Titta

UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Om UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Föreläsningar och samtal från konferensen "Begåvning - tillgång eller belastning?" som arrangerades av Mensa Sverige och hölls den 11 december 2014 i Radiohuset i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning? : Hinder för en begåvad elevDela
  1. Jag vill börja med att fråga dig-

  2. -hur ni på Skolverket
    jobbar med den här gruppen.

  3. Hur jobbar ni med särbegåvade barn?

  4. Vi pratar om
    "särskilt begåvade elever".

  5. Det har att göra med att vi fick
    ett uppdrag av Skolverket i augusti-

  6. -där regeringen använde
    begreppet "särskilt begåvade elever".

  7. Det uppdraget består i
    att ta fram ett stödmaterial-

  8. -för att främja och stimulera skolors
    arbete med särskilt begåvade elever.

  9. Det är det vi gör. Stödmaterialet
    kommer att publiceras under våren-

  10. -på Skolverkets webbplats.

  11. Målgrupperna är både lärare,
    rektorer...

  12. ...politiker och tjänstemän
    på utbildningsförvaltningar.

  13. Varför får du
    det här uppdraget just nu?

  14. Det har ju varit mycket fokus på
    skolan och utvecklingen av skolan.

  15. Det har varit mycket fokus
    på kunskapsutvecklingen-

  16. -de senaste åren.

  17. En viktig del är hur man får kvalitet
    i undervisningen-

  18. -och att se hur lärare klarar av att
    se varje individ på ett bra sätt.

  19. -Det har nog med det att göra.
    -Vad vill ni titta på mer specifikt?

  20. Vad är det
    som Skolverket vill utveckla-

  21. -vad gäller just satsningen
    på särskilt begåvade barn?

  22. "Särskilt begåvade elever". Vi har i
    uppdrag att ta fram ett stödmaterial.

  23. Det har ingen juridisk status,
    utan det ska syfta till-

  24. -att ytterst främja
    genomförandet av undervisningen.

  25. Mycket av de resonemang, resultat
    och slutsatser som vi har hört i dag-

  26. -kommer att finnas med i materialet.

  27. Bland annat är Roland Persson,
    som har nämnts-

  28. -med som medförfattare
    till stödmaterialet.

  29. Vi kommer att ha en rubrik som lyder
    "Vilka är de särbegåvade eleverna?".

  30. Vi kommer att ge konkreta förslag på
    hur man kan jobba med elevhälsan.

  31. Vi kommer att ha en sektion-

  32. -som ger förslag på utmanande
    undervisning inom olika ämnen.

  33. Jill Teller talade tidigare.

  34. Hon vill att man ska inkludera
    särskilt begåvade elever-

  35. -i gruppen "elever
    med behov av extra undervisning".

  36. Kommer man att lägga gruppen till dem
    som är på andra sidan av spektrumet?

  37. Det som finns... Vi har
    en bra skrivning i skollagen.

  38. Där framgår det tydligt
    att alla barn och elever-

  39. -har rätt att nå sin fulla potential.

  40. Men det som i skollag och
    förordningar heter "särskilt stöd"-

  41. -omfattar inte
    särskilt begåvade elever direkt-

  42. -utan begreppet gäller dem som har
    svårt att uppfylla de lägsta kraven.

  43. Men när vi nu hör
    ganska bekymmersamma historier-

  44. -om sociala och psykologiska
    konsekvenser-

  45. -för de här eleverna som sitter som
    fångar under en stor del av skolåren.

  46. Hur kommer det sig att man väljer-

  47. -att inte omfatta
    den här gruppen elever?

  48. Det kan jag inte svara på.
    Däremot kan stödmaterialet-

  49. -leda till
    en förändring i lagstiftningen-

  50. -så att det kommer in i skollagen
    och olika förordningar.

  51. Vem är högst ansvarig
    för den typen av frågor?

  52. Regeringen är ytterst ansvarig.

  53. Okej. Det var ju spännande.
    Stefan Löfven-

  54. -gjorde ett besök på en skola i Bronx
    under sin New York-resa.

  55. Den visar på vilka nivåer man kan nå-

  56. -i en skola när man låter alla
    få växa till sin fulla...

  57. Det här var
    en synnerligen elitistisk skola-

  58. -men genom detta lyckades man även
    nå barn från resurssvaga hem.

  59. Det är väldigt intressant,
    hur det blir en jämlikare skola-

  60. -om man gräver över hela linjen.

  61. Tillsammans med specialpedagogerna...

  62. Kan ni stötta varandra på något sätt,
    Tord och Johan?

  63. I vårt regeringsuppdrag står det-

  64. -att Skolverket och SPSM
    ska samarbeta.

  65. Hur skulle ett samarbete se ut-

  66. -för att ge dig bra huggtänder?

  67. Jag tycker att vi har en bra början.

  68. Vi har träffats
    och jag finns med i en referensgrupp-

  69. -och får höra både från föräldrar-

  70. -och lärare, som kan det här,
    utifrån deras olika perspektiv.

  71. Det är en bra början. Ett sånt här
    material kommer nog att få betydelse-

  72. -för oss inom
    alla de tre skolmyndigheterna.

  73. -Sen kan det leda vidare.
    -Tack så mycket.

  74. Ansa. Vilken typ av stöd
    skulle underlätta för dig?

  75. -Har du kanske allt du behöver?
    -Nej, självklart inte.

  76. Det beror på flera saker.
    Man hänvisar till resursbrist-

  77. -vilket jag inte tror på.

  78. Ju mer kunskap vi har,
    desto mer kan vi begära-

  79. -men vi har inte alltid kunskapen.

  80. Ibland kan man inte ens identifiera
    de särbegåvade eleverna.

  81. Så här sa jag till vår ledning:

  82. "Jag vill ha pengar
    till en hylla med böcker"-

  83. -"som inte har med ålder att göra.
    Jag kan välja ut litteraturen."

  84. "Den ska heta 'Härliga hyllan'."
    Då sa min biträdande rektor:

  85. "Hur mycket behöver du?"
    Jag hade ingen aning. "Tiotusen."

  86. "Det får du."
    Så om man kan tala för sig...

  87. Men som sagt var...
    Någon frågade om forskningsstöd.

  88. Det är ju lättare
    om man har stöd av forskning.

  89. Det är ett exempel
    på hur man kan göra.

  90. Kanske kör vi lite efter eget huvud.

  91. Mycket av det vi gör,
    gör vi ju utifrån forskning.

  92. Det finns mycket forskning
    om hur elever lär sig bäst.

  93. Mycket av det vi gör grundar sig i
    forskning, fast vi är lite vildare.

  94. Vi har
    en framåtriktad ansats i dag-

  95. -och vi är glada att Johan är här.

  96. Det betyder att man vill lyfta frågan
    inom skolvärlden.

  97. Vad skulle du behöva från Skolverket
    som skulle underlätta?

  98. Ganska tydliga idéer om-

  99. -hur man kan se på särskilt begåvade.

  100. En diskussion i textform-

  101. -om vilka problem man kan stöta på.

  102. Exempel är alltid bra, men
    tipsverkstad är inte min starka sida.

  103. Man ska alltid ha något bakom sig-

  104. -och föra en diskussion
    som alla lärare kan ta till sig-

  105. -så snabbt det nu går.
    Frågan är ju komplicerad.

  106. Jag läser mycket på Skolverkets
    hemsida. Där kan ni göra mycket.

  107. -Förstod du vad jag sa?
    -Jag förstod.

  108. Vi kommer att kunna göra dig
    delvis nöjd med stödmaterialet.

  109. Det kommer bland annat
    att bestå av lite handfasta tips-

  110. -med utgångspunkt
    i forskning och verkligheten.

  111. Vi har varit ute
    och tittat i skolor i några kommuner.

  112. Sen blir det en del resonemang
    och problematiseringar-

  113. -utifrån både erfarenhet
    och forskning.

  114. -Jag tycker att det låter jättebra.
    -Jag också. Och jag blir nyfiken.

  115. Har du fastnat för nåt speciellt
    ute i skolorna-

  116. -som du har velat ta fasta på-

  117. -och sprida ut över nationen?

  118. Det måste fungera i alla led.

  119. Skolsystemet är decentraliserat.

  120. Skolverket normerar något. Sen ska
    huvudmannen omsätta det i praktiken.

  121. Det måste finnas ett väl fungerande
    systematiskt kvalitetsarbete-

  122. -en duktig rektor
    och kompetenta lärare.

  123. Allt det måste vara på plats,
    och vi har sett flera sådana exempel.

  124. Spännande.
    Kunskapsöverföring är jätteviktigt.

  125. Vi hoppas
    att ni bildar nätverk här i dag-

  126. -där ni kan dela med er
    och ta del av den kunskap som finns.

  127. Ken. På vilket sätt tror du
    att din skolgång hade påverkats-

  128. -om du tidigt hade fått
    en mer anpassad undervisning-

  129. -utifrån dina styrkor
    och din begåvning?

  130. Det är omöjligt att svara på.

  131. Drömmen hade väl varit att jag
    skulle ha klarat utbildningen-

  132. -på ett effektivt sätt.

  133. Jag vet inte om det bästa är att
    hoppa över klasser, men man måste-

  134. -få lov att avancera
    i de ämnen som man brinner för.

  135. Inte bara betygsmässigt eller för att
    man ska bli en produktiv medborgare.

  136. Det handlar om att man ska trivas.

  137. Tycker en elev att det är kul att
    läsa och skriva, så låt den göra det.

  138. Vill den räkna, så låt den räkna.

  139. Det är i min värld
    de enda verktygen jag önskar skolan.

  140. Att ge eleven möjlighet att avancera-

  141. -utan att behöva hoppa över
    en hel klass.

  142. Ett sånt stort steg framåt
    fungerar inte alltid i alla ämnen.

  143. Där blir jag djupt imponerad av
    hur ni arbetar.

  144. Jag önskar att jag
    hade gått på er skola.

  145. Jag önskar
    att vi hade haft dig som elev.

  146. Maria. Vad säger du? Det var en
    frustrerad mamma som talade tidigare.

  147. Vad tycker du är viktigast för
    skolpersonal att ta med sig härifrån?

  148. Den erfarenhet jag har
    är grundad på en skola:

  149. Skolan där mina barn går.
    Jag skulle vilja bli lyssnad på.

  150. Det känns som om
    skolan är en oerhört sluten värld.

  151. Det är få som kan påverka.
    Rektorn verkar vara allsmäktig.

  152. Vi måste verkligen veta vad vi gör
    och läsa på skollagen-

  153. -och allt som går att läsa på,
    för att känna-

  154. -att det vi säger inte är "hittepå".
    Det finns i resten av världen.

  155. Jag blev lite nyfiken på...
    Du delade din historia med oss-

  156. -och vi förstår
    att du har kämpat för din dotter.

  157. Du har varit en advokat
    som har företrätt henne i skolan.

  158. Hur orkar du som förälder
    driva det här?

  159. Vad ser du ur familjens perspektiv
    som en stor risk-

  160. -när man lägger allt jobb på dig-

  161. -och när ni jobbar mot,
    och inte med, skolan?

  162. Det är oerhört påfrestande
    för familjen.

  163. Nu har jag turen...
    Jag och Rebeckas pappa-

  164. -lever ihop och kan avlasta varandra,
    för man orkar ju olika mycket.

  165. Sen gäller det att ta hand om lille-
    bror, så att han inte blir utanför.

  166. För det är mycket fokus på att få
    Rebeckas skolsituation att fungera.

  167. -Så är det bara.
    -Jag förstår det.

  168. Om vi blickar framåt,
    vad behöver hända-

  169. -för att vi ska få en bättre skolgång
    för de elever som vi talar om?

  170. Det som pågår nu,
    med det här stödmaterialet-

  171. -kan bidra till
    att man uppmärksammar det här.

  172. Det handlar mycket om kunskap och om
    att uppmärksamma de här eleverna-

  173. -och även om utmaningen
    att göra det i praktiken.

  174. Men det gäller
    att höja kunskapsnivån-

  175. -så att man vet om att det här
    existerar på alla Sveriges skolor.

  176. Jag tänker på det som Ansa sa.
    Om Skolverket lyfter kunskapen-

  177. -förstår kanske lärarna
    att det här är viktigt.

  178. Du nämnde hur viktig lärarens inter-
    aktion med den särbegåvade eleven är-

  179. -för hur de andra eleverna
    ska se på det barnet.

  180. Ja, det är oerhört viktigt.

  181. Att visa de andra eleverna-

  182. -att det här är en viktig tillgång.

  183. Någon i gruppen
    kan något som inte vi kan.

  184. Men också föräldrarna är en tillgång.

  185. Vi har ofta samtal med föräldrarna.
    Mycket handlar om att trösta.

  186. Det är tufft
    att ha ett särbegåvat barn-

  187. -eller "särskilt begåvat".
    Det lät trevligare.

  188. Man behöver ha de samtalen.
    En annan anledning...

  189. Du frågade Johan
    varför detta kommer upp just nu.

  190. Dels har dagens föräldrar
    en större insyn i skolan.

  191. I alla fall större än förut.
    Sociala medier spelar också in.

  192. Föräldrar och elever pratar med
    varandra i sociala medier om skolan-

  193. -på gott och ont, men där kan sär-
    begåvade komma fram på ett nytt sätt-

  194. -och föräldrarna kan bilda nätverk.

  195. För nätverk är starka,
    om man vet hur de ska användas.

  196. Tack, Ansa.
    - Jag ser inte Sten Collander.

  197. Är han i rummet? Han är utanför.

  198. Kan nån hämta Sten? Jag vill utveckla
    det här med nätverk-

  199. -och vad just GCP kan jobba med.

  200. Vi håller kvar den tanken.
    Under tiden... Nu kommer Sten.

  201. Du får göra en "rockstjärne-entré".
    Kom upp på scenen.

  202. Sten Collander är medlem i Mensa-

  203. -och också ordförande för GCP.

  204. Ta plats där bakom.
    Alexander är inte här.

  205. Vi pratade om nätverk,
    och om att man som förälder-

  206. -ka ha stor glädje av
    att träffa andra föräldrar.

  207. Det jobbar ni aktivt med inom GCP.

  208. Kan inte du berätta
    hur ni lägger upp ert arbete på GCP?

  209. Det kan jag jättegärna göra.
    Vi jobbar på lite olika nivåer.

  210. Dels på gräsrotsnivå
    med familjeträffar-

  211. -föräldraluncher, och så vidare-

  212. -just för att erbjuda en arena
    eller ett forum-

  213. -för målgruppen där man kan utbyta
    tankar, erfarenheter och tips.

  214. Vad är det som de vill prata om, då?

  215. Det är mycket
    "Så här är det nu för oss".

  216. Det är utmaningar, bekymmer och oro.

  217. Det är en del av vad som kommer upp.

  218. På luncherna
    som vi anordnar för föräldrar-

  219. -händer det nästan varje gång
    att folk brister ut i gråt.

  220. "Så här upplever jag
    vår situation just nu."

  221. -"Det är oerhört jobbigt."
    -Vi ska kanske tillägga...

  222. Det har ni kanske redan förstått,
    men många särskilt begåvade barn-

  223. -lider många gånger av svår ångest-

  224. -på grund av problematiken
    som vi har talat om.

  225. Självskadebeteenden
    är inte alls ovanliga.

  226. När de här barnen kommer upp i
    åldrarna mår de ofta väldigt dåligt.

  227. -Sten?
    -Det stämmer tyvärr.

  228. Det är väldigt många som känner
    att deras tillvaro inte är så kul.

  229. De har varit väldigt entusiastiska
    och levnadsglada-

  230. -tidigt i livet,
    men det har sedan avtagit.

  231. Några har uttryckt
    att de inte vill fortsätta leva-

  232. -vid åtta års ålder.

  233. När man har lyssnat under dagen-

  234. -återkommer ofta årskurs fyra.

  235. Eller är det en missuppfattning
    från min sida?

  236. -Ansa?
    -Nej, det tror jag inte.

  237. Jag har nog inte tänkt på det,
    men skillnaden är ofta stor-

  238. -mellan lågstadiet...
    Både kunskapsmässigt-

  239. -och i hur man försöker manifestera
    elevernas "kunskapsvisande".

  240. Man arbetar ju mycket tydligare
    mot betygen på mellanstadiet.

  241. Det tror jag kan vara en anledning.

  242. Man tycker att de har lekt färdigt.
    "Nu kommer allvaret."

  243. Då trycker man mycket hårdare.

  244. Trycket att göra exakt som vi säger
    i skolan blir mycket hårdare.

  245. -Och det passar för högpresterande?
    -Ja.

  246. Och de andra får hjälp.
    Det står ju i lagen.

  247. Men det står faktiskt särskilt
    i lagen-

  248. -att man ska se till de hög-
    presterande, men inte på vilket sätt.

  249. -De "särbegåvade", menar du?
    -Ja, förlåt.

  250. Nu har vi vår fina panel här.
    Vad har ni för frågor till dem?

  251. Hej. Jonas Claesson,
    lärare på gymnasiet.

  252. Jag har en fråga till Skolverket,
    framför allt.

  253. På senare tid har
    det här med nivågruppering-

  254. -blivit ett fult ord i Sverige.

  255. Samtidigt talar man sig ofta varm
    för acceleration.

  256. Tyvärr är det ju så
    att den sociala mognaden-

  257. -inte alltid följer med
    begåvningsutvecklingen.

  258. Det gör att unga, även om skolan
    tar vara på deras kunskaper-

  259. -hamnar långt över sin nivå
    när det gäller kompislivet.

  260. Man kan tycka att om de
    ändå går ifrån sin vanliga klass-

  261. -så skulle de lika gärna kunna gå
    till ett rum med en högre nivå?

  262. Det upplever jag har varit
    väldigt drivet från Skolverket.

  263. I materialet kommer vi att prata-

  264. -om organisatorisk
    och pedagogisk differentiering.

  265. Vi kommer också att resonera
    kring inkluderingsbegreppet.

  266. För att genomföra det här så måste
    man tänka till organisatoriskt.

  267. Det handlar både om
    undervisning på gruppnivå-

  268. -och på individuell nivå, för att
    kunna klara av ett sånt uppdrag.

  269. -Tack. - Vi har en till fråga.
    -Hej.

  270. Jag är både lärare
    och pappa till ett särbegåvat barn.

  271. Bland de särbegåvade barnen
    märker vi-

  272. -att det är vanligt att man anmäler
    barnets skola tillskolinspektionen.

  273. Jag är nyfiken på
    om det leder någonvart.

  274. Som lärare drar jag mig
    för att anmäla skolan.

  275. Jag vet hur den fungerar.
    - "En papperstiger", sa du.

  276. Vad säger du och Skolverket?
    Är det meningsfullt-

  277. -att anmäla när skolorna
    inte uppfyller sina skyldigheter?

  278. Tack. - Vi börjar med dig, Maria.
    Hade du anmält din dotters skola?

  279. Ja. Vi gjorde en anmälan-

  280. -i våras, eller på vårvintern.

  281. Den handläggaren triggade på-

  282. -att vår dotter
    inte hade varit i skolan på länge.

  283. Då blev det, relativt sett,
    "fart" på verksamheten.

  284. Det kändes bra. Äntligen
    kunde vi sätta tryck på skolan.

  285. Det brister i dialogen.
    Jag har mejlat rektorn-

  286. -men han svarar inte på mina mejl.
    Jag har skrivit brev-

  287. -men får inga svar.

  288. Så kanske skulle Skolinspektionen
    kunna göra något.

  289. Men svaret från huvudmannen-

  290. -var bara ett papper med datumen
    för när vi skulle träffas.

  291. Man hade en plan.

  292. Funkade inte den
    så skulle man genast åtgärda...

  293. -Det kändes som...
    -Det gav inte mycket.

  294. Vad leder det till?
    Finns det nån maktutövning?

  295. Får det konkreta effekter, eller kan
    huvudmannen skriva vad som helst?

  296. -Finns det någon konsekvens?
    -Ja. Vad händer?

  297. Om man tänker i termer
    av kund och leverantör-

  298. -eller på våra krav som
    skattebetalare...

  299. Finns det något sådant synsätt?

  300. Jag jobbar inte på Skolinspektionen,
    så jag vågar inte svara detaljerat-

  301. -men visst kan saker och ting
    få konsekvenser.

  302. När det gäller vår roll så har vi ett
    stort samarbete med Skolinspektionen-

  303. -både på chefs- och tjänstemannanivå,
    för att utbyta erfarenheter.

  304. Vi läser ju ofta rapporter och så.

  305. Det blir ett resultat, men frågor-

  306. -kring sanktioner
    kan inte jag svara på.

  307. En stor del av hoppet
    verkar stå till att byta skola.

  308. Man tror
    att då kommer det att bli bättre.

  309. Då funderar jag kring
    inskränkningar i det fria skolvalet.

  310. Vad skulle det kunna få
    för konsekvenser, tror ni?

  311. Ja, det verkar ju lite...synd
    att byta.

  312. Vi fick faktiskt förslaget...
    Vi har anmält skolan igen.

  313. Nu säger den nya handläggaren:

  314. "Varför byter ni inte skola?"

  315. Och vart ska man ta vägen?
    - Vad säger du, Ansa?

  316. Man ska nog inte ta bort möjligheten
    att byta skola-

  317. -men jag tror inte att man ska tro på
    någon förbättring.

  318. Det handlar om den samlade kunskapen
    bland dem som undervisar i landet.

  319. Jag vill inte förolämpa nån,
    men jag ingår ju själv i gruppen.

  320. Det behöver man lägga krut på.

  321. Man ska ha möjlighet
    att byta om man vill, i bästa fall.

  322. Ken. Ville du kommentera det?

  323. Risken finns ju, om man
    låter eleverna byta skola fritt-

  324. -att föräldrarna söker upp
    en bra skola för särbegåvade elever.

  325. Då får vi elitistiska skolor.

  326. Vad skulle problemet vara...?
    Du bytte ofta skola.

  327. Vad ser du för problem med det?

  328. I just den åldern...
    Jag började första klass i en grupp-

  329. -som jag aldrig hade träffat förut,
    och bytte klass efter en termin-

  330. -och sen efter en termin igen.
    Efter det gick jag 2,5 år i en klass.

  331. Sen var det särskola i två år, varav
    det ena halvåret var på en särskola.

  332. Det sociala lider ju avsevärt
    när man byter skola så ofta.

  333. Man måste ha lite kontinuitet
    och lära känna sina vänner.

  334. Så att byta skola tycker jag
    att man ska vara försiktig med.

  335. Men hade det inte varit
    en bra grej för dig med din bakgrund?

  336. Hade det inte varit skönt
    att gå i en elitskola?

  337. Ja, alltså... När man tittar tillbaka
    så här tjugo år senare-

  338. -så kan jag bara säga "kanske".

  339. Det hade varit annorlunda.

  340. Men resultatet av det hade kunnat
    vara både positivt och negativt.

  341. Jag tror att det skulle ha varit
    positivt att få utvecklas-

  342. -men jag vet inte.

  343. -Maria?
    -Jag tänkte på nåt helt annat.

  344. Varför kallar man det
    för "elitskola"?

  345. Vad tror du?

  346. Jag vet inte riktigt.
    Hög intelligens, man är smart...

  347. Kanske vill man distansera sig från
    problemet? - Vi har en fråga till.

  348. Jag är lärare
    och förälder till särbegåvade barn.

  349. Jag har funderat mycket
    kring identifieringen.

  350. På skolan där jag jobbar är det bara
    jag som kan något om särbegåvning.

  351. Jag ser elever
    som jag tror är särbegåvade-

  352. -men jag har inte mandat-

  353. -att säga att någon
    är särbegåvad eller inte.

  354. Det är svårt att ta den diskussionen.

  355. Jag tänker framför allt på dig, Ansa.
    Hur gör ni?

  356. Du säger att en yngre elev uttrycker
    ett ord som säger dig ganska mycket.

  357. Jag kan känna likadant ibland.
    Jag ser en massa tecken.

  358. Men vad har jag för rätt
    att säga att en elev är särbegåvad?

  359. Jag vet inte om man har rätt,
    men i sin yrkesroll-

  360. -har man en skyldighet
    att plocka fram dem.

  361. För det andra
    har inte vi heller mandat-

  362. -men vi har tagit oss det
    genom att läsa på.

  363. Vi har läst och läst.
    Vi har hur mycket som helst i ryggen.

  364. Min sons skola lyssnade först
    när han gjorde visktestet.

  365. Men då var det tämligen försent.

  366. Då sa psykologen att det inte
    är nödvändigt med visktest.

  367. Mitt råd är att du läser på
    och hänvisar till "den forskaren"-

  368. -och "den forskningen".

  369. Det är inte en diagnos att vara
    särbegåvad, vilket somliga tror.

  370. Det är inte alla som vet det.
    Jag får fortfarande frågan:

  371. "Har han fått diagnos?"
    Men det är ingen diagnos.

  372. Om du förstår någonting,
    är det en diagnos?

  373. Läs på - det är det enda.
    Du kan ta dig mandat.

  374. Det kräver kraft, så hitta gärna
    någon att samarbeta med.

  375. -Johan. Du hade en kommentar?
    -Stödmaterialet publiceras i maj.

  376. Men jag kan redan nu säga,
    i anslutning till din fråga-

  377. -att något motsvarande pedagogisk
    kartläggning-

  378. -kommer vi lyfta fram
    som viktigt att jobba med.

  379. Vi har också ett avsnitt om ansvars-
    och arbetsfördelning-

  380. -ute hos huvudmannen.

  381. Tack.

  382. Jag tänker på de internationella
    jämförelser som vi har sett.

  383. Var finns särskilt begåvade elever
    på den politiska dagordningen-

  384. -med tanke på skollagen
    och övrig lagstiftning?

  385. Jag tänker att det är
    ett politiskt ställningstagande-

  386. -hur man ser på de barn
    som har de här behoven.

  387. De finns inte med,
    explicit, i skollagen.

  388. Borde de göra det, kanske?

  389. Tack.

  390. "Särskilt begåvade elever"
    finns ju omnämnda.

  391. Men texten runt om är så luddigt-

  392. -att det inte fyller någon funktion.

  393. Det går,
    som påläst förälder eller lärare-

  394. -att knuffa på med hjälp av den,
    men den är inte tillräcklig.

  395. Vissa kommuner har handlingsplaner.

  396. Somliga är värdelösa,
    andra är riktigt bra.

  397. Det är handlingsplaner för hur man
    ska "handskas" med särbegåvade barn.

  398. Men en del i det är bra, så jag ska
    inte vara sån...mer än nödvändigt.

  399. Det är på gång, men politikerna
    lyssnar inte. Det är en bit kvar.

  400. Det behöver mullra i nätverksled:
    föräldrar, elever som blivit vuxna...

  401. Som du, Ken.
    - Man måste göra sig hörd.

  402. Det finns ingen annan väg,
    för politiker har dålig hörsel.

  403. Sten.

  404. En sak som jag har tänkt på-

  405. -är att det tyvärr är ganska person-
    beroende hur det går i skolorna.

  406. Det finns bra skolor, på sina håll.

  407. Det finns bra människor
    som är verksamma där.

  408. Men de är för få,
    och det finns ingen systematik-

  409. -i landet som helhet,
    jämfört med på andra håll.

  410. Och det har ju skett saker politiskt.

  411. Det har förtydligats i skollagen och
    det har blivit ett regeringsuppdrag-

  412. -men politiker är ju också människor-

  413. -och politiken är personberoende.

  414. Kanske är PISA-rapporten
    det bästa som kunde hända?

  415. Vi har en fråga till.

  416. Jag skulle vilja att Ansa berättade-

  417. -det gjorde du en annan gång,
    om hur ni fångar upp barn.

  418. Du sa: "Han är ju lite dum."
    Det var i matte, tror jag.

  419. Han kunde inte räkna riktigt, men när
    han fick mer avancerade uppgifter-

  420. -visade han sig vara jätteduktig.

  421. Vi pratar mycket med skolpersonalen.
    De vet att vi arbetar med det här.

  422. Då var det en lärare
    som sa så här om en elev:

  423. "Han är så korkad.
    Han kan inte visa hur han räknar."

  424. "Inte ens de enklaste talen."

  425. Då lyssnar man ju.

  426. Jag frågade
    hur han visade vad han kunde.

  427. "Jamen, som det här jättesvåra talet.
    Han säger bara vad det blir."

  428. "Jaha.
    Har du kollat hur han tänkte, då?"

  429. "Ja, han sa någonting..."
    "Kan du förklara vad?"

  430. Jag skrev ner det hon sa och såg
    att det var ett komplicerat tal-

  431. -som han hade räknat ut.

  432. Om hon hade skrivit ned det här-

  433. -så hade hon sett
    att det var ett avancerat tal-

  434. -som den här eleven hade räknat ut i
    huvudet och sedan försökt förklara-

  435. -utan att ha fyllt i allt det som vi
    som har läst matte på högre nivå gör.

  436. Har jag beskrivit
    det som du var ute efter?

  437. Så kan det vara.
    Vi hör en liten del-

  438. -men vi förstår inte
    allt som ligger bakom det.

  439. -Men det är inget ovanligt.
    -Vi har två frågor kvar.

  440. Det är väldigt viktigt att belysa-

  441. -att vi måste sortera in eleverna
    så att någon tar ansvar.

  442. Jag jobbar som rektor och jag känner
    ofta att jag inte får något stöd-

  443. -utan att jag måste kämpa
    för att skapa utrymme i vardagen.

  444. Om en elev har en diagnos
    är läget ett annat.

  445. Men det är kränkande
    att sätta diagnos på en elev-

  446. -som bara behöver få skutta vidare.

  447. Där behöver vi verkligen stöd.

  448. Det här är svårt
    att diskutera bland rektorer.

  449. Jag känner mig ofta väldigt ensam.

  450. Det ses inte
    som vårt huvuduppdrag.

  451. Så det finns mycket att jobba med
    vad gäller attityder.

  452. Jag ser många
    som nickar igenkännande.

  453. -Ville du kommentera det, Ansa?
    -Jag skulle vilja säga att...

  454. Ta in människor som kan utbilda din
    personal. Då kommer de inte undan.

  455. Få fler att utbilda sin personal.
    Utbildning är det enda som hjälper-

  456. -och det ingår verkligen i uppdraget.

  457. Ett tips
    är att kontakta Anita Kullander-

  458. -som är specialiserad
    på särbegåvning.

  459. Hon kan vara ett bra bollplank.
    - Anteckna det.

  460. Ken?

  461. Jag ville bara kommentera en sak.

  462. Många gånger
    ställer man eleverna mot varandra:

  463. De särbegåvade mot de
    normalbegåvade-

  464. -och dem som har särskilda behov.

  465. Jag tycker att det är helt fel.

  466. Det som vi vill göra
    för de särbegåvade-

  467. -är att de ska börja skolan
    och ha rätt till lärande-

  468. -under hela sin tid på skolan.
    Det är allt.

  469. Men många gånger ligger fokus på-

  470. -att inte utbilda halva klassen-

  471. -utan att se till att
    halva klassen uppnår grundmålen.

  472. Där kan jag känna, utifrån
    den individuella kunskapsnivån-

  473. -att man har rätt till lärande,
    vilket reflekteras i lagen.

  474. Man ska uppnå sin potential
    och inte ställas mot varandra.

  475. Man ska få lov att gå sida vid sida
    i lite olika takt.

  476. Tack så mycket.

  477. Jag måste få förtydliga
    att mitt största problem-

  478. -är att ingen
    vill ta ansvar för det här.

  479. De ska vara i skolan,
    men det finns ingen instans-

  480. -där jag kan stångas
    mot någon som är ytterst ansvarig-

  481. -eller ställa krav.
    Man är snarare ute på ett experiment.

  482. -Och det får man leda själv.
    -Tack.

  483. Jag vill tillägga att det här
    är den första konferensen-

  484. -som anordnas på temat, men låt oss
    säga att det inte blir den sista.

  485. Nu sätter vi en boll i rullning,
    tillsammans. Vi har en fråga till.

  486. Vad gör man när man upplever
    skolan som skadlig-

  487. -och kan arrangera lärande
    på annat sätt?

  488. -Vad säger skolplikten?
    -Menar du "home schooling"?

  489. Ja, till exempel.

  490. -Vem vill du ska svara?
    -Den som kan svara.

  491. Någon? Vad gör man när man tycker
    att man gör ett bättre arbete-

  492. -än skolan? När bryter man mot lagen
    om man håller barnen hemma?

  493. -Ansa?
    -Man bryter mot lagen direkt.

  494. Barnen är skyldiga att gå i skolan
    enligt lagen.

  495. Men med "hemmasittare",
    som många av dem blir...

  496. Det är svårt att säga något om det.
    Om föräldrar...

  497. Det är svårt att bevisa
    att föräldrar håller barn hemma.

  498. Blir de hemmasittare ska skolan
    ge dem den kunskap som de ska ha.

  499. Vi skickar hem en lärare, även om det
    inte kan pågå hur länge som helst.

  500. Och det har man rätt till?
    - Visste ni det?

  501. Då undrar jag - för den diskussionen
    har vi haft med Skolinspektionen-

  502. -hur det hänger ihop med
    elevens fulla potential?

  503. Alla säger att min dotter
    har en otrolig potential-

  504. -men enligt Skolinspektionen går
    gränsen vid att hon får godkänt.

  505. Det stämmer inte.
    Så står det inte i skollagen.

  506. Även de som lätt
    når de lägsta kunskapskraven-

  507. -har rätt till stöd. Så står det.

  508. Kommer det att förtydligas
    i stödmaterialet? Bra.

  509. "En sista fråga", sa jag,
    men så var det inte.

  510. -Nu tar vi den sista sista frågan.
    -Tack. - Angående Skolverket...

  511. Hur får ni ut stödmaterialet
    till skolorna?

  512. Kommer de att
    hinna sätta sig in i det här?

  513. En del säger:
    "Vi har inga särbegåvade barn."

  514. Många vet inte vad det här innebär.

  515. Hur ska man få dem
    att ta till sig materialet?

  516. Den frågan är alltid relevant. Vi
    jobbar mycket med olika stödmaterial.

  517. Vi funderar hela tiden på hur vi
    ska implementera och lansera dem.

  518. Vi publicerar det här i vår och
    kommer att planera en lansering.

  519. Vi använder brukliga kanaler
    som nyhetsbrev-

  520. -och en del av de större satsningar
    som vi håller på med-

  521. -som matematiklyft och läslyft -
    och talar om att materialet finns.

  522. Vi tar också gärna emot
    tips och idéer från er.

  523. Hör gärna av er
    om implementeringen-

  524. -men också om ni har synpunkter
    och vidare frågor.

  525. Det är ju underbart
    att vi kan hitta samarbeten-

  526. -i stället för
    "skyttegravsdiskussioner".

  527. Tack.

  528. Textning: David Lind
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hinder för en begåvad elev

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om vad som behöver göras för att förbättra situationen i skolan för särskilt begåvade elever. Vad är på gång? Vilka möjligheter och hinder för utveckling finns? Medverkande: Johan Börjesson, Skolverket; Ansa Messner, lärare; Tord Söderqvist, Specialpedagogiska skolmyndigheten; Ken Engström, student; Maria Doverborg Broman, mamma till särbegåvad tonåring. Inspelat den 11 december 2014 i Radiohuset i Stockholm. Arrangör: Mensa Sverige.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Begåvade barn, Begåvade personer, Begåvningsdifferentiering, Differentieringsproblem, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Davids kamp mot Goliat

Maria Doverborg Broman är mamma till en särbegåvad tonårstjej. Hon berättar om hur särbegåvningen hos dottern upptäcktes, om skolgång i en oförstående skolmiljö och om kampen för att få skolan att ge dottern den utbildning hon har rätt till. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Hinder för en begåvad elev

Panelsamtal om vad som behöver göras för att förbättra situationen i skolan för särskilt begåvade elever. Vilka möjligheter och hinder för utveckling finns? Medverkande: Johan Börjesson, Ansa Messner, Tord Söderqvist, Ken Engström och Maria Doverborg Broman. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Olika men lika inför skollagen

Ingrid Wissting och Ansa Messner är pedagoger på Igelbodaskolan i Nacka. De berättar om hur de arbetar med att upptäcka och ta hand om särbegåvade elever i skolan. De visar på skillnaderna mellan särbegåvade och högpresterande elever. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Kallad dum tills man tror på det

Ken Engström blev som barn placerad på särskola där inlärningstakten var låg. Vid 28 års ålder gjorde han ett intelligenstest och resultatet visade på en IQ över 130. Det ledde till ett medlemskap i Mensa. Med stärkt självförtroende läste han in gymnasiet och avlägger våren 2015 dubbla examina vid högskolan. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Särbegåvad och särbehandlad

Alexander Kidelius är 16 år gammal och berättar här om sina upplevelser av skolan. Han har hoppat över fyra skolår och studerar nu sitt andra år vid Handelshögskolan i Stockholm. Enligt honom saknas i skolan kunskap om hur särbegåvade barn bör undervisas. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Särbegåvning i världen

Jill Taylor är barnpsykolog och specialpedagog och föreläser om rådande trender för utbildning av särbegåvade barn utifrån ett internationellt perspektiv. Hon visar på möjligheter och utmaningar för den svenska utbildningsmodellen. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Specialpedagogik för särskilt begåvade

Tord Söderqvist arbetar som rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Han berättar om regeringsuppdraget som getts till Skolverket om att stödja skolors arbete med särskilt begåvade elever och varför det är viktigt. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Ställ er på bänken

Micael Dahlén är professor vid Handelshögskolan och föreläser här om sin skolgång. Den handlade mycket om att försöka anpassa sig, det var en kamp mot hans inre vilja. Betygen blev bra när han anpassade sig, men priset var högt. Inspelat den 11 december 2014 i Radiohuset i Stockholm. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Campus Stockholm

Den digitala kunskapsrevolutionen

Gustaf Josefsson startade sitt första företag redan som 19-åring och har varit entreprenör med fokus på framtidsfrågor i över tio år. Hans idé är att koppla ihop trender, vetenskap och teknik med existentiella frågor om vår framtid. Gustaf Josefsson menar att vi försöker planera för en framtid i snabb förändring samtidigt som vi vet allt mindre om hur morgondagen kommer att se ut. Inspelat på Göta Lejon, Stockholm, den 21 oktober 2015. Arrangör Scool Oy.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Kevin och Dherar går i resursklass

För elever med behov av extra stöd och anpassningar finns resursklasser, även om man från skolvärldens håll försöker inkludera alla så mycket som möjligt i den vanliga undervisningen. Vi möter Kevin som går i trean, och Dherar som går i sexan på Hellbergsskolan i Sundsvall. De berättar om hur svårt det var för dem att fungera i en fullstor klass. Som stöd har de haft resursteamet lett av Jane Henriksson, lärare på skolan.

Fråga oss