Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Sebbe StaxxDela
  1. Jag hade vid det laget
    utvecklat en destruktivitet-

  2. -i mitt agerande som barn,
    och det fanns inget...

  3. Jag drevs av
    osammanhängande impulser.

  4. Jag mår dåligt - jag skolkar. Jag är
    sugen på godis - jag går och snattar.

  5. Jag vill fly - jag röker hasch.

  6. Välkommen hit, Sebastian Stakset.

  7. För många är du känd som Sebbe Staxx,
    frontfigur i hiphopgruppen Kartellen.

  8. Nu ger du ut en självbiografi-

  9. -tillsammans med Niklas Malmborg.

  10. Yes.

  11. Du är uppvuxen i Bagarmossen,
    en förort till Stockholm.

  12. Om du tog med mig på en tidsresa
    till 80- och 90-talet där-

  13. -vad skulle jag då mötas av?

  14. På 80-talet hade du mötts av
    stora naturgröna områden-

  15. -med tio minuters cykelväg till sjön-

  16. -ett naturskönt område.

  17. Om vi flyttat fram tiden
    till 90-talet-

  18. -hade du mötts av
    ett centrum fullt med ungdomar-

  19. -som var förpassade
    till att leva ett liv i utanförskap-

  20. -där mycket...skit hände.

  21. -Som vad då?
    -Våld, kriminalitet, droger...

  22. ...inbrott, stölder, snatterier.

  23. Det dominerade centrum
    i slutet av 90-talet i Bagarmossen.

  24. Du nämnde utanförskap,
    och det återkommer i din bok.

  25. Du säger att du drabbades av det
    som barn. Kan du berätta om det?

  26. När jag växte upp
    hade jag en kärnfamilj-

  27. -och alla förutsättningar
    för att få ett bra liv.

  28. Jag började i en skola i Bagarmossen-

  29. -och i skolan
    var det lite som ett lotteri.

  30. Om du var vid fel plats
    vid fel tillfälle kunde du-

  31. -bli mobbad
    och utsatt för olika saker.

  32. Det hände mig, så jag förvandlades
    till ett missanpassat barn-

  33. -och anpassade mig till de andra
    missanpassade, där värst var bäst-

  34. -i stället för att...

  35. Hade jag fångats upp i tidig ålder
    när jag började må dåligt...

  36. Om jag hade blivit sedd då-

  37. -och det hade funnits några insatser
    från skolan, samhället och området-

  38. -nån som sa "Det här barnet mår
    inte bra. Vi borde fånga upp honom"-

  39. -"och se till att det blir bra"...
    Det hände aldrig-

  40. -utan det blev bara värre-

  41. -och när det eskalerade-

  42. -började jag tappa min empati
    och mig själv.

  43. Jag identifierade mig med
    en syndabock och ett svart får-

  44. -så jag anpassade mig
    till de andra missanpassade barnen.

  45. Du skriver till och med "Vissa lärare
    tycktes roade av min utsatthet".

  46. Jag minns en gång när jag fick stryk
    i skolan och en lärare gick förbi...

  47. -Av andra elever?
    -Ja. Vi hade ögonkontakt...

  48. ...när jag fick sparkar i huvudet.
    Han kollade så här, och sen gick han.

  49. Men om jag som vuxen - och jag har
    två barn - skulle se en sån händelse-

  50. -hade jag självklart ingripit,
    även om jag inte kände barnen.

  51. Det är ett moraliskt ansvar du har
    som vuxen och medmänniska-

  52. -men många gånger råkade jag illa ut,
    blev mobbad och kallad saker.

  53. Det satt tio elever och skrattade,
    och lärarna visste att det hände-

  54. -men det togs inte på allvar-

  55. -och det blev inga insatser
    från lärarna eller från skolans sida.

  56. Då blir man... Skolan är ju
    din första kontakt med samhället-

  57. -och om du blir sviken
    av de vuxna i skolan-

  58. -börjar du känna dig
    sviken av hela samhället.

  59. Du skriver att du var uppgiven
    på livet redan när du var tretton.

  60. Vad bestod uppgivenheten av?

  61. Jag hade vid det laget
    utvecklat en destruktivitet-

  62. -i mitt agerande som barn,
    och det fanns inget...

  63. Jag drevs av
    osammanhängande impulser.

  64. Jag mår dåligt - jag skolkar. Jag är
    sugen på godis - jag går och snattar.

  65. Jag vill fly verkligheten
    - jag röker hasch.

  66. De osammanhängande impulserna
    formade mig och tog ifrån mig...

  67. Känslan var att jag inte kunde
    komma ur det. Det var min verklighet.

  68. Jag var "fucked" redan som barn-

  69. -och jag hade inga tankar om att det
    skulle bli bättre på gymnasiet-

  70. -utan jag identifierade mig
    med utanförskapet-

  71. -och såg upp till kriminella.

  72. Jag tänkte: "Så där ska jag bli.
    De skiter i allt."

  73. -Vad lockade med det?
    -Friheten...

  74. ...och långfingret till systemet,
    till alla vuxna...

  75. ...och till allt som jag kände
    bar skuld till att jag mådde dåligt.

  76. Då tänkte jag:

  77. "Om jag ska må dåligt
    ska jag få alla att må dåligt."

  78. Du skriver om din kriminella bana-

  79. -att du blev lockad av
    att skaffa snabba pengar.

  80. -Varför var det viktigt att bli rik?
    -Pengarna var inte drivkraften.

  81. -Jag lade dem inte direkt på hög.
    -Vad var drivkraften, då?

  82. Det var vad de representerade:

  83. "Jag har inga betyg,
    men jag har pengar."

  84. "Jag kan köpa den klockan,
    men det kan inte du."

  85. Man ville rättfärdiga
    att man inte var en förlorare.

  86. Oavsett om du är en privilegierad
    eller en utsatt människa-

  87. -vill du vinna.
    Pengar representerade framgång-

  88. -och du kunde köpa saker du ville ha.
    Den friheten sökte jag.

  89. Jag skulle inte be soc om pengar-

  90. -för jag ville inte vara
    en förlorare i samhället.

  91. Man skulle känna sig som en vinnare.

  92. Du skriver att du sprang in i
    gangsterillusionen med huvudet före.

  93. Det är bara en illusion,
    gangsterismens drömlandskap.

  94. -Hur ser den ut?
    -Den ser ut så här:

  95. Du kommer att få en fet bil,
    en fet klocka, pengar i fickan-

  96. -en snygg tjej i passagerarsätet-

  97. -respekt och makt.

  98. Folk kommer att vara rädda för dig,
    och allt kommer att leka.

  99. Det är det man vill ha-

  100. -men sen fattar man att Kronofogden
    tar bilen, tjejen sticker-

  101. -klockan hamnar på Pantbanken och du
    hamnar i fängelse med ett missbruk.

  102. Så ser det ut
    för 90 % av alla som spelar på gatan.

  103. Vid den tiden börjar du slå tillbaka,
    medan du i barndomen blev slagen.

  104. -Hur var det?
    -Det blev en vändning.

  105. Om du sparkar på en hund länge nog
    biter den tillbaka tillslut.

  106. Man var tvungen att bestämma sig.

  107. "Jag ska aldrig mer bli
    den som blir slagen."

  108. "Aldrig ska nån mer trampa på mig.
    Jag dör innan det händer."

  109. Det blir starkt när du stått
    på andra sidan och känner:

  110. "Jag behöver inte bli slagen,
    för jag kan vara den andra."

  111. Det blir så starkt
    att det blir på liv och död för dig-

  112. -att gå vinnande ur situationer
    och aldrig låta nån trycka ner dig.

  113. När du är yrkeskriminell är du
    beroende av droger och alkohol.

  114. Du beskriver att festandet
    snabbt övergår i ett rent punderi.

  115. -Hur var det när det var som värst?
    -Det var "rock bottom".

  116. Jag hade fallit långt ner och...

  117. Jag hade hamnat
    i ett vansinnestillstånd-

  118. -där jag inte kunde se
    bortom nästa dämpning.

  119. Jag kunde inte se att jag hade
    föräldrar och barn som älskade mig-

  120. -att jag hade folk runtom mig-

  121. -utan jag var så fångad,
    så fastkedjad i beroendet-

  122. -och så fylld med skuld och skam
    på grund av alla jag sårat-

  123. -så det var bara nästa kick...
    Det var bara så långt jag kunde nå.

  124. -Vad gjorde du på dagarna?
    -Jag dök in i dimman i tre dagar.

  125. Sen "bouncade" jag ut och låg hemma.

  126. Sen verkade det normalt i tre dagar-

  127. -och när jag började må bra gick jag
    tillbaka. Det var en ond cirkel-

  128. -som drev mig att falla gång på gång.

  129. 23 år gammal döms du till
    ett fängelsestraff på 4 år 9 månader.

  130. Nej. Jag dömdes
    till fängelse i 3 år först.

  131. Sen kom jag ut från det, och när jag
    hade varit ute i 11 månader-

  132. -blev jag dömd för värdetransport-
    rånet och fick 2 år till.

  133. Tiden i fängelse var bra. Jag hade
    inte levt om jag inte fått pauserna.

  134. Det blev som en stoppknapp för mig-

  135. -för jag gick på i 300 km/h
    på motorvägen mot helvetet.

  136. Så jag fick reflektera-

  137. -men problemet med kriminalvården är
    att det inte finns nån...

  138. Det finns inte ens ett försök till
    att ändra människor till det bättre-

  139. -utan det är bara en paus.
    Du tar in en människa-

  140. -förvarar honom och släpper sen ut
    honom. Så var det för mig.

  141. Det jag inte kunde när jag åkte in
    kunde jag när jag kom ut.

  142. Jag fick nya vänner och kontakter-

  143. -så det var bra att få en paus,
    men rehabiliteringen saknades-

  144. -så jag blev inte en bättre människa.

  145. Vad hade behövts?

  146. Jag hade behövt bli uppfångad,
    få behandling för mitt drogmissbruk-

  147. -och bli avkriminaliserad
    i mitt tänkande.

  148. Såna samhällsinsatser är svaga i dag-

  149. -och därför ser man
    att många privata aktörer går in-

  150. -och hjälper till med det.

  151. Det finns KRIS,
    En annan sida av Sverige och X-CONS-

  152. -för det behövs hjälp, men den
    får man inte av samhället än.

  153. Du ingår i hiphopgruppen Kartellen-

  154. -men började skriva låttexter
    långt innan du bildade Kartellen.

  155. -Vad har skrivandet betytt för dig?
    -Det har varit allt.

  156. Jag märkte-

  157. -att det jag inte kunde säga
    till folk kunde jag alltid skriva om.

  158. Jag har alltid kunnat skriva.

  159. Jag kunde slå tillbaka i textform
    innan jag kunde det i verkligheten.

  160. -Hur gjorde du då?
    -Jag skrev vad jag tyckte och kände.

  161. Jag tömde ut min frustration
    och ventilerade den i textform.

  162. Det har alltid hjälpt
    och hjälper fortfarande.

  163. Kartellen blev omskrivna som
    "Sveriges första gangsterrappare".

  164. Det var poliser utanför spelningarna,
    ni uppmärksammades i media-

  165. -och det blev en politisk debatt
    kring er. Hur upplevde du den tiden?

  166. Det var en cirkus. Sverige
    var inte redo för det som kom.

  167. Det hade funnits i 25-30 år
    ute i de utsatta områdena-

  168. -som Rinkeby, Tensta, Fittja och
    Jordbro. Där var det verklighet-

  169. -men den verkligheten hade inte
    tagit sig in till den stora massan-

  170. -eller fått medial uppmärksamhet.
    De hade inte hört att man pratade så.

  171. Det var som en vilande vulkan.

  172. Vi kom och öppnade upp
    för att den skulle explodera.

  173. Då hade alla en åsikt.
    Vissa var för, och vissa var emot.

  174. Hur mådde du då?

  175. Det hjälpte mig att ha en megafon
    och ventilera min frustration-

  176. -för jag kunde ge...

  177. Jag var så hatisk, så det hjälpte mig
    att rikta ilskan nånstans.

  178. Nu använder jag plattformen
    till nåt annat-

  179. -men under den tiden
    behövde jag ventilera.

  180. Du nämnde att du var hatisk, och du
    skriver att du varit fylld av hat-

  181. -mot polisen, samhället
    och auktoriteter.

  182. Vad gjorde det med dig?

  183. Man blir en mörk människa,
    och det bottnar i flera saker.

  184. Om du inte tycker om dig själv
    är det svårt att tycka om nån annan-

  185. -och jag tyckte inte om mig själv.

  186. Jag såg orättvisor överallt,
    och hatet var min bensin.

  187. Den fick mig att kriga vidare.

  188. Det är fel att fylla sig med hat-

  189. -men då hade jag inga andra verktyg.

  190. Det fick bli så,
    och resultatet blev Kartellen.

  191. -Vad inspirerar dig i dag?
    -Jesus och min tro.

  192. Jag försöker byta ut hat mot kärlek.

  193. Om du möter högmod med ödmjukhet-

  194. -om du möter hat med kärlek-

  195. -blir det
    en helt annan effekt på allt.

  196. Jag försöker byta ut gamla tankesätt
    mot det motsatta.

  197. I stället för att drivas av hat
    vill jag drivas av kärlek-

  198. -till de människor jag representerar,
    älskar och har i mitt liv.

  199. Hur ser ditt liv ut i dag?

  200. Jag ber mycket-

  201. -och går i bibelskola på onsdagar...
    Jag menar på tisdagar.

  202. Jag har bibelmöten på torsdagar
    och kyrkan på söndagar-

  203. -så livet har mycket med min tro
    att göra. Det är grunden.

  204. Sen är det mycket jobb med boken,
    en ny skiva, föreläsningar-

  205. -och jag är pappa till två barn
    och make till en fru-

  206. -så jag reparerar många relationer
    som jag förstört i mörkret.

  207. Sebastian Stakset,
    tack för att du kom hit.

  208. Textning: Sofie B. Granqvist
    www.btistudios.com

  209. Jag drömmer om att skriva en låt om-

  210. -att den utsatta generationen
    i Sverige inte längre är lika utsatt-

  211. -för det finns mer hopp och värme.

  212. Bli dagislärare.

  213. Det är "Ondskan" av Jan Guillou
    och Gellert Tamas "Lasermannen".

  214. Jag är en kristen man som försöker
    ta sig fram 2015 i Sverige.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Sebbe Staxx

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

"Jag är bara tjugoåtta år gammal men det känns ibland som jag redan har levt flera liv." I "Sebbe Staxx" berättar Sebastian Stakset om sin tuffa uppväxt i Stockholmsförorten Bagarmossen. Han berättar om en vardag med mobbning, där en oförstående vuxenvärld bara tittar på. Kriminaliteten, som för med sig ett mörker, stress och droger. Men där finns också kreativitetens kraft. Sebbe är med och startar hiphopgruppen Kartellen. Intervjuare: Tara Moshizi.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria, Musik > Populärmusik
Ämnesord:
Musik, Musiker, Rappare, Stakset, Sebastian, 1985-, Stockholm, Sverige
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Hiphop-tjejerna i Göteborg

I ungdomshuset Radar 72 i en av Göteborgs förorter har ett stort gäng tjejer samlats. De är på väg att starta ett eget hiphop-kollektiv som heter Gangshebang, under rapparen Peshis ledning. Musiken blir ett sätt att använda sin energi till något bra och samtidigt berätta sin historia.