Titta

UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Om UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Föreläsningar och samtal från konferensen "Begåvning - tillgång eller belastning?" som arrangerades av Mensa Sverige och hölls den 11 december 2014 i Radiohuset i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning? : Ställ er på bänkenDela
  1. Så... Hej! Tack, snälla,
    för att jag får komma hit.

  2. Jag var lite sen.
    Jag ber om ursäkt för det.

  3. Jag vet inte om ni har gått igenom
    ordningsfrågor som mobiler...

  4. ...surfplattor och sånt.
    Ni har dem framme hoppas jag!

  5. Det är klart. Att plocka undan dem
    är som att hugga av sig händerna.

  6. Vad ska man då göra med all energi?

  7. Jag vill passa på att be er
    att ta en liten stund-

  8. -och göra nånting ni,
    om ni är som andra, inte gör så ofta:

  9. Skicka ett meddelande på Facebook,
    Instagram, mejl eller sms-

  10. -till nån som inte är här just nu-

  11. -men som ni önskar var här
    eller att ni var med nån annanstans.

  12. Nån som ni tänkt på och tycker om
    men inte tagit er tid-

  13. -att berätta det för,
    för det gör vi så sällan.

  14. Vi tänker på människor och vill
    vara med dem men hinner inte alltid.

  15. Och vi tycker kanske inte
    att det är värt att berätta det.

  16. För bryr de sig egentligen?
    Blir det inte bara larvigt?

  17. De bryr sig, jag lovar. Det är inte
    knasigt, och det gör stor skillnad.

  18. Om ni inte tror mig så testa nu,
    så får ni se.

  19. Ni har säkert simultankapacitet
    så ni klarar att lyssna samtidigt.

  20. Jag vill också be er, om ni ändå
    är inne på Facebook och Instagram:

  21. Snälla, bli mina vänner.
    "Varför då?", kanske ni undrar.

  22. Jag kan vara en tillgång
    på Facebook och Instagram-

  23. -om inte annat
    för att jag är usel på att baka-

  24. -vilket många andra är bra på.
    Jag äter sällan på restaurang.

  25. Jag har inte tålamod
    att springa maraton-

  26. -och barnen har egna Instagramkonton.

  27. Inget sånt dyker upp i mina flöden.
    Det kan bli helt annorlunda saker.

  28. Det kan jag bidra med. Och ni då?

  29. Ni kan bidra med att öka på
    min lilla, lilla skara av vänner.

  30. Jag försöker komma ikapp. Jag hade
    inte så många vänner under uppväxten.

  31. I stället för att vara med andra och
    få vänner på raster och lektioner-

  32. -så ägnade jag mig åt
    att tänka på vad som skulle hända-

  33. -om jag ställde mig på skolbänken.

  34. Jag kom fram till
    att om jag ställde mig på skolbänken-

  35. -så skulle jag förmodligen se bättre,
    för om man sitter längst bak-

  36. -med de långa framför är det svårt
    att se tavlan och läraren.

  37. Jag skulle förmodligen höra bättre
    när ingenting stoppar ljuden.

  38. Och om man kommer upp en nivå
    så är luften lite tunnare.

  39. Ljudet transporteras långsammare
    och man får mer tid att ta in det-

  40. -om man hör dåligt som jag gör.

  41. Det gjorde mig lite sugen
    på att ställa mig på skolbänken.

  42. Men jag insåg också:
    "Då kommer ju jag att synas bättre."

  43. "Jag kommer att höras bättre
    och lite långsammare."

  44. Jag pratar fort, så för många
    är det skönt att höra högst hälften.

  45. De skulle kanske hinna höra allting
    från den tunnare luften.

  46. Det ville jag inte. Det fanns en
    anledning till att jag satt där bak.

  47. Då fick jag inte lika många pekpinnar
    för att jag pratade fort-

  48. -och hoppade så snabbt fram
    i resonemang som blev rätt eller fel-

  49. -eller vad det blev.

  50. Inte lika många tittade konstigt,
    suckade och himlade med ögonen.

  51. Det tyckte jag var lite jobbigt.

  52. Om man ska beskriva mitt liv och
    min tillvaro så ser det ut som ett U.

  53. Jag föddes, förvisso skrikande som
    många gör. Det var inte så positivt.

  54. Annars var jag rätt glad som liten.
    Sen kom skolan, och det gick nedåt.

  55. Det var lite jobbigt med pekpinnarna,
    himlande ögon-

  56. -och människor som tyckte att det
    var bekvämt om jag satt längst bak.

  57. Så jag satt längst bak i klassrummet-

  58. -vilket gjorde att jag slapp
    bli flyttad till ett eget klassrum.

  59. Jag fortsatte grubbla: "Vad skulle
    hända om man ställde sig på bänken?"

  60. "Man skulle kanske kunna hoppa ned
    från den och ta livet av sig."

  61. Vissa saker har inte förändrats,
    tydligen.

  62. Men jag insåg att det inte var
    så hög fallhöjd.

  63. Det är svårt att ta livet av sig så-

  64. -om man inte har den perfekta vinkeln
    och landar rätt på nacken.

  65. Det krävs också utrymme
    för att snurra runt.

  66. Min son tävlar i gymnastik
    och kan sånt.

  67. Jag var inte så duktig på gymnastik
    och skulle aldrig få till vinkeln.

  68. Och det fanns grejer i vägen.

  69. "Men jag skulle kunna hoppa
    och slå mig på knät"-

  70. -"eller vricka foten,
    och få gå till skolsyster."

  71. Det fick mig att undra:
    "Varför finns det ingen skolbror?"

  72. "Varför finns det bara skolsystrar
    och inga skolbröder?"

  73. "Och de är ju inte mina systrar."

  74. "Varför heter de inte skötare?
    Sköterskor finns det ju faktiskt."

  75. "Skolsköterskor och sjuksköterskor."

  76. "Varför finns det inga skolskötare
    eller sjukskötare?"

  77. "Varför finns inga delfinsköterskor,
    bara delfinskötare?"

  78. "Och varför heter de delfinskötare
    när delfiner inte behöver skötare?"

  79. "De klarar sig bättre utan skötare."

  80. Sånt grubblade jag på, och så lät jag
    bli att ställa mig på skolbänken.

  81. Jag fick också veta
    på kvartsamtal med min mamma:

  82. "Det är bättre
    att inte göra sånt knasigt."

  83. "Det finns regler i skolan.
    Det ska vara ordning och reda."

  84. "Annars blir det kaos. Därför hamnar
    du i ett eget klassrum ibland."

  85. Jag lärde mig
    att man ska följa reglerna.

  86. Det ska vara ordning och reda,
    och man ska inte stå på skolbänken.

  87. Så jag gjorde inte det, och jag såg
    hur ett annat U började förändras.

  88. När jag började skolan
    såg U:et ganska bra ut.

  89. "Du verkar förstå saker och ting
    och klarar det här med bokstäver"-

  90. -"att skriva siffran sju
    hundra gånger i streck utan problem."

  91. Sen kom nästa nivå med uträkningar
    och sånt. Då blev det konstigt.

  92. "Du har inte följt ordningen
    med likhetstecken, fyra led o.s.v."

  93. "Det här är ju helkonstigt!"
    Och så gick prestationen ner.

  94. "Det ser inte alls ut som det ska
    i den klass du går."

  95. Men så började jag förstå,
    efter kvartsamtal och pekpinnar-

  96. -att om man gör
    precis som det är tänkt-

  97. -knäcker koden för varje uträkning,
    vad man ska skriva, tycka och tänka-

  98. -så kan man få ganska bra betyg,
    och så fick jag ganska bra betyg-

  99. -vilket säkert är anledningen
    till att jag är här nu.

  100. För så är det: Får man högre betyg
    så blir livet lättare.

  101. Man kan åskådliggöra det så här,
    som vi ofta gör på Handels: i grafer.

  102. Man kan tänka att betygen är x
    och bl.a. se att pengarna är y.

  103. Flera studier visar det.
    Det är lite beroende på land-

  104. -men man tjänar lite bättre
    om man får höga betyg i grundskolan-

  105. -gymnasiet o.s.v., ca 40 000 per ökat
    steg i GPA, "Grade Point Average".

  106. Och ja, jag tjänar hyggligt.
    Det beror förmodligen på det faktum-

  107. -att med högre betyg på en nivå
    så ökar sannolikheten drastiskt-

  108. -att man tar sig till nästa nivå,
    gymnasiet, och nästa nivå.

  109. Man kommer in på Handelshögskolan
    - bara en sån grej.

  110. Så länge man håller sig snyggt
    i systemet får man fortsätta uppåt.

  111. Och så kan man bli professor
    och tjäna ganska hyggligt.

  112. Det är ju jättebehagligt.

  113. Så det gick ju bra.
    Jag fortsatte helt enkelt-

  114. -från grundskolan till gymnasiet,
    till Handelshögskolan o.s.v.-

  115. -med att sitta längst bak
    och bryta mot alla regler i huvudet-

  116. -fantisera om och låtsas
    att jag stod på skolbänken.

  117. Jag tänkte på dopplereffekter:
    "Hur funkar det på högre höjd"-

  118. -"om ljudet studsar nedåt mot
    de som lyssnar och uppåt mot mig"-

  119. -"om det är tunnare luft där uppe?"

  120. Buck Rogers tyckte jag var häftig.
    Han var på en annan planet-

  121. -som hade större gravitation,
    så på jorden blev han jättestark.

  122. "Tänk om jag är en superhjälte
    som står på den här skolbänken."

  123. Och när man tittar uppåt så påverkar
    det hur man bearbetar saker.

  124. Om man ställer kräftor på huvudet så
    svimmar de. Det är ungefär tvärtemot.

  125. Jag grubblade på vad jag
    skulle kunna förändra i klassrummet-

  126. -och i världen
    om jag stod på skolbänken.

  127. Och så mådde jag ganska bra
    till slut-

  128. -av att jag följde reglerna
    utåt sett-

  129. -men bröt alla regler i huvudet.

  130. Jag kunde göra, tänka och tycka
    som jag ville i fantasin-

  131. -och så började jag faktiskt
    må ganska bra och bli ganska glad.

  132. Kanske är det också förklaringen
    till att jag fick höga betyg.

  133. För så är det - det har man
    forskat om i olika länder.

  134. Blir man lyckligare
    av att vara duktig i skolan?

  135. Man tjänar bättre,
    och pengar är ju fantastiskt.

  136. Men jag forskar om lycka. Man blir
    inte så lycklig av mycket pengar.

  137. Det är faktiskt så att om du
    vinner fem miljoner på lotto-

  138. -eller blir påkörd och överlever-

  139. -så ett år senare är det i stort sett
    sak samma vilken väg du tog-

  140. -under bilen eller via lotto. Du blir
    inte så mycket lyckligare av pengar.

  141. Men faktiskt så visar studier
    att människor som får höga betyg-

  142. -mår lite bättre än andra. Men
    är det verkligen orsak och verkan?

  143. "Höga betyg får folk att må bättre."
    Då har man studerat det.

  144. Man har följt människor över tid
    och funnit att det är så.

  145. Men det går i en spiral.

  146. Du kan egentligen börja
    i vilken ände som helst.

  147. Du kan börja som en lycklig människa
    som mår bra och är motiverad-

  148. -och på grund av det få högre betyg
    vilket man ser när man följer elever.

  149. Elever som mår bra och känner sig
    motiverade får högre betyg.

  150. Det är inte så jättekonstigt,
    eller hur?

  151. Och de som börjar få högre betyg
    får också en kick av det-

  152. -av den uppenbara belöningen:
    "Du kan, du gör rätt, du passar in."

  153. De mår lite bättre av betygen
    och presterar då ännu lite bättre.

  154. Det tycker jag är fascinerande.
    Man har studerat motivation-

  155. -bl.a. i USA, och det lär vi göra
    i Sverige också-

  156. -efter alla PISA-diskussioner
    som har varit nyligen.

  157. Det ser illa ut med matematiken etc.

  158. Det har vi insett nu
    men redan tidigare i USA-

  159. -när man jämförde sig med framför
    allt de asiatiska länderna, Japan-

  160. -Kina och Sydkorea, där man
    såg att eleverna i snitt var bättre-

  161. -i de "viktiga ämnena"
    som matematik och så vidare.

  162. Man såg att en möjlig förklaring
    skulle kunna vara-

  163. -att i stället för att som i USA,
    där man hade diagnostiska tester-

  164. -som talade om tidigt för eleverna
    att "Du är helt okej på matte"-

  165. -"du är ganska dålig på matte
    och du är ganska dålig på matte"-

  166. -så ställde man frågan i Asien: "Hur
    kan vi göra dig bättre på matte?"

  167. "Hur kan du bli ett mattesnille,
    och hur kan du bli ett mattesnille?"

  168. Och så insåg man och började
    göra experiment som bekräftade-

  169. -att man talar om för nån
    att "Du är inte så bra på matte"-

  170. -så blir de aldrig bra på matte.
    De vågar inte tro att de kan bli bra-

  171. -och tycker inte
    att det är nån idé att försöka.

  172. Då tappade man väldigt många
    som skulle kunna bli bra på matte.

  173. Men det intressanta och spännande
    - apropå de två ändarna av skalan-

  174. -är att man kan göra samma sak-

  175. -med de som redan är bra på matte,
    och varför bara matte?

  176. Man kan vara bra på massor:
    svenska, engelska och allt möjligt.

  177. Men om man börjar tala om
    att "Vad gör du för knasigheter?"

  178. "Hoppar kors och tvärs och svarar
    inte ordentligt på frågorna."

  179. "Du verkar ju ganska dålig på matte."

  180. Då kanske de som från början
    var bra på nånting-

  181. -blir sämre och sämre och sämre,
    för att de också börjar tro:

  182. "Det är ju nånting fel.
    Jag trodde att jag kunde det här."

  183. Plötsligt börjar det gå nedåt
    för dem i stället.

  184. Och det är intressant, tycker jag,
    när betygen har en så stor roll-

  185. -som de har, inte för att tala om
    hur vi presterar i skolan-

  186. -utan för att påverka
    hur vi kommer att prestera i skolan-

  187. -och vart vi tar vägen sen - om vi
    blir professorer eller nåt bättre.

  188. Det är också intressant om man tittar
    på det här fantastiska sambandet-

  189. -som man har funnit mellan saker
    som betyg på x-axeln och kreativitet:

  190. Förmågan att söka och upptäcka
    helt nya vägar-

  191. -problem, frågor och lösningar.

  192. Sambandet skulle kunna illustreras
    med en glad gubbe, en ledsen gubbe-

  193. -en hund, en stjärna eller
    valfri bild från ett Rorschachtest-

  194. -som det blir
    om man plottar upp x mot y.

  195. Det blir inget linjärt samband.
    Polackerna har forskat mycket om det.

  196. Kanske är polska studenter och elever
    totalt annorlunda-

  197. -mot svenska, amerikanska, asiatiska
    o.s.v., men det tror inte jag.

  198. Det är nog ungefär likadant överallt:

  199. Dina betyg har inte så mycket att
    göra med och visar inte så mycket på-

  200. -din förmåga att tänka annorlunda,
    utan från normerna, reglerna-

  201. -och rutinerna
    som betygen är bra på att snappa upp.

  202. Och tittar vi på amerikanska
    undersökningar om framgång i livet-

  203. -inte mätt i 40 000 per GPA-

  204. -utan framgång som i om man
    gör en väsentlig skillnad-

  205. -man kanske grundar
    en ny spännande verksamhet-

  206. -utmärker sig på ett särskilt sätt,
    vinner ett nobelpris, Pulizerpriset-

  207. -eller vad som helst som är nån form
    av exceptionell framgång-

  208. -så ser sambandet
    ungefär likadant ut.

  209. En glad hen, en ledsen hen, en åsna,
    en häst eller vad som helst-

  210. -i det där Rorschachtestet.
    Folk som har riktigt höga betyg-

  211. -presterar jättebra i termer av
    att vinna priser, och jättedåligt.

  212. Folk med låga betyg vinner
    många priser, vinner inga priser-

  213. -och startar spännande verksamheter.

  214. Det verkar inte snappas upp
    över huvud taget av de här betygen-

  215. -som vi fäster så stor vikt vid,
    som styr så mycket av vår skolgång-

  216. -vart det är risk att vi tar vägen
    och tror att vi borde ta vägen.

  217. Sånt grubblade jag mycket på
    under min skolgång-

  218. -tills jag själv blev lärare
    och började med att först av allt...

  219. Nej, inte först av allt
    - jag fick kämpa länge med det-

  220. -men till slut fick jag till
    att när jag blev lärare-

  221. -så tog jag bort betygen
    i min utbildning.

  222. Och...

  223. ...så bad jag mina studenter
    att ställa sig på skolbänken.

  224. Och det var fantastiskt härligt,
    inte för alla studenterna-

  225. -men för mig att äntligen få se-

  226. -vad som händer
    när man ställer sig på skolbänken.

  227. Och nu vet jag vad som händer
    när man ställer sig på skolbänken.

  228. Egentligen borde jag som akademiker
    renodla effekterna-

  229. -inte ta bort betygen
    och be dem ställa sig på bänken-

  230. -för hur vet man då vad
    som är den primära effekten?

  231. Men jag är inte säker på
    att studenterna hade vågat göra-

  232. -många av de saker jag bad dem göra
    om betygen hade funnits kvar.

  233. De var så knasiga
    och passade inte in i betygsnormerna.

  234. Då tar man en stor risk, men utan
    betyg vågade de mer. Och vad hände?

  235. Det hände en massa saker.

  236. För det första...

  237. Om det här är tiden efter att man
    har ställt sig på skolbänken...

  238. Här finns det en akademiker i mig.
    Jag har genom åren testat det-

  239. -vid olika tillfällen i utbildningen
    för att kunna jämföra.

  240. Det visade det sig,
    vilket är mest spännande-

  241. -att det här beskriver också
    till stor del min inlärning.

  242. När jag tog bort betygen och mina
    studenter ställde sig på bänkarna-

  243. -så lärde jag mig väldigt mycket mer.

  244. För helt plötsligt så började de
    helt fritt att slänga ur sig-

  245. -alla sina tankar och idéer,
    lösningar jag inte kunde drömma om-

  246. -på problem jag inte ens kände till,
    vilket var jättehäftigt.

  247. För jag tänkte redan innan att om jag
    nu har suttit i alla dessa år-

  248. -och känt att det finns saker
    som jag ser som ingen annan ser-

  249. -vare sig de är rätt eller fel-

  250. -så kanske det finns andra som ser
    och tänker på saker som jag inte gör-

  251. -som i en vanlig utbildning
    aldrig kommer fram-

  252. -för då ska ju alla lista ut
    vad jag är ute efter.

  253. Gör de det så får de högsta betyg.

  254. Men om inte det är målet så kan de
    sluta gissa vad jag är ute efter-

  255. -och försvinna iväg i egna riktningar
    och då kan jag lära mig nya saker-

  256. -vilket är fruktansvärt häftigt.

  257. Jag kunde också se på saker
    som interaktionen och aktiviteten-

  258. -som vi värdesätter på Handels, som
    vill vara ett Harvard eller Stanford-

  259. -där alla dessa visa människor
    ska diskutera och vara interaktiva.

  260. Men det finns ändå betyg och man
    får inte säga för knasiga saker.

  261. Jag kunde se hur interaktiviteten
    gick upp väsentligt-

  262. -och hur knäppskallarna som knappt
    hade sagt nåt under flera år-

  263. -börjar prata
    och komma med en massa idéer.

  264. Det blev mycket mer demokratiskt.

  265. Allt fler började säga,
    tycka och tänka allt mer.

  266. De hade stått på bänken och sett att:
    "Det inte är livsfarligt att synas."

  267. "Jag ska inte följa en viss riktning
    mot ett visst betyg."

  268. "Jag kan ta nästan vilken riktning
    som helst." De började göra det.

  269. Och eftersom jag inte
    följde upp med betyg-

  270. -så hade jag kvartsamtal
    med mina studenter. Jättekul!

  271. "Ta med din förälder om du vill!"
    Det är väldigt kul när 23-åringar-

  272. -faktiskt tar med sina föräldrar
    och pratar.

  273. Jag kunde se hur välmåendet gick upp.

  274. De tyckte att det var roligare
    att gå i skolan, det var kul.

  275. Sen jobbar jag mycket med
    att ta in gäster, företag o.s.v.

  276. För mig handlar utbildning om
    att hjälpa människor-

  277. -att på bästa sätt göra nåt häftigt
    när de är färdiga i skolan.

  278. Då börjar det på riktigt. Då är det
    bra att låta verkligheten komma in-

  279. -så att man kan se medan man pluggar
    vart man vill ta vägen-

  280. -vad man ska hantera och bemöta
    i stället för att bli chockad senare.

  281. Då var det spännande att låta gäster
    från företag och olika anstalter-

  282. -bedöma hur studenterna presterade
    och se hur bedömningarna gick upp:

  283. "Fantastiskt vilka grejer de gör."
    Och grupparbetena blev mycket bättre.

  284. De presterade mycket bättre
    tillsammans utan betygen-

  285. -när det gällde att undvika
    knäppskallarna som försvinner iväg-

  286. -och gör att man inte hittar så fort
    som möjligt till utgången i betyget.

  287. Man fick fler infallsvinklar och
    idéer och blev smartare tillsammans-

  288. -vilket blev min motsvarighet
    till det klassiska apexperimentet-

  289. -som ni kanske känner till. Sånt är
    lite svårare att testa på människor.

  290. Men om man har apor i USA
    kan man göra nästan vad som helst.

  291. Jag kan bli både förfärad
    och avundsjuk.

  292. De kan göra såna saker
    som att ta en apa, en schimpans-

  293. -sätta den i ett litet bås
    och mäta hjärnvolymen på apan.

  294. De skannar av den
    när apan löser olika uppgifter.

  295. De kan testa vad som händer
    om de öppnar dörren till båset och...

  296. De puttar in en apa till.
    De får hänga lite, göra vad de gör-

  297. -snacka skit
    och lösa ungefär samma uppgifter.

  298. Och sen skannar man av hjärnvolymen
    på den första apan efter en tid.

  299. Och det häftiga är
    att volymen på den apans hjärna-

  300. -bokstavligt talat ökade
    under den här perioden.

  301. Genom den interaktionen,
    det samspelet, så blir de smartare.

  302. Sen har man provat vad som händer
    om man puttar in en apa till.

  303. De får hänga ännu lite mer,
    göra sköna grejer och lösa uppgifter.

  304. Man skannar av och ser
    att hjärnan har vuxit lite till.

  305. Man öppnar dörren...
    Man testar upp till 13 apor.

  306. Sen får man inte plats med fler...

  307. Och för varje ny apa som man
    hänger med så ökar hjärnvolymen-

  308. -och de blir bokstavligt talat
    smartare tillsammans. Det är häftigt!

  309. När alla är med, när alla
    utbyter tankar, erfarenheter-

  310. -sköna "groovy feelings"
    så blir man faktiskt smartare.

  311. Det fick mig att tänka på
    att ställa sig på bänken igen-

  312. -och att det kanske är förklaringen
    till att det går så dåligt-

  313. -för det svenska herrlandslaget
    i fotboll. Det är ju ett sorgebarn.

  314. Inför varje nytt mästerskap
    tänker vi att det är 1994 igen.

  315. Eller hur?
    Att 1994 inte var en anomali.

  316. Inte det som händer högst en gång
    per sekel, kanske aldrig igen.

  317. Att det är normalläget, medan
    alla andra tillfällen är en anomali-

  318. -när vi inte ens
    kvalar till mästerskapet.

  319. Förklaringen till den här eviga
    anomalin som laget befinner sig i-

  320. -skulle kunna vara att det är
    ett av de herrlandslag i fotboll-

  321. -som nyttjar sin bänk minst av alla.

  322. Ska du vara reserv
    i ett herrlandslag i fotboll-

  323. -så vill du inte vara
    i det svenska laget-

  324. -för det svenska laget som inget
    annat låter sina reserver nöta bänk-

  325. -sitta bekvämt placerade
    med rumpan på bänken.

  326. Och det häftiga är
    att om man tittar på sambanden-

  327. -mellan användningen av reserver-

  328. -och framgången i fotbollsmästerskap-

  329. -så blir det som ett av de här
    fina linjära som vi sett tidigare.

  330. De lag som använder
    sina reserver mest-

  331. -är också de lag som presterar bäst.
    Det är ganska häftigt.

  332. Jag tänkte
    att det måste ligga nåt i det.

  333. Att de kommer in människor som inte
    passar jämt men jättebra ibland.

  334. Att gör man det tillsammans
    så blir det smartare.

  335. Är det så att det faktum att de
    är mer delaktiga även utanför planen-

  336. -att de står på reservbänken...
    Det gör de aldrig gör i fotboll.

  337. Däremot kan man se om de sitter ner
    eller står upp längs med planen-

  338. -och hejar på
    och inte kan sitta still.

  339. Det har jag kollat upp.
    Jag har bett folk att hjälpa mig med-

  340. -att räkna i matcher, och sen
    har vi korrelerat det med resultat-

  341. -med målskillnad och så vidare.
    Och det stämmer.

  342. De lag där man står på bänken
    presterar bättre.

  343. De lag där alla är engagerade-

  344. -där alla känner att de är med
    presterar bättre.

  345. Det tycker jag är intressant.

  346. För just de två dimensionerna,
    att man spelar en roll-

  347. -att alla spelar en roll vare sig
    de är på planen eller bredvid planen-

  348. -och att alla känner att de räknas,
    hela tiden eller ibland-

  349. -på eller av planen,
    är de två dimensioner-

  350. -som hör till de mest kännetecknande
    när man jämför människor-

  351. -som mår lite bättre
    med alla andra, vanliga människor.

  352. Jag har forskat om lycka och kunnat
    konstatera att vad du än gör i livet-

  353. -vinner på lotto, får barn,
    gifter dig, köper ett hus-

  354. -som får dig att studsa av lycka-

  355. -så varar det inte så jättelänge.

  356. Tre månader är faktiskt gränsen
    för hur länge man kan studsa.

  357. Så känn er inte konstiga
    om ni inte sitter och är extatiska-

  358. -för att ni har barn och en fru,
    man, partner eller nåt sånt-

  359. -som ni har haft
    i längre än tre månader.

  360. För det går inte,
    och vi mår ganska jämntjockt allihop-

  361. -hela tiden
    även om det är en hög nivå.

  362. Men det finns ändå små,
    små skillnader-

  363. -mellan vissa som är jämntjockt
    lite högre än andra.

  364. Och om det nu inte hjälper
    med barn, partners-

  365. -pengar eller höga betyg
    för att bli evigt lycklig-

  366. -vad är det då som gör att vissa
    ändå är jämntjockt lite gladare?

  367. Då dyker de här dimensionerna upp:
    att man faktiskt känner-

  368. -att man spelar en roll och räknas,
    att man är med över huvud taget.

  369. Och därtill att man förstår,
    att man känner mening i det man gör.

  370. Det är en förklaring till
    att om inte annat-

  371. -så kan du alltid gå med i en sekt.

  372. För människor som lever i sekter,
    bra eller dåligt-

  373. -jag lägger ingen värdering i det-

  374. -men människor som lever i sekter
    mår jämntjockt lite bättre än andra.

  375. Även religiösa o.s.v.
    De upplever att det finns en mening.

  376. De förstår varför de gör saker,
    varför saker och ting hänger ihop-

  377. -vare sig de är så eller inte,
    vem är jag att säga det?

  378. De har sin mening, sitt sammanhang-

  379. -och tycker sig förstå.
    Det är inte bara meningslöst.

  380. "Gör det där! Varför? Snacka inte så,
    annars får du gå i det klassrummet!"

  381. Man förstår och fattar
    varför man gör saker och ting.

  382. Och man känner att man utvecklas,
    att man faktiskt flyttar sig-

  383. -lite framåt hela tiden, i vilken
    riktning spelar inte så stor roll.

  384. Hur man utvecklas eller varför spelar
    inte så stor roll, men man känner-

  385. -att man rör på sig,
    att man är på väg hela tiden.

  386. De fyra dimensionerna är precis
    det som kännetecknar de människor-

  387. -som mår jämntjockt lite bättre än
    alla andra och som lever lite längre.

  388. Det intressanta är att de fyra
    dimensionerna, om man skriver om dem-

  389. -också förklarar ännu en av de här
    fantastiska, informativa graferna-

  390. -som jag är så förtjust i.

  391. Där x är...

  392. ...reserverna på bänken som står upp
    eller är på planen...

  393. ...i termer av nationer, ekonomier...

  394. ...där produktivitet,
    där nyetablering, där nyskapande...

  395. ...är mer demokratiskt
    ju högre per capita.

  396. Man kan mäta det i termer
    av andelen småföretagare.

  397. Man kan mäta det
    i andelen patent per capita o.s.v.

  398. Egentligen är det ett sätt att
    illustrera "contingency economics"-

  399. -det vill säga att det finns en massa
    olika slags företag och funktioner-

  400. -i en ekonomi, där alla
    fyller en massa olika roller-

  401. -där man inte är så beroende
    av få väldigt stora företag-

  402. -och anstalter där det finns
    en tydlig tjänstepersonstruktur.

  403. "Du ska göra precis så
    som man alltid har gjort."

  404. Ställer man det mot BNP,
    som dessvärre fortfarande är-

  405. -det förhärskande sättet att mäta
    en nations välstånd och utveckling-

  406. -får man ungefär det här sambandet.
    Tittar man på motståndskraften-

  407. -mot de senaste lågkonjunkturerna
    så är det också samma mönster:

  408. Ju fler olika typer av företag,
    företagande-

  409. -kompetenser, som utnyttjas
    i en nation, i en ekonomi-

  410. -desto bättre går det
    för ekonomin i helhet-

  411. -och desto motståndskraftigare är den
    när det händer saker och ting.

  412. En ekonomi där alla spelar en roll,
    där alla räknas-

  413. -och som hela tiden har option
    på att utvecklas på nya sätt.

  414. Där folk försvinner i väg i olika
    riktningar och testar nya idéer.

  415. Det är ganska häftigt, tycker jag.
    Och det blir bara viktigare-

  416. -är jag övertygad om
    om man tittar på varthän det barkar.

  417. Nu fattar ni att jag
    är ekonomiprofessor om ni undrade.

  418. Jag ska tillägga
    att jag är tjänstledig i år.

  419. Vad jag än säger i dag så behöver
    inte skolan klä skott för det.

  420. Men ekonomi är ändå spännande. Och
    det är spännande och lite skrämmande-

  421. -att om vi ser på den
    ekonomiska utvecklingen i världen-

  422. -så ser den ut ungefär så här
    över de senaste 50 åren.

  423. Det häftiga och sköna är
    att med ett väldigt stort undantag-

  424. -så har det gått lite bättre varje år
    från 1960-talet och fram till nu.

  425. BNP, den ekonomiska utvecklingen,
    har gått framåt globalt sett-

  426. -år efter år, efter år, efter år,
    men det som är lite obehagligt-

  427. -är att det går lite mindre framåt
    för varje år som går-

  428. -och lite mindre och lite mindre
    och vi har nu börjat hamna-

  429. -i den här dödens korridor
    mellan noll och tre procent.

  430. Tre procent är tröskeln för vad IMF,
    Världsvalutafonden-

  431. -definierar som lågkonjunktur.

  432. Visste ni att om BNP-tillväxten
    globalt sett understiger tre procent-

  433. -så befinner vi oss i lågkonjunktur.

  434. Utvecklingen tyder på att det kommer
    att gå lite bättre nästa år än i år.

  435. I år gick det lite bättre än i fjol,
    men det blir lågkonjunktur nästa år-

  436. -och året efter det, året efter det,
    året efter det och året efter det-

  437. -tills IMF ändrar definitionen,
    för att det blir för träligt-

  438. -att vara i lågkonjunktur för alltid.

  439. Det är ju en lösning. Vi ändrar
    definitionen och får högkonjunktur!

  440. Allt över noll är högkonjunktur.

  441. Eller så måste vi
    börja jobba på andra sätt-

  442. -för det här är väl också
    en indikator på nåt?

  443. Vi gör inte så stora skutt längre. De
    flesta stora skutt har vi bakom oss.

  444. Det vi har blivit bra och allt bättre
    på är att systematisera-

  445. -att processrena och bli lite,
    lite, lite, lite, lite bättre-

  446. -på det vi redan gör och få folk
    att passa in i de strukturerna.

  447. Ska vi börja hoppa igen
    så måste vi komma ut ur det här-

  448. -lite, lite bättre processrenandet
    och börja studsa i olika riktningar.

  449. Ska vi ha nånting att göra
    så kommer det att behövas.

  450. Det är väldigt populärt nu att prata
    om robotekonomin. Har ni märkt det?

  451. Robotekonomin som delvis kan förklara
    de fruktansvärda finanskriserna.

  452. Det är inte är människor utan robotar
    som skickar pengar kors och tvärs-

  453. -helt utan känslor eller idéer om
    varför det ska leda nån annanstans-

  454. -än en lite högre avkastning
    tills det skiter sig fullständigt.

  455. Robotar börjar smyga in lite överallt
    eftersom alltmer av det som görs-

  456. -i allt fler ekonomier är saker som
    bara lite, lite om alls skiljer sig-

  457. -från hur man gjorde i går
    och dagen innan det.

  458. Det blir lättare och lättare
    att automatisera.

  459. Jag ger mig tusan på att i den här
    appvärlden som vi lever i nu-

  460. -där det finns en app
    för precis allt...

  461. Det är drömmen i dag, motsvarigheten
    till den amerikanska drömmen-

  462. -att vinna på lotto
    eller bli filmstjärna.

  463. Alla går och tänker: "Jag ska komma
    på en app som ska göra mig rik."

  464. Och alla inser så fort de ha kommit
    på appen och går in i butiken-

  465. -att det finns redan en sån app.
    Det finns en app för allting redan.

  466. Och jag är säker på att det snart
    kommer att finnas en app för dig.

  467. Efter att du går från jobbet-

  468. -så kommer man att kunna automatisera
    precis det du gjort fram tills dess.

  469. I morgon kommer det att finnas en app
    som kan göra det du gjorde i dag.

  470. Du behövs inte till att göra det
    som du eller nån annan gjorde igår.

  471. Du behövs till att göra nåt
    som varken du eller nån annan-

  472. -kunde drömma om att göra i går eller
    gör idag. Det är möjligheten vi har.

  473. Det blir nog ännu viktigare
    med tanke på-

  474. -att vi kommer att leva
    hur länge som helst. Det vet ni ju.

  475. Vi kör 5:2, som inte bara gör
    att vi blir snyggare och får sexpack-

  476. -utan om rönen stämmer så ska vi
    bli 100, 150, kanske 200 år gamla.

  477. Vi har nanomedicinska jätteframsteg.
    Jag var på en sån konferens nyligen.

  478. Man var överens om att vi alla
    kan få en livslängd-

  479. -som är minst dubbelt så lång som den
    förväntade livslängd vi föddes med.

  480. Tekniken finns redan.
    Det ska komma regleringar-

  481. -diskuteras etik och moral o.s.v.-

  482. -men det är uppenbar risk
    att vi kommer leva jättelänge.

  483. Vad ska vi då göra om det finns
    robotar och appar som gör allt-

  484. -som vi gjorde fram till i går när vi
    har 50, 100, 200 år kvar att leva?

  485. En risk är kanske att vi får skaffa
    en andra, tredje, fjärde karriär-

  486. -gå tillbaka till skolbänken
    och skaffa en ny utbildning.

  487. Man kan utbilda sig
    till vad som helst numera.

  488. Man kan bli Lady Gaga
    om man går en kurs på Oregon State.

  489. Man kan utbilda sig till zombiejägare
    på ABF.

  490. Det är skönt. Man kan få studiemedel
    för att bli zombiejägare.

  491. Man kan som min hjälte Leo Plass,
    några månader före sin 100-årsdag-

  492. -få sin lärarexamen.
    Den är ganska skön, eller hur?

  493. Leo Plass som utbildade sig
    till ingenjör när han var 25-

  494. -och sen resten av livet
    ångrade att han inte blev lärare.

  495. Så när han blev pensionär
    bestämde han sig för det.

  496. Sen tog det lite tid, men innan han
    fyllde hundra blev han lärare.

  497. Lite sent kanske, men om han kör 5:2
    och får lite hjälp av nanomedicinen-

  498. -så har han säkert minst hundra år
    till på sig att jobba som lärare.

  499. Och då hoppas jag att han har kraften
    att ställa sig på skolbänken.

  500. Det tror jag gör
    all världens skillnad.

  501. Nu har det viftats
    alldeles för länge här.

  502. Ni märker att när jag väl
    får chansen att ställa mig upp-

  503. -då vill jag aldrig sluta prata,
    men jag ska sluta.

  504. Ni behöver aldrig nånsin stöta på mig
    igen om ni inte vill.

  505. Men om ni vill så hoppas jag
    att vi ses på Facebook och Instagram.

  506. Jag måste bara fråga: Har ni fått
    svar på meddelandena ni skickade?

  507. -Ja.
    -Ja.

  508. Visst är det häftigt
    att så många fick svar så snabbt?

  509. En del av er kanske fick svar
    i stil med: "Är du full?"

  510. "Är du döende?
    Behöver du låna pengar?"

  511. Folk blir lite fundersamma, för man
    brukar inte få såna meddelanden-

  512. -men de flesta av er tror jag fick
    och kommer att få glada svar-

  513. -för det gör en väldigt stor skillnad
    att mötas och vara uppkopplade.

  514. Vi behöver varann.
    Tack så jättemycket.

  515. Tusen tack.

  516. -Tack.
    -Tack och förlåt.

  517. Tack så mycket, Micael. En kort fråga
    innan du springer av scenen:

  518. Vi blev ju väldigt fascinerade,
    och nu när vi har alla kontakter-

  519. -så känner vi precis som aporna
    hur våra hjärnor växer.

  520. Men jag tänkte på det här
    att du inte vill sätta betyg.

  521. Man kan tänka sig en utmaning i det.
    Hur har du kontroll på-

  522. -att dina elever har förstått,
    följer takten och är med?

  523. Hur går man då?
    Ett liv utan betyg - hur går det?

  524. Ja, vi sätter upp mål tillsammans.

  525. Vi jobbar på tvåpersonerslag,
    därför har vi kvartsamtalen.

  526. Mitt mål är inte att ta
    den här floran av människor-

  527. -och försöka konvergera dem
    mot ett ideal-

  528. -utan mitt mål är
    att ta floran av människor-

  529. -och expandera den i de riktningar
    som de vill ta vägen.

  530. Målet är att vi i varje tvåpersons-
    lag ska göra den här personen-

  531. -till sin absolut bästa version.

  532. Jag vet inte innan vi har börjat
    diskutera vad hen har för mål-

  533. -lust, ambitioner i livet,
    kompetenser, färdigheter o.s.v.

  534. Det är nåt de hjälper mig att förstå
    och som vi jobbar med.

  535. Vi diskuterar: "Vad har du fått ut
    av det här? Vad är du nyfiken på nu?"

  536. Det är återkommande, så att varje
    person flyttar sig i den riktningen-

  537. -som den personen vill
    och kan göra nåt specifikt och unikt-

  538. -utifrån samma grundbult av kunskaper
    - att göra nåt eget av det.

  539. Så du litar på att individen har
    en inneboende vilja till utveckling?

  540. -Ja, absolut.
    -Tack så mycket, Micael Dahlén.

  541. -Tusen tack.
    -Tack.

  542. Textning: Moa Eneroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ställ er på bänken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Micael Dahlén är professor vid Handelshögskolan och föreläser här om begåvning och utanförskap. Hans egen skolgång handlade mycket om att försöka anpassa sig och följa reglerna. Det var en kamp som stred mot hans inre vilja. Han kunde till exempel känna för att hoppa upp på bänken för att få nya perspektiv. Eller kanske hoppa och ta livet av sig. Vad som helst som inte var tråkigt. Betygen blev bra när han anpassade sig, men priset var högt. När han själv blev lärare avskaffade han betyg och bad sina elever att ställa sig på skolbänken. Inspelat den 11 december 2014 i Radiohuset i Stockholm. Arrangör: Mensa Sverige.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Begåvade barn, Begåvningsdifferentiering, Differentieringsproblem, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Davids kamp mot Goliat

Maria Doverborg Broman är mamma till en särbegåvad tonårstjej. Hon berättar om hur särbegåvningen hos dottern upptäcktes, om skolgång i en oförstående skolmiljö och om kampen för att få skolan att ge dottern den utbildning hon har rätt till. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Hinder för en begåvad elev

Panelsamtal om vad som behöver göras för att förbättra situationen i skolan för särskilt begåvade elever. Vilka möjligheter och hinder för utveckling finns? Medverkande: Johan Börjesson, Ansa Messner, Tord Söderqvist, Ken Engström och Maria Doverborg Broman. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Olika men lika inför skollagen

Ingrid Wissting och Ansa Messner är pedagoger på Igelbodaskolan i Nacka. De berättar om hur de arbetar med att upptäcka och ta hand om särbegåvade elever i skolan. De visar på skillnaderna mellan särbegåvade och högpresterande elever. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Kallad dum tills man tror på det

Ken Engström blev som barn placerad på särskola där inlärningstakten var låg. Vid 28 års ålder gjorde han ett intelligenstest och resultatet visade på en IQ över 130. Det ledde till ett medlemskap i Mensa. Med stärkt självförtroende läste han in gymnasiet och avlägger våren 2015 dubbla examina vid högskolan. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Särbegåvad och särbehandlad

Alexander Kidelius är 16 år gammal och berättar här om sina upplevelser av skolan. Han har hoppat över fyra skolår och studerar nu sitt andra år vid Handelshögskolan i Stockholm. Enligt honom saknas i skolan kunskap om hur särbegåvade barn bör undervisas. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Särbegåvning i världen

Jill Taylor är barnpsykolog och specialpedagog och föreläser om rådande trender för utbildning av särbegåvade barn utifrån ett internationellt perspektiv. Hon visar på möjligheter och utmaningar för den svenska utbildningsmodellen. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Specialpedagogik för särskilt begåvade

Tord Söderqvist arbetar som rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Han berättar om regeringsuppdraget som getts till Skolverket om att stödja skolors arbete med särskilt begåvade elever och varför det är viktigt. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Ställ er på bänken

Micael Dahlén är professor vid Handelshögskolan och föreläser här om sin skolgång. Den handlade mycket om att försöka anpassa sig, det var en kamp mot hans inre vilja. Betygen blev bra när han anpassade sig, men priset var högt. Inspelat den 11 december 2014 i Radiohuset i Stockholm. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Lärandet

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Deaf power i skolan

De kallar sig dövaktivister och de rycker ut när dövas och hörselskadades rättigheter är hotade. 23-åriga Rebecca Jonsson och några andra aktivister kedjade vid ett tillfälle fast sig i trappen till dövskolan Östervångsskolan i Lund. De protesterade mot att ingen döv kandidat gått vidare i rekryteringen av en ny rektor till skolan. En annan tendens som väcker protester bland unga döva är att dövskolor slås ihop med skolor för hörande. Vi möter dövaktivisterna som vänder sig mot vad de kallar hörselnormen i samhället och som vill att dövskolan ska vara en fristad där döva och hörselskadade får vara sig själva. Hela programmets innehåll finns som text i programmanuset.