bodde i Lund, som var en dröm
    jämfört med Brooklyn, Bronx-

  91. -eller Harlem. Men ändå kände jag att
    det var nåt som talade direkt till mig-

  92. -och jag insåg snart
    att det fanns riktiga rappare i Malmö.

  93. Så jag åkte in på helgerna. Jag gick
    med mina vänner på klubbar i Malmö.

  94. Jag tror att det fanns fyra eller fem
    rappare som vi kände till i Malmö-

  95. -vid den tidpunkten.
    Vi åkte in, freestylade med dem-

  96. -lärde känna dem,
    och jag kände så starkt för det-

  97. -att jag började vilja delta
    och bidra nåt till den här kulturen.

  98. Jag började skriva
    egna texter och låtar.

  99. Hittade nån som kunde hjälpa mig
    att spela in det.

  100. Och sen... Det är i stort sett
    det jag har gjort sen dess.

  101. Och hiphop levde
    i de kulturella skuggorna i Sverige-

  102. -i stort sett under hela 90-talet.
    Tills runt 1998 skulle jag säga.

  103. Samma år som Malmö högskola
    tydligen grundades.

  104. När några väldigt viktiga skivor kom ut.

  105. Petters första skiva "Mitt sjätte sinne"
    och en samlingsskiva-

  106. -som heter "Sidewalk Headliners",
    som angav tonen på ett helt nytt sätt.

  107. Den gjorde också nåt viktigt som lett
    till att hiphopen har blivit så stark.

  108. Inte bara i Sverige, utan i Danmark,
    Tyskland, Kina, Etiopien och Sydafrika.

  109. Man började göra hiphop och rapmusik
    på de lokala språken.

  110. Hiphop blev svenskt på riktigt
    och man skrev låtar-

  111. -som var bra på svenska.

  112. Den första stora skivan på svenska
    var Latin Kings-skivan.

  113. Var det -94? Ja.

  114. Men den var ett undantag. Det var bara
    en skiva, och jag var inte säker på då-

  115. -om jag tog den på allvar eller inte.
    "Skojar han?"

  116. Det var inte förrän -98, när Petters
    skiva kom, som jag trodde på det.

  117. Jag måste lägga engelska åt sidan-

  118. -och försöka använda ord
    som jag hörde på "Yo! MTV Raps"-

  119. -och läste om i "Source". Jag måste
    skriva på det språk jag talar bäst:

  120. Svenska.

  121. Det var då, som de flesta av er vet som
    är härifrån, som hiphop exploderade-

  122. -och blev svenskt.

  123. Det är intressant.
    Rappen och musiken...

  124. -har tagit mig till
    alla delar av världen...nästan-

  125. -och överallt
    har jag träffat andra rappare.

  126. Våra historier är rätt lika.

  127. Rappare som rappar på amhariska,
    som är ett etiopiskt språk-

  128. -eller på zulu i Sydafrika
    eller på mandarin i Kina.

  129. Det är otroligt hur lätt
    hiphop-kulturen är att överföra.

  130. En tillämpbar kultur. Den kan vara
    extremt inhemsk på ett sätt-

  131. -för tittar man på svensk hiphop
    som har släppts i år eller i fjol-

  132. -så berättar den en väldigt
    tydlig historia om Sverige-

  133. -och om folk i Sverige just nu.

  134. Så det blir som en...
    kulturell handbok, kan man säga-

  135. -eftersom hiphop har
    ett inbyggt underifrånperspektiv-

  136. -och även
    den personliga livserfarenheten-

  137. -som jag tycker att väldigt få
    andra moderna konstformer har.

  138. Det...

  139. Det och att hiphop nu diskuteras
    i universitets- och akademisk miljö-

  140. -är enormt för mig.

  141. Jag känner mig hedrad och tacksam
    att fortfarande vara en del av det.

  142. Jag är nästan 40 år gammal.

  143. Hiphop är typ 45 eller nåt sånt.

  144. Beroende på hur man räknar.

  145. Men det gör mig också väldigt glad
    att det har kommit dignitärer-

  146. -och folk från andra
    delar av världen som ska tala här.

  147. Vi kan faktiskt också vara stolta
    över svensk hiphop-kultur-

  148. -och kvaliteten på musik och graffiti
    i det här landet-

  149. -är verkligen i världsklass
    på många sätt. Så...

  150. Ja, det är i stort sett allt.

  151. -Tack.
    -Tack så mycket.

  152. -Tack.
    -Tack så mycket.

  153. Översättning: Jeffery Rahm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hiphop är min kunskapskälla

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hiphopen förmedlar en väldigt tydlig bild av samtiden, menar Jason "Timbuktu" Diakité i denna föreläsning. Som musikform har hiphop ofta ett unikt klassperspektiv och förmedlar personliga erfarenheter som väldigt få andra konstformer gör. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Musik > Musikanvändning och påverkan, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil
Ämnesord:
Barn och ungdom, Hiphop, Musik, Musiksociologi, Samhällsvetenskap, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop är min kunskapskälla

Hiphopen förmedlar en väldigt tydlig bild av samtiden, menar Jason ”Timbuktu” Diakité i denna föreläsning. Som musikform har hiphop ofta ett unikt klassperspektiv och förmedlar personliga erfarenheter som väldigt få andra konstformer gör. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

En multikulturell stormakt

Hiphopen är en global handelsvara och en multikulturell rörelse som förändrar det amerikanska samhället i grunden, och den amerikanska drömmen symboliseras idag av Jay-Z och Beyoncé. Det menar författaren och professorn Jeff Chang, som här berättar om det politiska läget i USA och om hiphopen som musikrörelse. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punkens politiska resa

Som politisk rörelse var punken glidande, såväl anti-rasistisk som rasistisk beroende på artist och rörelse. Men punken var alltid emot systemet. Om detta berättar Matthew Worley vars specialitet är punkgenren Oi, känd för sina kopplingar till fotboll och arbetarklassideal. Worley är professor i historia vid Readings universitet. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Mobilisera generation hiphop

Hur ser aktivismen ut idag? Sociologen Andreana Clay, som varit engagerad i bland annat Occupy, gör analyser om samtidens politiska rörelser. En av hennes poänger är att medborgarrättsrörelser förr ofta var ledda av en karismatisk talare. Idag är aktivismen främst en gräsrotsrörelse. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Att läsa raplyriken

Sexism och jämställdhet är två av de vanligaste ämnena bland kvinnliga rappare i Sverige. Det berättar Kalle Berggren som har skrivit avhandlingen ”Reading rap”. Genom att studera svensk hiphoplyrik har Kalle Berggren synat representationen av genus, klass och sexualitet inom musikgenren. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Graffiti - kriminellt snyggt

Ska vi se graffitin som konst eller ett kriminellt dåd? Det är en av samtidskonstens eviga frågor. Jacob Kimvall är gatukonstnären som blev konsthistoriker. Här berättar han om hur samhällets uppfattningar om graffitin förändrats genom tiderna. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punkens identitetsmarkörer

Punk är inget man blir, det är något man är. Det var en av sakerna som sociologen Erik Hannerz kom fram till när han gjorde intervjuer med punkare i en jämförande studie mellan Sverige och Indonesien. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop och pedagogik

Hiphopen kan göra oss mer kreativa, förstå komplexa meningsbyggnader och hjälpa oss att improvisera. Det säger Bettina Love, assisterande professor vid universitetet i Georgia, i sin föreläsning. Hon arbetar framgångsrikt med hiphop som pedagogiskt instrument. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Social samhörighet i musiken

Hur samspelar musik och unga människors liv? Har den rent underhållningsvärde eller har musik en annan betydelse? Forskaren Mark Rimmer har studerat ungdomars musikkonsumtion i olika städer i Storbritannien och berättar här om hur musiken påverkat dem socialt och kulturellt. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punk i Peking

Jonas Qvarsebo och Philip Lalander berättar om sin tid som unga punkare i Norrköping. Nu har de blickat tillbaka och börjat analysera vad punken betydde för dem, och genom att göra intervjuer med punkare från tiden i "Peking" har de kommit fram till en analys om vilken roll punken har i ett samhälle. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Musik och medkänsla

Ett samtal om hur man kan stärka människor genom musik. Medverkande: Fredrik Österling, Chiara Bombieri-Morales, Fanny Hamlin, Rebecka Törnqvist, Pontus de Wolfe. Samtalsledare: Nigel Osborne. Från Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Pelléas och Mélisande och tidens måleri

Kan man förstå opera genom bildkonsten? Konsthistorikern Charlotta Nordström drar paralleller mellan Claude Debussys opera "Pelléas och Mélisande" och den symbolistiska konstens landskap och karaktärer. Presentatör: Katarina Aronsson. Inspelat den 22 mars 2016 på Kungliga Operan i Stockholm.