Titta

UR Samtiden - Livräddning vid vatten

UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Om UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Föreläsningar och diskussioner om livräddning vid vatten. Hur ger man första hjälpen vid hjärtstopp till följd av drunkning? Vad vet vi om antalet fall av drunkningar? Hur ser det förebyggande arbetet ut för att förhindra drunkningar? Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Till första programmet

UR Samtiden - Livräddning vid vatten : Riktlinjer vid första hjälpenDela
  1. Jag ska tala om
    Svenska Första hjälpen-rådet-

  2. -och riktlinjerna vid första hjälpen.

  3. Men jag har förmånen
    att jobba heltid med det här.

  4. Andreas grottar ner sig i drunkning
    och jag i första hjälpen.

  5. Första hjälpen-rådet bildades 2010.

  6. Jag trodde... Så! På initiativ
    av Röda korset tillsammans med-

  7. -Civilförsvarsförbundet, Svenska
    livräddningssällskapet och HLR-rådet.

  8. Skillnaden mellan
    första hjälpen och HLR?

  9. RK får många förfrågningar om
    kurs i HLR.

  10. "Vad vill ni lära er? - Vad man gör
    när nån är medvetslös eller blöder."

  11. Blödning hör inte till HLR.
    HLR är en del av första hjälpen-

  12. -men det är ett mycket större paket.

  13. Jan Sjölander
    kommer nog med mer siffror senare-

  14. -men
    antal hjärtstopp och drunkningar...

  15. Pratar vi dödsfall i olyckor
    är det ungefär 3 000.

  16. Över 100 000
    läggs in på sjukhus varje år-

  17. -och 650 000
    söker hjälp på akutmottagningar.

  18. Så första hjälpen är viktigt även om
    det inte är som vid hjärtstopp.

  19. Men det medför stora kostnader
    och mycket lidande för människor.

  20. Målsättningen med
    Första hjälpen-rådet:

  21. Vi kände ett behov av att försöka få
    på pränt "vad är bäst 'practice'".

  22. Vad är bästa evidens?
    Vad vet vi har effekt?

  23. Och vad bör vi ha med för att kalla
    nåt en första hjälpen-utbildning?

  24. Första hjälpen och HLR
    och utbildning inom det-

  25. -är en fullkomligt oreglerad marknad.

  26. Kursen innehåller vad som helst,
    men heter "första hjälpen".

  27. HLR-rådet har tydliga riktlinjer-

  28. -och vi försöker vara tydliga med
    riktlinjer för första hjälpen.

  29. Vi fick definiera "vad är
    första hjälpen?" Då har vi sagt:

  30. Vi säger även att det handlar om både
    fysiska skador och psykosocialt stöd.

  31. Alla som är med om en svår händelse
    påverkas. Alla får inte men av det.

  32. Den biten måste finnas med,
    för den glömmer vi ofta bort, tyvärr.

  33. Sen finns det åtgärder som gör att
    lättare skador kan åtgärdas på plats-

  34. -så att de kanske inte hamnar på
    akutmottagningen.

  35. Andreas berörde guidelines-utveckling
    och riktlinjer. De följer varandra.

  36. ILCOR börjar internationellt
    att titta på evidens.

  37. Sen ska det spilla ned i
    regionala livräddningsorganisationer-

  38. -eller "resuscitation councils"
    såsom American Heart.

  39. Röda korset har också
    ett "evidence based network", EBN.

  40. Där tittar vi på första hjälpen
    inom samarbetet.

  41. I Sverige ska sen de nationella
    föreningarna göra implementationen.

  42. Hur lär vi ut det här
    på ett bra sätt?

  43. Vi kan ha evidens för
    att inblåsningar är bra-

  44. -men det kanske är för svårt för nån
    otränad och då ska det inte läras ut.

  45. Man ska ta evidens för vad är
    bästa åtgärd, bästa behandling-

  46. -vad är praktiskt genomförbart och
    hur kan vi lära ut det på bästa sätt.

  47. Processen löper
    under en femårsperiod.

  48. Nu närmar vi oss finalen
    och ska presentera riktlinjerna.

  49. Sen ska vi jobba vidare nationellt
    med att tolka och implementera det-

  50. -så att det går att lära ut
    på bästa sätt.

  51. Svenska riktlinjer för första hjälpen
    presenterades första gången 2012.

  52. 2013 fick vi ut dem.
    Jag tittar på Andreas.

  53. Jag, Andreas och Johan Skogmalm från
    HLR-rådet var redaktörer.

  54. De baseras på en vetenskaplig
    publikation i Circulation-

  55. -som American Heart och amerikanska
    Röda korset har tagit fram.

  56. De var
    en del av resuscitation-riktlinjerna.

  57. Och ett dokument som internationella
    Röda korset-federationen tog fram.

  58. "International first aid
    and resuscitation guidelines."

  59. Ni ser namnen...
    David Markenson, Jeffery, Cassan...

  60. Flera är författare
    även till det andra.

  61. Röda korset-rörelsen försöker lyfta
    in det i ett globalt perspektiv.

  62. Det är inte så vettigt att lära ut
    mycket om giftormar i Sverige.

  63. Lika lite som kylskador
    är hemskt viktiga i Moçambique.

  64. Att sätta in vad som är viktigt var.

  65. Hur ser det ut
    där vi ska lära ut det här?

  66. Hur viktigt är HLR
    på stäppen i Moçambique?

  67. Där pratar vi inte 15 minuter
    innan ambulansen kommer.

  68. Vad gör man då i ett hjärtstoppsfall?

  69. Utifrån det har vi valt ut de delar
    som är väsentliga för svensk del.

  70. Vi har tittat på rekommendationer
    inom sjukvård och ambulanssjukvård.

  71. Vi kan inte börja lära ut första
    hjälpen som går stick i stäv med-

  72. -den professionella sjukvården.

  73. Det landade i det här dokumentet.
    Ganska tunt jämfört med originalet.

  74. Vi har valt ut
    det vi tycker är väsentligt.

  75. Finns det lite evidens och svårt att
    hitta bra forskning kring hjärtstopp-

  76. -så är första hjälpen ännu svårare.
    Det finns lite forskning.

  77. Riktlinjen har blivit att det vi vet
    inte skadar, det fortsätter vi med.

  78. Det som är skadligt slutar vi med.
    Inga dramatiska förändringar.

  79. När det gäller
    att stoppa en blödning-

  80. -är tryck och högläge det viktigaste.

  81. Upp med handen ovanför hjärtat.

  82. Men det finns ingen evidens för
    att det har effekt. Ingen som helst.

  83. Vi vet att trycka på såret
    stoppar blödningen.

  84. Men vi väntar tills vi vet
    exakt hur det ligger till.

  85. Så vi fortsätter att säga
    tryck och högläge.

  86. Det skadar inte
    att höja armen i alla fall.

  87. När det gäller styrkan i evidens,
    alltså bevisvärdet-

  88. -står det i direkt relation till hur
    bra är vetenskapen som vi utgår från.

  89. Det handlar om en kritisk granskning
    av den litteratur som finns-

  90. -och expertutlåtanden i brist på
    att det finns publicerad litteratur.

  91. Sen betygsätter man underlagen och
    själva riktlinjen till en standard.

  92. Då skriver vi "det här ska du göra",
    "det här ska du inte göra".

  93. Eller så är det en rekommendation.

  94. Då "bör man" eller "bör man inte"
    göra nånting.

  95. Medan en möjlighet,
    eller "option" på engelska...

  96. Oftast är det expertutlåtande
    som inte är bevisade.

  97. Det går inte
    eller ingen har gjort det än.

  98. Då blir formuleringen "man kan",
    "man rekommenderas" eller "kan inte".

  99. Jag såg att de fanns på SLS bord
    ute i foajén om man vill ha ett ex.

  100. Några stycken
    låg det där i alla fall.

  101. Områdena som tas upp berör
    allmänna principer i första hjälpen.

  102. Det gäller egen säkerhet, som undvika
    djupt vatten om jag inte kan simma.

  103. Och jag kanske inte ska börja med HLR
    mitt på E4:an.

  104. Allmänt förhållningssätt till
    den drabbade.

  105. Placering av den drabbade.
    Flytta bort från det farliga.

  106. Sen är det om sjukdomsfall
    och olycksfall och skador.

  107. Sen nåt kryptiskt, "skador
    orsakade av miljön/omgivningen".

  108. Djurbett och sånt hamnar där under.

  109. HLR och drunkning står med, men där
    finns svenska HLR-rådets riktlinjer.

  110. Det är "copy-paste" rakt av, men det
    är för att ha med allt på ett ställe.

  111. Sen finns lite om psykologisk första
    hjälp. Där är bevisläget ännu sämre.

  112. Men det kommer mer och mer evidens
    om vettig psykologisk första hjälp.

  113. Ni vet att debriefing
    är på väg ut i kylan i dag.

  114. För det kan orsaka skada,
    har vi lärt oss.

  115. Medan ett medmänskligt stöd
    är vad vi behöver.

  116. Ett alltför djupt grottande i en
    händelse behöver inte vara det bästa.

  117. För att sätta detta
    i praktisk handling-

  118. -har vi tagit fram
    en svensk grundkurs i första hjälpen.

  119. En enkel kursplan för vad ska en
    första hjälpen-kurs innehålla minst-

  120. -för att kallas första hjälpen-kurs?

  121. Fokus är på de områden
    där det förekommer mycket utbildning.

  122. Det är ofta på arbetsplatser och
    företag som människor går sin kurs.

  123. Vi vill med kursen
    garantera en standard-

  124. -och ett nationellt erkännande.
    "Detta är en första hjälpen-kurs."

  125. Den stadgar
    minsta innehåll och varaktighet-

  126. -och vad vi ser är
    effektiva undervisningsmetoder.

  127. Det är svårt att forska på.

  128. Hur lär vi ut
    och hur sitter kunskapen kvar?

  129. Det vi vet i dag
    är att den inte gör det.

  130. Tre månader i bästa fall.

  131. Därför är det så viktigt
    att repetera.

  132. Sen talar vi om att kvalitetssäkra
    och hur instruktören bör tas om hand.

  133. Och det landade i de här punkterna.

  134. Det är viktigt att ta upp
    säkerhetsåtgärder.

  135. Vad är det för miljö vi är i,
    vad har hänt, var befinner vi oss?

  136. Livstecken - som i vanlig HLR.

  137. Ser jag att personen andas normalt
    ska jag alltså göra nåt annat.

  138. Första hjälpen vid medvetslöshet,
    vid andningssvårigheter-

  139. -vid cirkulationssvikt, vid allvarlig
    blödning och brännskador, vid stroke-

  140. -och så en del om psykosocialt stöd.

  141. Vi vill att man fokuserar på
    kärninnehållet.

  142. I vissa kurser
    har man fått se 6-7 videofilmer-

  143. -och man lär sig jättemycket.

  144. Men inte mycket sitter kvar,
    för man har inte övat.

  145. Så fokus på kärninnehållet och att
    det är interaktivt och att man övar-

  146. -precis som i
    utbildning i hjärt-lungräddning.

  147. Det är viktigt med simuleringar,
    för det gör att det sitter längre.

  148. Och vi har lättare att omsätta det.

  149. Förhoppningsvis kan steget bli mindre
    mellan att vara inne i torr miljö-

  150. -och vara ute i vattnet
    - om vi har haft övningar.

  151. Om vi ska öva på en trafikolycka
    är det lämpligt att göra det ute.

  152. Det inträffar så hemskt sällan
    trafikolyckor inne i en kurslokal.

  153. Det blir skitkallt
    fast jag bara låtsas vara skadad-

  154. -om jag får ligga på backen i 10-15
    minuter och det är fem grader kallt.

  155. Vi slår också fast
    inte mer än sexton personer.

  156. Det är ändå i det övre lagret. Det är
    max vad en instruktör klarar av.

  157. Kurs i första hjälpen
    bör ta tre timmar.

  158. Om vi lyfter på HLR
    hamnar vi på fyra timmar.

  159. Ska vi lyfta på D-HLR hamnar vi på
    sex timmar om vi ska ha en hel kurs.

  160. Det har genomförts några instruktörs-
    utbildningar i HLR-rådets regi-

  161. -och några i
    SLS respektive Röda korsets regi.

  162. Så det börjar komma ut
    certifierade instruktörer.

  163. De har gått en godkänd kurs
    som Första hjälpen-rådet står bakom.

  164. Vi hoppas att det ska lyfta
    kvaliteten, för det är grundsyftet.

  165. HLR är viktigt, men andra olyckor är
    mer sannolika att jag råkar ut för-

  166. -eller måste hjälpa
    nån som har råkat ut för.

  167. "That's it for me." Frågor
    eller funderingar omkring detta?

  168. Anders
    kommer som en iller med mikrofonen.

  169. Frågor, ja.
    Ska jag inleda som vanligt, då?

  170. En vana. Hur många utbildar ni per år
    när det gäller första hjälpen?

  171. Det har vi nog inga siffror på
    gemensamt.

  172. Röda korset står för
    ungefär 15 000 utbildade.

  173. I dag vet vi inte helheten över hur
    många vi utbildar i första hjälpen.

  174. I HLR vet vi,
    men då får vi fråga HLR-rådet.

  175. Har ni några mål?

  176. Inte annat än att vi ska öka-

  177. -och då är det bra att ha
    en baseline, men det har vi inte än.

  178. Fokus har legat på att ta fram
    riktlinjer och ta fram grundkursen.

  179. Att man kan tekniken är en sak-

  180. -men hur upplever du
    vår vilja att hjälpa till?

  181. Tack.
    Nu kom jag på en sak jag glömde.

  182. Forskning tyder på att
    ju mer vi bygger upp "skill"-delen-

  183. -desto mer sjunker "will"-delen.
    Ju svårare det är-

  184. -desto större är risken
    att jag inte vågar göra nånting.

  185. "Jag är bara en vanlig Svensson."

  186. Utan att sänka effektiviteten
    i åtgärderna-

  187. -så måste vi förenkla åtgärderna
    för att höja viljan att agera.

  188. Vi ser tendensen att man inte vågar
    agera. Där behöver det grävas mer.

  189. Vad gör att man inte vågar?
    Och vad skulle göra att man vågar?

  190. Intressant. Ju mer man lär sig
    desto mindre är viljan.

  191. Ju svårare vi framställer det.
    Ju fler komponenter vi stoppar in.

  192. Man minns inte allt och tänker: "Jag
    har ju inte gått tre år på högskola."

  193. Nu ska jag gå upp med mikrofonen.

  194. Hej. Pernilla Rosén heter jag.
    Jag är första hjälpen-instruktör.

  195. Det här kompetensbeviset
    som finns för hjärt-lungräddning.

  196. Kommer det
    att finnas för första hjälpen?

  197. Och hur ska ni
    gå ut till allmänheten-

  198. -så att de vet vad de kan kräva av
    en första hjälpen-utbildning?

  199. Fantastiskt bra frågor!

  200. Kompetensbeviset för deltagaren?

  201. Det finns ett gemensamt framtaget
    grunddiplom eller deltagarbevis-

  202. -med formuleringar.

  203. Organisationerna använder sina egna,
    men de är formulerade utifrån samma.

  204. Det är ett arbete som fortgår.

  205. Och hur ska vi ut så att allmänhet
    känner till vad de kan begära?

  206. Vi ska träffas om två veckor,
    så vi får ta med oss den frågan då.

  207. En viktig del. När vi startade rådet
    så var MSB med. Socialstyrelsen...

  208. Arbetsmiljöverket... Vi försöker
    påverka de statliga myndigheterna-

  209. -för att legitimera och säga:
    "Ställ krav."

  210. Men de går ogärna in och säger:
    "Det här är det enda godkända."

  211. Men det är
    ett arbete som måste fortsätta.

  212. Fler frågor?

  213. Det är skönt när man är så tydlig.

  214. Då...är det några småsaker.

  215. Vi ska först tacka Lars. Och då
    kommer Karin med en förlängd arm.

  216. Det är en säsongsanpassad livlina,
    som vi kallar den.

  217. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Riktlinjer vid första hjälpen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lars Adamsson från Röda korset berättar om Svenska Första hjälpen-rådet som utbildar och ger ut riktlinjer gällande första hjälpen. Målsättningen är att fler personer ska ges en omedelbar och korrekt första hjälp vid sjukdom och olycksfall, vilket kan rädda många liv. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Rörelse och friluftsliv > Bad och simning
Ämnesord:
Akutvård, Första hjälpen vid olycksfall, Hälso- och sjukvård, Livräddning, Medicin
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Riktlinjer vid första hjälpen

Lars Adamsson från Röda korset berättar om Svenska Första hjälpen-rådet som utbildar och ger ut riktlinjer gällande första hjälpen. Målsättningen är att fler personer ska ges en omedelbar och korrekt första hjälp vid sjukdom och olycksfall, vilket kan rädda många liv. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Vad händer när hjärtat stannar?

Annelie Strömsöe, anestesisjuksköterska och lektor vid Högskolan Dalarna, berättar vad som händer vid ett hjärtstopp. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Utbildning i hjärt- och lungräddning

I Sverige finns register över alla som har fått utbildning i hjärt- och lungräddning samt alla som fått hjärtstopp vilket gör att man kan få information om vad livräddarinsatserna har haft för effekt, berättar Annelie Strömsöe, anestesisjuksköterska och lektor vid Högskolan Dalarna. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Etik vid drunkning

Samuel Sandboge föreläser om etiska principer vid drunkning. Vi möter livräddaren Håkan Söderlund som räddade skepparen Anders Waldvik från att drunkna. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Kommuner och livräddning

Bo Jensen, säkerhetsstrateg i Haninge kommun, och Carina Kiejstut, koordinator hjärt- och lungräddning på Svenska livräddningssällskapet, berättar om kommunalt risk- och säkerhetsarbete. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Hur många drunknar varje år?

Jan Schyllander, utredare på myndigheten för samhällsskydd och beredskap, föreläser om drunkningsolyckor och drunkningstillbud. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Så jobbar en livräddare

Åsa Jansson, livräddare och brandman, berättar om livräddningsverksamheten på svenska stränder. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Hjälp vid drunkning och nedkylning

Hjärtstopp vid drunkning är bara en liten del av den totala mängden hjärtstopp som inträffar i Sverige, berättar Andreas Claesson, verksam vid HLR-rådet och Hjärtstoppscentrum vid Karolinska Institutet/Södersjukhuset. Men vad vet vi om drunkningsolyckor? Hur många överlever och hur många drunkningsolyckor sker? Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Världens starkaste tjej

Lee Winroth är 17 år och spelar i fotboll i Kvarnsvedens IK. Hennes stora dröm är att få spela i allsvenskan och kanske bli proffs utomlands. Tack vare den hårda träningen är hon inofficiell världsmästare i marklyft. Men att det har blivit så var långt ifrån självklart. När Lee var tolv år sa läkaren att hon aldrig skulle kunna träna eftersom hon fick diagnosen skolios. Skulle hon och hennes pappa våga gå emot läkarens inrådan?