Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : CreepypastaDela
  1. Man vet att man är
    en ganska homogen grupp.

  2. Då kan man sätta sig in i
    den andra personens läge.

  3. Om jag är säker på att du sitter i
    mörkret framför datorn kan jag säga:

  4. "En som satt i mörkret framför datorn
    var med om det här och det här."

  5. Hej, Jack Werner. Välkommen till
    "En bok, en författare".

  6. Du har skrivit boken "Creepypasta:
    spökhistorier från internet".

  7. En spännande titel. Kan du förklara
    vad "creepypasta" är för nåt?

  8. Kommandona för kopiera och klistra in
    är ctrl c och ctrl v - copy paste.

  9. När texter och bilder
    sprids på nätet-

  10. -så började det 2006 kallas för
    copypasta.

  11. Man har slagit ihop orden
    till ett substantiv.

  12. Det kan jämföras med vandringssägen.

  13. Den beskriver
    både vad det är och hur den färdas.

  14. När text eller bilder sprids
    genom att kopiera och klistra in-

  15. -och är meningen att skrämmas...
    På engelska finns "meant to disturb".

  16. På svenska får man prata om
    "menad att skrämma och underhålla".

  17. Då är det creepypasta.
    En läskig sådan.

  18. Det beskriver också vad det är.

  19. Det är läskiga historier eller bilder
    som sprids på nätet-

  20. -genom att kopieras och klistras in.

  21. Hur fick du idén
    att skriva en hel bok om det?

  22. För att jag gillar att sitta på
    min kammare och lida, tänker jag.

  23. Jag har under hela min uppväxt läst
    Bengt af Klintberg.

  24. Jag har alla tre samlingarna.

  25. -Då får du förklara vem han är.
    -Folklorist.

  26. Han har gett namn till begreppet
    klintbergare - en vandringssägen.

  27. Han började på 60-70-talen,
    som jag har förstått det-

  28. -att samla in vandringssägner om
    vårt moderna samhälle.

  29. Första volymen hette
    "Råttan i pizzan".

  30. Och vad vandringssägner är...

  31. De har utarbetats genom att
    människor har berättat för varandra-

  32. -om saker och ting som verkar
    skrämmande eller intressanta.

  33. Som om man inte förstår dem,
    som om man inte kan omfatta dem.

  34. När såna historier sprids
    tvättas de rena mellan varje person.

  35. Varje berättare tar ett beslut:

  36. "Den delen var inte nog effektfull
    för att jag ska fastna för den."

  37. Till slut är vandringssägnen
    den ultimata historien-

  38. -för att man
    ska vilja berätta vidare den.

  39. Man kan sitta i en ring
    och göra viskleken.

  40. Nån viskar en liten berättelse.

  41. Sen går den runt i ringen och sen
    jämför man hur den var från början-

  42. -när tjugo andra personer har
    berättat den. Det här är ungefär så.

  43. Ja, med undantaget att
    det du beskriver ska gå ganska fort.

  44. Då lägger man inte in nån egen vikt i
    varför man ska sprida vidare den.

  45. Vandringssägner sprids för
    att man tycker att de är intressanta.

  46. Jag har läst
    den typen av historier länge.

  47. Sen började jag fika runt på nätet
    när jag var i tolvårsåldern.

  48. Tidigt upptäckte jag att det fanns
    platser där folk berättar historier.

  49. Där människor befinner sig
    kommer historier också att berättas.

  50. Nånstans kring 2003, 2004, 2005...

  51. ...snubblade jag på
    "Ted's caving page".

  52. Det var en blogg.
    Den publicerades 2001.

  53. I bloggform berättar han om-

  54. -hur det var när han och en kompis
    upptäckte i en grotta i USA...

  55. En utforskad grotta som man
    utforskar igen för att det är kul.

  56. ...ett hål i bergväggen.
    Och ur hålet blåste det.

  57. Då vet man att det finns en ingång på
    andra sidan som kan vara outforskad.

  58. De knackade upp hålet
    och kröp igenom.

  59. Historien är lång och beskrivs med
    bilder. Den är väldigt välgjord.

  60. Väl inne i där upptäcker de
    att de inte är ensamma.

  61. Jag ska inte "spoila", men om man
    söker på "Ted's caving page"-

  62. -så hittar man historien. Och den
    fångade mig nåt så groteskt.

  63. Vandringssägner är ju bra. Såna som
    jag berättar och du berättar vidare.

  64. Men jag måste,
    för att lägga in trovärdighet-

  65. -säga "det här har hänt min kompis
    kompis" eller "min fasters väninna".

  66. Om jag skulle säga att det har hänt
    mig säger du "har du bevis för det?"

  67. Om jag skulle säga att "en person
    gjorde det här och det här"-

  68. -skulle det inte vara trovärdigt,
    utan vara som en saga.

  69. Men på en armslängds avstånd,
    så att det finns ett ansikte-

  70. -blir det effektfullt.

  71. Samma effekt på nätet fylls av
    att en anonym människa skriver.

  72. Är människan
    som skriver en text anonym-

  73. -kan det vara
    du, jag, min granne, min mamma...

  74. Det finns ju ingen garanti för
    att det varken är falskt eller sant.

  75. Vad är en riktigt bra creepypasta?

  76. Det kan man ersätta med
    "vad är en riktigt bra spökhistoria?"

  77. Svaret ligger mycket
    i tiden som spökhistorien berättas.

  78. Jag skulle inte kunna berätta en
    historia som var populär på 30-talet-

  79. -och förvänta mig samma genomslag.

  80. Å andra sidan...
    Intressant nog så har det...

  81. Jag var närapå att ta med i boken
    en historia som skrevs på 30-talet-

  82. -som hette "The night wire",
    nattlinan.

  83. Två journalister jobbar natt-

  84. -och en journalist tar emot
    meddelanden på telegrafen.

  85. Ungefär som TT,
    men det kommer på en telegraf.

  86. Berättaren är journalisten som ser
    den andra knappa alltmer intensivt.

  87. Det kommer rapporter från ett land
    som han aldrig har hört talas om.

  88. Xebico. Och därifrån kommer rapporter
    om en dimma som intar staden.

  89. Det är väldigt Lovecraft-inspirerat.
    En skräckförfattare på 20-talet.

  90. Han har populariserat Cthulhu och
    mytologin kring obeskrivliga monster.

  91. Och han är populär bland
    just författare till creepypasta.

  92. Han är det. Det finns nånting i...
    Jag är inte så inläst på Lovecraft.

  93. Jag har tagit mig igenom litegrann.
    Det är inte alltid så väl skrivet.

  94. Han är mer värdefull för bilderna
    han målar upp i universumet.

  95. Jag tror att det handlar om att han
    försökte komma åt det obeskrivliga.

  96. Creepypastas största problem,
    eller skräckens i största allmänhet-

  97. -är när man går in på detalj. Om jag
    jämför med filmen "Jeepers creepers".

  98. Tonåringar åker ut på landet
    och upptäcker "blä". Dör. Slut.

  99. Det som förföljer dem
    är en stor skåpbil som dyker upp-

  100. -i omgivningen,
    och då händer konstiga saker.

  101. Så länge det bara är skåpbilen
    är det läskigt.

  102. Skåpbilar kan rymma skräck. När det
    finns på nåt sätt den här lådan-

  103. -som vi till det yttre är trygga med,
    men vet att inuti kan finnas ett hot-

  104. -då är vi rädda.
    Men vad som händer sen...

  105. I filmen går man in i förarhytten
    och ser hur det här monstret-

  106. -styr och växlar. Då har vi gått in
    på detalj, då får vi se det för nära.

  107. Varför tror du att folk gillar att
    sitta och skrämma varandra på nätet?

  108. Vad fyller det för
    psykologisk funktion?

  109. Det finns en hel rad, tror jag.

  110. Många av historierna är skriva
    ur förförståelsen-

  111. -att jag som skriver sitter vid
    en dator och du som läser också.

  112. Inte osannolikt är att du är som jag.
    Många som sprider historierna-

  113. -är vita män i 20-30-årsåldern.

  114. -Jaha. Inte yngre?
    -Nej, däromkring.

  115. Yngre brukar inte
    vara så bra på att skriva.

  116. Det jag underbygger det här på är
    en enkät på nätet där folk kan ljuga.

  117. Så att, ja. Man vet att man är
    en ganska homogen grupp.

  118. Då kan man sätta sig in i
    den andra personens läge.

  119. Om jag är säker på att du sitter i
    mörkret framför datorn kan jag säga:

  120. "En som satt i mörkret framför datorn
    var med om det här och det här."

  121. Det finns ett identitetsbygge i
    att söka en grupp i spökhistorierna.

  122. Det tror jag för det första.
    Och vandringssägner rör sig omkring-

  123. -områden som vi inte förstår.

  124. Ingen slump att en pizza fick ha ett
    råttben på sig i Klintbergs samling.

  125. Pizzor var nånting nytt
    och vi förstod det inte.

  126. Samma sak är det med vår it-teknologi
    i dag. Telefoner, datorer, internet.

  127. Vi har en nära relation med
    våra telefoner, till exempel.

  128. Men få av oss kan beskriva exakt vad
    som händer när man skickar ett sms.

  129. Man har inte den djupa förståelsen
    för vad som pågår.

  130. Många historier handlar om att det
    kan finnas nånting under eller bakom.

  131. Det kan finnas konstiga länkar
    och klickar man kan det hända saker.

  132. Berättelserna verkar handla om just
    internet, det okända och så där.

  133. Intressant med nätet är att om man
    jämför med äldre tiders historier...

  134. Varje gång en historia
    "kom till stan"-

  135. -omlokaliserade man den till
    den plats man själv befann sig.

  136. Att sitta här och berätta om spöken
    i Göteborg vore inte effektfullt.

  137. -Det måste vara samma plats.
    -Nätet har ju inte platsförbindelsen.

  138. Det enda som skiljer dig från en
    namngiven plats på nätet är en URL.

  139. Det blir som ett lösenord med rätt
    webbadress. Du vet att nåt pågår där.

  140. Nätet är en gränslös plats.
    Du har alltid så nära men ändå inte.

  141. Du hittar en massa historier
    som påminner om en.

  142. -Hur spårar du deras ursprung?
    -Det är inte alltid möjligt.

  143. Flera historier
    är fullständigt anonyma.

  144. Personen som först skrev dem
    gjorde det under anonymt namn-

  145. -eller på en plats
    där man inte kan spåra användaren.

  146. Vissa går inte att spåra. Andra har
    skrivits på sidor som har tagits ned.

  147. -Men när det går...
    -Då är det...

  148. ...generellt Google och det finns
    tjänster för att söka på bilder.

  149. Söktjänster är jättecentrala,
    så klart.

  150. Det finns verktyg som gör att man
    kan söka på specificerade perioder.

  151. "Jag vill hitta resultat mellan
    oktober 2002 och november 2005."

  152. För under den perioden tycker jag mig
    se tecken på att historien är ifrån.

  153. Såna inställningar
    är sökverktyg jag har att leka med.

  154. Kan du ta några exempel på
    creepypasta, som har läckt ut-

  155. -och som faktiskt har tagits upp av
    vanliga medier?

  156. Och som folk tror är sant.

  157. Som folk tror är sant...
    Vi kan säga...

  158. Det är svårt att säga
    om det började som creepypasta-

  159. -men det har börjat som en idé om
    vad saker och ting kan innehålla.

  160. Det är tillräckligt likt, tycker jag.

  161. Då har du appen Talking Angela.
    Man kan beskriva det som en chatbot.

  162. En liten app som man kan skriva med
    och som förstår ungefär vad du säger.

  163. Frågar den "vad gör du i dag?"
    säger man "jag brukar leka".

  164. "Är det roligt att l-e-k-a?"
    Man lägger in ordet.

  165. Det är en katt som sitter på ett fik
    i Paris och så pratar man med den.

  166. Om den här appen började det
    för 2-3 år sen att gå ett rykte-

  167. -om att den var hackad av pedofiler.

  168. Framförallt barn blev ju jätterädda.

  169. De har fått lära sig...
    De vet inte exakt vad en pedofil är.

  170. De vet
    att det är nåt farligt på internet.

  171. Samma sak med "hackad". Det är nåt
    dåligt. Du har fått ett hot, liksom.

  172. Nätet och din telefon är bortaplan
    för du vet inte exakt vad som händer.

  173. Att Talking Angela skulle ha blivit
    hackad av pedofiler fick stort rykte-

  174. -under två omgångar internationellt.
    Det spred sig.

  175. Jag satt i soffan med min lillasyster
    som nu är fjorton år.

  176. Hon hade hört det på skolgården.

  177. Hon berättade att om man tittade på
    bilden på den här katten-

  178. -så ser man i ögat
    hur en gestalt reflekteras.

  179. Då menar man att det inte bara är
    en kamera som ser vad du gör-

  180. -utan att det även var
    en kamera i skärmen.

  181. Bengt af Klintberg har sagt att
    det finns två portaler i varje hem-

  182. -till en annan verklighet,
    nåt möjligt hotfullt.

  183. -Den äldsta är spegeln.
    -Som Svarta madam. En lek.

  184. Man hetsar upp sig över
    ett tänkt hot i den där spegeln.

  185. Och tv:n som populariserades
    genom filmen "Poltergeist".

  186. -Det kommer brus.
    -Och så kom nånting ut ur tv:n.

  187. Jag tror att det finns en tredje
    sån portal - just specifikt nätet.

  188. Genom nätet kan hoten komma.

  189. Så Talking Angela blev
    en väldigt stor angelägenhet.

  190. Sist en kort fråga.
    Skriver du själv creepypasta?

  191. Jag önskar att jag kunde.
    Jag har försökt.

  192. -Jag får inte till det.
    -Vad är det svåra?

  193. Du måste ha sån känsla för tajmning
    för vad är uppbyggnad-

  194. -vad är accelererande upp till
    en läskigt nog platå.

  195. Och vad är själva "peaken",
    var tar det slut.

  196. Var lämnar jag berättelsen.

  197. Det finns mycket
    som jag inte har förstått.

  198. Jag har försökt välja ut
    de grejer som jag tycker är läskiga.

  199. Det ska bli kul att följa dig och se
    om det blir creepypastor från dig.

  200. Tack, Jack Werner.

  201. Om ett postapokalyptiskt Stockholm-

  202. -där nån gestalt
    försöker ta sig fram bäst möjligt.

  203. Urban exploration -
    att utforska gömda utrymmen i staden.

  204. Det finns ett sånt "detet".
    Alltså, om man pratar om Freud.

  205. En sån nivå.
    Det, i det att man går under staden.

  206. Jag är rädd för att vara ensam och
    gillar att höra en bra berättelse.

  207. Jag tycker om att bo i Stockholm,
    och jag försöker nöja mig med det.

  208. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Creepypasta

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jack Werner är journalist med inriktning på internet. I "Creepypasta" har han samlat digitala spökhistorier där gammal folklore möter internets kollektiva skaparkultur. Ordet kommer ifrån det engelska uttrycket 'copypasta', som är internetslang för att kopiera och klistra en text och dela den vidare på internetforum. Många väsen från folktron som exempelvis Näcken eller Skogsrået har hittat nya motsvarigheter i dessa spökberättelser. Det resulterar i en folklivsforskning som speglar dagens digitala och virala informationssamhälle. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Deckare, Internet, Litteraturvetenskap, Skräck, Spökhistorier, Vandringssägner
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Same same men olika

Nils-Jovnna är 12 år och renskötare. Han går i sexan i sameskolan i Kiruna där man både talar samiska och svenska. Han vet att det hänger på honom och andra unga samer att föra samiskan vidare. Alla barn har rätt till sitt ursprung och sitt språk men hur är det att veta om att kulturen man kommer från är hotad och kan försvinna?