Titta

UR Samtiden - Livräddning vid vatten

UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Om UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Föreläsningar och diskussioner om livräddning vid vatten. Hur ger man första hjälpen vid hjärtstopp till följd av drunkning? Vad vet vi om antalet fall av drunkningar? Hur ser det förebyggande arbetet ut för att förhindra drunkningar? Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Till första programmet

UR Samtiden - Livräddning vid vatten : Vad händer när hjärtat stannar?Dela
  1. Att Johan Herlitz är sjuk hindrar
    inte att vi följer programmet.

  2. För Anneli Strömsöe,
    som skulle ha nästa, kör dubbelt.

  3. Så hon tar även Johans föreläsning
    "Vad händer när hjärtat stannar?"

  4. Delansvarig
    Svenska hjärt-lungräddningsregistret-

  5. -arbetar inom ambulanssjukvården,
    landstinget och högskolan Dalarna.

  6. Och så är du ändå här.
    Helt fantastiskt.

  7. En varm applåd till Anneli.
    - Varsågod.

  8. Tack för att jag fick komma hit. Det
    var kul att Carina ställde frågan.

  9. Jag tyckte
    att det var jättespännande.

  10. Jag har en sån position där jag är
    lite överallt, men det funkar bra.

  11. Jag har lovat
    att ta Johans föreläsning här.

  12. Det här är säkert en bild
    som man många gånger har sett.

  13. Vad är det som händer när en person
    bara fallet ner medvetslös-

  14. -och inte svarar på tilltal?

  15. Och när man får hjärtstoppet-

  16. -och väl behandling sätts in,
    kommer det att ske en otrolig insats-

  17. -från alla personer
    som är involverade i behandlingen.

  18. Vi har personer där man har bestämt i
    förhand att inte sätta in behandling.

  19. Men vid oväntat hjärtstopp
    är man där och hjälps åt.

  20. Räddningstjänst, polis, lekmän
    i samhället och medicinsk personal.

  21. Först lite om hur hjärtat fungerar.

  22. Man håller alltid normalt...
    En frekvens, hur pulsen är.

  23. Man brukar säga 60-80 per minut.

  24. Den största uppgiften är ju att kunna
    leverera blod till kroppens organ.

  25. Hjärnan är ett jätteviktigt organ för
    att kunna få syresättning i kroppen.

  26. Här ser vi hjärtat.

  27. Det består av fyra hålrum.
    Två mindre i övre delen-

  28. -och två lite större.
    Och de är förmak och kammare.

  29. Vi har hjärtats diastole och systole.

  30. Diastole är när hjärtat är i vila.

  31. Och systole är när hjärtat jobbar,
    när det kontraherar-

  32. -och blodet flödar ut till
    kroppens alla celler och blodkärl.

  33. Här har vi ett hjärta
    där man ser kranskärlen.

  34. Vi har tre kranskärl
    som sitter på utsidan på hjärtat.

  35. Ett kranskärl
    går till höger om hjärtat.

  36. Ett kranskärl går till vänster,
    lite grovt sett.

  37. Och ett kärl försörjer vänstersidan,
    men baksidan på hjärtat.

  38. Vi ska komma ihåg att hjärtat har
    den tjockaste delen på vänster sida.

  39. Det är väsentligt
    att den är genomblödd.

  40. För skulle vi få en hjärtinfarkt där
    kan en stor del av muskeln drabbas.

  41. Det här är en sinusrytm, det är
    den normala hjärtrytmen vi har-

  42. -när vi känner
    en regelbunden, jämn puls.

  43. Varför stannar då hjärtat?
    Ja, det finns olika orsaker.

  44. Vi får inte tillräckligt med blod.

  45. Kranskärlen ska leverera blod till
    hjärtats alla olika delar.

  46. Vi har muskelfunktionen.
    Om en muskel redan är drabbad...

  47. Ärrvävnad
    blir det vid en hjärtinfarkt.

  48. Då kommer den delen av hjärtat
    inte att röra sig som den borde göra.

  49. Vi kan även ha en elektrisk störning
    i retledningssystemet.

  50. Ett system sköter
    hjärtats muskelfunktion-

  51. -ett annat sköter
    den elektriska ledningen.

  52. Så två olika system
    ska jobba tillsammans.

  53. Här kan man då se ett kärl.

  54. Där ser ni på alla tre,
    den här delen i mitten av kärlet-

  55. -att det är en förträngning, en s.k.
    åderförfettning eller -förkalkning.

  56. Förträngningen är en blandning av
    bindväv, celler och fett-

  57. -som kan växa på sig
    och pressas in mot lumen i kärlet.

  58. Det försämrar flödet i kärlen.

  59. Åderförkalkning i samband med hjärt-
    stopp är inte vanligt bland yngre.

  60. Utan det är när man är äldre
    som man får åderförkalkningar.

  61. Här kan vi se en identisk bild.
    Man kan se att det buktar upp.

  62. Det brukar man också kalla för plack
    när det bildas sån här ansamling.

  63. Det kan växa och sen spricka.

  64. Olika innehåll i blodet kan fastna
    och stoppa till helt och hållet.

  65. Det leder då till en hjärtinfarkt.

  66. Här är en beskrivning av
    hur stor infarkten kan vara.

  67. Jag sa att
    det vänstra kranskärlet på hjärtat-

  68. -tar vänster sida,
    och där har vi en tjock vägg.

  69. Så skulle vi få den stora infarkten,
    som den här bilden illustrerar-

  70. -så får man en mycket mer påverkad
    funktion på hjärtat-

  71. -än när du får en liten infarkt.
    Så det är värre att få stopp i-

  72. -det vänstra kranskärlet, för det får
    mer konsekvenser på hjärtmuskeln-

  73. -än när du får det i ett litet kärl
    som drabbar en liten del av muskeln.

  74. När man är äldre och får hjärtstopp
    kan det bero åderförkalkning-

  75. -men när man är yngre
    är det inte det det handlar om.

  76. Då handlar det många gånger om
    ett förstorat hjärta.

  77. Ni har nog hört talas om
    idrottshjärta-

  78. -när hjärtat växer
    och man får förtjockad muskelvägg.

  79. En variant av förstorat hjärta
    är dilaterad kardiomyopati.

  80. En annan, vanligare variant
    är hypertrofisk kardiomyopati.

  81. Men när man pratar om idrottsutövare
    som får plötsliga hjärtstopp-

  82. -är det få man hittar det här på. Det
    är inte alltid just denna sjukdom.

  83. Men det är ändå det man diskuterar
    mycket kring det här.

  84. Vad händer i hjärtat när det stannar?
    Här har vi lite olika rytmer.

  85. Hjärtmuskeln är beroende av
    att retledningssystemet samarbetar.

  86. Retledningssystemet med hjärtmuskeln,
    för att jobba synkront.

  87. De två nedersta rytmerna - ventrikel-
    takykardi och ventrikelflimmer...

  88. Det är där kan vi ge en elstöt. Ni
    har alla hört talas om hjärtstartare.

  89. Man ger en elstöt och kan då
    få i gång hjärtat genom den stöten.

  90. De två övre rytmerna
    är inga sjukliga rytmer på nåt sätt-

  91. -men de kan vara en förvarning om
    att hjärtat inte mår så bra.

  92. Hjärtinfarkt.

  93. När man får en hjärtinfarkt är det
    lätt att det kan uppstå hjärtarytmi.

  94. Man får en oregelbunden rytm som i
    början kan gå en vanlig sinusrytm...

  95. Det är den normala rytmen vi har,
    de flesta av oss-

  96. -som sen kan gå i gång med
    den här oregelbundna rytmen.

  97. Det blir
    anarki bland hjärtmuskelcellerna.

  98. Alla vill leda rytmen. Och när det
    blir kaos av alla hjärtmuskelceller-

  99. -blir det ingen blodvolym som
    kastas ut till kroppens alla organ.

  100. Då står hjärtat still. Då kan man ge
    en stöt på hjärtmuskelcellerna-

  101. -så att de stannar upp och kanske
    börjar om igen i en normal rytm igen-

  102. -och på det sättet kan leverera
    ett blodtryck. Hänger ni med?

  103. Ni får säga till om det går för fort.

  104. Så fort hjärtat stannar
    och blodcirkulationen uteblir-

  105. -kommer hjärnan att påverkas fort.

  106. På bara 4-5 minuter är
    överlevnadschanserna försämrade-

  107. -för att behålla
    en bra funktion i hjärnan.

  108. Vad kan sjukvården göra för att
    lyckas ifall det sker ett hjärtstopp?

  109. Tiden är en jätteviktig faktor.

  110. Får man ett hjärtstopp är det viktigt
    att man kan börja med insatser.

  111. Både i ambulansen
    och i samhället eller var man är.

  112. Att börja med hjärt-lungräddning
    och defibrillera, och larma.

  113. I sjukvården har vi sen
    mer medicinska avancerade insatser.

  114. I slutet på 60-talet så var det en
    man från Irland som hette Pantridge.

  115. Han var först med mobil defibrillator
    och kunde komma ut i samhället.

  116. Man flyttade ut sjukvården i en bil.

  117. Det ansågs vara helt absurt,
    men där är vi i dag.

  118. Så han var otrolig unik
    och fick mycket emot sig i början.

  119. Där har vi honom på bild.

  120. Här är bilder på gamla ambulanser.

  121. Nu närmar vi oss dagens ambulanser.

  122. En annan variant. Leif Svensson
    är hjärtstoppsforskare i Stockholm.

  123. Med den här bilden vill Johan säga...

  124. Vi har ambulanser
    och vi behöver köpa tid.

  125. Kan vi också komma fram
    där vi inte tar oss fram med bil-

  126. -kan man ha motorcykel eller cykel.

  127. Ju snabbare vi kan ta oss fram
    för att köpa oss tid-

  128. -desto större fördel.
    Här är ett land... Jag vet inte var.

  129. Men där använder man
    motorcykelambulans.

  130. En liten illustration om vårdkedjan.

  131. Ambulansen kommer på plats
    med medicinsk kunskap.

  132. En patient
    har ont i bröstet i detta fall.

  133. Sjukvården börjar redan ute i hemmet.

  134. Man undersöker
    och ser vad som har hänt.

  135. Man kopplar upp ett EKG.
    Och mannen har fått syrgas.

  136. En annan situation här,
    från OLA-ambulansen i Göteborg.

  137. Man börjar transportera patienten.
    Man tar EKG.

  138. Man kanske sätter en infart för att
    ge smärtstillande. Man ger syrgas.

  139. Man ser att han ringer. Han ringer
    akuten eller hjärtavdelningen.

  140. De kanske får ta emot ett EKG
    som man skickar digitalt.

  141. De avläser om det är en patient som
    ska direkt upp till hjärtavdelningen-

  142. -så att de kan åtgärda
    nånting i kranskärlet.

  143. Allt för att köpa tid.

  144. Där svarar kanske en hjärtläkare
    som tar emot och bedömer EKG:et.

  145. Här har man kommit till sjukhuset.
    Patienten med hjärtstartare i knät.

  146. Man har kopplat upp
    och ser hur hjärtat slår.

  147. I det här fallet
    blev det direkt till laboratoriet-

  148. -där man vill göra
    en kranskärlsröntgen.

  149. Man tar emot här och förbereder.

  150. Det man gör... Här, återigen,
    visas kranskärlen på hjärtat.

  151. Man vill titta i kärlen
    ifall det är nån förträngning.

  152. För att komma in till kranskärlen
    måste man ha nån infart-

  153. -där man kan stoppa in
    en tunn kateter.

  154. Man går via ljumsken, handlederna
    eller armvecket, via artärer.

  155. Man gör ett insticksställe
    och skjuter in en tunn kateter-

  156. -så att man kommer fram till
    hjärtats kranskärl.

  157. Det gör man via röntgen,
    så man ser hela tiden vad som sker.

  158. Här är en rörlig bild.
    Man har gått in med katetern.

  159. Man har en förträngning som man
    börjar vidga och försöker pressa ut.

  160. I det här fallet lägger man en stent.

  161. Man lägger som ett nät,
    nån form av metallnät-

  162. -där man pressar ut förträngningen.

  163. Sen finns nätet kvar.

  164. Det kontrollerar man
    efter att behandlingen är slut.

  165. I tillägg får patienten även
    andra mediciner i tablettform.

  166. Här är också en visning med katetern.

  167. Det här är en röntgenbild.

  168. Här gör man en vidgning av den högra
    sidan på kranskärlet på hjärtat.

  169. Ni tittar på bilden till vänster.

  170. Då kan ni ana en liten förträngning
    som är inringad.

  171. Efter vidgningen
    har du ett helt annat flöde.

  172. Man ser ett bredare kärl med flöde.

  173. I kranskärlen sprutar man kontrast
    för att röntga och se flödet.

  174. Ibland har man patienter
    som har drabbats av hjärtstopp.

  175. Nu pratar vi om infarktpatienter,
    den här har inte fått hjärtstopp.

  176. Men ibland får patienten
    ett hjärtstopp.

  177. Men den vanligaste orsaken är att
    man har fått en hjärtinfarkt förut.

  178. Om man får tillbaka cirkulationen
    i och med att hjärtstoppet behandlas-

  179. -men är medvetslös fortfarande...
    För så kan det vara.

  180. Du kanske inte klarar av
    att andas själv och du är medvetslös.

  181. Då inleder man en s.k. kylbehandling.

  182. Syftet är
    att behålla kroppens alla celler-

  183. -framförallt hjärna och hjärta.

  184. För att skona dem
    så mycket man bara kan.

  185. Här har det...

  186. Här har Johan en temperatur på
    32,5-33,5 som måltemperatur.

  187. I dag har vi
    en stor studie här i Sverige-

  188. -tillsammans med centra
    internationellt.

  189. Man tittar på
    en temperatur runt 36 som målvärde.

  190. Man behöver alltså inte kyla
    så pass mycket.

  191. Viktigast är att inte få feber
    i samband med hjärtstopp.

  192. Så det här är en behandling
    som används mycket i dag.

  193. För att kyla kroppen
    har man kalla vätskor.

  194. Man sätter på en kyldräkt
    och har kalla infusionsvätskor-

  195. -i armhålan, ljumsken, där vi har
    stora kärl som blodet flödar igenom.

  196. Man sederar, d.v.s. söver patienten.

  197. Patienten har hjälp med andningen.
    Den ligger oftast i respirator.

  198. Muskelrelaxantia innebär att ge
    ett muskelavslappnande medel-

  199. -så länge patienten ligger i
    den här behandlingen.

  200. Då ligger man på
    intensivvårdsavdelningen.

  201. När man inte har haft
    en hjärtinfarkt-

  202. -som har varit
    orsaken till hjärtstoppet-

  203. -kan det vara att man har en
    elektrisk störning i själva systemet.

  204. I de fallen kan det bli aktuellt
    att få en inplanterbar defibrillator.

  205. En liten hjärtstartare
    som man opererar in i kroppen-

  206. -för att sannolikheten
    är så pass stor-

  207. -att du kan drabbas av den här rytmen
    igen som då leder till hjärtstopp.

  208. Den lilla defibrillatorn
    ger några stötar inne i kroppen-

  209. -och kan rädda patienten så
    att den får behålla sin cirkulation.

  210. Vad kan man göra som närstående
    när hjärtat stannar?

  211. Ja, i den här idrottssituationen-

  212. -står man bara och tittar på
    den som har fallit ihop.

  213. Det är det sämsta man kan göra
    när en person faller ihop.

  214. Man måste larma tidigt, påbörja HLR
    och gärna använda hjärtstartare.

  215. Det är de tre viktigaste åtgärderna
    som måste initieras väldigt fort.

  216. Att stå och titta och lägga på en bår
    hjälper inte, för då kan det gå illa.

  217. Vi har "kedjan som räddar liv"
    i vårt utbildningsmaterial för HLR.

  218. Det känner ni alla till.
    Man vill titta på varningssignaler.

  219. Har nån ont i bröstet
    kanske man ska larma redan då-

  220. -för risken finns för hjärtstopp.
    Tidig HLR, tidig defibrillering.

  221. Och sen att man tar hand om
    vården på sjukhuset.

  222. Bl.a. det här med kylbehandling
    eller inopererad defibrillator.

  223. Här ser ni
    dess betydelse för överlevnad.

  224. Larmar vi tidigt, inom två minuter-

  225. -har du
    den största överlevnadschansen.

  226. Ju tidigare du larmar desto snabbare
    aktiveras kedjan att få hjälp.

  227. Tidig HLR.
    Här är den vanliga undersökningen.

  228. Man lyfter, tittar
    om patientens bröstkorg lyfter sig.

  229. Det är bilder som ni känner igen,
    så jag tar dem snabbt.

  230. När vi tittar på B-HLR,
    alltså bystander-HLR...

  231. Att få hjälp av nån
    innan medicinsk personal på plats.

  232. Har vi fått en bystander-HLR-

  233. -d.v.s. nån har ingripit inom ett par
    minuter innan ambulansen är framme-

  234. -har vi
    mycket större chans till överlevnad.

  235. Så det är ett viktigt budskap
    vi har att sprida.

  236. Att få hjälp av lekmän, organis-
    ationer som räddningstjänst, polis...

  237. Vad som helst som kan ingripa för
    tidigt larm och tidig behandling.

  238. När man tittar på defibrilleringen...
    Den nedersta raden är minuter.

  239. Och så procent andel levande.

  240. Som läget är i dag är
    den första defibrilleringen-

  241. -i medel efter 13-14 minuter,
    och det är otroligt lång tid.

  242. Man skulle behöva göra det mycket
    tidigare för att öka överlevnaden.

  243. När man har lagt till...
    De flesta län-

  244. -har räddningstjänsten
    som hjälper till.

  245. Då sänker man det till under 10
    minuter för första defibrilleringen.

  246. Det betyder mycket att få in 3-5
    minuter på att defibrillera tidigare.

  247. Om vi får utbildade lekmän...

  248. I Stockholm finns lite olika projekt.
    Det kanske Andreas kan svara mer på.

  249. Men om vi får folk på plats
    mycket tidigare än så-

  250. -som i det här fallet 5-6 minuter-

  251. -har vi större chans ändå
    till överlevnad.

  252. Det som har pågått här i Stockholm
    är SMS-livräddning.

  253. Då kan vi påverka överlevnaden genom
    att vi är på plats tidigt.

  254. En hjärtstartare har ni säkert
    alla sett. Det finns olika varianter.

  255. Vissa hjärtstartare har ingen skärm
    utan är bara en apparat med knappar-

  256. -som säger vad man ska göra.

  257. Man kopplar upp två elektroder
    och gör vad den säger.

  258. Här ser vi illustrativt
    hur det går till.

  259. I dag har vi ändå problem med
    just det här med varningssignaler.

  260. När en patient hemma... Vi ska komma
    ihåg när vi pratar om hjärtstopp-

  261. -att 70 procent av alla hjärtstopp
    utanför sjukhuset, sker i hemmet.

  262. Har man då bröstsmärtor ska man
    inte ignorera det och somna om.

  263. Man säger till en anhörig
    att man har ont i bröstet.

  264. För det kan vara en
    tidig varningssignal för hjärtstopp.

  265. Det här var en kampanj man drev
    i Göteborg i början på 90-talet.

  266. Den hette "Hjärta-smärta 90 000".
    Det kanske var startskottet-

  267. -i Sverige, där man drev ett projekt
    för att värna om HLR-utbildning.

  268. Fördröjningstid...
    Tiden är en viktig parameter.

  269. Det är viktigt att tala om
    när man inte mår bra.

  270. Bröstsmärtor
    kan indikera varningssignaler.

  271. Anhörig är viktig för att kunna larma
    och kanske börja med behandling-

  272. -eller få nån annan att hjälpa till.

  273. Sjukvården är också nåt man måste
    jobba med för att påverka tiden.

  274. Det ser olika ut i länen
    hur vi jobbar.

  275. Vi har nationella riktlinjer
    och HLR-utbildning-

  276. -men alla
    jobbar inte på lika villkor.

  277. Om vi tittar i början på 90-talet,
    då ligger vi runt 40 procent-

  278. -som fick bystander-HLR
    innan ambulans kom fram.

  279. I dag så ligger vi runt 70 procent.

  280. En otrolig ökning.

  281. Sen har man nog rapporterat fler fall
    än på 90-talet-

  282. -men absolut
    att bystander-HLR har ökat.

  283. Överlevnaden i början på 90-talet
    låg på knappa 5 procent.

  284. I dag ligger vi på nästan 11 procent.
    Det är jättelite ändå.

  285. Andra länder ligger på över 20
    procent. Några enstaka, i alla fall.

  286. Det kan bero på
    vilka patienter man har tittat på.

  287. Alla som vi försöker rädda
    som överlever...

  288. Vad har de för hjärnfunktion sen,
    hur mår de?

  289. Sen ett par år
    följer vi upp alla överlevare.

  290. Alla län är inte i gång,
    men vi har börjat föra enkätstudier.

  291. Hur mår
    den som har överlevt ett hjärtstopp?

  292. Blir många otroligt handikappade
    efter det och inte har nåt liv kvar?

  293. Men de flesta mår
    efter omständigheterna mycket bra.

  294. 95 procent
    klarar vardagen helt normalt.

  295. Men det har gett olika konsekvenser
    av hur man mår.

  296. Man kanske är rädd att det ska hända
    igen. Sånt har vi börjat följa upp.

  297. Sen får vi se vad ni frågar.

  298. I Stockholm, som ni säkert
    känner igen från reklamkampanjer-

  299. -har man projektet Salsa-

  300. -och nåt som heter Sams, bland annat.

  301. Där aktiverar man
    räddningstjänst, ambulans samtidigt.

  302. Flera enheter aktiveras samtidigt
    för att kunna påverka tiden-

  303. -till behandling.

  304. Hjärtstartare är också
    nånting man jobbar mycket med.

  305. Det har skett mycket i Stockholm.
    Alla hjärtstartare ska registreras-

  306. -i ett hjärtstartarregister.

  307. Det går framåt,
    men det är jättemycket jobb.

  308. Men det är nånting att koppla ihop-

  309. -så att lekmän som larmas ut
    vet var hjärtstartare finns nånstans-

  310. -som man kan ta hjälp av.

  311. Johan har här
    en bild på Stig Holmberg-

  312. -som faktiskt är den person
    som grundade allting här i Sverige-

  313. -med hjärt-lungräddning
    i början på 80-talet.

  314. Stig, vad kan han vara nu?
    Runt 85 år, tror jag.

  315. Han är fortfarande uppdaterad
    och vill veta vad som händer.

  316. Han är med på sitt vis.

  317. Han har varit
    en stor, drivande person i detta-

  318. -som Johan Herlitz
    har jobbat mycket med.

  319. Ja. Och det här
    tror jag att ni är så pålästa i.

  320. Johan ville bara summera lite.

  321. Vad händer när hjärtat stannar?
    Man är medvetslös. Larma direkt.

  322. Starta HLR. Hjärtstartarnas hjälp.
    Var finns hjärtstartarna?

  323. Finns nån i närheten?
    Ska vi använda den?

  324. Den ska man koppla upp
    så fort man kan.

  325. Nu pratar vi bara om hjärtstopp
    som sker utanför sjukhus.

  326. Registren separerar vi.
    Det kommer jag att prata mer om sen.

  327. Det är ungefär 500 personer
    som överlever, drygt 10 procent.

  328. Drygt 5 000 patienter behandlas för
    hjärtstopp utanför sjukhus årligen.

  329. Vi hoppas givetvis
    att det blir fler som överlever.

  330. Vi jobbar med dessa viktiga faktorer
    - tid, HLR och defibrillering.

  331. Då får jag tacka i stället för Johan.
    Det var det han skulle förmedla.

  332. Vi hoppas att ni har fått
    nåt budskap av mig också.

  333. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad händer när hjärtat stannar?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Annelie Strömsöe, anestesisjuksköterska och lektor vid Högskolan Dalarna, föreläser om vad som händer vid ett hjärtstopp. Det finns flera orsaker till hjärtstopp men när det väl inträffar är det av största vikt att så snabbt som möjligt sätta in behandling, till en början hjärt- och lungräddning, som sedan avlöses av sjukvård i olika steg. Ju tidigare behandling desto större är chansen att patienten överlever. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Fysisk ohälsa
Ämnesord:
Akutvård, Allmän medicin, Angiologi, Blodkärl, Cirkulationsorganen, Hjärt-lungräddning, Hjärta, Hjärtstillestånd, Hälso- och sjukvård, Kardiologi, Livräddning, Medicin
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Riktlinjer vid första hjälpen

Lars Adamsson från Röda korset berättar om Svenska Första hjälpen-rådet som utbildar och ger ut riktlinjer gällande första hjälpen. Målsättningen är att fler personer ska ges en omedelbar och korrekt första hjälp vid sjukdom och olycksfall, vilket kan rädda många liv. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Vad händer när hjärtat stannar?

Annelie Strömsöe, anestesisjuksköterska och lektor vid Högskolan Dalarna, berättar vad som händer vid ett hjärtstopp. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Utbildning i hjärt- och lungräddning

I Sverige finns register över alla som har fått utbildning i hjärt- och lungräddning samt alla som fått hjärtstopp vilket gör att man kan få information om vad livräddarinsatserna har haft för effekt, berättar Annelie Strömsöe, anestesisjuksköterska och lektor vid Högskolan Dalarna. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Etik vid drunkning

Samuel Sandboge föreläser om etiska principer vid drunkning. Vi möter livräddaren Håkan Söderlund som räddade skepparen Anders Waldvik från att drunkna. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Kommuner och livräddning

Bo Jensen, säkerhetsstrateg i Haninge kommun, och Carina Kiejstut, koordinator hjärt- och lungräddning på Svenska livräddningssällskapet, berättar om kommunalt risk- och säkerhetsarbete. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Hur många drunknar varje år?

Jan Schyllander, utredare på myndigheten för samhällsskydd och beredskap, föreläser om drunkningsolyckor och drunkningstillbud. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Så jobbar en livräddare

Åsa Jansson, livräddare och brandman, berättar om livräddningsverksamheten på svenska stränder. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Hjälp vid drunkning och nedkylning

Hjärtstopp vid drunkning är bara en liten del av den totala mängden hjärtstopp som inträffar i Sverige, berättar Andreas Claesson, verksam vid HLR-rådet och Hjärtstoppscentrum vid Karolinska Institutet/Södersjukhuset. Men vad vet vi om drunkningsolyckor? Hur många överlever och hur många drunkningsolyckor sker? Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Döva barns språkutveckling

En läkares perspektiv på CI

Inger Uhlén är överläkare och specialist på hörsel- och balansfrågor och ger sitt perspektiv på cochleaimplantat (CI). Hon berättar om att CI ger så pass mycket hörselinformation till hjärnan att den kan utveckla ett talspråk. Hon säger också att hon tror att det är bra att alla döva barn lär sig teckenspråk och att barn kan lära sig babytecken väldigt tidigt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Krigarprinsessorna

17-åriga Vera och 18-åriga Jenny har båda haft en jobbig uppväxt. Deras delade erfarenheter ledde dem till ett mycket speciellt stall i Västmanland. I stallet har de fått hjälp och stöd. Genom att rida och ta hand om hästarna började Vera och Jenny att ta kontrollen över sina liv. Hör historien om hur ett stall med hästar kunde hjälpa två människor att lägga ett smärtsamt förflutet bakom sig.