Titta

UR Samtiden - Elevhälsa

UR Samtiden - Elevhälsa

Om UR Samtiden - Elevhälsa

Föreläsningar från Elevhälsa 2015. Skolan är en plats för lärande, vänskap och kreativitet. Men också en plats där elever blir mobbade, där vissa mår dåligt och dit vissa elever vägrar att gå. Hur kan vi skapa en tryggare och bättre skola? Inspelat den 27-28 januari 2015 i Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Elevhälsa : De saknade elevernaDela
  1. Kul att vara här.

  2. I elevhälsa är det tre kompetenser
    som ska komma fram:

  3. Den medicinska, psykologiska
    och den pedagogiska kompetensen.

  4. De sista fem åren har jag jobbat i
    ett neuropsykiatriskt utredningsteam-

  5. -med läkare, psykolog,
    pedagog, socionom-

  6. -sköterska, dietist och logoped.

  7. Vi har utrett barn. Diagnoser som
    adhd, inom autismspektrumet.

  8. Behandlingsarbete gentemot föräldrar,
    barn och ungdomar, skola, förskola.

  9. Den erfarenheten ska jag förmedla
    i dag.

  10. Vi har mött barn som inte kan gå
    till skolan-

  11. -och det är nåt av det tuffaste
    man kan tänka sig för barn.

  12. Inte minst för deras föräldrar.

  13. Att ha ett barn som inte är
    sjukskriven i vanlig bemärkelse-

  14. -men som inte längre går till skolan
    är stressande för föräldrarna.

  15. Här finns en mejladress om ni vill ha
    kontakt med mig. Också en hemsida.

  16. Jag kanske säger: "Läs i en blogg-
    artikel." Kika då på den adressen.

  17. Vi pratar om hemmasittare. Ett ord
    som jag egentligen inte tycker om.

  18. Nu har vi partiledare
    som drabbas utav utmattning.

  19. Kan man säga då att partiledaren
    blivit hemmasittare?

  20. Eller vi har en kollega: Ulrika.

  21. Ulrika har jobbat för hårt och blivit
    hemmasittare. Känns det okej?

  22. Jag tycker inte att det känns okej.

  23. Det låter som om man äter chips och
    spelar på datorn eller nånting.

  24. De barn som jag mött
    sitter inte hemma av fri vilja.

  25. De har det inte speciellt kul,
    utan de är kraftigt reducerade-

  26. -och mår inte speciellt bra.

  27. Vi har också nån konstig idé om
    att drabbas en kollega av utmattning-

  28. -tänker vi:
    "Du måste vara sjukskriven."

  29. "När du kommer tillbaka,
    absolut inte mer än halvtid."

  30. "När du är hemma, ta det lugnt.
    Gå promenader. Sudoku är okej."

  31. "Korsord är okej.
    Sliskiga kioskdeckare är okej."

  32. Men för barn står ofta skolan
    och väntar med samma koncept.

  33. Ingen pratar om halvtid, ingen pratar
    om anpassade arbetsuppgifter.

  34. Man skickar hem: "Om du kan göra
    lite matteuppgifter"-

  35. -"så du inte kommer efter."
    Till Ulrika säger vi inte:

  36. "När du är hemma kan du rätta prov."

  37. Och vi säger: "Man kan inte vara
    hemma och spela på datorn."

  38. Men barn och ungdomar väljer det
    som vilar i deras hjärna.

  39. I det fallet är det oftast datorspel.

  40. För en vuxen kanske det är
    kioskdeckare och sudoku.

  41. Så vi har nånting att göra där.
    "Skolkare" är ingen bra benämning.

  42. Jag har myntat en egen benämning.
    Jag har tagit Skolverkets definition:

  43. Elever med lång ogiltig frånvaro.

  44. Det har jag dragit ihop till ELOF.

  45. Det är viktigt
    att vi inte tänker oss-

  46. -att barnet är ensam bärare
    utav problemet.

  47. Utan här har det uppstått
    ett problem mellan elev och skola.

  48. Problematiken kan ligga hos eleven
    eller skolan. Troligtvis både och.

  49. Här måste vi tänka till. Vi har ELOF-
    planer i Stenungsund och på Tjörn.

  50. Jag googlade på det,
    och det gladde mig-

  51. -att man uppe i Kiruna söker
    en ELOF-pedagog.

  52. Dessutom sökte de TIGER-pedagoger.
    Kiruna är på gång.

  53. TIGER: Tidiga insatser ger resultat.

  54. Förskola och över till skola. Där
    fick kanske nån ett nytt begrepp.

  55. Jag tycker inte att vi använder
    "hemmasittare". Man kan använda:

  56. Elever med lång ogiltig frånvaro.

  57. Tycker man att "ogiltig" inte känns
    bra, kan man ha "oroande".

  58. Nån kanske tänkte: "Nu får vi veta
    hur vi ska göra med de här barnen."

  59. Inte av mig. För det är för svårt.

  60. Man kommer med
    ett färdigt koncept och tänker:

  61. "Så här ska man göra
    med hemmasittare."

  62. Då har man ingen aning om vad man
    pratar om. En modell-

  63. -kanske passar några barn.
    Den passar aldrig alla.

  64. Här kommer vår professionalitet in.
    Vi tar reda på-

  65. -vad problemen beror på och gör in-
    satser. Det kan se väldigt olika ut.

  66. Vi ska prata om inkluderingsbegreppet
    som jag kan vara irriterad på.

  67. Man förväxlar inkludering med att
    fysiskt befinna sig i ett klassrum.

  68. Nån kanske undrar om Kenth ritar
    kaninbilder på sin fritid.

  69. Nej. Det här är bilder från
    Tommy Hagman, 46 år från Surte-

  70. -som har som specialintresse
    att rita kaniner.

  71. Ni kommer att se många av mina texter
    illustrerade av Tommys bilder.

  72. "There is no quick fix."
    Det är hårt arbete.

  73. Vi professionella, barn och deras
    föräldrar måste göra nåt tillsammans.

  74. Ju tidigare vi kommer in,
    desto bättre.

  75. Det är bra om ni kan lyssna
    ordentligt på min föreläsning-

  76. -så kan ni somna in på de andra
    som kommer sen.

  77. Vi ska prata om en skola för alla,
    om skolans förändring-

  78. -vad som händer om man utsätter barn
    för brist på en känsla av sammanhang-

  79. -vad som gör att det fungerar bra.

  80. Vi ska lägga tid på förklarings-
    modeller för informationsutbyte.

  81. Skolan är proffs på att vara
    informationshanterare.

  82. Lärare hanterar information.
    Vi måste bli bättre på-

  83. -att hjälpa barn som har ett annor-
    lunda sätt att processa information.

  84. Vi måste ha strategier. Kanske hinner
    vi med en fallbeskrivning. I slutet-

  85. -har ni en litteraturlista
    och källhänvisningar.

  86. Det kommer att gå fort. Vi kör.

  87. Vi är så duktiga i Sverige.
    Vi pratar om barns rätt-

  88. -och råkar nån ut för nån orättvisa
    ska ingen diskrimineras p.g.a. kön-

  89. -nedsättning, sexuell läggning,
    ras eller religion.

  90. Vi är så bra på att skriva planer
    och håller fanan högt.

  91. Hur ser det ut i verkligheten?
    Vi har ett skolsystem i dag-

  92. -där 13,1 procent av alla ungdomar
    som slutar skolår 9-

  93. -inte har betyg att komma in på
    ett nationellt program.

  94. Det är så märkligt! Vad gör vi då?

  95. Vi pratar om att eleverna måste
    skärpa sig, betyg tidigare.

  96. "Vi ska redan i skolår 1 se till att
    ingen kommer efter i sina kunskaper."

  97. Det finns förslag om att om man inte
    nått målen ska man få gå ett år till.

  98. Alla de här insatserna handlar om
    att här finns ett antal elever-

  99. -som sitter inne med resurser
    men väljer att inte använda dem.

  100. Ingen pratar om ett systemfel.

  101. 13,1 procent.
    Om man haft en lina på tio meter...

  102. Det finns ungefär 100 000 barn
    och ungdomar i varje årskurs.

  103. Ettan, tvåan, trean o.s.v.

  104. Det blir c:a 13 000.
    Hade vi haft en lina på 10 meter-

  105. -kunde vi ha klippt av den
    och sagt så här:

  106. "De här 1,31..."
    För det är det. 13,1 procent.

  107. "De får inte söka vidare
    till gymnasiet."

  108. Varje knut representerar
    1 000 ungdomar-

  109. -som inte kan gå vidare
    i sin utbildning.

  110. Nån tänker kanske: "De kan gå IV och
    börja nästa år." Javisst.

  111. Vet ni hur många ungdomar
    som inte har gymnasiekompetens-

  112. -fyra år efter skolår 9?

  113. 30 procent. Vi har så många dropouts
    som kommer in på gymnasiet-

  114. -men som inte slutför gymnasiet.
    Och vi pratar om en skola för alla.

  115. Vi måste ändra på skolsystemet
    och vara mer flexibla-

  116. -och inte vara så säkra på
    att den skola vi har-

  117. -och det vi lär ut
    är det man behöver i framtiden.

  118. Jag säger: Pewdiepie. Han spelar in
    sig själv när han spelar på datorn.

  119. Hans årsinkomst sist jag hörde
    var 27 miljoner om året.

  120. Vem tänkte att ett sånt jobb
    skulle finnas för 5-10 år sen?

  121. Ingen hade hört talas om det.

  122. Vi utbildar barn för en framtid
    vars krav vi inte har koll på.

  123. Det är inte säkert att våra skolkrav
    är framtidens melodi.

  124. Den här siffran är hemsk.

  125. Man har gjort Pisa-undersökningarna.
    "Svenska skolan är kass sen 20 år."

  126. Känns inte så bra
    att jobba i skolan då.

  127. Det finns en motsvarande undersökning
    som heter Piaac.

  128. Där man tittat på vuxenkompetensen.
    Där kommer Sverige på 4:e plats.

  129. Vi har en jättebra, kompetent
    vuxenbefolkning.

  130. 16-65 år.
    Det är det ingen som pratar om.

  131. Problemet med Sverige i den
    undersökningen är inte-

  132. -den genomsnittliga vuxenkompetensen.
    Det är inte problemet.

  133. Problemet är att c:a 13-14 procent
    har väldigt låg kompetens.

  134. Den skiktningen i samhället
    är livsfarlig.

  135. Ta Husby som exempel: Hur många av de
    ungdomarna hade gymnasiebehörighet?

  136. Det var långt under hälften.
    Så det hänger ihop.

  137. Vi ska vara så noga i skolan.
    Varje barn som vi kan rädda här-

  138. -är en human och ekonomisk succé.
    Det vet politikerna.

  139. Ni kan gå in och titta på...
    Vad heter han nu? Ingmar Nilsson?

  140. Ingvar Nilsson. Nationalekonomen.
    Som gjort ekonomi av det här.

  141. Varje person i permanent utanförskap
    kostar minst 15 miljoner om året.

  142. Multiplicera det med 13-14 procent
    av befolkningen.

  143. För 13-14 procent av Sveriges befolk-
    ning lever i permanent utanförskap.

  144. Det är där vi måste komma in.
    Lite statistik.

  145. Detta är Skolverkets statistik,
    och den är inte uppdaterad.

  146. Jag vet att barn och ungdomar
    som inte längre går till skolan...

  147. Det är en jättestark ökning där.
    Tittar man på denna statistik-

  148. -kan man bli lite rädd. Men tittar
    man är det från 2007 och 2010.

  149. Men antalet elever som inte går
    i skolan i önskad omfattning ökar.

  150. Ni kan kika på det om ni vill.
    Vilka är då de här barnen?

  151. Ja, det är ingen enhetlig grupp,
    förstås.

  152. Går man in och ser barn och ungdomar
    som...

  153. Det är för svårt,
    de saknar begriplighet.

  154. Det är relationsstress, hemma,
    med kamrater, kunskapsstress.

  155. Man förstår inte
    varför man ska gå i skolan.

  156. Det är den mest grundläggande delen.

  157. Sen har vi grupperna som har neuro-
    psykiatriska funktionsnedsättningar.

  158. Framför allt är barn och ungdomar
    inom autismspektrumet-

  159. -en stor grupp.

  160. Autism- och Aspergerförbundet
    har egna undersökningar.

  161. Över hälften av dem som går i vanlig
    grundskola lämnar inte med betyg-

  162. -så man kan söka in på
    ett nationellt program på gymnasiet.

  163. En riktig katastrof.
    För kombinerar vi det med-

  164. -att alla ska vara fysiskt närvarande
    i ett normativt klassrum, vet ni-

  165. -som jobbat med barn med autism att
    det kanske inte känns normativt-

  166. -att vara i ett sammanhang som
    ställer höga krav på socialt samspel.

  167. Där behöver vi bli mycket bättre.

  168. Ibland diskuterar man: "Har
    var och varannan adhd nuförtiden?"

  169. Bla, bla, bla och så där.

  170. Varför ökar antalet barn med
    neuropsykiatriska diagnoser?

  171. "Var det nånting
    i Tjernobyls nedfall från -86"-

  172. -"är det nånting i kranvattnet?" Nej.

  173. Vi har ett speedat
    informationssamhälle.

  174. Det handlar om att ha ett annorlunda
    sätt att processa information.

  175. Jag brukar kontra med: "Var fanns
    dyslektikerna på 1100-talet?"

  176. Vi hade inte så många då. Då hade vi
    inget krav på att kunna läsa.

  177. Vi har mängder av barn som aldrig
    kommer att få en diagnos-

  178. -men som har brister
    vad det gäller förmågor-

  179. -att processa information.
    Där behöver vi pedagoger bli bättre-

  180. -att ha en undervisning som passar
    fler. Ska vi jobba inkluderande-

  181. -måste vi ändra vår undervisning
    så det passar fler.

  182. Inte samma undervisning för alla,
    då kommer vi att exkludera elever.

  183. Framför allt elever som har
    den här typen av svårigheter.

  184. I vårt team fick vi ofta frågan...
    Det kanske var adhd-frågetecken-

  185. -och vi gör en utredning och kommer
    fram till: "Det blir ingen diagnos."

  186. Och så möter vi föräldrar
    och pedagoger som säger:

  187. "Jaha, det var ingenting, då."

  188. Jo, det kanske t.o.m. är värre
    än om man fått en diagnos.

  189. För nu är det inte
    aktuellt med nån medicinering.

  190. Från samhället
    får man inte samma stöd.

  191. Skolan ska vara befriad från att
    dela ut resurser utefter diagnos.

  192. Ser det ut så i verkligheten? Nej.

  193. Skolan ska fördela sina resurser
    efter behov.

  194. Inte fördela resurser efter diagnos.
    Det kan se väldigt olika ut.

  195. Bara för att man har en diagnos
    kanske man inte behöver mycket hjälp.

  196. Och tvärtom också. Och så har vi
    barnen som ligger i-

  197. -det som psykologerna kallar
    "den nedre normalzonen".

  198. Mellan IQ 70-85.
    Har man dessutom adhd-

  199. -eller dyslexi eller har det rörigt
    hemma, blir det jättetufft-

  200. -att nå målen i skolan.
    Det pratar man väldigt lite om.

  201. Karin Schraml har gjort
    en avhandling om barn i stress.

  202. Hon har mätt svenska 16-åringar.
    30 procent har tydliga symtom.

  203. Inte lite lätt stressade,
    utan kraftiga symtom på stress.

  204. 8 procent av 16-åringar i Sverige
    har enligt hennes rapport-

  205. -starka tecken på utmattning.

  206. Inom vården ser man att yngre och
    yngre kommer in och är utmattade.

  207. Förut fanns det inte alls, sen fanns
    det i 30-, 40- och 50-årsåldern.

  208. Att det funnits i 20-årsåldern
    har vi vetat länge.

  209. Nu kryper detta ner i åldrarna.
    Vi måste göra nånting åt det.

  210. För kommer man upp i stress,
    reduceras alla funktioner.

  211. Titta på oss själva. Hur blir vi
    kommunikativt, samspelsmässigt-

  212. -hur blir vi i analys
    när vi är i kraftig stress?

  213. Det finns många undersökningar-

  214. -som visar att man tappar
    mellan 50 och 30 IQ-enheter.

  215. För oss som inte har så många
    i förväg blir det katastrof.

  216. Varför är det så stora svårigheter
    inom autismspektrumet?

  217. Jag tänker också på dem som
    aldrig får en diagnos-

  218. -men som har svårt med kommunikation,
    samspel-

  219. -och att skapa inre föreställningar
    som ett resultat av verbalt språk.

  220. Läraren säger "bla, bla"
    och så ska man skapa inre bilder.

  221. Tittar man på den nya läroplanen,
    som är bra på många sätt-

  222. -kan man säga att den nya läroplanen
    ställer krav på precis det-

  223. -som man har svårt för
    när man har autism.

  224. Vi lever i ett samhälle
    där mängden information är jättestor.

  225. De flesta av oss är
    väldigt informationströtta.

  226. Vi stänger av radion på vägen hem
    i bilen-

  227. -vi blir glada om vi får mejl
    som vi kan deleta direkt.

  228. Vi orkar inte öppna
    de orange kuverten.

  229. "Bara jag inte får mer information."
    Det går otroligt mycket snabbare nu.

  230. Klicka in på aftonbladet.se. Hur lång
    frustrationstid har ni på en artikel?

  231. Hur länge väntar ni om den inte
    kommer upp? 3 sekunder? 4 sekunder?

  232. Sen tycker ni: "Jag skiter i det,
    jag tar en annan artikel."

  233. När informationsutbytet går
    väldigt fort-

  234. -sker det oftast verbalt.

  235. Då måste man ha
    en bra processhastighet.

  236. Man måste snabbt omvandla all verbal
    information till inre bilder-

  237. -som överensstämmer någorlunda
    med den som levererar den.

  238. Det är det ni gör nu.
    Ni har bildstöd...

  239. Det är det ni är utsatta för nu.

  240. Den nya skolan handlar inte om
    att ta in information-

  241. -och rapa upp samma information igen.
    Det gjorde vi och fick bra betyg.

  242. Nu ska informationen tolkas och komma
    tillbaka i en annan förpackning.

  243. Det går inte att repetera samma
    information. Det håller inte nu.

  244. Och det ska gå fort, och vi kräver
    ett svar som är reflekterat.

  245. Tittar man på kraven i ämnena-

  246. -finns det inget ämne som inte
    innehåller krav på reflekterande.

  247. Förskolans reviderade läroplan
    handlar också om att man ska-

  248. -satsa mycket på reflektion.

  249. Reflektion bygger på att sätta ihop
    bilder, spegla dem mot varandra-

  250. -och tänka i olika scenarier.

  251. Det är kanske jättesvårt om man har
    svårigheter inom autismspektrumet.

  252. "The Big Five" har fått
    otrolig genomslagskraft.

  253. När jag ser elefanten, tänker jag på
    en tungviktare: Göran Svanelid.

  254. Han har identifierat de förmågor
    som svenska elever behöver ha-

  255. -för att nå målen i svensk skola.

  256. Få säger: "Det här stämmer inte."

  257. Utan man kan gå in och titta på
    ämnena och på styrdokument-

  258. -läroplaner, kursplaner o.s.v.
    och titta:

  259. "Det stämmer. De här förmågorna
    behöver elever för att nå målen."

  260. Ni tittar just nu på,
    nästan identiskt-

  261. -diagnoskriterierna för autism.

  262. Det är skrämmande
    att möta så många barn och ungdomar-

  263. -som har någorlunda hög
    eller hög IQ-

  264. -men som har det jättetufft
    att kommunicera, samspela-

  265. -att analysera och tänka
    om sitt eget och andras tänkande-

  266. -förmågan att hantera stora mängder
    av information, processa den-

  267. -leverera ett svar,
    generalisera kunskap och begrepp-

  268. -sätta ihop delar till större
    sammanhang. Det är autism.

  269. Här kan vi se varför det går dåligt
    för barn inom autismspektrumet.

  270. Då kommer frågan:
    Hur bra är vi på att kompensera-

  271. -hjälpa och stimulera elever
    med de här förmågorna?

  272. För vi kan inte bara konstatera
    att man har det svårt.

  273. Det är inte så att en person med
    autism saknar förmåga att reflektera.

  274. Den ligger bara inte i linje med
    standard.

  275. Jag använder "standard"
    i stället för "normal".

  276. "Standard" är härligt. Icke-standard
    låter nästan som ett skällsord.

  277. Här finns en artikel
    som ni kan gå in och kika på.

  278. DN Debatt där två framstående läkare,
    tre framstående psykologer-

  279. -skriver att enligt deras bedömning
    är 13-15 procent av eleverna-

  280. -inte rustade vad gäller funktioner
    och förmågor att nå målen.

  281. Då är vi där igen. De här
    13-15 procenten och skiktningen.

  282. Det ska vi akta oss för.

  283. Vi ser elever
    som inte längre går till skolan.

  284. Vi ser elever som har självskadande
    beteende, depression, agerar ut-

  285. -har problem med alkohol, droger.
    Vi ser. Men vad beror det på?

  286. Jag har jobbat i ett NP-team
    inom BUP i fem år-

  287. -och stött på hur många barn
    som helst som har psykisk ohälsa.

  288. Psykisk ohälsa är ofta ett symtom på
    att nåt annat inte riktigt fungerar.

  289. Man kanske går till skolan,
    men man vägrar göra nånting.

  290. Då tycker många att det är bättre
    att stanna hemma. Nej.

  291. Skolan är den största skyddsfaktorn.

  292. Att bara vara i skolans lokaler är
    mycket bättre än att vara hemma.

  293. När man inte klarar av att leverera,
    blir man klassens clown.

  294. Man blir verbalt och fysiskt
    utagerande mot kamrater och lärare.

  295. Man söker sig till
    ett mer begripligt sammanhang.

  296. Man flyr in i droger
    och spelmissbruk.

  297. Spelmissbrukande ungdomar
    är inte roligt.

  298. Man stänger in sig, går ut på natten
    och äter och stänger av-

  299. -hela den analoga verkligheten.
    Det är väldigt skrämmande.

  300. Och så mer inagerande beteenden.
    Man går inte till skolan-

  301. -man drabbas av depression,
    sov- och ätstörningar o.s.v.

  302. Det yngsta barn jag jobbat med vad
    gäller utmattningssyndrom är nio år.

  303. Han har adhd och asperger,
    är lite tekniker och säger:

  304. "Jag är som ett gammalt bilbatteri.
    Jag är hemma några dagar och laddar."

  305. "Sen kan jag gå till skolan
    en dag eller två."

  306. Nio år. Där kan inte skolan vänta på
    att han ska komma tillbaka.

  307. Jag har undervisat barn i skolan,
    i biblioteket, i församlingshemmet.

  308. I bilar, i skogen.
    Undervisning har barn rätt till.

  309. Det står inte nåt i läroplanen om
    i vilken lokal den ska bedrivas.

  310. Vi måste sträcka oss mycket längre
    och ha en fantasi som sträcker sig-

  311. -längre från den ordinarie
    skollokalen och hemundervisning.

  312. Så man får tillbaka
    de här barnen och ungdomarna-

  313. -i en begriplighet
    och meningsfullhet.

  314. Ju längre tiden går,
    desto sämre blir prognosen.

  315. Ni och jag vet att många barn
    är hemma från skolan i flera år.

  316. Ett år eller två år. Man går inte
    till skolan över huvud taget-

  317. -om man hoppat av kanske i åttan.
    Ju längre tid, desto sämre prognos.

  318. Då får man bestämma sig:
    Är detta barn som har en förmåga-

  319. -som de inte använder? Eller är det
    barn som vill men inte alltid kan?

  320. Det sista är lite klurigt.

  321. För många av dem kan uppvisa förmåga
    ibland.

  322. Då tror vi: "Vi vet att du kan,
    så skärp till dig."

  323. Säger vi det till Emma Green-

  324. -när hon hoppar 1,89 när människan
    har personligt rekord på 2,01?

  325. Säger vi "varför hoppar du inte 2,01?
    Du kan ju"? Nej.

  326. Emma säger: "Det var ingen bra dag."
    Nej. För hon gör svårast tänkbara.

  327. Det kan man inte upprepa hela tiden.
    Vi möter många barn-

  328. -som kan uppvisa förmåga och funk-
    tioner ibland, men inte hela tiden.

  329. Framgångsfaktorer. Jättebra.
    Tidiga insatser. Det vet vi.

  330. Vi måste satsa mer på partnerskapet
    med föräldrarna.

  331. Tokiga föräldrar finns det gott om.
    Det måste vi förhålla oss till.

  332. Barn måste känna sig delaktiga.
    Och metoder för det.

  333. Vi måste jobba med kamratgrupperna
    och ha den här kompetensen.

  334. Här måste skolhälsovård,
    skolpsykolog, pedagoger och ledning-

  335. -jobba tillsammans.

  336. Vi måste bli bättre med
    samverkansinsatser.

  337. Man kommer på ett möte och så ser man
    tio, tolv personer. Ett krismöte.

  338. Där är BUP och habilitering
    och så har man ingen aning om det.

  339. Vi är i samma dragkampslag
    men vet inte om varandra.

  340. Vi drar för barnets bästa,
    men vi vet inte vem som drar.

  341. Och det är
    skattefinansierade verksamheter.

  342. Jag vet, det kan se olika ut.
    I Köping, Arboga och Kungsör-

  343. -fungerar det relativt bra.
    På många ställen fungerar det dåligt-

  344. -där BUP, habilitering, skola och
    socialtjänst är öar med hängbroar-

  345. -eller färjeförbindelser,
    men inga fasta förbindelser.

  346. Mycket bättre måste vi bli där.
    Och prata samma språk.

  347. Har en elev
    problem med exekutiva funktioner-

  348. -bör man ha lite koll på vad det är.
    Vi måste bli bättre på registrering-

  349. -och inte gå på det där generella.

  350. "Då gör vi så här
    med alla hemmasittare."

  351. Det tror jag inte ett dugg på.
    Vi måste ha smarta vuxna.

  352. Vuxna i skolan är
    den största framgångsfaktorn.

  353. En bra relation till vuxna
    är den största framgångsfaktorn.

  354. Behöver man skicka personal på att
    bli bättre på förhållningssätt? Nej.

  355. Jobbar man i skolan och inte har ett
    bra förhållningssätt, ska man sluta.

  356. Däremot kan man säga:

  357. "Vi använder inte alltid bra
    förhållningsstrategier."

  358. Ett litet exempel.

  359. Vi säger så här: Kalle springer
    och hotar de andra med en vass sax.

  360. Jag tänker: "Nu är Kalle i kris."

  361. Jag tänker: "Hans kamrater
    riskerar att skadas."

  362. Jag rusar i kapp Kalle
    och masserar honom i nacken-

  363. -så han kan lugna ner sig. Var det
    en bra förhållningsstrategi?

  364. Har han inte huggit med saxen
    tidigare, gör han det då. Troligtvis.

  365. Förhållningssättet var det inte fel
    på. Men min strategi-

  366. -i krissituationen var troligtvis
    inte speciellt smart.

  367. Vi måste förbättra
    våra förhållningsstrategier.

  368. Jag ska vara lite försiktig-

  369. -men jag föreläser på lärarhögskolan
    i Göteborg och på Linnéuniversitet.

  370. Man tänker att blivande lärarpersonal
    och specialpedagoger...

  371. Får man mängder av strategier
    i sin utbildning?

  372. Får man strategier hur man gör med
    barn med starka reaktioner-

  373. -där det blir explosivt?

  374. Får man strategier
    för lågaffektivt bemötande?

  375. Nej. Det är en jättebristvara.

  376. Nu verkar blivande specialpedagoger
    bli forskare.

  377. Men det är en annan historia.

  378. Vi behöver byta
    förhållningsstrategier.

  379. Om man säger till en kollega:
    "Ditt förhållningssätt är inte bra."

  380. Då blir det krig i lärarrummet.
    Man säger: "Du valde en strategi."

  381. "Jag har en annan strategi.
    Du kan kanske pröva den."

  382. Strategier går att byta.
    Det känns inte lika jobbigt.

  383. Men förhållningssätt
    är ett angrepp personligen.

  384. Här är olika framgångsfaktorer.

  385. Det som kommer fram här
    är John Hattie, exempelvis.

  386. Relationen till vuxna är
    den bärande framgångsfaktorn.

  387. Det gäller också barn som inte går
    till skolan i ökad omfattning.

  388. Vi ska inte anställa nya
    som knackar på dörren.

  389. Det måste vara nån som eleven har
    en bra relation till.

  390. Vi måste tänka på föräldrarna som har
    en stor, stark oro kring sina barn.

  391. Man kanske också har
    funktionsnedsättningar själv.

  392. Då kanske man möter skolfolk
    som vill så väl-

  393. -fast man tycker
    att det händer ingenting.

  394. Man kanske har förslag på insatser
    eller inte kommer på uppgjorda möten.

  395. Man kanske fokuserar på en detalj:
    Skolmjölken eller skolskjutsen.

  396. Så gör man när man är i hyperstress.

  397. Jag har mött stressade föräldrar som
    har hela huvudet fyllt av stress-

  398. -och inte vågar gå till ett möte
    utan att styrka sig med öl eller vin.

  399. Eller tar med sig en bebis
    eller hund som en gisslan.

  400. För de är så vana vid att höra-

  401. -att det är de som ska korrigera
    Kalle och Lisa.

  402. Jag möter få föräldrar
    som inte vill nåt annat-

  403. -än att deras barn
    ska kunna gå till skolan.

  404. Delaktighet. Då tänker vi så här:

  405. "Kalle och Lisa får vara med på
    våra vuxenmöten."

  406. "Då är det viktigt att mötet blir
    bra. - Hur vill du göra, Lisa?"

  407. "Har du några förslag hur vi kan göra
    så det ska gå bättre för dig?"

  408. Vänd den frågeställningen mot
    reflektion, tolkning, analys-

  409. -förmåga att hantera information
    i ett stressat sammanhang-

  410. -när man sitter i möte med tio andra.
    Flera kanske är okända.

  411. Fokus på en själv. Och då ska man
    leverera pedagogiska strategier-

  412. -som skolpersonalen själva
    inte har kommit på.

  413. Det är som om busschauffören frågar:
    "Vet nån hur bussen fungerar?"

  414. Delaktighet är inte att vara fysiskt
    närvarande på vuxenmöten.

  415. Man kan lyfta in elevens information-

  416. -man kan ta med sig informationen
    från ett vuxenmöte till eleven.

  417. Att vara närvarande på
    obegripliga vuxenmöten-

  418. -är snarare gisslantagande
    än delaktighet.

  419. Så förväxla inte det.

  420. Många barn och ungdomar har svårt
    att nå målen i svensk skola i dag.

  421. Är det fel på läroplanen?
    Nja, läroplanen speglar det behov-

  422. -som arbetsmarknaden
    och vuxenlivet kräver i dag.

  423. Vi måste bli bättre att se
    vilka funktioner och förmågor-

  424. -som barn behöver för att ta emot
    information, processa den-

  425. -och leverera den i annan tappning.

  426. Blir vi bra på det,
    kan det bli bra pedagogiska möten.

  427. För vi möter barn som inte kan slörpa
    in så mycket information-

  428. -och reflektera kring den.

  429. De processar information
    inte felaktigt-

  430. -men de har ett annorlunda sätt. Här
    måste vi då göra på ett annat sätt.

  431. Det är synd om flickor som har neuro-
    psykiatriska funktionsnedsättningar.

  432. För diagnoskriterierna är skrivna
    av män för pojkar.

  433. Få flickor med asperger är som små
    professorer. Tittar man på adhd-

  434. -visar man sin hyperaktivitet
    på ett lite annorlunda sätt.

  435. Och i vårt team... De kommer inte
    till oss förrän i gymnasietiden.

  436. Då har man haft det jättetufft
    under lång tid.

  437. Det var en tjej som hade det tufft
    och inte gick till skolan.

  438. Men så fick hon stöd och hjälp
    och går till skolan.

  439. Hon börjar bli tuff. Hon går fram
    till sin lärare efter lektionen-

  440. -och säger: "Ja... Du måste undervisa
    på ett annat sätt."

  441. "Jag förstår inte när du gör
    på ditt vanliga sätt."

  442. Det är otroligt starkt
    att man kommer fram så.

  443. Och den här läraren, som jag inte
    vill säga är en dålig lärare-

  444. -säger: "Ska jag ändra på
    hela min undervisning bara för dig?"

  445. Svaret är klockrent: Ja.
    Det är ditt jobb.

  446. Ska du möta alla barn på samma sätt,
    jobbar du med fel saker.

  447. Man måste möta unika barn på unika
    sätt. En bra pedagog växlar-

  448. -sitt sätt att undervisa
    utifrån de barn man möter.

  449. Man har en stor verktygslåda
    och många metoder.

  450. Plötsligt möter man ett barn
    man aldrig träffat förut.

  451. Det finns ingen file.
    Då måste man tänka nytt-

  452. -med andra hur vi kan möta
    det här unika barnet.

  453. Vi behövde förklaringsmodeller för
    att förklara för föräldrar och skola-

  454. -vad det gäller barn med adhd
    och barn i autismspektrumet.

  455. Jag vill inte reducera detta till
    att det gäller s.k. diagnosbarn.

  456. Vi pratar om barn som har ett annor-
    lunda sätt att ta emot information.

  457. Då kan man titta på olika funktioner
    och förmågor.

  458. Vår duktiga läkare hittade på
    den här modellen.

  459. Jag har utvecklat den till
    en pedagogisk modell-

  460. -som ni kommer att få väldigt,
    väldigt snabbt nu.

  461. Men man kan titta på de olika
    delarna. Den första instansen-

  462. -som processar information kan man
    kalla sekreteraren.

  463. Man kan prata om pannloben.
    Det får ni inte av mig.

  464. Inga signalsubstanser
    och dopaminupptag heller.

  465. Nu pratar vi pedagogik.

  466. Den första instansen som hjärnan har
    för att processa information-

  467. -kan man kalla sekreteraren. Era
    sekreterare fungerar så automatiskt.

  468. Tar emot mängder av information-

  469. -tar in den information
    som är viktig-

  470. -rangordnar den från 1 och ner
    och så sker det automatiskt.

  471. Kör ni bil och mobiltelefonen ringer-

  472. -lägger ni oftast inte den
    som nummer 1. Då krockar ni.

  473. Sekreterarens bästa vän
    är papperskorgen.

  474. Många barn har det kärvt när de
    utsätts för mycket information.

  475. De reagerar på ovidkommande intryck
    och har det kärvt att värdera dem.

  476. Många har varit på möten där barn
    har svårt med exekutiva funktioner.

  477. Nästa gång ni får reda på det,
    ställ frågan: "Vad menar du?"

  478. För det finns väldigt många
    olika definitioner på det.

  479. Ni ska få den jag tycker är den bästa
    definitionen på exekutiva funktioner.

  480. Om man har svårt med exekutiva
    funktioner, har man svårt-

  481. -att skapa en inre plan.
    Man har svårt med startenergi.

  482. Man har svårt att hålla sig till
    och bli färdig med planen.

  483. Det blir oftast inte
    den bästa kvaliteten.

  484. Om planen inte fungerar, har man
    svårt att kasta in en reservplan.

  485. Det är exekutiva funktioner, om ni
    frågar mig. Då kan man säga:

  486. "Har man den typen av svårigheter,
    blir informationsskolan jättekärv."

  487. Ja. Och en del barn har det svårt med
    sin vakenhetsgrad.

  488. Tappar man i vakenhetsgrad, kan man
    stänga av hjärnan som en del gör.

  489. En del reagerar med
    att bli hyperaktiva-

  490. -för att höja sin vakenhetsgrad.

  491. Då kanske man justerar persienner
    och vässar pennan.

  492. En liten konflikt
    höjer också vakenhetsgraden.

  493. För medicin mot adhd är samma medicin
    om man är under- som överaktiv.

  494. Är man underaktiv, höjer medicinen
    vakenhetsgraden. Är man överaktiv-

  495. -behöver man inte använda
    överaktivitet som en självreglering-

  496. -och kan förhoppningsvis ha
    bättre fokus och uppmärksamhet.

  497. Nu är det ju så att alla barn
    och ungdomar inte ska ha medicin.

  498. Men för en del barn
    är det lika viktigt-

  499. -som med insulin för en diabetiker.
    Men man får vara försiktig-

  500. -så man inte ersätter bra pedagogik
    med medicin.

  501. Det kan vi pedagoger släppa.

  502. Det är ett ansvar mellan läkare,
    vårdnadshavare och barn.

  503. Vi har barn som har svårt med
    blodsocker- och impulsregleringar.

  504. De har svårt med att reglera...

  505. ...smärta, hunger, mättnadskänslor.

  506. Svårt att reglera urin och avföring.
    Man tänker: "Barn i 7:an-9:an?"

  507. Ja. Barn går inte på toaletten
    i önskad omfattning.

  508. De håller sig. Då får man ont
    i magen, förstoppning-

  509. -urinläckage... När NP-teamet var
    kopplat till barnmottagningen-

  510. -såg vi barn
    med den typen av svårigheter.

  511. Jag tänkte inte på förstoppning
    som ett resultat av stress.

  512. Men en erfaren barnläkare
    gav mig den informationen.

  513. Nu berättar jag summariskt.

  514. Har man jättestora svårigheter med
    sin sekreterare, har man adhd.

  515. Men många barn har svårigheter som
    aldrig ska ha eller får en diagnos.

  516. Det får dramatiska konsekvenser om
    man har tufft med sin sekreterare.

  517. Matti Bergström, forskare.
    Kul att forskningen ligger före 1990.

  518. För informationsboomen
    kom på 90-talet-

  519. -när var och varannan fick skatte-
    lättnader för att skaffa en dator.

  520. Den digitala revolutionen
    kommer efter 1990.

  521. Hans forskning visar att om hjärnan
    får för lite information-

  522. -så stänger hjärnan av.

  523. Får hjärnan för mycket information,
    stänger den också av.

  524. Barn, ungdomar och vuxna
    tål olika mycket information.

  525. Många barn är så informationströtta
    att när de får information i skolan-

  526. -så stänger de av. Matti Bergström
    säger att det finns en fara-

  527. -om barn drabbas av
    informationsöverhettning.

  528. Då ramlar de in i informationsvakuum.

  529. Man söker ett sammanhang som inte
    innehåller lika mycket information.

  530. Det kan ibland vara
    ett negativt sammanhang.

  531. Förslag till insatser för att stötta
    på sekreterarnivå.

  532. Nu börjar det, om ni frågar mig, bli
    intressant. Inte bara sekreteraren-

  533. -ska ta emot information.
    Vi har bibliotekarien också.

  534. Man kan se framför sig en referens-
    bibliotekarie som man går till.

  535. "Jag ska hålla en föreläsning
    i Folkets hus på Järntorget!"

  536. "Lugn", säger min bibliotekarie.
    "Du har haft föreläsningar förut."

  537. "Jag ska prata till elevhälsofolk!"
    "Det har du också gjort förut."

  538. "Det är inte samma människor!"
    "De ser ungefär likadana ut."

  539. "Du kan slappna av." Min
    bibliotekarie ger mig information.

  540. Jag kan generalisera kunskap
    jag varit med om tidigare-

  541. -om jag har en bra bibliotekarie.
    Har man svårt med sin bibliotekarie-

  542. -har man svårt att föreställa sig
    inre föreställningar.

  543. Det har man svårt för om man har
    svårigheter inom autismspektrumet.

  544. Titta här, för att vara lite konkret.

  545. En uppgift skulle kunna vara
    att läsa "Ondskan".

  546. Efteråt får man frågor. Vissa kan man
    se med ögat, de brukar vara lätta.

  547. Vem skrev boken, vilka andra böcker
    har författaren skrivit-

  548. -var utspelar sig händelserna? Och så
    kommer den jättejobbiga frågan:

  549. Hur speglar bokens innehåll
    författarens uppväxt?

  550. "Hur ska jag veta det?
    Jag har inte skrivit boken."

  551. Hur påverkar den starka ekonomiska
    utvecklingen i Kina-

  552. -den enskilde kinesiske medborgaren?
    Moderna frågor.

  553. I gamla nationella prov i samhälls-
    kunskap och geografi m.fl. ämnen-

  554. -står det på många ställen i dem:

  555. "Resonera med dig själv
    om demokratibegreppet."

  556. Tänker man konkret:
    "Vem ska jag resonera med?"

  557. "Det är dig själv."
    "Jaha, är vi två, då?"

  558. "Redovisa dina kunskaper."
    "Vem av dem ska jag lyssna på?"

  559. Ni ser själva hur konstigt det blir.

  560. Eller: "Jorden har förändrats stort
    de sista 100 miljoner åren."

  561. Det här är en vanlig fråga
    som en fick hemskickad.

  562. "Skriv allt du vet."

  563. Ni skrattar. Eller på måndag
    säger jag: "Skriv en liten uppsats"-

  564. -"om vad du gjort i helgen."

  565. Pojken jag jobbar med orkar inte
    skriva längre än halv två på lördag.

  566. Då har han skrivit åtta sidor.
    "Skriv om helgen", då tänker vi:

  567. "Då ska bibliotekarien lista ut vilka
    delar som skulle vara intressanta."

  568. T.o.m. tar vi in information
    som inte finns.

  569. Säger jag till er standardfigurer,
    inklusive mig själv:

  570. "Kalle klättrade högst upp
    i det höga trädet."

  571. "I morse hämtade Kalles pappa honom
    på sjukhuset."

  572. Ser ni vad era hjärnor gör där?

  573. De flesta tänker: "Han ramlade ner."

  574. "Han slog inte ihjäl sig, men kanske
    fick en lindrig hjärnskakning."

  575. Så var det inte.
    Kalle klättrade ner igen.

  576. Kalle åkte med sin mamma, som jobbar
    på sjukhuset, och var där en timme.

  577. Sen körde pappa honom till skolan.
    Fattar ni vilket problem det blir-

  578. -om en viss procent,
    kanske 13 procent av eleverna-

  579. -inte fyller i den information som
    man förväntar sig av sammanhanget?

  580. Nu lurade jag er.
    "Vi som trodde nånting annat." Ja.

  581. Jag kan räkna upp hur många exempel
    som helst där den moderna skolan-

  582. -ställer krav på att reflektera.
    Det gör man med bibliotekarien.

  583. Har man en bibliotekarie som har
    en annorlunda disposition-

  584. -har man det jättekärvt att nå målen.
    Inte bara i grundskolan.

  585. Man har svårt att nå målen även
    på särskolan, för man pratar om-

  586. -att nu ska informationen bearbetas.

  587. Tommy tänker i detalj när han ritar
    så här. Vi tänker oftast helhet.

  588. De flesta som ser bilden säger:
    "Ett gäng kaniner har picknick."

  589. Tommy, som är detaljfreak,
    skulle säga:

  590. "Ser ni inte att det är en amerikansk
    picknick i 50 detaljer"-

  591. -"enligt Disney-illustratören
    Carl Barks? Ser ni inte det?"

  592. Var har de sin picknick?
    Många säger på ängen eller i skogen.

  593. Tommy har gett er visuellt stöd.
    "Little Round Top". Var är det?

  594. Jaha. Jag trodde ni tillhörde
    det översta skiktet...

  595. Det var där
    det avgörande slaget stod-

  596. -i slaget om Gettysburg.
    Fattar ni helhet och detalj?

  597. Skolan i dag frossar i helheter.
    Och struntar i detaljerna.

  598. Att vara detaljmänniska i dag
    är ingen hit.

  599. Har man det svårt med
    sin föreställningsförmåga-

  600. -blir det jättesvårt
    att processa information-

  601. -som man inte känner till, där man
    ska låtsas att man bor i Kina-

  602. -eller som en uppgift: "Föreställ dig
    att du befinner dig på stenåldern"-

  603. -"och ska äta din huvudmåltid."
    Från ett nationellt prov det också.

  604. "'Huvudmåltid'.
    Det låter som om de vore kannibaler."

  605. Det blir jättesvårt i kommunikation-

  606. -det blir jättesvårt att ta emot
    och tolka kring informationsdelar.

  607. Här finns det stöd om man vill ha
    hjälp på bibliotekarienivå.

  608. Mycket handlar om visuellt stöd.

  609. Länge tänkte jag mycket
    på sekreterare och...

  610. Sa jag förresten att har man det
    tufft på bibliotekarienivå-

  611. -då har man en svårighet
    inom autismspektrumet. Men märk väl-

  612. -ni har många barn som har det
    jättekärvt på bibliotekarienivå-

  613. -som aldrig får eller ska ha
    en diagnos inom autismspektrumet.

  614. Jag brukar dra
    den jättelöjliga jämförelsen...

  615. Nu är det varning. Att ha adhd är
    inte samma som att vara gravid.

  616. Det är en del karlar som nickar...

  617. Att vara gravid är inget man kan ha
    en släng av.

  618. Antingen är man det
    eller så är man det inte.

  619. Skillnaden med adhd...
    Man kan ha stora svårigheter-

  620. -men ändå inte ha diagnosen fullt ut.
    Nu glömmer ni inte det.

  621. Visst var den bra? Inte det.

  622. Länge tänkte jag:
    "Sekreterare, bibliotekarie."

  623. "Det är jätteviktiga funktioner. Det
    är 'The Big Five' mer detaljerat."

  624. "Här måste man gå in och kartlägga
    och hjälpa individuellt."

  625. Och så tänkte jag inte på chefen.
    Nu tänker jag annorlunda.

  626. Chefen gör medvetna saker.

  627. Sekreteraren och bibliotekarien
    ska gå jättemycket på autopilot.

  628. Om jag efteråt träffar Linda...
    och jag ska till Stockholm i dag.

  629. Om jag bara gör så här till Linda-

  630. -tänker hon med sin smarta
    bibliotekarie: "Kenth har brått."

  631. Nån som inte har den bibliotekarien
    tänker: "Kenth vill visa mig"-

  632. -"sin nya klocka." Ser ni skillnaden?
    Rätt eller fel kan man diskutera.

  633. Men vi har ett kollektivt tänk
    hur vi föreställer oss saker.

  634. Vi kopplar det till sammanhang.

  635. Om man har en chef...
    Chefen gör det medvetna.

  636. Jag jobbar helt med chefen nu.

  637. För jag måste vara medveten om
    vad jag gör och säger.

  638. Dessutom filmas föreställningen.
    Så min chef går på högvarv.

  639. Vad tror ni jag gör på tåget
    till Stockholm?

  640. Jag sover. Många barn jobbar
    jättemycket med sin chef i skolan.

  641. För att kunna samspela med
    kamrater och vuxna-

  642. -kunna bearbeta all information
    och kan ibland optimera sig.

  643. Så fort man ska lära sig nåt nytt
    jobbar chefen.

  644. Tydligt i bilkörning. Man kommer
    till bilskolan, kan inte köra-

  645. -man får instruktioner,
    kör i 20 minuter-

  646. -och man är totalt slut efteråt,
    för man har tänkt.

  647. "Ska jag gasa, bromsa? Jag ska styra,
    där kommer andra bilister!"

  648. Man jobbar hela tiden medvetet.
    Då blir man väldigt trött.

  649. Många barn och ungdomar får jobba med
    ny inlärning nästan hela tiden.

  650. Nån som det går bra för i skolan
    kan göra saker på rutin-

  651. -och kanske bara lär sig lite nytt
    varje dag. Många som har det tufft-

  652. -jobbar hela tiden med det
    de har svårt för.

  653. Tänk att gå till jobbet, så att säga:
    Förskoleklass-

  654. -nio år i skolan,
    tre år på gymnasiet. Tretton år.

  655. Tänk att gå till jobbet i 13 år och
    göra sånt som man inte är bra på.

  656. Det är jättestarkt av många barn att
    stå ut. Många av oss skulle aldrig-

  657. -gå till ett jobb där man utför nåt
    man känner att man inte är bra på.

  658. Dessutom får man ett skriftligt
    besked där det står: "Inte godkänd."

  659. "Vi ser att du försöker, men..."

  660. "Du kan få jobba på semestern,
    vi kallar det för 'sommarskola'."

  661. Vill inte chefen vara med...
    Chefen vill vara i succé.

  662. Chefen vill känna att man lyckas
    och att det går bra.

  663. Kan inte vi skapa
    pedagogiska situationer-

  664. -inom ramen för att man ska kunna
    lyckas, vill chefen inte vara med.

  665. Chefen vill inte misslyckas.
    Speciellt inte i relation till andra.

  666. Man kan tycka att det är lite synd.

  667. För då kommer regeln att de som
    behöver det mest, får det minst.

  668. De som behöver läsa mest,
    kommer att få det minst-

  669. -om chefen får bestämma.
    Vi som jobbar som pedagoger-

  670. -måste arrangera pedagogiska
    situationer där målen är nåbara.

  671. Det hände nånting med den nya
    läroplanen för särskolan och skolan.

  672. Plötsligt höjer man kraven
    med minst 10 procent.

  673. "För Finland går det bättre för."

  674. Men har man som enda metod
    att höja ribban-

  675. -för att få barn att hoppa högre
    i höjdhopp, vet jag-

  676. -att det är den sämsta metoden.
    Då vågar man inte hoppa alls.

  677. Om du vill
    att barn ska lära sig mer i skolan-

  678. -måste du presentera nåbara mål.
    Du kan inte lägga ribban här uppe.

  679. Då misslyckas man.
    Speciellt i relation till andra.

  680. Man tar sig bort från den situation
    där man inte uppfattar nån succé.

  681. En del har chefer som har väldigt ont
    av att få höra saker-

  682. -från kamrater och lärare.

  683. Många lärare kränker barn
    utan att man kanske tänker på det.

  684. En del gör det grovt, men man kan
    också göra det genom att säga:

  685. "Det borde du kunna.
    Uppför dig inte som en bebis."

  686. "Nu har alla kommit utom Kalle."

  687. Man har en stil... Man kanske själv
    är stressad och pressad-

  688. -men som man uppfattar som kränkande.

  689. En del bär på saker från sin skolgång
    som har hänt.

  690. Jag var inne i ett ärende
    där en elev vägrade gå till slöjden-

  691. -för att slöjdläraren kallat honom
    "en märklig invalid".

  692. Slöjdläraren fick vi intervjua.
    Han försökte komma på vad det var.

  693. Till slut kom han på:
    "Jag sa 'märklig individ'."

  694. Så enkelt kan det vara.

  695. Men tittar vi på alla bränder...
    Jag tänker på Kristinedalskolan-

  696. -brandkatastrofen på Hisingen.
    Många av de sakerna handlar om-

  697. -barn som känt sig kränkta
    och som vill ge tillbaka-

  698. -och så har det blivit mer
    kanske än vad man tänkt sig.

  699. Man kan gå in och mäta
    chefens kvalitet. Ett IQ-värde.

  700. Jag har jobbat med många barn
    som är överbegåvade.

  701. Många av dem är elever
    som inte går till skolan.

  702. Många av dem kör hårt med chefen,
    och chefen kommer till en punkt-

  703. -där chefen blir utbränd.
    Då kan man inte gå till skolan.

  704. Jag tänker på en pojke
    som är superbegåvad-

  705. -men kroppsspråk och ögonkontakt
    ligger på bibliotekarienivå.

  706. De flesta tänker inte på hur vi gör
    när vi kommunicerar med ögonkontakt.

  707. Men han var tvungen att koppla på
    chefen hela tiden.

  708. Hans metod var att räkna: 1, 2, 3,
    4, 5, 6, 7. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7.

  709. Det fungerade, fast det var jobbigt.
    Sen mötte han en lärare-

  710. -som tvingade honom till 30 sekunders
    ögonkontakt innan han fick gå ut.

  711. Han brände massvis med energi-

  712. -till nånting som för de flesta av
    oss är helt automatiserat.

  713. Det spelar ingen roll
    om man är jättesmart.

  714. Jobbar chefen för att kompensera på
    bibliotekarie- och sekreterarnivå-

  715. -kommer det att gå åt
    mängder av energi.

  716. Det finns en bloggartikel
    kring detta.

  717. De här barnen...
    Tänk på Elin. Hon går i åttan.

  718. Hon har adhd och Tourettes syndrom.
    På skolan säger man:

  719. "De sätter bokstäver på vem som
    helst. Vi märker ingenting."

  720. "Elin är en sån duktig skolflicka."

  721. "Hon presterar jättebra.
    Om hon bara var här varje dag."

  722. "Vi har räknat ut: I genomsnitt
    en dag i veckan är hon borta."

  723. Vems ansvar är det att man kommer
    till skolan när man inte är myndig?

  724. Föräldrarnas.
    "Och sen gör hon inte läxorna."

  725. Så man funderar på att göra
    en orosanmälan till socialtjänsten.

  726. Jag säger: "Vi kanske bör prata
    med hennes föräldrar först."

  727. Mamma kommer till mötet och säger:
    "Jag vet att Elin är duktig."

  728. "Men det är bråk på bussen hem,
    hemma kastar hon väskan i hallen"-

  729. -"låser in sig på toaletten,
    ticsar i en halvtimme, kommer ut"-

  730. -"tittar på avsnitt efter avsnitt av
    'Buffy och vampyrerna'."

  731. Det är ett tips,
    om ni vill kika på nåt hjärndött.

  732. "Inga kamrater,
    inga fritidsaktiviteter."

  733. Den mamman är inte född som kan säga:
    "Elin, dags att göra matteläxan."

  734. "Vissa dagar är hon så trött
    så jag får inte upp henne."

  735. "Hon orkar måndag-tisdag"-

  736. -"kollapsar onsdag, kör torsdag-
    fredag och kollapsar lördag-söndag."

  737. "Vad ska jag göra?
    Ska jag bära henne till bussen?"

  738. Duktig flicka-syndrom. Hon visar inte
    symtomen i skolan ännu.

  739. Läxorna blir inte gjorda. Frånvaro.
    I övrigt uppfattar man henne-

  740. -som en duktig skolflicka. Är det ett
    skolproblem eller ett hemmaproblem?

  741. Om arbetsplatsen är så krävande
    att man kollapsar hemma-

  742. -är det en tidsfråga innan Elin
    inte kommer till skolan alls.

  743. Frågar ni mig,
    kommer Elin att hamna nån annanstans-

  744. -och vi kommer att stå på läktaren
    och undra: "Vart tog Elin vägen?"

  745. "Nu är hon nere på torget."
    Och så här fort gick det.

  746. Här finns det insatser man kan göra
    på chefsnivå. Den sista:

  747. Varför inte avbryt i succé?
    I stället för att tänka:

  748. "Nu går det tydligen bra. Nu ska vi
    ta hela kursplanen på en lektion."

  749. När det går bra, avbryt.
    "Vad bra det gick!"

  750. "Nu paketerar vi detta i en låda
    och lägger den på din plushylla."

  751. I stället för att fortsätta
    tills kollapsen kommer.

  752. Vi behöver mer succé i skolan.
    "Kartläggningens betydelse".

  753. Säger man "jag har ont i magen"
    säger en läkare "då opererar vi".

  754. "Är du inte klok? Du måste fråga
    tusen frågor, undersöka mig"-

  755. -"klämma mig på magen, skicka mig
    på specialistundersökning."

  756. "Sen kan jag gå med på operation,
    medicin eller diet."

  757. "Jag vägrar att du behandlar mig
    innan du vet varför jag har problem."

  758. Skolinspektionens ständiga kritik
    mot svenska skolor är-

  759. -att man gör saker utan att det finns
    en rejäl kartläggning bakom.

  760. Tittar vi på barn
    som har denna typ av svårighet-

  761. -är vi inte bra på att göra
    pedagogiska kartläggningar.

  762. Ibland får vi hjälp med
    en psykologisk utredning.

  763. Men vi måste också göra om det
    till pedagogik.

  764. Jag pratade med Torkel Klingberg.
    Vi hade en föreläsning gemensamt.

  765. Han säger: "Vi har kommit långt
    i hjärnforskningen."

  766. "Men det känns konstigt för mig
    att ge pedagogiska råd."

  767. "Det är ni pedagoger som ska göra om
    kunskapen till pedagogik."

  768. Och där sitter vi och antecknar
    pannloben och signalsubstanser-

  769. -men det måste ha
    ett pedagogiskt värde.

  770. Här kan det vara så att Kalle inte
    går till skolan. Förklaringen:

  771. Kalle blir mobbad på bussen.
    Insats: Kalle får skoltaxi.

  772. Kalle går inte till skolan. För-
    klaringen: Han känner sig jättedum-

  773. -på matteundervisningen
    för han fattar ingenting.

  774. Då hjälper inte skoltaxi.
    Hoppas ingen tar illa upp nu-

  775. -men vi har nån slags a-undervisning
    i svensk skola.

  776. Om man inte pallar a-undervisning,
    har vi en b-variant.

  777. Där finns det två vuxna
    och tre datorer.

  778. Det finns växter
    och man kan få fika.

  779. Vi gör samma som i a,
    fast långsammare-

  780. -och vi kallar det för "Oasen",
    "Studion", "Ventilen", "Oceanen".

  781. Vi kallar det nånting käckt.
    Är det fel på b-undervisning?

  782. Nej, inte för alla.
    Men alla som inte fungerar i a-

  783. -kan vi inte stoppa in i b,
    och sen är resurserna slut.

  784. Kartläggning är viktig.
    Utan spaning, ingen aning.

  785. Är man intresserad har vi
    en kartläggningsutbildning-

  786. -19-20 mars. Är ni intresserade
    av det, kan ni skicka ett mejl.

  787. En bra kartläggning ska innehålla
    information från personal.

  788. Den ska innehålla information från
    vårdnadshavare och barn.

  789. Och den ska innehålla
    övrig information.

  790. Av det kan man göra en individuell
    profil som man gör insatser kring.

  791. Vi har pratat pedagogiska strategier.
    Vi ska göra det ännu mer.

  792. För det är viktigt att det alltid får
    pedagogiska konsekvenser.

  793. Kopplingen mellan teoretisk kunskap
    och pedagogik ska vara tydlig-

  794. -för det är skola som vi sysslar med.
    Det är viktigt-

  795. -att vi individualiserar
    pedagogiska insatser.

  796. Så vi inte använder
    de hjälpmedel vi själva är kära i.

  797. En duktig pedagog som skulle hämta
    information från barn sa så här:

  798. "Jag går i skogen med alla.
    Där får man reda på massvis."

  799. Jag som jobbat med motorik tänker:

  800. "En del elever har svårt
    att gå och prata samtidigt."

  801. "Hur gör du då? En del är allergiska
    mot björkpollen. Ska de gå i skogen?"

  802. Nån annan sa: "Vi åker bil.
    Där får man reda på saker."

  803. "Gör du även det med de åksjuka?"

  804. Så våra metoder... Vi måste tänka:

  805. "Vilken insats ska jag göra som
    passar den här eleven bäst?"

  806. Det kan ta sig annorlunda uttryck.

  807. Det där att man kanske chattar
    med nån i realrum.

  808. Om man ska kommunicera med nån,
    som jag gjort vid nåt tillfälle...

  809. Det går inte via Skype, det går inte
    att man sitter bredvid varandra.

  810. Utan han sitter i soffan där borta,
    jag sitter här-

  811. -och så chattar vi med varandra
    i realrum.

  812. Då blir det ingen ögonkontakt,
    det blir mer koncentrerat-

  813. -man kan rätta, man kan titta på det,
    man kan visa det för mamma och pappa.

  814. När vi är färdiga säger vi:
    "Nu tar vi en glass."

  815. Att man hela tiden individualiserar
    sina insatser och sina hjälpmedel.

  816. Jag gillar höjdhoppsmetaforer. Det
    kanske har med min bakgrund att göra.

  817. Egentligen är det inte svårare
    att möta barn i skolan-

  818. -än att vara duktig höjdhoppstränare.
    Man måste ha metodkunskap-

  819. -man måste se till
    att det finns beröm-

  820. -att ribban ligger på lagom nivå.

  821. Skulle det kärva till för mycket,
    får vi tillkalla nån expert.

  822. Att man varierar i form
    är självklart.

  823. Man måste vara noga med träning, kost
    och förutsättningar.

  824. Man måste ha en bra relation, o.s.v.
    Om man tittar, tänker man:

  825. "Självkart! Att höja ribban
    kan inte vara min enda metod"-

  826. -"om jag vill att elever
    ska prestera bättre i skolan."

  827. "Jag kan inte bara höja kraven.
    Jag måste ha nånting annat."

  828. Sen har vi det här med tjat.
    Har ni tänkt på det? Tjat?

  829. Om du sagt till en elev tusentals
    gånger och eleven inte förstår-

  830. -är det du eller eleven
    som har problem?

  831. Man blir trött som skolpersonal
    om man har som metod att tjata.

  832. I vår informationstäta värld
    är det så jobbigt-

  833. -för den som blir utsatt för tjat,
    plus de runt omkring, att höra nån-

  834. -som upprepar samma information
    om och om igen.

  835. Tjat är nånting som man tar till
    när man inte har nån annan strategi.

  836. Det bygger också på att den vi tjatar
    på har förmågan att leverera-

  837. -men väljer att inte göra det.
    Så vi försöker tjata fram förmågan.

  838. Har man inte förmågan,
    hjälper inget tjat i världen.

  839. John Hattie har gjort jättestor
    forskning och kommit fram till-

  840. -att den viktigaste faktorn för
    inlärning är relationen till vuxna.

  841. Ni kan tycka: "Det är väl ingen
    revolutionerande forskning?"

  842. Men det är bra att få det verifierat.
    Nu pratar vi om:

  843. "Nu måste eleverna få hela sin
    undervisning i matematik, svenska..."

  844. "Det får inte gå bort tid
    till friluftsdagar."

  845. "Nu måste vi koncentrera oss
    på undervisningen."

  846. Jag säger: Bullshit. Vill man
    att eleverna ska lära sig mer-

  847. -måste man ha en relation.
    Har man ingen relation-

  848. -kommer man inte att framgångsrikt
    kunna ställa krav-

  849. -och hjälpa nån som har det tufft.

  850. Det kommer inte att fungera
    om man inte har en bra relation.

  851. Och relationsbanken måste man
    göra insättningar på.

  852. Hur gör man insättningar?
    Jo, man finns där som vuxen-

  853. -man hjälper,
    man pratar om andra saker-

  854. -man vågar fråga, man involverar sig.

  855. "Snygg tröja. Rider du på fritiden?
    Vilket hockeylag håller du på?"

  856. Var gör man det? Oftast i en vandring
    kring sjön och när man grillar korv.

  857. Pedagoger som vill att elever
    ska lära sig mer: Grilla mer korv!

  858. Tro inte att ni bara kan
    effektivisera undervisningen-

  859. -och då ska det plötsligt gå bättre.
    För varje gång ni kräver en uppgift-

  860. -att du ska engagera dig i nånting
    du kanske inte förstår meningen med-

  861. -är det uttag på relationsbanken.

  862. Man kan inte göra upprepade uttag
    om man inte gjort insättningar.

  863. Det är uppenbart om man kommer upp på
    en högstadieskola som vikarie-

  864. -och nån tuff kille eller tjej
    dricker coca-cola-

  865. -och burken slängs på korridorgolvet-

  866. -och man säger som okänd vuxen
    "plocka upp burken" ungefär som om:

  867. "Eleven visste inte att man lägger
    skräp i papperskorgen."

  868. Om man inte gjort nån insättning på
    relationsbanken-

  869. -möts man troligtvis av:
    "Stör den dig? Plocka upp den själv."

  870. Jag försöker göra ett uttag
    och har inte...

  871. Hur man ska göra i den situationen
    är en annan föreläsning.

  872. Det är viktigt
    att man tänker i de här termerna.

  873. Jag mötte en lärare i går.
    Han sa så där klockrent:

  874. "I början på terminen sysslar vi
    nästan inte med kunskapsinlärning."

  875. "Utan vi tar reda på intressen
    och ställer frågor."

  876. I mina termer sätter man in kapital
    på relationsbanken.

  877. Sammanhangsmarkering är också nånting
    som är jätteviktigt.

  878. Ni är väl sammanhangsmarkerade i dag.
    Ni har svar på alla frågor:

  879. Vad som ska göras, hur länge, när det
    tar slut och vad som händer sen.

  880. Har man svar på det,
    kommer stressnivån att sjunka.

  881. Många gånger har eleverna inte svar
    på de här frågorna-

  882. -och kanske har de inte
    svar på varför.

  883. Kan vi inte förklara
    varför de ska lära sig nånting-

  884. -kan man ifrågasätta
    hur viktigt det är.

  885. Eller hur? Man bör veta varför.
    Ni vet varför ni är här, hoppas jag.

  886. Nu mitt favoritavsnitt,
    höll jag på att säga.

  887. Jag har startat sju undervisnings-
    grupper för barn i autismspektrumet-

  888. -väl inkluderade i tuffast tänkbara
    miljö: Högstadiet med 600 elever.

  889. Jag har mött de här unga vuxna
    med fantastiskt bra resultat.

  890. Man jobbar så bl.a. i Stenungsund
    och det går jättebra.

  891. Man strävar efter inkludering, ja.
    Men vad är inkludering?

  892. Att vara i ett standardklassrum,
    kanske med 25 andra.

  893. Undervisningen är för svår,
    kunskaps- och relationsstress.

  894. "Jag förstår inte meningen med det."
    Är jag då inkluderad?

  895. Nej. Man kan vara väldigt exkluderad
    i en grupp på 25.

  896. Förväxla inte inkludering
    med att fysiskt vara närvarande-

  897. -i ett standardklassrum.

  898. Nu är det populärt
    att lägga ner stödgrupper-

  899. -som är helt okej enligt läroplanen
    och Skollagen.

  900. För man säger: "Vi kör inkludering."

  901. Ja, kör inkludering. Satsa på
    att kompetensutveckla personalen-

  902. -extra vuxenstöd i klassrummet
    och individuella kartläggningar.

  903. Var vakna när ni ser att eleven inte
    mår bra i standardsammanhang.

  904. Då kan jag vara med. Men att bara
    avskaffa stödverksamheter-

  905. -fysiskt placera nån,
    inget extra resursstöd-

  906. -och säga att det är inkludering-

  907. -då har man snott ett begrepp
    för att spara pengar.

  908. Jag använder gärna "inkludering"
    med en hög känsla av sammanhang.

  909. Jag har mött barn som kan vara
    inkluderade i en grupp på tre-

  910. -där man har hög hanterbarhet.

  911. Speciellt om man har svårigheter
    inom autismspektrumet.

  912. Vi standardfigurer
    ska vara väldigt försiktiga med-

  913. -att tala om för en elev och dess
    föräldrar när man är inkluderad.

  914. Vem bestämmer om man är inkluderad?
    Det bör vara eleven.

  915. Eller? Ni nickar inte ordentligt.
    Kan ni nicka ordentligt? Ja.

  916. Så kommer
    "Vägledning för elevhälsan".

  917. Den ändrar sig så snabbt,
    men nu kom den för ett år sen.

  918. På sidan 147 står det
    för första gången:

  919. Nu kommer det från Skolverket
    och Socialstyrelsen. Varför nu?

  920. Det kommer sig av att 50 procent av
    dem som går i vanlig grundskola-

  921. -inte når målen. Vi måste bli
    mycket bättre med autismpedagogik.

  922. Där säger man inte att man ska ha
    små undervisningsgrupper-

  923. -för alla inom autismspektrumet,
    utan att många kan behöva det.

  924. Jag har lång erfarenhet av att jobba
    inte i ett gult hus ute i skogen-

  925. -skild från annan verksamhet,
    utan tätt inpå standardverksamheten-

  926. -och vara standardfungerande
    så långt det går.

  927. Sen växlar många av barnen också.
    Depressioner, puberteten.

  928. Saker som gör att man vissa perioder-

  929. -kanske bara tål undervisning
    en till en.

  930. Har man mött nån med asperger,
    bipolär sjukdom-

  931. -rullstolsburen, cp-skadad, adhd...

  932. Har man mött en sån elev, kan man
    säga: "Det är en unik elev."

  933. "Vi kan inte göra
    så som vi har gjort tidigare."

  934. "Vi kan inte placera..."
    Det kallas integrering-

  935. -att fysiskt placera nån
    i ett standardsammanhang.

  936. Vi måste tänka i
    flexibla undervisningsmiljöer.

  937. I klassrum,
    i klassrum med extra stöd.

  938. Små undervisningsgrupper,
    individuellt. Man kan tänka-

  939. -att man har en liten gruppering
    där standardelever kommer in.

  940. Man kan tänka sig undervisning
    på många platser.

  941. Fantasin sätter begränsningar,
    eller egentligen inte-

  942. -utan det är kartläggningen.
    Gör man en rejäl kartläggning-

  943. -kan man se att undervisningen
    kan bedrivas på många olika sätt.

  944. Det finns artiklar kring
    hur man kommunicerar med barn-

  945. -som har ett annorlunda sätt
    att processa information.

  946. Visuellt stöd behöver barn med sekre-
    terar- och bibliotekariesvårigheter.

  947. Vi flyttar det
    så att man också kan se det med ögat.

  948. Vi behöver ha visuellt stöd
    för att ge elever information-

  949. -för att få information från elever
    och hjälpa elever-

  950. -att bearbeta information.
    För att vara pedagog-

  951. -i informationssamhället måste vi
    slipa våra strategier och verktyg.

  952. "Vad menar du med
    att ge eleverna information?"

  953. Vad kommer att hända i dag,
    exempelvis.

  954. Detta är vi bra på: Att ge elever
    information. Inte konstigt.

  955. Vi kan också ge information socialt.

  956. "De andra tänkte annorlunda, därför
    blev du ensam på bågskyttet."

  957. "De tänkte att relationen var
    viktigast, du tänkte aktiviteten."

  958. Vi ger också elever
    social information.

  959. Ska vi kartlägga varför eleven inte
    går till skolan och har det svårt-

  960. -behöver vi få information.

  961. Vi får oftast inte bra information
    genom att ställa öppna frågor.

  962. "Hur ska vi göra
    för att du ska gå till skolan?"

  963. Vi behöver fråga annorlunda.
    Man kan använda visuellt stöd-

  964. -man kan använda skalor... Här är
    en pojke som inte går till skolan.

  965. Vi får reda på att
    det som stressar honom mest är-

  966. -när han får instruktioner från
    läraren och inte fattar hur.

  967. Därför går han inte längre
    till skolan.

  968. Så man får fråga annorlunda.

  969. Likadant om man begär att elever ska
    reflektera och analysera information-

  970. -måste vi göra på
    ett annorlunda sätt.

  971. "Hur har Kinas ekonomiska utveckling
    påverkat den kinesiska medborgaren?"

  972. Ett svar man kan få är:
    "Jag vet inte, jag bor inte i Kina."

  973. Förflytta processen
    så man kan se den med ögat.

  974. "Lägg påståenden som påverkar
    positivt under plus"-

  975. -"de som påverkar negativt under
    minus och varken eller under 0."

  976. Plötsligt kan man få en elev som har
    svårt att reflektera-

  977. -att lägga saker så här. Utifrån det
    här kan man starta en diskussion.

  978. "Du har lagt ökad tillgång
    till internet på plus"-

  979. -"men internetcensurering
    under minus."

  980. Plötsligt är man kanske inne i
    en demokratireflektion.

  981. Man använder det visuella stödet
    som ett skohorn.

  982. Jag har mött så många elever
    som fått dåliga betyg.

  983. William går i nian nu.
    Han är otrolig på historia.

  984. Jag frågade William: "Vad fick du för
    betyg i historia?" "C." "C?"

  985. "Du är det mest klockrena A
    jag har prövat."

  986. "Man säger: 'Vi vet att du kan, men
    du måste redovisa dina kunskaper.'"

  987. "Hur vill de att du ska redovisa
    dina kunskaper?"

  988. "De vill att jag ska skriva.
    Och jag kan inte skriva."

  989. Han fick skrivarhjälp,
    och det var slaget vid Azincour 1415.

  990. Snabbt förvandlas hans C till ett A.
    Då tänker jag:

  991. Om pedagoger vet att eleven kan...

  992. Är inte bedömningen
    att man vet att man kan?

  993. Ska man välja Williams
    sämsta redovisningssätt-

  994. -för att redovisa det han kan?
    Man ska välja hans bästa, förstås.

  995. En liten utvikning.
    Klockan går lite för fort.

  996. Nu har jag en fantastisk
    fallbeskrivning-

  997. -som väver ihop
    hela den här föreläsningen.

  998. Den kommer jag att ha nästa gång
    på Skolporten, så...

  999. Jag ska inte ta fallbeskrivningen.
    Däremot ska jag knyta ihop-

  1000. -på ett annorlunda sätt. Ni ska få
    gå med mig upp i några utkikstorn.

  1001. Lite nyckelord på vägen:
    Vuxenrelation vet vi.

  1002. Känsla av sammanhang,
    förhållningsstrategier.

  1003. Samverkan och delaktighet.

  1004. Visuellt stöd och kartläggningar.

  1005. Man kan gå in på en checklista:
    Har personalen tillräcklig kompetens?

  1006. Har vi stabila vuxenrelationer?
    Har vi delaktighet?

  1007. Har vi en känsla av sammanhang?
    Samarbetar vi i nätverket?

  1008. Hur ser det ut med övergångarna?
    Ni kan gå in och se där.

  1009. Här är Tommys. Så färsk
    att den nästan färgar av sig.

  1010. Ni är de första som ser den. Vi
    kommer aldrig att lyckas få elever-

  1011. -att gå till skolan, eller elever
    som har andra problem i skolan-

  1012. -om vi inte klarar av att gå upp
    i elevens utkikstorn.

  1013. Vi kan inte sitta i våra utkikstorn
    och tro: "Då ska vi göra si och så."

  1014. "Här har vi en modell,
    den kör vi nu."

  1015. "Nu kör vi undervisning via Skype."

  1016. Man måste upp i elevens utkikstorn.
    Vad ser man där?

  1017. Bara bilden av
    att vi tillsammans i elevhälsan-

  1018. -går tillsammans och försöker
    gå upp i elevens utkikstorn.

  1019. Vad ser vi där?

  1020. Vi kanske ser nån som lider brist på
    begriplighet och meningsfullhet.

  1021. Det är där vi ska börja. Vi kan inte
    börja där vi tror att det är bäst.

  1022. Ibland möter man elever som varit
    frånvarande så många dagar-

  1023. -eller så många år.

  1024. Då måste man börja i det lilla och
    kanske på ett unikt sätt, förstås.

  1025. Jag är trött på att vi sätter barn
    i tvåsiffriga tal-

  1026. -utanför skolsystemet,
    med risk för permanent utanförskap.

  1027. De kommer inte i arbete.
    Tidiga insatser är det vi ska göra.

  1028. Ta ett mer brutalt barnperspektiv.
    Gå upp i elevernas utkikstorn.

  1029. Inte stå på marken och göra standard.
    Tänk: "Här möter vi unika elever."

  1030. "Många vill, men kan inte alltid.
    Då gör vi på ett annorlunda sätt."

  1031. För alla barn har rätt till sin
    utbildning. Tack ska ni ha.

  1032. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

De saknade eleverna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kenth Hedevåg är pedagog och arbetar med det neuropsykiatriska teamet i Stenungsund. Han föreläser om att skolan måste arbeta mer inkluderande med undervisning som passar fler barn. Skolan måste bli bättre på att möta elever med inlärningssvårigheter. Inspelat i januari 2015 i Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Inkluderande utbildning, Inlärningssvårigheter, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elevhälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa

Samarbete skola och föräldrar

Sofia Norberg har studerat samverkan mellan föräldrar och pedagoger och kommit fram till att nära samarbete är positivt. Om föräldrarna får för mycket inflytande kan det dock leda till att enbart barn i resursstarka hem får fördel av det. Inspelat i januari 2015. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa

Förstärkt elevhälsa i Kolsva

Johan Hallberg är rektor för Malmaskolan i Kolsva och berättar om arbetet med att förändra elevhälsan på skolan. Han ville satsa på elevhälsa för att öka antalet elever som gick vidare till gymnasiet. Inspelat i januari 2015 i Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa

En modell för samverkan

Lena Askengren och Yvonne Tapper-Bergendal berättar om H-modellen. Modellen handlar om strukturerat samarbete mellan flera aktörer för att hjälpa elever med nedsatt inlärningsförmåga. Inspelat i januari 2015 i Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa

En lajk från vuxenvärlden

Christina Stielli är författare och föreläsare och berättar här om att barn behöver vuxna som förstår sociala medier. Och förstår att det är en del av verkligheten. Hon ger sitt perspektiv på hur vuxna brister i hanteringen av barns tid framför skärmarna. Inspelat i januari 2015. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa

De saknade eleverna

Kenth Hedevåg är pedagog och arbetar med det neuropsykiatriska teamet i Stenungsund. Han föreläser om att skolan måste arbeta mer inkluderande med undervisning som passar fler barn. Skolan måste bli bättre på att möta elever med inlärningssvårigheter. Inspelat i januari 2015. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Lärande, utbildning och samhällsengagemang

Kan man utbilda någon till att bli en förändringsbenägen person? Forskarna Fredrik Björk och Helene Hasslöf samtalar om hur man med social innovation kan bidra till ökad social och miljömässig hållbar utveckling. Exempelvis är idag förhållningssättet för miljöproblemen intressekonflikter mellan människor snarare än en kamp mellan natur och människa. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss