Titta

UR Samtiden - När en förälder dör

UR Samtiden - När en förälder dör

Om UR Samtiden - När en förälder dör

Föreläsningar och samtal från konferensen "Stöd till barn när förälder oväntat avlider". Vad finns det för rutiner och stöd kring barn när en förälder dör? Socialstyrelsen har kartlagt hur strukturer och rutiner ser ut. Några goda exempel lyfts fram. De utmärker sig genom samarbete mellan olika aktörer för att snabbt finnas till hands för barnen. Konferensen hölls i Arbetets museum i Norrköping den 30 januari 2015. Arrangör: Nationellt kompetenscentrum för anhöriga.

Till första programmet

UR Samtiden - När en förälder dör : Förälders död påverkar resten av livetDela
  1. Anders Hjern heter jag. Jag är
    barnläkare på Sachsska barnsjukhuset.

  2. Det är så jag har blivit intresserad
    av de här frågorna-

  3. -kring de allra mest utsatta barnen-

  4. -där barn
    som förlorar en förälder ingår.

  5. Jag är engagerad huvudsakligen
    i den förebyggande verksamheten-

  6. -på barnavårdscentralerna
    i södra Stockholm.

  7. Där försöker vi utveckla arbetet
    med de mest utsatta familjerna.

  8. Idag är mitt uppdrag att berätta
    om en forskningsrapport-

  9. -som jag har tagit fram
    med en grupp forskare.

  10. Ni kommer att få träffa en av de
    andra forskarna bakom rapporten-

  11. -Mikael Rostila, lite senare.

  12. Kanske nån av er
    känner Bosse Vinnerljung-

  13. -som är professor i socialt arbete
    på socialhögskolan.

  14. Han har också varit väldigt aktiv
    och engagerad i det här arbetet.

  15. Vi har försökt, i en serie rapporter,
    att utnyttja den information-

  16. -som finns
    i våra utmärkta nationella register-

  17. -kring hälsa och sociala förhållanden
    hos hela svenska befolkningen.

  18. Vi har tittat särskilt på barn
    som förlorar en förälder.

  19. Det här är en del i arbetet-

  20. -som vi kommer att höra
    talas mycket om här.

  21. Den här har ni sett, men det är det
    som är grunden för vårt arbete.

  22. Rapporten är skriven i samarbete-

  23. -med nationellt kunskapscentrum
    för anhöriga och socialstyrelsen-

  24. -där det framförallt är Merika
    Hansson som har jobbat med oss.

  25. Den rapporten finns att ladda ner
    från och med idag-

  26. -på NKA:s hemsida, www.anhoriga.se.

  27. Ni har också adressen
    i er lilla gröna väska.

  28. Den första frågan man ställer när man
    är intresserad av de här frågorna...

  29. Ska vi se om jag kan
    få den att röra på sig?

  30. Så kanske? Nej.

  31. Det är, hur många är det...?

  32. Hur många barn är det i Sverige
    som förlorar en förälder i dödsfall?

  33. Ja, som ni kan se här
    hamnar vi någonstans kring 3,5 %.

  34. De senaste åren vi tittade på
    var 2006-2008.

  35. Då var det ungefär 3 500 barn per år.
    Inte så få.

  36. Varav 600-650 barn
    förlorade en förälder plötsligt.

  37. Vad är orsaken
    till att en förälder dör plötsligt?

  38. Det allra vanligaste är tyvärr
    självmord. Vi har fortfarande...

  39. Vi har varit duktiga i Sverige på att
    minska antalet dödsfall i olyckor-

  40. -inte minst i trafiken där vi är
    ledande i att förebygga dödsfall.

  41. När det gäller självmord finns det
    väldigt mycket kvar att göra.

  42. Det får ju konsekvenser
    på det här viset.

  43. Ungefär en tredjedel,
    som ni kan se här, är plötsliga.

  44. Det är också viktigt att komma ihåg
    vilka barn som drabbas.

  45. När vi tittar på de plötsliga
    dödsfallen är det de yngsta barnen.

  46. Det har ju att göra med att
    trafikolyckor drabbar unga människor.

  47. Unga förare är mycket mer
    olycksbenägna i trafiken som ni vet.

  48. Och självmord drabbar inte sällan
    unga människor.

  49. Kom ihåg att många av barnen
    vars föräldrar avlider plötsligt-

  50. -de är förskolebarn.

  51. Det finns också en social dimension
    i att föräldrar avlider.

  52. Om man lever under mer privilegierade
    förhållanden är risken-

  53. -påtagligt mindre att man som barn
    upplever att en förälder avlider.

  54. Som ni ser, som när det gäller många
    olika hälsoproblem-

  55. -är det en tydlig social gradient när
    det gäller dödsfall hos föräldrar.

  56. Det vi har gjort är-

  57. -att vi har gjort anonymiserade
    analyser av register.

  58. Både såna om hälsa, som dödsorsaks-
    registret och patientregistret.

  59. Vi har också tittat på kriminalitet.

  60. Vi har tittat på betyg
    och olika sociala utfall.

  61. På den här korta tiden kan jag inte
    berätta om allt och vara nyanserad.

  62. Om ni är intresserade hoppas jag
    att ni läser hela rapporten.

  63. Vi har i vår analys använt oss
    av tre studiepopulationer.

  64. Först och främst populationen
    som vi är mest intresserade av:

  65. Det är de barn som numera är vuxna
    när vi tittar på dem i rapporten-

  66. -och har förlorat en eller två
    föräldrar när de var barn.

  67. Vi använder barnkonventionens
    definition av barn: Under 18 år.

  68. Sen tyckte vi att det var intressant
    med en mellangrupp av barn-

  69. -som åtminstone under delar av sin
    barndom har bott med en förälder.

  70. Alltså där föräldrarna hade separerat
    innan barnen fyllde 18 år.

  71. Sen har vi kärnfamiljsgruppen:

  72. Barn som har vuxit upp med båda
    föräldrarna under hela barndomen.

  73. Vår uppföljning börjar
    den dagen då barnet fyller 18 år.

  74. Sen har vi följt dem
    till den sista december 2008.

  75. Då har de hunnit bli 30-35 år,
    så det är unga vuxna vi pratar om.

  76. Man kan säga att det mest tydliga...

  77. Det mest tydliga resultatet
    i vår rapport-

  78. -är att barn som förlorar
    en förälder under barndomen-

  79. -har en klart förhöjd risk för
    psykisk ohälsa i vuxen ålder.

  80. Det här är en enkel indikator på det.

  81. Vi har tittat på
    hur många som har haft-

  82. -någon kontakt med den öppna
    eller slutna psykiatriska vården.

  83. Bland de som har
    förlorat en förälder plötsligt...

  84. Det vill säga självmord,
    olycka eller på grund av våld-

  85. -så är det kring 17-18 %
    av kvinnorna-

  86. -och 14-15 % av männen
    som har haft en sån kontakt.

  87. Det är ungefär dubbelt så många
    som i kärnfamiljsgruppen.

  88. Barn där föräldern avlidit
    av nån annan orsak-

  89. -har också en förhöjd konsumtion
    av psykiatrisk vård.

  90. Den ligger
    mitt emellan kärnfamiljsgruppen-

  91. -och de barn som har förlorat
    en förälder plötsligt.

  92. En annan indikator
    är om vi tittar på självmordsförsök.

  93. Om man tittar i relativa tal
    så är riskerna ännu högre-

  94. -för de barn som har förlorat
    en förälder plötsligt.

  95. Och vad leder en psykisk ohälsa till?

  96. Ja, det leder till...
    Eller hur man nu vill se det.

  97. Eller möjligen ett annat uttryck
    är också en väldigt hög-

  98. -eller påtagligt förhöjd risk
    att fastna i missbruk.

  99. Här har vi tittat på alkohol-
    eller narkotikamissbruk.

  100. Som ni ser är de relativa riskerna
    väldigt höga.

  101. De är fem-sex gånger högre för de som
    har förlorat en förälder plötsligt.

  102. Om man har psykisk ohälsa
    och eller missbruk-

  103. -får det konsekvenser på andra sätt.

  104. Till exempel
    så leder det till att fler dör.

  105. Det är en förhöjd dödsrisk
    i ung vuxen ålder-

  106. -i vår grupp av personer som har
    förlorat en förälder plötsligt.

  107. När vi går in och tittar på orsakerna
    bakom den förhöjda dödsrisken-

  108. -så är det kanske inte helt
    överraskande i första hand självmord-

  109. -och missbruk
    som ligger bakom dödsfallen.

  110. Om vi tittar på andra typer av döds-
    fall så är riskerna inte förhöjda.

  111. Det finns en koppling mellan att ha
    förlorat föräldrar i självmord-

  112. -och att själv dö...
    Att själv ta livet av sig.

  113. Och en vanligare,
    men inte lika dramatisk konsekvens-

  114. -av en påtaglig psykisk ohälsa är ju
    att man inte klarar av att arbeta-

  115. -utan man blir beroende av samhället
    som förtidspensionär till exempel.

  116. Det finns en klar överrepresentation-

  117. -av personer som har förlorat
    sina föräldrar plötsligt-

  118. -i den här gruppen av förtids-
    pensionärer med psykisk ohälsa.

  119. Det är den gruppen som har ökat
    mycket sen slutet av 90-talet.

  120. Vad spelar det för roll hur gammal
    man är när man förlorar föräldrar?

  121. Som jag sa var det särskilt vanligt
    hos de yngsta barnen-

  122. -att man förlorar
    en förälder plötsligt.

  123. Tyvärr är det för de barnen
    som konsekvenserna blir störst-

  124. -som vi kan se i våra analyser.

  125. Här finns också en speciell koppling.

  126. Just för flickor är det särskilt illa
    att förlora sin mamma.

  127. Som jag sa tidigare har dödsfall
    hos föräldrar en social gradient.

  128. När vi tittar på konsekvenserna
    av ett dödsfall...

  129. Här har vi tittat på den överlevande
    förälderns utbildning.

  130. Vid mödrars dödsfall
    har vi jämfört pappor.

  131. Vid fäders dödsfall
    har vi jämfört mödrars utbildning.

  132. Det vi ser är att generellt så finns
    det en viss social gradient-

  133. -när det gäller psykiatrisk
    vårdkonsumtion i populationen.

  134. Vi ser att konsekvenserna
    av föräldrars dödsfall-

  135. -varierar inte särskilt mycket
    mellan de olika utbildningsgrupperna.

  136. Det talar för
    att det är en särskild riskfaktor-

  137. -som går utöver de vanliga
    sociala riskfaktorerna vi har-

  138. -när det gäller ohälsa.

  139. Födelseland har vi tittat på.
    Det enda som sticker något i ögonen-

  140. -det är att barn med föräldrar från
    något av våra nordiska grannländer-

  141. -har en lite förhöjd
    psykiatrisk vårdkonsumtion.

  142. Annars ser ni att barn
    med utlandsfödda föräldrar-

  143. -en något förhöjd
    psykiatrisk vårdkonsumtion.

  144. Det är den som ger
    de lite högre staplarna.

  145. Så några stora skillnader
    ser vi inte där.

  146. En grupp där det är särskilt vanligt
    att förlora en eller två föräldrar-

  147. -är barnen som är placerade
    i samhällsvård.

  148. Det är inte så märkligt, för orsaken
    till att barnen har blivit placerade-

  149. -ofta är att föräldrarna har psykiat-
    risk sjuklighet eller missbruk.

  150. Risken ungefär sex gånger högre
    att man ska förlora en förälder.

  151. Det innebär att barn i samhällsvård-

  152. -utgör en ganska stor grupp bland
    barnen som förlorar sina föräldrar.

  153. Det är ungefär fyra procent
    av barn i Sverige-

  154. -som någon gång under sin barndom
    är placerade i samhällsvård.

  155. Kring 15 % av barn som förlorar en
    förälder är placerade i samhällsvård.

  156. När vi ser på hur det relaterar till
    den psykiatriska vårdkonsumtionen-

  157. -ser ni att framförallt
    de som har varit placerade i vård-

  158. -har väldigt höga nivåer
    av psykisk ohälsa.

  159. Men också de som har haft kontakt med
    socialtjänsten genom socialbidrag.

  160. Det är också en påtaglig riskfaktor
    inom gruppen.

  161. Så, socialtjänstens barn
    är en viktig målgrupp-

  162. -när vi pratar om barn
    till föräldrar som avlider.

  163. Det är ännu tydligare
    om vi tittar på dödligheten.

  164. Då går vi över lite snabbt,
    för att...

  165. De främsta konsekvenserna är kopplade
    till psykisk ohälsa och missbruk.

  166. Men vi ser också
    en del andra konsekvenser.

  167. En gäller utbildning.

  168. Bilden är från vår tidigare rapport-

  169. -som ni också kan ladda ner
    från anhoriga.se.

  170. Om man har förlorat en förälder
    före 15 års ålder-

  171. -så ökar risken för att gå ut
    årskurs nio utan gymnasiebehörighet.

  172. När vi tittar i 30-35-årsåldern
    ser vi att de skillnaderna kvarstår.

  173. Alltså, här är...

  174. Det är betydligt färre
    som har en universitetsutbildning-

  175. -bland barnen
    som har förlorat en förälder.

  176. Det leder i sin tur, tillsammans med
    den ökade kroniska sjukligheten-

  177. -till en lägre förvärvsfrekvens även
    om staplarna kan vara lite luriga.

  178. De börjar på 76 %.

  179. Den absolut övervägande majoriteten
    arbetar och försörjer sig själv.

  180. Vi ser en stark koppling hos män,
    som är mer kriminella än kvinnor-

  181. -men också hos kvinnor när det gäller
    mer allvarlig kriminalitet-

  182. -och att förlora en förälder.

  183. Här är det inte bara den plötsliga
    döden, utan också andra dödsfall.

  184. När det gäller familjesituationen
    är skillnaderna inte särskilt stora-

  185. -när vi jämför
    med kärnfamiljsgruppen.

  186. Det ni ser är att det är färre
    som bor tillsammans med barn.

  187. Varför? Om vi tittar på kvinnorna
    får vi förklaringen.

  188. En ökad andel av kvinnor
    som har förlorat en förälder-

  189. -bor ensamma med sina barn.

  190. Det gäller också barn som har
    vuxit upp med separerade föräldrar.

  191. Det kan man möjligen tolka
    som nån typ av konsekvens-

  192. -för relationer senare i livet.

  193. Jag vill påpeka för er
    som kommer att läsa rapporten-

  194. -att de här figurerna har blivit fel
    i överföringen mellan dataprogram.

  195. När det gäller föräldrars utbildning-

  196. -i förhållande till de drabbade
    personernas utbildning-

  197. -så ser ni på samma sätt som när det
    gäller den psykiska ohälsan-

  198. -att det finns tydliga konsekvenser
    i alla utbildningsgrupper.

  199. Konsekvenserna av att förlora en
    förälder går utöver det sociala.

  200. Det innebär samtidigt
    att de mest sårbara...

  201. De som har lågutbildade föräldrar
    eller föräldrar med social sårbarhet-

  202. -får den här sårbarheten i tillägg,
    så att summan blir större.

  203. Det är lite roligt att stå
    just i Norrköping och tala om-

  204. -att på 70- och 80-talet klarade sig
    barn i samhällsvård dåligt i skolan.

  205. Norrköpings kommun är en av de
    kommuner som har gått i bräschen-

  206. -för förändringsarbetet i samhälls-
    vården när det gäller skolgång.

  207. Idag, åtminstone i Norrköping,
    ser det säkert inte ut så.

  208. Det är så roligt att se, för det
    visar att det är möjligt att påverka.

  209. Det är lätt att man tänker:
    "Så här ska det alltid vara".

  210. I Norrköping och andra kommuner som
    har engagerat sig visar att det går-

  211. -att förändra utbildningsprestationer
    hos barn i samhällsvård.

  212. Så, för att runda av,
    vad kan vi dra för slutsatser?

  213. Jo, att förlora... För ett barn som
    förlorar en förälder under barndomen-

  214. -finns det en ökad risk för psykisk
    ohälsa och missbruk i vuxen ålder.

  215. Det gäller särskilt
    plötsliga dödsfall.

  216. Det är klart att vi ska komma ihåg,
    om vi pratar om orsak och konsekvens-

  217. -så är det inte bara själva
    dödsfallet som är inblandat.

  218. Det är inte minst tydligt
    när gäller självmord.

  219. Det finns miljöfaktorer relaterade
    till den psykiska sjukdomen-

  220. -som ofta föregår självmordet
    som säkert skulle spelat en roll-

  221. -även om föräldern inte hade dött.

  222. Det minskar inte behovet av insatser,
    utan tvärt om.

  223. Att det handlar om särskilt sårbara
    barn gör att det är ännu viktigare-

  224. -för de här barnen
    att få rätt stöd och ett bra stöd.

  225. Att den psykiska ohälsan har kon-
    sekvenser i form av ökad dödlighet-

  226. -och lägre förvärvsfrekvens,
    det är inte svårt att förstå.

  227. Barn i samhällsvård har den högsta
    nivån av psykisk ohälsa.

  228. Även barn till separerade föräldrar
    har högre nivåer av psykisk ohälsa.

  229. I alla fall i den här
    70-talskohorten-

  230. -som ju var långt innan vi började
    tillämpa växelvis boende.

  231. Det har möjligen förändrat
    den bilden.

  232. Det verkar som om
    de flesta konsekvenserna-

  233. -inte har att göra med social status.

  234. Men glöm inte att det här oftare
    drabbar socialt utsatta familjer.

  235. Det här adderas
    till andra sociala faktorer.

  236. Vad kan vi dra för slutsatser?

  237. En slutsats är väl det vi
    kommer att få höra mer om idag.

  238. Det är särskilt viktigt
    att ge stöd till barn-

  239. -som förlorar
    sina föräldrar plötsligt.

  240. Det vi också har hört idag
    är att vi behöver handlingsplaner.

  241. När vi hamnar i de här situationerna
    i vården rörs mycket känslor upp.

  242. I såna situationer behöver vi tydliga
    riktlinjer för att det ska bli bra.

  243. Vi ska inte glömma bort
    socialtjänstens barn.

  244. Som barnhälsovårdsentusiast-

  245. -vill jag dra en lans för att barn-
    och skolhälsovården har en roll.

  246. Inte minst på BVC. På BVC bygger man
    starka band med föräldrarna.

  247. När föräldrarna hamnar i kris,
    som man gör när en förälder dör-

  248. -så kan man med ett klokt arbetssätt
    göra en väldig nytta.

  249. Det är där vi står idag, med utveck-
    lingsarbetet i svensk barnhälsovård.

  250. Vi är bra på många saker,
    som att vaccinera.

  251. Men vi är ganska dåliga på att jobba
    med särskilt utsatta familjer.

  252. Vi har nyligen fått nya riktlinjer
    för socialstyrelsen.

  253. De har tagits fram i samarbete
    med oss inom barnhälsovården.

  254. De pekar tydligt ut att BVC
    ska jobba med den typ av prevention-

  255. -som vi kallar sekundärprevention
    till de mest utsatta familjerna.

  256. Så. Det var
    vad jag hade tänkt säga idag.

  257. Jag ser att det är många
    som antecknar när Anders pratar.

  258. Är det någon som har någon fråga?

  259. Då ska du...
    Skickar ni bak en mikrofon där?

  260. Jag tänkte på hur det var för sönerna
    att förlora sina fäder.

  261. Ja, av det vi kunde se
    av våra analyser här-

  262. -så skilde det sig inte på samma sätt
    bland de allra yngsta barnen.

  263. Däremot har pojkar generellt högre
    risk för många utfall vi tittar på.

  264. Det gäller till exempel självmord,
    missbruk och kriminalitet.

  265. Pojkar är ju generellt sett sårbara
    på många sätt, som ni vet-

  266. -ända från det första andetaget.

  267. Men här pekade du ut de väldigt små
    flickorna som de mest utsatta.

  268. -Varför det?
    -Ja...

  269. Det verkar som att förlusten
    av en mamma för dem betyder mer.

  270. Kanske både därför att man förlorar
    sin huvudsakliga...

  271. -"Role model?"
    -Sin förebild.

  272. Förebild. Men det kanske finns
    särskilt starka känslomässiga band-

  273. -mellan mödrar och flickor.

  274. Varför tror du att det är vanligare
    att de här barnen tar sina liv?

  275. Jag tror att det har att göra med
    den allmänna psykiska ohälsan-

  276. -som har tre orsaker.

  277. En orsak är dödsfallet i sig.

  278. Förlusten och de konsekvenser det har
    både psykologiskt och socialt.

  279. Den andra orsaken är situationen
    som ofta har varit i hemmet.

  280. Till exempel med ingripande från...

  281. Som ofta har lett till ingripande
    från socialtjänsten-

  282. -med placering i samhällsvård. I viss
    mån kan man koppla till dödsfallet.

  283. Men man kan koppla till psykisk
    sjukdom eller missbruk.

  284. Det tredje är ärftliga faktorer,
    inte minst bipolär sjukdom.

  285. Det ökar risken för självmord
    både hos föräldrar och deras barn.

  286. Vad är det viktigaste
    att göra för att barn-

  287. -som har mist en förälder
    inte själva ska ta sina liv?

  288. Det är ju det
    vi ska ägna hela dagen åt.

  289. Jag är nyfiken på vad du tycker
    efter den här gigantiska studien.

  290. Det är väldigt många
    som har deltagit här.

  291. Alltså jag tror att om vi kan bli
    bättre på att ta hand om-

  292. -den psykiska hälsan
    hos barn i samhällsvård...

  293. Om vi kan få en skola
    som är bättre på-

  294. -att undervisa barn som inte kan få
    så bra stöd i hemmet-

  295. -och om vi kan ge ett bra
    krisbemötande efter dödsfallet-

  296. -kan vi nå en bra bit på vägen.

  297. Handlingsplanerna som socialstyrelsen
    lyfter fram är viktiga.

  298. Vad bra. - Någon mer fråga
    innan vi går vidare i programmet?

  299. Du sa att barn till föräldrar som har
    tagit sitt ofta själva tar sina liv.

  300. Är det inte så att barn sitter med
    skuldkänslor och klandrar sig själva?

  301. "Jag städade inte mitt rum, pappa
    blev arg, och han har hängt sig."

  302. Har ni sett mycket såna
    som är barnens...?

  303. Deras ohälsa, liksom.

  304. Jag tror att de som kommer att prata
    från BUP i Norrköping-

  305. -har mer såna erfarenheter än jag.

  306. Det jag relaterar till är att vi
    gjorde en studie av adopterade-

  307. -där föräldrarna och barnen
    inte hade vuxit upp tillsammans.

  308. Vi såg en ökad risk för självmord
    jämfört med de andra adopterade.

  309. Det var det jag tänkte på
    när det gäller ärftliga faktorer.

  310. Andra studier visar samma sak.

  311. Självklart kan såna faktorer
    spela in.

  312. Inte minst om det handlar om
    självmord nära i tiden-

  313. -till förälderns självmord
    och äldre barn.

  314. Jag heter Gunilla Vahlén. Jag kommer
    från Randiga huset och SPES.

  315. SPES handlar om suicidprevention
    och efterlevandestöd.

  316. När man pratar om att barn hamnar
    mellan stolarna med polis...

  317. Men hur kan barn som finns
    inom ramen för omhändertagande...

  318. Hur kan de hamna mellan stolarna?

  319. De finns ju redan under
    socialtjänstens ansvar.

  320. Vilka stolar kan de hamna emellan,
    de mest utsatta barnen?

  321. De hamnar väl inte mellan stolarna,
    utan på en väldigt dålig stol-

  322. -som ofta brakar ihop.

  323. Det finns stora brister, det tror jag
    att vi är många som skriver under på-

  324. -i omhändertagandet av den psykiska
    hälsan hos barn i samhällsvård.

  325. Vi behöver bättre samarbete mellan
    barnpsykiatrin och socialtjänsten.

  326. Socialtjänsten behöver definitivt
    utveckla den delen av sitt arbete.

  327. Andelen barn inom samhällsvården som
    har psykiatriska problem som vuxna-

  328. -är väldigt hög, generellt.

  329. Vad bra. Anders kommer att vara med
    resten av dagen.

  330. Både under lunch och kafferast.
    Haffa honom om ni har flera frågor.

  331. Den här forskningsrapporten
    är presenterad först här idag.

  332. Den finns ju att ladda ner
    för att sätta sig in i.

  333. -Tack så mycket.
    -Tack.

  334. Text: Aino Bergh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Förälders död påverkar resten av livet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anders Hjern är barnläkare vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm och föreläser om att barn som under sin barndom förlorar en förälder påverkas för resten av livet. De har en klart förhöjd risk för psykisk ohälsa och för att hamna i missbruk. Dessutom har de också en förhöjd dödsrisk genom till exempel självmord. De är även överrepresenterade bland långtidssjukskrivna, i kriminalitet och har lägre arbetsförmåga. Inspelat den 30 januari 2015 på Arbetets museum i Norrköping. Arrangör: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn
Ämnesord:
Barn och döden, Barnpsykologi, Människan inför döden, Psykologi, Sorg, Sorgearbete, Tillämpad psykologi, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - När en förälder dör

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När en förälder dör

Inledning: Fokus på barnet

Hur kan vi stötta barn som mister en förälder? Anita Jerberger är regionråd i Östergötland och föreläser om vikten av att ha fokus på barnet. Hon berättar om en händelse när hennes grannes barn behövde stöd och hjälp. Inspelat den 30 januari 2015. Arrangör: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När en förälder dör

Strukturer kring barn med föräldrar som avlider

Carin Franzén är utredare vid Socialstyrelsen och föreläser här om en kartläggning kring rutiner hos aktörer som arbetar med barn vars föräldrar oväntat avlider. Kartläggningen visar bland annat att det behövs en tydligare ansvarsfördelning mellan olika aktörer. Inspelat den 30 januari 2015. Arrangör: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När en förälder dör

Förälders död påverkar resten av livet

Anders Hjern är barnläkare vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm och föreläser om att barn som under sin barndom förlorar en förälder påverkas för resten av livet. De har en klart förhöjd risk för psykisk ohälsa och för att hamna i missbruk. Inspelat den 30 januari 2015. Arrangör: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När en förälder dör

Barntraumateamets stöd vid plötslig död

Lars Widén, kurator, och Lena Liedholm, psykolog, från Barntraumateamet föreläser om teamets primära uppgift. Det är att vara stöd till barn när en nära anhörig dör, om en förälder är allvarligt sjuk eller om barnet drabbats av andra traumatiska händelser. Inspelat den 30 januari 2015. Arrangör: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När en förälder dör

Utvärdering av Barntraumateamet

Föreläsning om Barntraumateamet i Norrköping som utvärderats efter 14 års verksamhet. De flesta barn och föräldrar som fått hjälp av teamet har upplevt det som värdefullt. Föreläsare: Mikael Rostila, Filip Arnberg, Doris Nilsson och Teresia Ängarne Lindberg. Inspelat den 30 januari 2015. Arrangör: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När en förälder dör

Metoder för stöd när en förälder avlider

Ann-Sofie Bergman är universitetslektor i socialt arbete och presenterar här en kartläggning som Nationellt kompetenscentrum anhöriga har genomfört. I den framgår vilka metoder som är verksamma för att ge stöd till barn vars förälder avlider eller är allvarligt sjuk. Inspelat den 30 januari 2015. Arrangör: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När en förälder dör

Prehospital vård och barn som anhöriga

Linda Frank och Magnus Bjärbo föreläser om hur olika län i Sverige arbetar med att hjälpa barn som mist en förälder. I Jönköpings län har olika aktörer börjat samarbeta och i region Halland har en kartläggning påbörjats för att skapa en bild av hur många barn som drabbats. Inspelat den 30 januari 2015. Arrangör: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När en förälder dör

Samverkan ambulans, sjukvård, primärvård och elevhälsa

Ann Simonsson, Miriam Carlsson och Lenita Pettersson föreläser om hur olika instanser på Höglandet i Jönköpings län samarbetar med målet att säkra barns rätt till stöd vid plötsligt dödsfall i familjen. Inspelat den 30 januari 2015. Arrangör: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Fallstudier vid kvalitativ forskning

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom exempel på hur en fallstudie kan gå till. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.