Titta

UR Samtiden - När en förälder dör

UR Samtiden - När en förälder dör

Om UR Samtiden - När en förälder dör

Föreläsningar och samtal från konferensen "Stöd till barn när förälder oväntat avlider". Vad finns det för rutiner och stöd kring barn när en förälder dör? Socialstyrelsen har kartlagt hur strukturer och rutiner ser ut. Några goda exempel lyfts fram. De utmärker sig genom samarbete mellan olika aktörer för att snabbt finnas till hands för barnen. Konferensen hölls i Arbetets museum i Norrköping den 30 januari 2015. Arrangör: Nationellt kompetenscentrum för anhöriga.

Till första programmet

UR Samtiden - När en förälder dör : Metoder för stöd när en förälder avliderDela
  1. Här ser ni kunskapsöversikten som jag
    har gjort med Elisabeth Hansson.

  2. Vi jobbar båda på
    Nationellt kompetenscentrum anhöriga-

  3. -och jag jobbar också som lektor i
    socialt arbete på Linnéuniversitetet.

  4. Den här kunskapsöversikten
    finns i fulltext på webbsidan-

  5. -och den är ganska lång,
    så vi har gjort en kortversion-

  6. -som kommer nu i dagarna
    och är lite mer lättillgänglig.

  7. Den här dagen handlar ju om
    när en förälder plötsligt dör-

  8. -men i kunskapsöversikten är det
    inte bara den situationen som berörs-

  9. -utan även när en förälder
    avlider efter sjukdom.

  10. Då ska vi se...

  11. Syftet
    med den här kunskapsöversikten var-

  12. -att systematiskt sammanställa
    kunskap om verksamma metoder-

  13. -för att ge stöd till barn när en
    förälder eller omsorgsperson avlider.

  14. Ett annat syfte var att identifiera
    fortsatta kunskapsbehov.

  15. Här ser ni frågeställningarna
    vi har arbetat med.

  16. Kortfattat
    kan man uttrycka dem så här:

  17. Vad vet vi om effekter av
    olika stödinterventioner för barn-

  18. -när en förälder avlider?

  19. Vilka metoder finns,
    och vad behöver vi veta mer?

  20. I den här kunskapsöversikten
    tar vi också upp annan forskning-

  21. -om det här med omfattning
    och konsekvenser för barn-

  22. -när de drabbas av
    förlusten av en förälder.

  23. Vi tar upp riskfaktorer
    och skyddande faktorer-

  24. -barnens behov beroende på ålder
    och utveckling, och sorgeprocessen.

  25. Men framför allt handlar det om
    effekter av interventioner.

  26. Det var ju så här att vi fick
    söka i databaser efter studier-

  27. -där man har gjort utvärderingar
    med fokus på effekter.

  28. Vi hade kriterier för vilka studier
    som skulle ingå i kunskapsöversikten-

  29. -och det var de här kriterierna:

  30. Interventionen ska riktas till barn,
    eller till barn och förälder.

  31. Vissa interventioner
    riktas bara till föräldrar-

  32. -men dem har vi inte tagit med,
    utan barnen ska vara inkluderade.

  33. Studiedesign var det också krav på.

  34. Det var dels det som kallas
    randomiserad kontrollerad studie-

  35. -där man har en kontrollgrupp, men
    också kvasiexperimentella studier-

  36. -där det finns en jämförelsegrupp-

  37. -så att man kan jämföra
    två gruppers resultat.

  38. Skillnaden är att det inte
    är slumpvis mellan grupperna där.

  39. Det finns inte så många studier
    på området, så vi tog också med-

  40. -studier där man använt
    pre-test och post-test-

  41. -vilket innebär att man gör mätningar
    före och efter interventionen.

  42. Det skulle också finnas utfallsmått
    som visar om interventionen-

  43. -har varit till hjälp,
    om den har haft effekt för barnen.

  44. Här kan man se lite av
    hur det går till:

  45. Vi sökte i sex olika databaser-

  46. -och fick över 1 700 referenser
    som vi skulle gå igenom.

  47. Man får göra sorteringar i olika led-

  48. -och det landade först på
    15 artiklar-

  49. -och sen hittade vi en till
    i en referenslista-

  50. -så 16 vetenskapliga artiklar
    byggde den här kunskapsöversikten på.

  51. Vi har också hittat
    kunskapsöversikter inom området-

  52. -som har gjorts tidigare: de här
    tre internationella översikterna.

  53. Men skillnaden är att det handlar om
    barn som har förlorat en närstående.

  54. Det handlar inte just om en förälder-

  55. -och vi tyckte att det var viktigt
    att det handlade just om det.

  56. Det har ju särskilt stora
    konsekvenser för barnen.

  57. Som jag sa
    så är det ganska få studier-

  58. -som motsvarar de här kriterierna,
    men vi hittade 16 referenser.

  59. Och metoderna
    som man har arbetat med-

  60. -är både familjestöd
    och föräldrastöd.

  61. -främst föräldrastöd
    där barnen också funnits med-

  62. -stöd till barn i gruppverksamheter
    och vid lägerverksamheter.

  63. En anledning till att det var så få
    studier är att en del försvinner-

  64. -för att det är
    blandade grupper av barn.

  65. Det kan vara många olika skäl till
    att man får stöd i en grupp-

  66. -inte bara
    att man har förlorat en förälder-

  67. -utan det kan vara en farmor, mormor
    eller en släkting eller så.

  68. Det är inte så många
    som är inriktade på-

  69. -stöd bara just till barn
    när en förälder har avlidit.

  70. Därför tog vi bort vissa studier, och
    andra tog vi bort av kvalitetsskäl-

  71. -för att det har varit små
    populationer eller stort bortfall-

  72. -så att det blir svårt att uttala sig
    om resultatet av interventionen.

  73. Jag tänkte visa-

  74. -exempel på
    de metoder som vi hittade.

  75. De tre första är-

  76. -gruppverksamheter som riktas
    just bara till barnen.

  77. Bereavement Groups For Inner-city
    Children är en gruppverksamhet-

  78. -för barn
    i ett särskilt utsatt område.

  79. Nästa, CampMAGIC,
    är en lägerverksamhet-

  80. -där barn från olika håll
    träffas på ett läger över en helg.

  81. I just den studien
    var det en stor andel av barnen-

  82. -som hade drabbats av att en förälder
    hade avlidit plötsligt.

  83. Den tredje, Writing For Recovery,
    är en studie-

  84. -som handlar om
    stöd till flyktingbarn-

  85. -som har förlorat en förälder
    i en katastrof såsom ett krig.

  86. Nästa studie är den äldsta
    och handlar om familjeterapi.

  87. Den är från 1985 och mäter
    effekten av interventionen-

  88. -och den tog vi med
    för att det är en äldre studie-

  89. -och riktad till hela familjen.

  90. I nästa studie,
    Parent Guidance Program-

  91. -riktas stödet främst till föräldern,
    som man hör av namnet-

  92. -men barnen är också med på samtal.

  93. Samtal förs både med hela familjen,
    bara förälder och bara barn-

  94. -när en förälder är sjuk
    och avlider i cancer-

  95. -så det sträcker sig över längre tid
    och ger stöd till hela familjen.

  96. Och sen har vi
    det program som är mest beforskat:

  97. Det amerikanska
    Family Bereavement Program.

  98. Som ni ser i parenteserna så är det
    många studier om samma program-

  99. -så det finns mycket kunskap
    om det programmet.

  100. Och i de studier
    som handlar om dödsorsaker-

  101. -har man också jämfört med
    hur det ser ut i övrigt-

  102. -och det ska vara representativt
    för de här familjerna.

  103. Lite om de här interventionerna-

  104. -som främst riktas till barnen.
    Vad är det man vill hjälpa till med?

  105. Det handlar mycket om att normalisera
    barnets upplevelse efter förlusten.

  106. Man kanske tycker
    att man reagerar konstigt-

  107. -och får träffa andra barn
    som har varit med om liknande saker.

  108. Och som vi har hört tidigare-

  109. -är det väldigt kunniga gruppledare
    i de här interventionerna-

  110. -med hög utbildning.
    Det handlar också om kunskap.

  111. Det handlar om att ge stöd,
    att skapa en trygg miljö-

  112. -där barn
    kan uttrycka tankar och känslor-

  113. -för att underlätta sorgeprocessen
    och förbättra barnens hälsa.

  114. Sen var det ganska många
    av de här interventionerna-

  115. -som riktade sig till hela familjen,
    alltså både till barn och föräldrar-

  116. -för man har sett hur viktig
    föräldern är i det här sammanhanget.

  117. Många gånger
    när den ena föräldern dör-

  118. -drabbas ju den kvarvarande föräldern
    också väldigt hårt av sorgen-

  119. -och det blir många gånger svårt
    att stödja sitt barn.

  120. Det är mot bakgrund av det
    som har man sett-

  121. -att när barnet drabbas
    och behöver som mest stöd i sitt hem-

  122. -så kanske det minskar istället,
    för en del barn i alla fall.

  123. Och därför går det här mycket ut på
    att stödja föräldrarna-

  124. -för att de också ska kunna
    stödja sina barn.

  125. Man försöker förbättra
    även deras hälsa-

  126. -och främja
    kommunikationen i familjen-

  127. -för det kan bli så
    att man inte pratar om det.

  128. Det kan bli tyst i många familjer.

  129. Barnen vågar inte prata om det,
    för de märker att det är känsligt.

  130. De vill inte störa sin förälder,
    som de vet har det svårt.

  131. Så de programmen syftar till-

  132. -att förbättra kommunikationen
    mellan barn och förälder-

  133. -och underlätta sorgeprocessen
    för båda-

  134. -och stödja föräldrarna
    i föräldraskapet-

  135. -och öka stabiliteten
    och förutsägbarheten för barnen.

  136. För de har sett i studier-

  137. -att förlusten av en förälder
    kan leda till-

  138. -att barnen är med om ytterligare
    förluster av olika saker.

  139. Det kan vara till exempel försämrad
    ekonomi och att man måste flytta-

  140. -så kallade sekundära förluster.

  141. Då har det stor betydelse
    att man försöker-

  142. -skapa så mycket stabilitet och
    kontinuitet som möjligt för barnen.

  143. Då går vi vidare.

  144. De studier vi har analyserat
    är från 1985 till 2014-

  145. -och de flesta är som sagt från USA.

  146. Många av dem är
    randomiserade kontrollerade studier.

  147. Det finns väldigt många
    sådana här utfallsmått-

  148. -som mäter om en viss metod
    har haft effekt för barnen.

  149. Som ni ser
    har jag skrivit upp många olika här.

  150. Men även när man mäter till exempel
    ångest eller depressiva symtom-

  151. -så kan det vara olika utfallsmått
    som används i olika studier.

  152. Och väldigt många har fokus på
    barnens psykiska hälsa.

  153. Sen finns det några som även
    har tittat på den fysiska hälsan-

  154. -för man har sett
    hur till exempel stress-

  155. -som påverkar
    även barnens fysiska hälsa-

  156. -och på skolsituationen,
    som också är viktig.

  157. De flesta studier rör barn
    från skolåldern och uppåt.

  158. Samtidigt vet man
    från den här forskningen-

  159. -att de yngsta barnen
    kan drabbas väldigt hårt.

  160. Men vi har bara hittat en studie med
    yngre barn, den om familjeterapi.

  161. Annars är det barn
    från skolåldern och uppåt-

  162. -som är med i studierna. Och det är
    en väldig variation i insatserna:

  163. Från bara 90 minuter,
    en väldigt kort-

  164. -och upp till ett års kontakt,
    som det är i ett av programmen.

  165. I kunskapsöversikten
    som vi har skrivit-

  166. -beskriver vi metoderna
    ganska detaljerat.

  167. Man kan läsa det
    innan man läser studierna.

  168. Vissa studier har lång
    uppföljningstid.

  169. För The Family Bereavement Program
    har man gjort uppföljningar-

  170. -upp till sex år efter att familjerna
    deltog i programmet.

  171. Så de bidrar med mycket.

  172. Sammantaget så ser vi av de här
    studierna att interventionerna-

  173. -även de kortvariga,
    har gett effekter för barnen.

  174. Så det ser lite hoppfullt ut.

  175. Barnens hälsa, sorg, beteende
    eller självkänsla kan man visa då-

  176. -och det här med sorg,
    stress och negativa händelser.

  177. Även vad gäller föräldraförmågan
    och föräldrars hälsa finns studier-

  178. -som har visat att de här
    interventionerna kan förbättra.

  179. Om det här amerikanska programmet
    finns 10 studier från 1992 till 2014-

  180. -där man har gjort
    effektutvärderingar.

  181. Och när man har utvecklat programmet
    så har man gjort det utifrån-

  182. -riskfaktorer och skyddsfaktorer.

  183. 1992 publicerades den första studien-

  184. -och utifrån erfarenheten
    av det programmet-

  185. -har man alltså vidareutvecklat
    det här programmet.

  186. Sen är det ett nytt program
    från 2003 och studier framåt.

  187. Och där har man tagit fasta på
    att man måste stödja föräldrarna.

  188. I det första
    handlade det mer om barnen-

  189. -och nu har man parallella grupper
    för barn och föräldrar-

  190. -men även gemensamma möten
    där man träffas i familjesamtal-

  191. -för att främja kommunikationen
    mellan barn och förälder-

  192. -men även stödet till
    bara barnen och bara föräldrarna.

  193. I de här studierna
    kan man se betydelsen av-

  194. -en trygg miljö för barnen
    där de får utrymme för sorgen-

  195. -och kan förstå vad som har hänt
    och sina egna reaktioner.

  196. Och här framkommer tydligt
    vikten av att involvera föräldrarna-

  197. -och ge stöd till dem
    så att de kan stödja sina barn-

  198. -och vikten av kommunikation
    mellan barn och förälder-

  199. -och kontinuitet och stöd,
    och upplevelsen av stöd.

  200. I de metoder där man bara
    jobbar med hela familjen-

  201. -finns det en risk
    att barnens röst försvinner.

  202. När man mätt effekter har man sett-

  203. -att föräldrarna har fått mer hjälp
    än barnen av de interventionerna.

  204. De här stödinterventionerna
    har visat sig också kunna förebygga-

  205. -att barn utvecklar svårare problem
    efter förlusten av en förälder.

  206. I det här Family Bereavement Program-

  207. -har man sett
    efter att ha gjort många studier-

  208. -att det är de som inte
    hade så svåra problem inledningsvis-

  209. -som har kunnat
    tillgodogöra sig programmet bäst.

  210. Det finns också några studier
    i kunskapsöversikten där vi ser-

  211. -att en del barn
    faktiskt mådde sämre efteråt.

  212. Det kunde bero på
    att de var med om fler förluster-

  213. Vissa barn är med om fler dödsfall-

  214. -eller att det händer väldigt många
    andra tråkiga livshändelser.

  215. En del barn behöver mer omfattande
    hjälp, det är väldigt tydligt.

  216. I korthet kan man säga om det-

  217. -att det behövs särskild
    uppmärksamhet på de yngre barnen-

  218. -som man vet mindre om på det viset.

  219. -men som löper större risk,
    som vi har hört tidigare-

  220. -och barn som har förlorat
    sin närmaste anknytningsperson.

  221. Det är ju svårare att förlora
    de allra närmaste personerna.

  222. Och barn och föräldrar
    som saknar stöd.

  223. En del har ju mycket stöd av sina
    närmaste i familj och nätverk-

  224. -och för andra ser det inte ut så,
    och då blir det ännu viktigare.

  225. Och så gäller det barn
    med erfarenhet av tidigare förluster-

  226. -och om det har funnits psykisk
    ohälsa hos något barn eller förälder-

  227. -så är det också nånting som man
    ska vara särskilt uppmärksam på.

  228. Och så har vi det har som vi har haft
    uppe här idag: traumatiska dödsfall.

  229. Traumatiska dödsfall kan också vara-

  230. -vid svåra sjukdomar och upplevelser,
    förknippat med det.

  231. Som jag sa så gällde det den närmaste
    personen, anknytningspersonen-

  232. -men man kan också ha en komplicerad
    relation till den som avlider-

  233. -och det kan också vara väldigt svårt
    och väcka dubbla känslor.

  234. Och så det sista:
    lite om det här med kunskapsbehov.

  235. Det var ju få studier ändå-

  236. -så det behövs fler studier
    med fokus på effekter.

  237. Som jag sa
    så fanns det några studier-

  238. -där man har följt upp barnen så
    långt som 6 år efter interventionen.

  239. De är jätteintressanta,
    och man ser att det håller över tid.

  240. Fortfarande ser man skillnader
    mellan grupperna-

  241. -men det behövs fler såna studier
    med så långa uppföljningstider.

  242. Och det är viktigt att de inte är för
    små, att man har större populationer-

  243. -för att man ska kunna
    jämföra olika barn-

  244. -till exempel yngre och äldre
    och flickor och pojkar.

  245. Där har man också sett skillnader-

  246. -att man har olika nytta
    av en intervention.

  247. Och det gäller även
    mammor och pappor.

  248. Och de yngre barnen behöver vi också
    involvera på nåt sätt-

  249. -för att kunna se hur man bäst
    anpassar interventionerna efter dem.

  250. Sen har vi barn
    som förlorar båda föräldrarna-

  251. -eller förlorar den enda föräldern
    och inte har någon kvar.

  252. Det fanns inte med i studierna
    utan är snarare en tanke vi har fått:

  253. Att det är ganska mycket fokus på-

  254. -att det är en kärnfamilj
    där en förälder avlider.

  255. Det är ju mest amerikanska studier
    som vi har läst.

  256. Där såg vi en större risk
    för barn som förlorar sin mor-

  257. -och där funderade vi mycket på
    om det var relevant i Sverige-

  258. -men det har vi ju hört nu
    att det är.

  259. Man behöver ha fokus på dem också,
    det kan faktiskt finnas en skillnad.

  260. Det sista handlade om
    det här med utfall.

  261. Man behöver fundera på vad det är
    för utfallsmått man ska använda-

  262. -och lyssna på barnen själva
    utifrån deras perspektiv.

  263. Så, tack!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Metoder för stöd när en förälder avlider

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ann-Sofie Bergman är universitetslektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet och presenterar här en kartläggning som Nationellt kompetenscentrum anhöriga har genomfört. I den framgår vilka metoder som är verksamma för att ge stöd till barn vars förälder avlider eller är allvarligt sjuk. Det handlar om direkt stöd till drabbade barn men även att ge den kvarlevande föräldern stöd. Kartläggningen visar att de flesta insatser som görs hjälper till att förbättra barnens psykiska hälsa. Stöd kan förebygga att barn utvecklar problem efter förlusten av en förälder. Särskild uppmärksamhet behövs kring vissa barn, som yngre barn eller barn som har stöd av få andra anhöriga. Inspelat den 30 januari 2015 på Arbetets museum i Norrköping. Arrangör: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn
Ämnesord:
Barn och döden, Barnpsykologi, Människan inför döden, Psykologi, Sorg, Sorgearbete, Tillämpad psykologi, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - När en förälder dör

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När en förälder dör

Inledning: Fokus på barnet

Hur kan vi stötta barn som mister en förälder? Anita Jerberger är regionråd i Östergötland och föreläser om vikten av att ha fokus på barnet. Hon berättar om en händelse när hennes grannes barn behövde stöd och hjälp. Inspelat den 30 januari 2015. Arrangör: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När en förälder dör

Strukturer kring barn med föräldrar som avlider

Carin Franzén är utredare vid Socialstyrelsen och föreläser här om en kartläggning kring rutiner hos aktörer som arbetar med barn vars föräldrar oväntat avlider. Kartläggningen visar bland annat att det behövs en tydligare ansvarsfördelning mellan olika aktörer. Inspelat den 30 januari 2015. Arrangör: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När en förälder dör

Förälders död påverkar resten av livet

Anders Hjern är barnläkare vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm och föreläser om att barn som under sin barndom förlorar en förälder påverkas för resten av livet. De har en klart förhöjd risk för psykisk ohälsa och för att hamna i missbruk. Inspelat den 30 januari 2015. Arrangör: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När en förälder dör

Barntraumateamets stöd vid plötslig död

Lars Widén, kurator, och Lena Liedholm, psykolog, från Barntraumateamet föreläser om teamets primära uppgift. Det är att vara stöd till barn när en nära anhörig dör, om en förälder är allvarligt sjuk eller om barnet drabbats av andra traumatiska händelser. Inspelat den 30 januari 2015. Arrangör: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När en förälder dör

Utvärdering av Barntraumateamet

Föreläsning om Barntraumateamet i Norrköping som utvärderats efter 14 års verksamhet. De flesta barn och föräldrar som fått hjälp av teamet har upplevt det som värdefullt. Föreläsare: Mikael Rostila, Filip Arnberg, Doris Nilsson och Teresia Ängarne Lindberg. Inspelat den 30 januari 2015. Arrangör: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När en förälder dör

Metoder för stöd när en förälder avlider

Ann-Sofie Bergman är universitetslektor i socialt arbete och presenterar här en kartläggning som Nationellt kompetenscentrum anhöriga har genomfört. I den framgår vilka metoder som är verksamma för att ge stöd till barn vars förälder avlider eller är allvarligt sjuk. Inspelat den 30 januari 2015. Arrangör: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När en förälder dör

Prehospital vård och barn som anhöriga

Linda Frank och Magnus Bjärbo föreläser om hur olika län i Sverige arbetar med att hjälpa barn som mist en förälder. I Jönköpings län har olika aktörer börjat samarbeta och i region Halland har en kartläggning påbörjats för att skapa en bild av hur många barn som drabbats. Inspelat den 30 januari 2015. Arrangör: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När en förälder dör

Samverkan ambulans, sjukvård, primärvård och elevhälsa

Ann Simonsson, Miriam Carlsson och Lenita Pettersson föreläser om hur olika instanser på Höglandet i Jönköpings län samarbetar med målet att säkra barns rätt till stöd vid plötsligt dödsfall i familjen. Inspelat den 30 januari 2015. Arrangör: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Hantera att ha fel

Hur känns det att ha fel? Det frågar sig Simon Bennett, ledarskapsexpert. Han lär ut hur man ska förhålla sig till misstag och makt i grupper. Makten definieras av vilken information som kan anses vara kunskap. Bennett menar att vi måste tillåta oss att vara hela människor med alla känsloregister även som professionella. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.