Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Nazismen i Sverige 2000-2014Dela
  1. Radikaliseringen går i cykler
    under de här 90 åren-

  2. -i så bemärkelse att retoriken höjs.

  3. Det blir mer tal om att vi närmar oss
    en punkt där vi måste agera-

  4. -där gatukampen och synligheten
    blir allt viktigare.

  5. Där man också försöker skapa
    en legitimitet i lokalsamhällena.

  6. -Välkommen, Heléne Lööw.
    -Tack så mycket.

  7. Du är aktuell med boken
    "Nazismen i Sverige 2000-2014."

  8. Egentligen är det
    hela 1900-talet.

  9. Dels vad som hänt de sista 15 åren
    men också de här 90 åren-

  10. -och de olika trender som funnits.

  11. Talar vi för mycket om nazister?
    De fick 4 500 röster i valet 2014.

  12. -Det är inte mycket.
    -Nej.

  13. Samtidigt fixerar vi oss väldigt ofta
    vid rösttal.

  14. Det är en rörelse.

  15. Det är bara en liten del av dem
    som ställer upp i politiska val.

  16. Det är ju också en sorts miljö...

  17. I vissa avseenden
    har vi inte ens börjat tala om dem.

  18. -På vilket sätt då?
    -Vi tror vi har mycket kunskap.

  19. Hur de har påverkat och agerat.
    Egentligen har vi inte det.

  20. Det finns mycket som vi inte vet.

  21. Till exempel hur de här
    föreställningarna ärvs-

  22. -och hur de olika organisationerna
    förhåller sig till varandra.

  23. Men det diskuteras mycket i media.

  24. Regeringen tillsatte en grupp
    mot våldsbejakande extremism-

  25. -och man talar mycket om nazismen.

  26. -Talar man om fel saker?
    -Vi talar ofta om dem som...

  27. Begreppet "våldsbejakande extremism"
    blir en sorts gummibegrepp-

  28. -som ska täcka in allt från
    utomparlamentariska protestaktioner-

  29. -till al-Qaida.

  30. Det blir allt och inget, och det blir
    på många sätt avideologiserat.

  31. De våldsbejakande extremisterna,
    företrädesvis unga män-

  32. -kan gå med i nån "random"
    extremistorganisation någonstans-

  33. -därför att de har andra motiv,
    som att de är frustrerade.

  34. Men det finns enorma skillnader
    mellan de här grupperna-

  35. -som gör att de inte kan jämställas.

  36. Även inom varje miljö, som pekas ut
    som en våldsbejakande extremistmiljö-

  37. -finns det enorma ideologiska
    och taktiska skillnader.

  38. Det framkommer aldrig.

  39. Det blir som en sorts grå massa
    av extremister.

  40. Om du ser nazismens utveckling
    i Sverige sedan 1920...

  41. Är det samma ideologi
    eller har den förändrats?

  42. Det är klart att de här rörelserna-

  43. -eller miljöerna kanske vi ska säga,
    har förändrats under resans gång.

  44. De svenska rörelserna
    har heller aldrig varit enade.

  45. Under 30-talet hade vi
    tre nationalsocialistiska partier.

  46. Vi har den extremnationalistiska
    sidan och vi har olika idéförbund-

  47. -och det här kvarstår efter kriget.

  48. Det är samma frontlinjer som öppnas.

  49. Efter kriget
    kommer influenser från USA in-

  50. -och det skapas en koalition mellan
    europeiska och amerikanska rörelser-

  51. -World Union of National Socialists-

  52. -där man överger det nationella till
    förmån för en internationalisering.

  53. Vi ser ofta ideologiska hybrider-

  54. -som har hämtat inspiration
    från många olika inriktningar-

  55. -samtidigt som de också förhåller sig
    till en samtid som är annorlunda.

  56. Klassificerade man lättare
    nazister och fascister på 20-talet...

  57. ...när det handlade om rasideologi?

  58. I dag talar du om en sorts
    kalejdoskop av olika tankar.

  59. Egentligen inte. Även under 20-
    och 30-talet fanns det inriktningar.

  60. Vi hör om dem som hamnar under samma
    paraply, som rumänska Järngardet-

  61. -Svenska kyrkliga folkpartiet
    och finska Lapporörelsen.

  62. De har sin grund i religion
    och är också annorlunda.

  63. Vi har de spanska falangisterna.

  64. Även på den tiden är det inte
    en likadan rörelse i varje land-

  65. -utan det är nationella varianter-

  66. -av en större europeisk strömning.

  67. Den här rena klassificeringen
    som vi så gärna vill ha...

  68. "De fyller de och de kriterierna."

  69. ...den har egentligen aldrig funnits.

  70. Spänningarna har funnits hela tiden-

  71. -även om de ingår
    i samma stora strömning.

  72. Antisemitismen och rasideologin
    förändras väl inte?

  73. Nej, de förändras inte.
    Antisemitismen är fundamentet.

  74. Så även i vit makt-föreställningarna
    men de kan skilja sig från dem-

  75. -som har en kristen, religiös bas.

  76. Deras antisemitism baseras på
    religion, inte rasföreställningar.

  77. Där kan man konvertera, vilket inte
    går inom nationalsocialismen-

  78. -eller i vit makt-världen.

  79. Även om antisemitismen finns där-

  80. -så finns den där av olika skäl.

  81. Synen på nationen kan dock förändras.

  82. Det nationella och internationella...
    Är det ett hybridtillstånd?

  83. Ja, där man överger
    de nationella föreställningarna.

  84. Även den typen av stridigheter-

  85. -fanns ju tidigare, som de nordiska
    nationalsocialistiska grupperna.

  86. De drömde om ett Stornorden.

  87. De drömde inte i första hand-

  88. -om att ingå i
    det nationalsocialistiska Tyskland.

  89. De ville skapa ett eget imperiebygge.

  90. Där ser vi en sorts trend
    i att vi går tillbaka till det.

  91. Svenska motståndsrörelsen har
    avdelningar i olika nordiska länder.

  92. Detta fanns under hela 50-talet.

  93. Man försökte skapa en sorts
    nordisk front och nordisk enighet-

  94. -precis som i det stora sammanhanget.

  95. Man pendlar mellan en sorts
    nationalism och en sorts regionalism-

  96. -och det internationella.

  97. Sen lägger man
    under tidsperioderna tonvikten-

  98. -vid olika delar av det här
    under olika perioder.

  99. Men nu ser vi en tillbakagång till
    föreställningarna om ett Stornorden.

  100. Det har pågått en radikalisering
    de senaste femton åren.

  101. Vad är det som händer?

  102. Radikaliseringen går i cykliska
    förlopp under de här nittio åren.

  103. Retoriken höjs-

  104. -och det blir tal om att vi närmar
    oss en punkt där vi måste agera.

  105. Gatukampen och synligheten
    blir allt viktigare.

  106. Man försöker skapa en form
    av legitimitet i lokalsamhällena.

  107. De blir synliga och retoriken höjs.

  108. Man måste agera på två fronter.
    De har utarbetat en taktik.

  109. Man bygger alternativ infrastruktur
    och mobiliserar politiskt-

  110. -samtidigt som man för en militant
    gatukamp. Båda nivåerna höjs.

  111. Då blir också miljön allt synligare.

  112. De parallella strukturerna
    handlar visst mycket om familjeliv?

  113. Ja, det är hämtat
    utifrån amerikanskt mönster.

  114. Man skapar nya infrastrukturer.

  115. I USA lever ofta
    sekteristiska miljöer tillsammans.

  116. Man skapar samhällen i samhället.

  117. De möjligheterna finns inte här-

  118. -men det är en sorts dröm om att man
    ska bo tillsammans och skapa företag.

  119. Man har mediekanaler,
    skogsvandringar, bokutgivning...

  120. -Det syns väl inte så mycket?
    -Nej.

  121. Det är ju en del av det interna,
    dagliga livet, helt enkelt.

  122. Att...

  123. Man ger ut skönlitteratur
    och har tävlingar i dikter.

  124. Man har kulturella festivaler. Det är
    en spegelvärld av vårt samhälle.

  125. -Det låter som vilken sekt som helst?
    -Ja.

  126. De antog ju den här miljön,
    framför allt den delen som-

  127. -höll fast vid nationalsocialismen
    och rasideologin.

  128. Man återgick efter 1945
    till det mer sekteristiska tillstånd-

  129. -som de befann sig i
    under formeringsskedet på 20-talet.

  130. Går det att förklara den här
    "förpuppningsperioden" efter 1945?

  131. Då visste de flesta vad det innebar.

  132. Hur kunde man ändå leva vidare?

  133. I många länder förbjöds de
    och omvandlades till något annat.

  134. I länder som Sverige, som inte
    var med i kriget, får vi inga förbud.

  135. Under den första reorganiseringsfasen
    blir Sverige väldigt centralt.

  136. Det är här man kan hålla möten
    och bygga upp rörelserna igen.

  137. Sedan blir det, från början,
    mer underjordiska nätverk-

  138. -herrklubbar och källarverksamhet.

  139. En del blir den europeiska sociala
    rörelsen där man överger rasbiologin-

  140. -till förmån för
    föreställningar om kulturer.

  141. Den delen tar ganska snabbt plats
    i parlamentet i exempelvis Italien.

  142. Det är två parallella spår.

  143. Nånting som skiljer spridningen
    av idéerna jämfört med tidigare-

  144. -är ju den tekniska utvecklingen
    och internet. Vad betyder det?

  145. Vad man kan säga är
    att när internet kommer-

  146. -så innebär det för alla former
    av sekteristiska miljöer-

  147. -en möjlighet till direkt-
    kommunikation med fler individer.

  148. Länge var de annonsbojkottade
    och tryckningsbojkottade.

  149. De hade svårt att nå ut-

  150. -till sina potentiella sympatisörer.

  151. Detta ändrades i ett slag-

  152. -och ju vanligare datorerna blir...

  153. De var bland de första ute på nätet
    som skapade mejllistor-

  154. -och nyhetsbrev.

  155. Det innebar dels att de nådde ut
    till potentiella sympatisörer-

  156. -och dels att det skapades nya forum
    för debatter, diskussioner och idéer-

  157. -mellan olika sekteristiska miljöer.
    Det färdas enormt snabbt.

  158. Olika former av propagandakoncept
    kopieras snabbt.

  159. Samtidigt har vi den här omedelbara
    mobiliseringen på sociala medier-

  160. -för aktioner av olika slag.

  161. Du kan påverka nyhetsrapporteringen
    på ett helt annat sätt.

  162. Medierna söker bilder och filmer
    från demonstrationer och kravaller.

  163. Då skickar de in. De är duktiga.
    De förmedlar sin bild.

  164. Det är enorma förändringar.

  165. Sen finns det också det svarta nätet.

  166. Om man lägger till radikalisering...

  167. Är de farligare nu än tidigare?

  168. Det är svårt att säga.
    Å ena sidan öppnar det möjligheter.

  169. Å andra sidan är det en möjlighet
    att se de världar vi inte såg förut.

  170. Det gäller många av de här miljöerna.

  171. Vi kan följa radikaliseringen
    till en viss gräns-

  172. -när de undviker de svarta näten.

  173. Det kunde vi inte förut,
    när allt sköttes via postboxar.

  174. Det är både och.

  175. Konfrontation på gatorna har vi sett
    i Sverige den senaste tiden.

  176. De motaktioner som äger rum -
    är det fel?

  177. Triggar de varandra, så att man föder
    nazismen snarare än motarbetar den?

  178. Det är svårt att säga. Det är ju de
    gamla fienderna som slåss på gatan.

  179. Det är en taktik och en strategi
    som båda sidorna väljer.

  180. Man kan lika gärna använda motsatt
    argument: De föder varandra.

  181. Det är en föreställning
    som finns i det omgivande samhället-

  182. -att uppkomsten av en grupp gynnar
    en motgrupp som är lika radikal.

  183. Vi får striden på gatorna
    fast den inte angår oss andra.

  184. Det...

  185. Vad som blir är, då ingen sida-

  186. -är intresserad av att samhället
    eller polisen ska intressera sig-

  187. -att vi kan få en våldsupptrappning-

  188. -på orter som ligger helt under
    radarn och plötsligt exploderar.

  189. En del av innehållet
    i "Nazismen i Sverige 2000-2014".

  190. Tack, Heléne Lööw.

  191. Kampen om gatorna.

  192. Det är en kamp som började på 20- och
    30-talet som det skrivits lite om.

  193. Vi uppfattar perioden som lugn -
    det var den inte.

  194. "This thing of darkness", James Aho.

  195. Polis eller tomatodlare.

  196. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Nazismen i Sverige 2000-2014

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Svenska motståndsrörelsen, Svenskarnas parti och andra vit makt-organisationers närvaro blir allt mer påtaglig. Heléne Lööw beskriver i Nazismen i Sverige 2000-2014 utvecklingen och hur vi ska göra för att bemöta och bekämpa dessa grupper. Hon har på nära håll studerat grupperingar som få har inblick i. Bland andra Svenska motståndsrörelsen har byggt upp baser i mindre orter i Sverige där de driver intensivt propagandaarbete, utför gatuaktioner och sprider skräck bara genom att synas. I 2014 års val lyckades de också kuppa sig in i kommunfullmäktige. De har kunnat stärka sig på många platser genom att ta tag i uppgifter som samhället dragit sig tillbaka från eller inte ansett sig ha råd att driva. De har till exempel startat medborgargarden, reparerat lekplatser och liknande. Intervjuare: John Chrispinsson.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
2000-talet, Högerextremism, Högerextremistiska partier, Ideologier, Nazism, Politik, Politiska åskådningar, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sverige
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

LR eller IRL?

Hur pratar vi med varandra på nätet och via sms? Vad skiljer mormors sms från kompisens och vilken är den bästa förkortningen? Beata Jungselius forskar om hur vi pratar med varandra på nätet och berättar om hur tecken och emojis används. Richard jobbar med att nå hemmasittare och berättar om varför chatt kan vara det bästa sättet att nå de onåbara. När vissa elever vägrar att gå till skolan eller ens prata med någon vuxen rycker han in. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.