Titta

UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Om UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Föreläsningar och samtal från konferensen "Begåvning - tillgång eller belastning?" som arrangerades av Mensa Sverige och hölls den 11 december 2014 i Radiohuset i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning? : Olika men lika inför skollagenDela
  1. Vi tänkte börja med
    att presentera oss.

  2. Det som vi pratar om kallar vi
    "Olika men lika inför skollagen".

  3. Det handlar om... Ja, ni vet ju.

  4. Det här är vi!
    Sen tog vi en fin selfie.

  5. Den säger nåt
    om vad vi tycker om en del saker.

  6. -Hurdana vi är också.
    -Ja.

  7. Jag heter Ansa Messner,
    och arbetar på mellanstadiet.

  8. Undervisar i svenska och engelska.

  9. Jag är skolobservatör sedan 14 år.
    Jag åker runt och tittar på skolor.

  10. Och...

  11. Man kan säga att särbegåvning
    inte har varit på tapeten-

  12. -de senaste 14 åren. Det vet jag.

  13. Jag pratar ofta väldigt fort.

  14. Om det går för fort,
    så får ni lyssna snabbare.

  15. Ingrid Wissting heter jag.

  16. Jag har lågstadielärarutbildning
    i botten.

  17. Jag har jobbat
    på grundskolans alla stadier.

  18. Som klasslärare och speciallärare.
    Nu är jag specialpedagog.

  19. Jag jobbar tillsammans med Ansa
    på mellanstadiet i Igelboda.

  20. Har jobbat här i fem år.
    Jag kom från Östergötland.

  21. Då frågade mina politiker där:
    "Ska du flytta till skyltfönstret?"

  22. Så sa de när jag skulle flytta till
    Nacka. Så ser man utifrån på Nacka.

  23. Hur började du jobba med särbegåvade?

  24. Det var när du och jag träffades.
    När jag kom till skolan.

  25. Det kom en elev till fyran som vi
    inte visste hur vi skulle göra med.

  26. Det var en kille. Han var i konflikt
    med sina kamrater varenda dag.

  27. Ingenting fungerade i klassrummet.
    Och...

  28. -Han kravlade väl på golvet också?
    -Ja, det gjorde han också.

  29. Då började jag prata mycket
    med hans mamma.

  30. Jag var inne på adhd-spåret förstås.

  31. Men hans mamma och jag
    hade många goda och långa samtal.

  32. Då föddes tanken på att den där Ansa-

  33. -nog skulle passa den här eleven
    väldigt bra.

  34. Vi bytte klass, eleven hamnade
    hos Ansa. På den vägen är det.

  35. Det tog inte många sekunder
    att upptäcka att det inte var adhd.

  36. Det kunde det i och för sig
    ha varit också. Men inte bara.

  37. Ganska fort gjorde han det
    många särbegåvade elever gör.

  38. Han pratade. När jag pratade och gick
    igenom, så kom det svar därifrån.

  39. Skojfriska kommentarer.
    "Varför har du tänkt så där?"

  40. "Nyss sa du si, nu säger du så.
    Varför då?" Hela tiden!

  41. Och... Det får mig att gå igång.
    "Ja, här är det nånting särskilt!"

  42. Ganska fort förstod vi
    att eleven var särbegåvad.

  43. Hur kunde jag förstå det? Jag är inte
    Guds bästa och lugnaste typ.

  44. Jag har lärt mig att...
    Jag har aldrig kallat mig särbegåvad.

  45. Med tiden har jag förstått
    att det lutar nånstans åt det hållet.

  46. Jag fick frågan för ett tag sen.
    Det kändes som att jag skulle säga:

  47. "Jag bekänner att jag är alkoholist."

  48. Det säger lite... Efteråt
    tyckte jag att det var så pinsamt.

  49. Men varför?
    Det beror inte bara på mig.

  50. Det är inget enpersonproblem
    på nåt vis. Individproblem.

  51. Det är ett systemfel som vi har.
    Vårt tänkande runt särbegåvning.

  52. Det säger nåt om samhället
    att jag skäms över att tänka tanken-

  53. -även om jag har gjort de test
    som kan behövas.

  54. Jag har också en son
    som är särbegåvad.

  55. Ni kan vara glada
    att ni inte är vid våra matbord.

  56. Diskussionerna är tämligen märkliga.
    Men roliga för oss.

  57. Alla förstår inte allting.
    Huvudsaken är att vi gör det.

  58. Jag är inte säker på det ens.
    Det gör inget, vi är nöjda med det.

  59. Men... Ja, det är väl
    så det har gått till. En slags mix.

  60. Bra!

  61. Då tänkte vi prata om skillnaderna...
    Ni kanske kan det, vi tar det ändå.

  62. Skillnaderna mellan högpresterande
    och särbegåvade. Det är ett problem.

  63. Man tror att särbegåvade
    ska vara högpresterande.

  64. Det är helt fel. Det kan vara så,
    men det behöver inte vara så.

  65. Högpresterande är högpresterande.

  66. En högpresterande elev kan svaret.

  67. En särbegåvad elev ställer frågor.
    "Varför är det så?"

  68. "Du sa nyss att..." "När jag tittade
    på kartan såg det ut som att..."

  69. "Men du, vad då ett minus fem?
    Det går ju inte."

  70. "Det gör det väl. Det blir minus..."
    Och så vidare.

  71. En högpresterande elev
    är intresserad.

  72. Ja, och särbegåvade är nyfikna.
    De stannar inte.

  73. Därav
    den ständiga ping pong-debatten.

  74. Man pratar med ena mungipan här till
    klassen, går igenom och strukturerar.

  75. Där babblar man på och skämtar.
    Man måste det, de behöver det.

  76. Jag behöver det också.
    En dag utan en massa pladder-

  77. -skulle jag aldrig orka.
    Min hjärna behöver utmanas.

  78. Precis som de eleverna behöver
    nån som utmanar deras hjärna.

  79. Högpresterande elever har goda idéer.

  80. Jag vill bara säga att vi tog listan
    från en forskare som heter Kokot.

  81. -Shirley Kokot.
    -Det är inte vår lista.

  82. -Finns på Mensas hemsida.
    -Ja, och jag...

  83. Nu kommer vi till "har tokiga idéer".
    Jag ville sätta citationstecken.

  84. Då sa Ingrid:
    "Det inte är din lista." "Just det."

  85. Jag tycker inte att
    idéerna är tokiga. De låter tokiga.

  86. Men antingen är det ett nytt sätt
    att tänka kring nånting-

  87. -eller så är det en språngbräda
    för nånting som kommer senare.

  88. Det kan inte jag se.
    Kanske inte de heller.

  89. När man har undervisat ganska länge,
    38 år-

  90. -då har man lärt sig att man inte
    vet nåt bara för att man är lärare.

  91. Det är ingen garanti.

  92. Högpresterande elever arbetar hårt.

  93. Särbegåvade sysselsätter sig
    med annat, men klarar sig ändå.

  94. Min son
    har äntligen kommit till gymnasiet.

  95. Hur äntligen det nu är...

  96. Jag får inte röra böckerna, eller
    ha med hans utbildning att göra.

  97. "Blanda dig inte", säger han.

  98. Men nu råkade jag plocka upp hans
    böcker under lovet ur hans väska.

  99. Då tog jag och bläddrade lite
    i hans mattehäfte.

  100. Det är ett kollegieblock. Han går
    en teknisk linje och ska programmera.

  101. Jag bläddrade lite snabbt.
    Det var i princip tomt.

  102. På en sida stod det: "Haha, hon tror
    att jag räknar, det gör jag inte."

  103. Och så var det en massa gubbar.

  104. Det går bra för honom i matte.

  105. Högpresterande elever
    besvarar frågor.

  106. Ja, diskuterar frågor. Det kan vara
    oerhört provocerande för lärare.

  107. Du har bestämt att du ska göra
    så här, för då går det bra.

  108. Särskilt om man har jobbat så länge
    som jag. Det kan man glömma!

  109. Börjar de diskutera,
    så är det bara att anpassa sig.

  110. Om de börjar diskutera nåt, kanske
    det ger mig och resten av eleverna-

  111. -en hel del nytt att tänka på.

  112. Och kanske lite kunskap,
    om man nu måste mäta allting.

  113. Högpresterande elever
    lyssnar med intresse.

  114. Nej, nu läste jag...
    Vi tar nästa. Lär sig snabbt.

  115. Ja. Visar starka åsikter
    och synpunkter.

  116. Det är väl det där, då.
    "Du sa ju nyss att..."

  117. "Det tycker inte jag." Som yngre
    sa jag: "Det vet inte du nåt om."

  118. "Du har faktiskt inte levt. Jag
    har läst det här på universitetet."

  119. Imponerade inte på dem, kan jag säga.
    Det är ganska bra det.

  120. Vi har lite hack här.

  121. Har många jämnåriga kamrater.

  122. Föredrar vuxna.
    De kan redan, det har ni förstått.

  123. Just det. De föredrar vuxna.
    Dels kan det vara lite lugnare.

  124. I bästa fall kan man få en diskussion
    där nån förstår det man säger.

  125. Man kanske blir bemött med respekt.
    För att den vuxne respekterar en-

  126. -eller för att den vuxne har lärt sig
    att man ska vara snäll mot barn.

  127. Så kan det också vara.
    Många särbegåvade elever-

  128. -i alla fall de jag har träffat,
    plus min son, de ser igenom det.

  129. "Nu är det den där milda rösten."

  130. "Då fattar de inte vad man säger."
    Det säger min son.

  131. "De förstår inte, men vet att de ska
    vara trevliga." Försök inte lura dem.

  132. Högpresterande elever kopierar.

  133. Skapar nytt. Ni kommer att få se
    lite tankeidéer som elever har.

  134. Det har vi lite längre fram.
    Det är det här komplicerade-

  135. -att diskussionerna
    ska utgå från deras tankevärld.

  136. Och, som den tidigare föreläsaren sa,
    måste vi tillfredsställa alla de här.

  137. Man kör med 40 bollar på en gång.

  138. Men har man valt
    att arbeta med barn eller elever-

  139. -måste man lära sig
    att åtminstone ha 39 i luften.

  140. Det är faktiskt så.
    Man kan inte säga "det är svårt".

  141. Jo, det kan man säga, men det är det
    jobb du har valt. Det är min åsikt.

  142. Högpresterande elever
    tycker om skolan.

  143. Ja. Det är ganska trevligt
    med de eleverna.

  144. Man ger dem en läxa.
    De visar på papper vad de har gjort.

  145. Men en särbegåvad elev vill lära sig.

  146. "Jag kan det. Om jag inte kan det,
    så tycker jag det är ointressant."

  147. De säger inte ens så. Du är
    nån annanstans, i limbo. "Hej då."

  148. "Nu är det så här att jag ska bygga
    det här." Du har aldrig bett om det.

  149. Men de behöver göra det. De ska
    lära sig nåt som vi inte förstår.

  150. Vi måste lära oss att respektera det.

  151. Och att förstå att vi inte alltid
    förstår. Det är en svår del.

  152. Högpresterande elever
    tar emot information.

  153. Bearbetar information.
    Där har vi diskussionen.

  154. De har tänkt och kan komma två dagar
    senare. "Du, det här."

  155. Då har man redan glömt...
    Man har pratat och planerat.

  156. "Va? Det kan du slå upp nånstans."
    "Nu vill jag faktiskt veta."

  157. Minns du vad vi pratade om?

  158. Det var en pojke som frågade mig...
    Det gällde gaser. Ädelgaser.

  159. Jo, vi pratade om ädelmetaller!

  160. Av nån anledning. Jag har svenska,
    men nu gjorde jag det.

  161. Då räcker han upp handen.

  162. "Du? Ädelmetaller..."

  163. "Finns det nån likhet mellan
    ädelmetaller och ädelgaser?"

  164. "Det heter ädel på båda. Varför då?"

  165. "Jo, det har med varandra att göra."
    "Ja, men hur då?"

  166. -Svara.
    -Då får man göra så här:

  167. "Jag fixar det här till i morgon.
    Jag tar reda på det och förklarar."

  168. "Om jag inte kan det,
    ordnar jag det på nåt sätt."

  169. Sen gick jag hem
    och slog upp...och frågade min son.

  170. Det gick utmärkt. Jag hittade
    en förklaring som var vettig och bra.

  171. Det var inte svårt. Men det var länge
    sen jag läste kemi. Så kan det vara.

  172. Högpresterande elever
    är nöjda med sin inlärning.

  173. Var var vi nu? Just det.
    Tänker komplext och är självkritisk.

  174. Komplext, det har ni förstått.
    De är självkritiska. Det är sorgligt.

  175. Man ser att de gör
    ett fantastiskt tankearbete, eller...

  176. Ja, ett tankearbete
    eller en fantastisk bild.

  177. Att säga "vad bra, vad duktig du är",
    det kan man låta bli.

  178. Då tycker jag att det är bättre
    att man säger "hur tänkte du?".

  179. Då kommer man bort från "jättebra".
    Jag tänker en text till exempel.

  180. "Vilken fantastisk text!"
    Vad säger det?

  181. "Damen
    tycker att jag gjorde nåt bra."

  182. "Hur då? För att jag skrev
    på rätt sida, och inte upp och ner?"

  183. Det säger inte så mycket. Sen går
    man förstås igenom det tillsammans.

  184. När man...
    Man får tänka sig för vad man säger.

  185. Ja.

  186. Den sista:
    Högpresterande elever förstår idéer.

  187. Då tänkte jag på abstrakt tänkande.
    Vad är det som gör-

  188. -att det är ädelmetall och ädelgas?

  189. Det är abstrakt
    för de andra eleverna.

  190. Det gick att förklara,
    men det gick förbi de flesta.

  191. Men det gör ingenting.
    Vi vet ju inte-

  192. -hur smarta vi än tycker att vi är,
    vad som fastnar i olika huvuden.

  193. Om jag tar var och en av er
    och undervisar i ett år-

  194. -vet jag ändå inte vad som har gått
    in i huvudet. Jag beslutar inte det.

  195. Det gäller oerhört väl
    för särbegåvade.

  196. Tro inte att du kan kontrollera allt!

  197. Det är en liten fördel faktiskt.
    Då kan man ha is i magen.

  198. Om man tappar en boll, hämtar man
    den. De lär sig annat under tiden.

  199. Det är rätt skönt. Man kan luta sig
    tillbaka på ett sätt.

  200. Hur gör vi då för att identifiera
    de här eleverna som vi pratar om?

  201. Ofta kommer det några kolleger
    och berättar hur jobbig en elev är.

  202. Den gör inte som läraren säger.

  203. Den gör inte som läraren vill.

  204. Har helt... Ja,
    kan göra hur som helst. Är stökig.

  205. Går inte att ha i klassrummet.
    Ut till specialpedagogen!

  206. Samma premisser som de andra barnen-

  207. -går det inte att ha den här eleven
    i klassrummet på.

  208. Där kom påhänget.

  209. -Ett mycket bra kriterium.
    -Ja.

  210. Vi har varit inne på att kamrat-
    relationerna ofta inte funkar så bra.

  211. Det kan man inte säga
    är den särbegåvade elevens fel.

  212. Det handlar mycket om de vuxnas
    "approach" till den här eleven.

  213. Ofta tycker vi att de är knepiga.
    Vad var det Mikael kallade dem?

  214. Han hade nåt...
    Han sa att de var lite knäppa.

  215. De har andra frågor och annat
    beteende. De är inne i sin värld.

  216. Vi kommer in på det.

  217. Om man har en annan "approach"
    som vuxen-

  218. -förändras kamratrelationerna.
    Som sagt, det kommer vi till. Bra.

  219. Eleven är ofta ointresserad
    av själva undervisningen.

  220. Förmodligen kan eleven allt, och
    visar det på ett eller annat sätt.

  221. Där kan vi sen komma in på genus-
    perspektivet. Vi ser könsskillnader.

  222. Just nu har jag en elev...
    När jag går igenom engelska glosor-

  223. -säger det "kabang",
    så slår han upp bänklocket.

  224. Han tar upp en bok och läser. I
    början blev jag otroligt provocerad.

  225. "Lägg ner boken!
    Jag ska gå igenom glosor."

  226. "Jag kan dem." "Hur vet du det?"

  227. "Det vet jag väl." Sen kom jag på att
    jag jobbar med särbegåvade elever.

  228. "Okej, läs då."

  229. När jag sen pratade med honom,
    förstod jag att han kan dem.

  230. Det är inte bara påhitt. Det går lätt
    att kontrollera, vilket man måste.

  231. Särbegåvade elever vill ofta
    göra saker och ting på sitt sätt.

  232. Det måste de få göra.
    Det återkommer vi också till.

  233. Tack! Hon försöker "straina" mig.
    Ser ni det?

  234. Ställer annorlunda frågor.
    Väldigt mycket!

  235. Mer abstrakta frågor,
    mer tankeväckande frågor.

  236. "Funkar?"

  237. Kommenterar ständigt.

  238. -Till glädje för somliga och...
    -...till förtret för andra.

  239. Roland Persson, som har nämnts
    tidigare, och som är nestorn i ämnet-

  240. -han har den förklaringen-

  241. -att särbegåvade
    är de som förvånar kontinuerligt.

  242. Kunskaps- och tillämpningsmässigt.

  243. En sorts definition
    av vad det kan handla om.

  244. Då tittar vi lite närmare
    på de här punkterna.

  245. Vad gör vi då när kamratrelationerna
    inte fungerar så bra?

  246. Allting är situationsrelaterat.

  247. Men jag kan ge ett exempel
    på den där killen vi började med.

  248. När han mådde så dåligt,
    och var i konflikt med kamraterna-

  249. -då var min dörr alltid öppen.
    Han kom upp till mig.

  250. Då hade jag några lektioner tidigare
    visat några tjejer-

  251. -eller några elever ska jag säga,
    hur man kardar ull.

  252. Jag hade med mig kardorna.
    Jag tycker om att jobba med händerna.

  253. Jag ville visa
    hur man tillverkar en tråd.

  254. Den här killen såg kardorna
    och undrade vad det var för nåt.

  255. Jag visade honom
    hur man gjorde ett kardflor-

  256. -och hur man sen tvinnade tråden.

  257. Då var han fast.
    Han satt och kardade.

  258. Varje gång han hamnade i konflikt,
    så kom han och tog fram kardorna.

  259. Det slutade med att han började nynna
    när han kardade.

  260. Då fick jag kontakt!

  261. Jag kunde reda ut vad som hade hänt,
    och om vi kunde göra nåt åt det.

  262. En reträttplats är väldigt viktigt.

  263. Jag kan ge exempel
    på andra reträttplatser.

  264. Eleven kan få sitta
    på en särskild plats i klassrummet.

  265. Det måste man göra i diskussion
    med eleven. Jag brukar göra så...

  266. ...för att jag har lärt mig det...
    Jag vill ha eleven nära där jag står.

  267. Då kan vi prata hela tiden.
    Det är ärligt menat.

  268. Jag kan undervisa
    och samtidigt prata med eleven.

  269. -Inte längst bak, som nån sa.
    -Nej, tvärtom!

  270. Då är de med i min diskussion.
    Jag slipper...

  271. Deras kommentarer flyger
    inte bara ut i luften. De får svar.

  272. Ibland säger jag "vi tar det sen".
    Eller "vänta nu, hörde ni det där?".

  273. "Vi tar upp det.
    Det här är helt otroligt!"

  274. Ganska ofta börjar de andra skratta
    för att frågan verkar löjlig.

  275. Den är bara förment enkel.
    Ofta är den ganska komplicerad.

  276. "Lyssna på det här. Vem kan svara?
    Ni sitter och skrattar."

  277. "Kan du svara på det?" Nån svarar.
    "Fast det var bara ytan."

  278. "Nu dyker vi ner djupt."

  279. Och så börjar man prata om svaret på
    den här frågan. Vi har en diskussion.

  280. Ganska snart lär sig gruppen att när
    det kommer en förment enkel fråga-

  281. -skrattar man inte, utan lyssnar.
    Nu kommer nåt spännande.

  282. Där har man som lärare
    otroligt stor makt-

  283. -över hur den här eleven ska ses
    av de andra.

  284. En reträttplats kan vara
    att du kan gå till specialpedagogen.

  285. Du har möjlighet att läsa en stund
    i grupprummet, eller spela ett spel-

  286. -eftersom du inte orkar.

  287. Det kan vara en reträttplats. Eller
    att du sitter kvar i klassrummet-

  288. -tar upp din bok och läser. Eller
    bara tittar, eftersom det är slut.

  289. Det här
    bör man ha ett samtal med eleven om.

  290. Det kan jag säga att oavsett ålder...

  291. Jag har pratat med lärare som säger
    att det inte går med femåringar.

  292. Från ett visst stadium, fem år,
    sen kan man prata med dem.

  293. Nej,
    man kan prata med dem från början.

  294. Du kan begripa när de ser nöjda ut
    även när de är väldigt små.

  295. Det är respekt för dem som individer.

  296. -Det var de reträttplatserna.
    -Nu får vi öka lite, Ansa.

  297. Tänk på att fråga eleven.

  298. Vi som pedagoger
    kan se vilka elever som passar ihop.

  299. En högpresterande kan passa ihop
    med en särbegåvad ibland.

  300. Då kan de stötta varandra.

  301. Oerhört viktigt
    är att alltid prata med eleven.

  302. Det gäller också om man
    vill ha grupper. Man provar sig fram.

  303. Jag tycker det funkar bra med
    särbegåvade och nån högpresterande.

  304. De högpresterande håller styrfart.
    De andra kommer med bra idéer.

  305. Man får prova sig fram.

  306. Vi var inne på kamratrelationer.

  307. Det här att vara i en lek, att
    lära sig att leka när man är yngre...

  308. Vi har kommit på att det är bra
    att vi ber en annan elev:

  309. "Hör du, Kalle vet inte riktigt
    reglerna i den här leken."

  310. "Kan du visa honom hur man gör?"
    Då brukar det fungera väldigt bra.

  311. -Du hade ett exempel på Kingspel.
    -Ja, jag hade en elev...

  312. ...som har asperger. Det är
    i alla fall den diagnos han har fått.

  313. -Jag är lite tveksam.
    -Asperger och särbegåvad.

  314. Men... Den här eleven
    var ensam på skolgården.

  315. "Varför är du inte med?"
    "Jag kan inte King."

  316. "Det är inga problem. Lär dig det."
    "Hur gör man det?"

  317. "Får jag fråga den eleven om
    han kan lära dig?" Ja, det var okej.

  318. Då tänkte jag på nån som skulle vara
    mild och trevlig. Det gick bra.

  319. Det är viktigt det Ansa sa.
    "Är det okej att jag frågar eleven?"

  320. Det gäller också
    när man lär sig glosor.

  321. När man ska förhöra varandra, göra
    en dialog eller skriva en text ihop.

  322. Man väljer nån som man tror kan
    fungera, och frågar om det är okej.

  323. Man får fråga den andra också
    förstås.

  324. Ointresserad, vill göra på sitt sätt.

  325. Där kommer vi tillbaka till den
    centrala punkten: Samtala med eleven.

  326. "Hur skulle du vilja göra? Kan vi
    göra på ett sätt som passar dig?"

  327. Då kan man säga: "Det står i sexans
    matris att du ska kunna det här."

  328. Då har man tagit död på alltihop.
    Det gäller att vara listig.

  329. Du kan inte lura eleven.
    Men du måste lyssna.

  330. "Vill du göra det här?" Sen
    tänk efter var du kan placera in det.

  331. Du måste sätta betyg om du är på den
    nivån. Annars kan du vara lycklig.

  332. Då kan man bredda lite.

  333. Du kan bredda här också. I den massa
    som en särbegåvad producerar-

  334. -är det din uppgift,
    det har du betalt för, att plocka ut.

  335. "Jaha, passar i matrisen.
    Passar i matrisen."

  336. Det är inte så,
    vill jag påstå med stor säkerhet-

  337. -att de aldrig visar nåt som finns
    i... Jag höll på att säga nåt dumt.

  338. Matriserna!

  339. Om vi skulle gå igenom matriserna
    på a-nivå från...

  340. Ja, redan från sexan.
    Men vi kan ta nian.

  341. Vi skulle inte fixa alla momenten.
    Det lovar jag.

  342. Kanske det finns nån som fixar allt.
    Men de ska fixa allt.

  343. Din uppgift är att plocka.
    "Funkar där."

  344. Det behöver du inte tala om för
    eleven. Rusa till din dator. "Grönt!"

  345. Du kan hitta svaret på rasten,
    du kan hitta det vid lunchbordet.

  346. Överallt.

  347. -Anpassning, ja.
    -Det har vi väl redan gått igenom.

  348. Väldigt noga.

  349. Och så inkludering,
    som Jill Taylor pratade om också.

  350. Rättvisa är inte när alla får allt,
    utan när alla får det de behöver.

  351. Vi brukar tänka som så att eleven
    har en bas i sin klass eller grupp.

  352. Dit återkommer de. Ibland är de
    hos Ingrid, ibland arbetar de själva.

  353. Den som vill kan arbeta med
    en annan klass i nånting särskilt.

  354. Vi föreslår.
    Ibland föreslår de själva.

  355. De ska känna att de är välkomna.
    Jag är den stadiga punkten.

  356. Eller gruppen är den stadiga punkten.
    Ni förstår.

  357. Det är så vi ser på inkludering.

  358. I Ansas förra klass hade vi en elev
    som var inskriven i särskolan-

  359. -men vistades i grundskolan-

  360. -samt minst en särbegåvad elev
    i samma grupp.

  361. Jag var mentor för dem.
    Ja, men det går!

  362. Men som sagt var,
    det är de där 40 bollarna...

  363. Ställer annorlunda frågor.

  364. Det har Ansa varit inne på.
    Hela tiden bekräfta.

  365. Visa att du har hört frågan.
    Du behöver inte förstå.

  366. Men på nåt vis... "Bra." Nånting.

  367. Så att de förstår
    att det de sa inte var förgäves.

  368. I bästa fall kan du berömma
    den unika frågeställningen.

  369. Du behöver
    kanske inte förstå den heller.

  370. Jag förstår inte alltid
    vad eleverna säger till mig.

  371. Ta exemplet med Anna
    och lässtrategierna.

  372. Ja! Man ska lära sig lässtrategier
    och hur man tar till sig språk.

  373. Jag berättade
    att det finns olika sätt.

  374. Aktiv och passiv...
    Aktivt och passivt ordförråd.

  375. Då räcker den här flickan upp handen.
    Hon är tio år gammal.

  376. Jag berättar utifrån hur man gör.

  377. Sen berättar jag att
    "så här gör jag, det är ett sätt".

  378. Jag tar nästan alltid mig själv
    som exempel.

  379. Då räcker hon upp handen.
    Tio år gammal.

  380. Hon räcker upp handen och säger:

  381. "Du,
    har alla människor samma strategi"-

  382. -"att ta till sig språket?"

  383. Håret stod rakt upp på mig. Jag blir
    alldeles rörd när jag tänker på det.

  384. Man kan tycka att det är lätt
    att svara på, men icke.

  385. Man kan säga: "Ja, i stort sett."
    Och så var det klart.

  386. Eller: "Nej. Det är lite olika,
    som jag berättade förut."

  387. Men om man förstår frågans rymd...

  388. Tänk alla våra hjärnor!
    Hur tar du och du och du...

  389. Hur tar ni... Kan ni ens förklara
    era språkstrategier?

  390. Nej, just det. Det var en jättefråga.

  391. Jag sa att det var en fantastisk
    fråga. "Jag kan inte besvara den."

  392. "Ingen kan det. Jag kan bara besvara
    den på de här enkla sätten."

  393. "Det är vad jag kan ge dig.
    Förstår du?" "Ja, jag har fått svar."

  394. Det är en bra sak.
    "Har du fått svar på din fråga?"

  395. Man pratar på ibland,
    utan att ha sagt nåt.

  396. Den flickan har ett annat modersmål.
    Hon var säkert också ute efter-

  397. -att kontrollera
    om det stämde i olika språk.

  398. Det har du besvarat. Att använda
    frågeställningen i undervisningen.

  399. När det är möjligt och man har tid.
    Det är ju så där... Ni vet.

  400. Kommenterar ständigt.
    Bekräfta, det har vi sagt.

  401. Ignorera inte. Låtsas inte som om
    den där kommenteraren inte finns.

  402. Även om du skulle tycka
    att den är elak eller provocerande.

  403. Ignorera den inte.

  404. Plocka upp den på nåt sätt.
    I värsta fall: "Vi kan ta det sen."

  405. -För då...
    -På rasten.

  406. -Sen måste du återkomma.
    -Om du har sagt det.

  407. Säger du det två gånger och inte
    bryr dig, har du kört det i botten.

  408. Använd kommentarerna i
    undervisningen, det har vi tagit upp.

  409. Jaha. Det här är lite spännande.

  410. Häromdagen, kanske
    för en och en halv vecka sen...

  411. ...kom det in nån i personalrummet
    och skulle hämta kaffe.

  412. Hade med sig en kotte.
    För mig kottar. Fem, sex år.

  413. Jag sitter och rättar nåt.

  414. Så hör jag plötsligt "grenkontakt".

  415. -Grenuttag.
    -"Grenuttag", säger det här barnet.

  416. Alla mina spröt, så här!

  417. -Han går i förskolan.
    -Jag tänker "wow" och reser på mig.

  418. Det är inte ofta man säger det.
    Med sån diktion.

  419. Jag känner att här har vi nåt. Skatt!

  420. Jag säger "hej".

  421. Helt ointressant tant.

  422. "Du sa grenuttag. Hur kommer det sig?
    Kan du nåt om det?"

  423. "Min pappa..." Bla bla.

  424. "Jaha." Jag vet inte vad jag sa.

  425. Det blev en diskussion där.
    Han var väl så där lagom intresserad.

  426. Jag var väl mest intresserad av
    att vilja veta om han var särbegåvad.

  427. -Du hörde ett ord.
    -Ja, det är ofta så det går till.

  428. För mig är det så. Ni vet.

  429. Det är väl ungefär som en
    sån här tryffelgris. Lite så är det.

  430. Man har vissa grejer man går igång
    på. Det är det man ska göra också.

  431. Vi är ju specialisterna.
    Vi är tryffelgrisarna. Lite så.

  432. Sen kollade jag. Jo, han kunde läsa
    sen länge tillbaka. Han var sex år.

  433. Sen kom diagnosraddan. Jag kan
    inte säga att han inte har diagnoser.

  434. Men jag kan säga
    "att nu börjar vi arbeta på det".

  435. -Vårt nya objekt.
    -Det är fantastiskt.

  436. Här har vi en blandad lyrikbok. Jag
    vet inte hur många som läser lyrik.

  437. Harriet Löwenhjelms dikter.
    Två av Karin Boye.

  438. Edith Södergran
    och Christina Rossetti.

  439. Nu hoppar vi från den som är sex år
    till årskurs sex.

  440. Det här är på hösten i årskurs sex.

  441. Jag har, ett par åtminstone,
    särbegåvade elever-

  442. -i svenska.
    Eller i språk över huvud taget.

  443. De har, plus ett par stycken
    som är högpresterande-

  444. -nått målen för sexan
    innan hösten är klar.

  445. "Vad ska vi göra nu?" De vet att
    de är klara. Vi har diskuterat det.

  446. Då blir jag så här. "Jag
    kommer tillbaka om det i morgon."

  447. Precis när jag ska gå,
    säger en av dem:

  448. "Men du, hur ska man utveckla
    sitt språk vidare?"

  449. -Då har de läst på nians mål.
    -Högpresterande.

  450. Precis. Det var det som hjälpte mig.

  451. Man har en fantastisk hjälp av dem.

  452. Jag funderade
    på hur man utvecklar språket.

  453. Jag bryr mig inte om vad Skolverket
    eller nån annan säger.

  454. Jag tänker så här:
    I världen? I livet?

  455. Om jag är en författare
    som invandrar hit, hur gör jag då?

  456. Vad säger Theodor Khallifatides?
    "Läser mycket! Skriver mycket!"

  457. "Och läser mycket poesi."
    Då utgår vi från det.

  458. Då träffar jag gruppen. "Nu vet jag
    hur ni ska utveckla ert språk."

  459. "Jag har med mig diktböcker.
    Att läsa dikter är jättebra."

  460. "Hur ska vi göra?"
    "Sitt vid runda bordet."

  461. I klassrummet har jag ett runt bord,
    där de som vill får jobba.

  462. Smock, så la jag ner dem.
    Inte Rossetti dock.

  463. De fick läsa fritt.

  464. Jag har inga uppgifter. Jag litar på
    dem. Men jag frågar "hur går det?".

  465. Det var mina privata, så
    det finns vikta hörn. Understruket.

  466. Jag kan ha gråtit, så saker
    har runnit ut. Jag bryr mig inte.

  467. "Det är vikt här." "Det
    är mina privata. Börja gärna där."

  468. "De är starka för mig.
    Det kanske de blir för er också."

  469. De läste några dagar.
    Jag frågade hur det gick.

  470. De sa: "Vi har inget på engelska."
    Då kom jag med Rossetti.

  471. "Vi har inga manliga författare."
    "Jag tar med mig Pär Lagerkvist."

  472. "Finns det nåt
    där man skriver om naturen?"

  473. "Jag tar Harry Martinssons."
    Jag tog med mig den.

  474. Jag frågade dem vad de hade hittat.

  475. "Vi funderar på
    att skriva dikter själva." "Gör det."

  476. "Får vi skriva ihop?"
    "Gör som ni vill."

  477. Då hade vi gått igenom rimmeter
    och en massa.

  478. En flicka sa:
    "Jag tänkte skriva om kärlek."

  479. "Jag vill skriva haiku.
    Men det är så lite."

  480. -Få rader.
    -Ja, tre rader.

  481. "Kan man sätta ihop flera haiku som
    handlar om samma sak under varandra?"

  482. "Ja! Det kallas en svit.
    Det kan du absolut göra."

  483. Ser ni hur det går? Det går framåt.
    De skrev fantastiska dikter.

  484. -Ansa grät när hon läste dem.
    -Det är hemligt. Det gjorde jag inte.

  485. Det hemska är att... Hemska?

  486. Ibland när jag går fram och tittar
    på vad en del elever... Man läser.

  487. Tårarna rinner.
    "Gråter du, Ansa?" "Nej."

  488. Till slut snörvlar man.

  489. Det är så fantastiskt,
    så helt otroligt vad de kan prestera.

  490. De särbegåvade presterar oftast
    nåt jag inte kunnat föreställa mig.

  491. De följer inte de regler
    som vi i alla välmening gjort upp.

  492. Det är inget fel på de reglerna.

  493. Men den som inte håller sig till dem,
    har ett eget tankesätt.

  494. Och det är verkligen explosivt.

  495. Och ibland oerhört besvärligt.

  496. Som lärare, som nån var inne
    på tidigare... Våga släpp kontrollen.

  497. -Du behöver inte kontrollera allt.
    -Jag ska ge ett exempel till.

  498. Inte just på särbegåvade...
    Jo, faktiskt.

  499. Just nu har jag flera grupper
    i engelska och svenska. Tio år.

  500. Jag har bara årskurs fyra just nu.
    Jag har hittat några som är duktiga.

  501. Jag provar med lite svårare saker.
    "Vill du ha den här?"

  502. Jag har plockat ut en bok
    som heter Kensuke's Kingdom.

  503. Det är en...
    Ja, kanske för åttan, nian.

  504. Sjuan, åttan. Textmässigt skulle man
    kunna säga. På engelska förstås.

  505. Jag har bett fem stycken läsa den.

  506. Tre av dem är särbegåvade.
    Nu har de läst den.

  507. Mitt nästa steg är...
    Det har jag aldrig gjort förut.

  508. Eftersom så många har läst den-

  509. -ska jag plocka in dem
    i ett rum tillsammans. De vill det.

  510. Sen ska vi diskutera den på engelska.
    Vilken utveckling. Fort går det!

  511. -Det är inte bara en klass.
    -Jag plockar från olika.

  512. Jag bryr mig inte om grupperna...
    De ska få det de vill ha.

  513. Vi ska ta en grej till.

  514. Det... Det här sker
    när jag ska dricka kaffe.

  515. "Kom och titta!"

  516. Så har jag lärt mig. "Okej."
    Jag filmar med mobilen.

  517. Som ni märker förstår jag först
    efter ett tag vad han håller på med.

  518. -...bättre ledare är det.
    -Kan du säga om?

  519. -Han har blyertspenna.
    -Man kan göra så här också.

  520. -Vad sa du? Ju tjockare...
    -...desto bättre ledare är det.

  521. -Ledare av vad då?
    -Alltså, ledare. En strömledare.

  522. Ja.

  523. Jag är inte säker på att det funkar.
    Men det kan hoppa emellan.

  524. -Ja!
    -Fast det gick tillbaka i stället.

  525. -Man ser inte riktigt.
    -Det hoppar där emellan.

  526. -Jag fick en stöt i handen.
    -På den förra syntes det.

  527. -Syntes det?
    -Ja.

  528. Jag tänkte
    att det skulle studsa här emellan.

  529. -Den är ju bruten.
    -Det ska den vara, för då...

  530. Då hoppar den? Är det så?

  531. Man kanske ska köra den lite lösare,
    så den har lite kraft.

  532. -Den där grejen, vad är det?
    -En del av en tändare.

  533. Åt själva...
    Den hoppar åt fel håll, in igen.

  534. Där såg man! Man ser lite, men
    väldigt lite. Jag fyller i lite till.

  535. -Det är inget ämne jag har.
    -Man ser hur det hoppar.

  536. -Det är svårt att se.
    -Det är ingen HD-kamera.

  537. Man ser hur det studsar här emellan,
    här emellan och här emellan.

  538. Vad bra. Tack så mycket.

  539. Nu ska jag säga en sak.

  540. Det var en sak jag ville säga.
    Det är:

  541. Oavsett nivå på eleverna, så kan
    man... Jag har säkert sagt det förut.

  542. I matsalen, i korridoren. När de är
    ledsna eller arga och ska säga nåt.

  543. Eller prata när ni går på utflykt.

  544. Där kan du haffa deras kunskaper.
    Så fort du hör dem, ta dem.

  545. Jag vet att det är svårare på
    högstadiet. Det är så strukturerat.

  546. Nu har mellanstadiet
    också börjat med ämneslärarsystem.

  547. Det har vi i alla fall.
    På ont och gott! Men...

  548. Lyssna och fånga kunskapen
    där den visar sig.

  549. Det är inte så lätt som man tror,
    och också mycket lättare än man tror.

  550. Vi tackar för oss. Vi har delat
    med oss hur vi jobbar praktiskt.

  551. Det är många ord,
    men vi vill ge er praktisk...

  552. Vi är i utveckling.
    Varje dag lär man sig en ny grej.

  553. Tillsammans
    har vi jobbat i 78 år i skolan.

  554. Nu går vi.

  555. Stort tack! Ansa, du är med oss
    i en paneldiskussion strax.

  556. Jag tänkte om det är nån
    som har en fråga till er båda.

  557. Hej.
    Jag har ett barn som är särbegåvat.

  558. Jag tänkte på identifiering, som är
    så viktigt. Just det här med killar.

  559. Det är många
    som inte är utåtagerande också.

  560. Att titta på en vattendroppe
    och gå in i sin egen värld...

  561. Det kan man göra snabbt, när man
    inte får nån respons för sina tankar.

  562. En tanke till när ni talade
    om leken... Det är ofta svårt.

  563. Man befinner sig på en annan planet.

  564. Det här att man följer sina egna
    regler. Det handlar om leken också.

  565. I en lek på en skolgård
    har man bestämda regler.

  566. Även om de förklaras är det inte lätt
    för en särbegåvad att följa reglerna.

  567. Man vill ändra på dem och kommer med
    nya idéer. Det är sällan accepterat.

  568. Då ger man upp det.
    Leken på skolgården är så reglerad.

  569. Det stämmer, men
    det kan också vara åt andra hållet.

  570. Att man har ett starkt rättspatos.
    Då ska alla följa reglerna exakt.

  571. Där har man, genom hela skolsystemet,
    en stor funktion som lärare.

  572. Att samtala om att det är olika. För
    den särbegåvade och för de andra.

  573. Man måste kanske jämka lite.
    Samtalet, det tror jag på.

  574. Det är jobbigt och många samtal blir
    det, men det är viktigt. Ge inte upp.

  575. Jag bara menar...
    Tog den slut? Där var den.

  576. Just att det kan se så olika ut.

  577. Att inte bara säga
    "de kanske inte vill vara med".

  578. Det krävs mycket för såna här barn.
    Det finns inte alltid...

  579. Sen också hur man tolkar reglerna.

  580. Inbakat i din första kommentar
    var en fråga-

  581. -om skillnader mellan pojkar och
    flickor. Och likheter och så vidare.

  582. Vad är den stora skillnaden,
    när ni hittar flickor till exempel?

  583. Pojkar är utåtagerande,
    men kan också följa regndroppen.

  584. -Hur hittar ni flickor?
    -Här var det ju en flicka som...

  585. ...ställde en speciell fråga.

  586. De i svenska och engelska
    gick så fort fram.

  587. Jag hade inte märkt
    att de var särbegåvade.

  588. De begärde jämt nya böcker.
    Till slut läste de tjocka romaner.

  589. Vuxen- och tonårsromaner på engelska.
    De kunde göra muntliga recensioner.

  590. Jag hörde deras glosförråd.
    Helt otroligt. Och engelskan.

  591. Där först förstod jag det.
    Men jag tycker att det är svårt.

  592. Man får ibland känslan av
    att läraren vill hålla ihop klassen.

  593. Det blir lättare att undervisa.
    Vad vill ni skicka med?

  594. Ni visar att det går
    att ha olika nivåer i samma klass-

  595. -och ändå få det att hänga ihop.
    Vad vill ni skicka med?

  596. Ha is i magen. Fråga och anpassa er.
    Faktiskt.

  597. Lär du dig
    att fånga kunskapen där den syns-

  598. -kan du ge dem vad som helst.
    Ha lite fingertoppskänsla.

  599. Använd specialpedagogen, eller
    nån annan lärare som kan nånting bra.

  600. Och lita på att de lär sig! Det är
    det enda de vill. Fast på sitt sätt.

  601. Hur hanterar ni föräldrarna till
    de barn som inte får sitta med lyrik?

  602. -Framme vid... Ja.
    -De behöver man inte hantera.

  603. De är ju inte där.
    Jag har inte stött på problemet.

  604. Eleverna säger: "Varför
    får inte vi läsa?" "Det får du."

  605. "Varför får de läsa de här böckerna
    i..." Det är ofta fantasy.

  606. Ibland förklarar jag.
    "Den här eleven kan redan det här."

  607. "Jag kan också." Ibland är det
    så att de kan, men oftast inte.

  608. Ibland nöjer de sig med förklaringen.
    "Jag är inte riktigt där än."

  609. Ibland tar de inte till sig det. Då
    gör jag... Det kostar mig ingenting.

  610. "Prova!" I 99,9 % av fallen
    kommer de tillbaka nästa dag.

  611. "Det var för svårt." "Helt okej,
    då har du i vart fall provat."

  612. Men vid åtminstone ett tillfälle
    hade jag helt fel.

  613. Den eleven hade svårt att läsa
    svenska. Han hade spelat datorspel.

  614. Hans engelska läsförmåga var bättre
    än den svenska. Inte helt ovanligt.

  615. Han läste tjocka romaner. Utgå
    från att du inte vet, och våga prova.

  616. -Föräldrarna bråkar inte.
    -Vi hade en till fråga!

  617. Hur hanterar ni problematiken
    att man ofta kopplar...

  618. Att man redan ska ha höga kunskaper
    när man har hög inlärningsförmåga?

  619. En lärare kanske säger
    "den kan inte Afrikakartan".

  620. Det är skillnad på kunskap
    och inlärningsförmåga.

  621. Hur hanterar ni det på skolan?

  622. Vi pratar mycket.
    Jag vill säga det Ebba sa också att-

  623. -när man har en grupp elever, måste
    man hela tiden ha en diskussion-

  624. -med gruppen om varför.

  625. Varför gör jag som lärare
    på det här sättet?

  626. Varför får de läsa
    sina engelska böcker?

  627. En öppen diskussion-

  628. -så att alla får förståelse
    för det som händer.

  629. Bara att det är olika. Allt är olika.

  630. Jag börjar ofta med att förklara att-

  631. -om jag äter fem potatisar,
    ska alla äta fem potatisar.

  632. Är det rättvist? Det tycker ingen.
    "Okej. Vad behöver du och du?"

  633. Ganska fort förstår de vad de
    behöver. Sen förstår de inte jämt...

  634. Hur vi handskas med det där?
    Det är svårt.

  635. Det är samtal och diskussioner
    hela tiden med lärare.

  636. "Han kan inte det här."

  637. "Men låt det komma senare.
    Så tar vi det andra."

  638. Sen kanske han eller hon kan nåt
    som ligger utanför det här.

  639. Som inte ens du skulle kunna.

  640. Lita på det. Det kanske
    blir underkänt. Det kan inte hjälpas.

  641. -Det är Pisa som gäller.
    -Vi har en till fråga.

  642. Hej! Jag heter Maria.
    Jag är mor till tre särbegåvade barn.

  643. Det är spännande och fantastiskt
    att så många är här.

  644. Å andra sidan, om nån vill adoptera
    tre särbegåvade barn, så säg till.

  645. -Välkomna!
    -Vi kan adoptera deras mamma.

  646. Men en sak... Ni pratade och
    visade angående böcker och så där.

  647. Jag som förälder är frustrerad över
    att jag har en 13-åring-

  648. -som sitter och programmerar.

  649. Den där läsviljan... Han var duktig
    på att läsa avancerade böcker-

  650. -tills han var 8-9 år gammal.
    Då försvann det.

  651. Det går inte att få honom tillbaka,
    även om han är särbegåvad.

  652. Hur gör ni?
    Jag vill prata om den här myten-

  653. -att särbegåvade elever sitter och
    läser romaner. Det är inte alls så.

  654. Det måste finnas en mentor,
    en väg som visar hur man gör.

  655. Man sitter inte bara och läser
    böcker. Man lär sig på olika sätt.

  656. Det gällde den gruppen.
    Jag håller helt med dig.

  657. Min son
    var storläsare fram till åttan.

  658. Pang. Sen var det bara programmering.
    Jag förstår att dagens unga-

  659. -läser mycket på nätet.
    Långa sammanhängande texter.

  660. De flesta särbegåvade gör det. Jag
    ville svara på nåt annat du sa...

  661. -De behöver guidning in i kunskapen?
    -Just det! Hela tiden.

  662. Jag undervisar inte i matte,
    men i engelska och svenska.

  663. Om du inte läser böcker själv,
    kan du lägga ner den undervisningen.

  664. Du måste läsa själv!
    Annars kan du inte prata om böckerna.

  665. Du är inte initierad.
    Du har inget blod när du undervisar.

  666. -Du behöver blod!
    -Substans.

  667. De känner... "Det här
    är fantastiskt." "Varför då?"

  668. Då läser man nåt stycke,
    eller berättar.

  669. "Det passar inte mig."
    "Okej, jag har en annan."

  670. Du måste kunna...

  671. Det är inte säkert att det går,
    men har du särbegåvade elever-

  672. -får du slåss. Eller barn.

  673. Då får du slåss. Jag är ledsen.
    Genom hela skolsystemet.

  674. Men hyggligt mycket kan du...
    Om ditt barn börjar programmera-

  675. -då ser du att det finns en vilja.
    Den kan du luta dig på.

  676. Sen måste man slåss med annat. Det är
    inte säkert att vi får dem att läsa.

  677. Men... Förstår du?

  678. Tycker du att du har fått
    nåt slags... Så gott det går. Svar.

  679. Tack för era frågor!

  680. Vi ska gå vidare, men vi hade en
    fråga som jag inte vill negligera.

  681. Du tittar inte upp, men där... Vi tar
    en kort fråga och ett kort svar.

  682. Sen blir det paneldiskussion.

  683. Teoretiskt
    kan ni svara med ett ja eller nej.

  684. Är ni två eldsjälar-

  685. -eller är det resultatet
    av ett systematiskt kvalitetsarbete-

  686. -och kollegialt lärande, grundat på
    forskning och beprövad erfarenhet?

  687. -Jag kan svara jättekort. Både och!
    -Tack.

  688. -Mest eldsjälar.
    -Tack båda två!

  689. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Olika men lika inför skollagen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ingrid Wissting är specialpedagog och Ansa Messner är lärare i svenska och engelska på Igelbodaskolan i Nacka. De berättar om hur de arbetar med att upptäcka och ta hand om särbegåvade elever i skolan. De visar på skillnaderna mellan särbegåvade och högpresterande elever, något de märkt att många lärare tror hänger samman. Egna iakttagelser och erfarenheter blandas med konkreta tips. Inspelat den 11 december 2014 i Radiohuset i Stockholm. Arrangör: Mensa Sverige.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Begåvade barn, Begåvade personer, Begåvningsdifferentiering, Differentieringsproblem, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Davids kamp mot Goliat

Maria Doverborg Broman är mamma till en särbegåvad tonårstjej. Hon berättar om hur särbegåvningen hos dottern upptäcktes, om skolgång i en oförstående skolmiljö och om kampen för att få skolan att ge dottern den utbildning hon har rätt till. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Hinder för en begåvad elev

Panelsamtal om vad som behöver göras för att förbättra situationen i skolan för särskilt begåvade elever. Vilka möjligheter och hinder för utveckling finns? Medverkande: Johan Börjesson, Ansa Messner, Tord Söderqvist, Ken Engström och Maria Doverborg Broman. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Olika men lika inför skollagen

Ingrid Wissting och Ansa Messner är pedagoger på Igelbodaskolan i Nacka. De berättar om hur de arbetar med att upptäcka och ta hand om särbegåvade elever i skolan. De visar på skillnaderna mellan särbegåvade och högpresterande elever. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Kallad dum tills man tror på det

Ken Engström blev som barn placerad på särskola där inlärningstakten var låg. Vid 28 års ålder gjorde han ett intelligenstest och resultatet visade på en IQ över 130. Det ledde till ett medlemskap i Mensa. Med stärkt självförtroende läste han in gymnasiet och avlägger våren 2015 dubbla examina vid högskolan. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Särbegåvad och särbehandlad

Alexander Kidelius är 16 år gammal och berättar här om sina upplevelser av skolan. Han har hoppat över fyra skolår och studerar nu sitt andra år vid Handelshögskolan i Stockholm. Enligt honom saknas i skolan kunskap om hur särbegåvade barn bör undervisas. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Särbegåvning i världen

Jill Taylor är barnpsykolog och specialpedagog och föreläser om rådande trender för utbildning av särbegåvade barn utifrån ett internationellt perspektiv. Hon visar på möjligheter och utmaningar för den svenska utbildningsmodellen. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Specialpedagogik för särskilt begåvade

Tord Söderqvist arbetar som rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Han berättar om regeringsuppdraget som getts till Skolverket om att stödja skolors arbete med särskilt begåvade elever och varför det är viktigt. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Ställ er på bänken

Micael Dahlén är professor vid Handelshögskolan och föreläser här om sin skolgång. Den handlade mycket om att försöka anpassa sig, det var en kamp mot hans inre vilja. Betygen blev bra när han anpassade sig, men priset var högt. Inspelat den 11 december 2014 i Radiohuset i Stockholm. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Datalogiskt tänkande

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Lärarnas arbetsbörda

En morgon när lågstadieläraren Petra Roman kom ner i sitt kök för att göra frukost till familjen blev hon stående framför köksluckorna och undrade vad hon gjorde där. - Det var en total blackout, jag stod och skakade och tårarna rann, berättar Petra om den krasch som utlöstes av arbetsrelaterad stress och som följdes av en lång sjukskrivning. Vad är det med lärarnas arbetsmiljö som gör att så många mår dåligt? Och vad görs för att förbättra situationen?