Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Sapiens - en kort historik över mänsklighetenDela
  1. Sannolikt kommer Homo sapiens inom
    ett eller två sekel att uppgradera sig-

  2. -till en helt annan sorts varelse-

  3. -som skiljer sig mer från oss
    än vi skiljer oss från neandertalare.

  4. -Välkommen, Yuval Harari.
    -Tack.

  5. Du har skrivit "Sapiens -
    en kort historik över mänskligheten".

  6. Du skriver du att du studerar makro-
    historiska processer. Vad innebär det?

  7. Det är att försöka se helheten och
    förstå de stora historiska processerna-

  8. -och besvara de största frågorna
    om människans villkor.

  9. Var människor lyckligare förr än nu?
    Är vi lyckligare än våra förfäder?

  10. Varför har män härskat över kvinnor
    i de flesta kända samhällen?

  11. Hur långt tillbaka går du?

  12. Boken börjar med de olika
    Homo-arternas utveckling-

  13. -under hundratusentals år.
    Det är första kapitlet.

  14. Sen den kognitiva revolutionen
    för cirka 70 000 år sen-

  15. -när Homo sapiens, vår art, fick nya
    språkliga och kognitiva förmågor-

  16. -som gjorde den till jordens mäktigaste
    djur och ekosystemets härskare.

  17. Hur många olika Homo
    fanns det i början?

  18. Under merparten
    av mänsklighetens historia-

  19. -har många olika människoarter
    levt sida vid sida.

  20. Vi är vana
    vid att vara den enda människoarten.

  21. För oss låter det märkligt att det
    skulle kunna finnas fler människoarter.

  22. Men i över två miljoner år var det så.

  23. För 70 000 år sen levde minst sex
    olika människoarter sida vid sida.

  24. Precis som det i dag finns grizzlybjörn,
    isbjörn, svartbjörn och brunbjörn-

  25. -fanns det då olika människoarter:
    Homo sapiens i Östafrika-

  26. -neandertalare i Europa,
    Homo erectus i Östasien och så vidare.

  27. Och de levde inte bara sida vid sida.
    Senare forskning har visat-

  28. -att Homo sapiens
    korsades med neandertalare.

  29. Vi har avgörande bevis
    för att européer-

  30. -har fått upp till fyra procent av sin
    arvsmassa från neandertalförfäder.

  31. Det fanns fruktbart sexuellt umgänge
    mellan sapiens och neandertalare.

  32. Det är fascinerande att sapiens
    kan ha sex med en annan djurart-

  33. -och faktiskt få barn
    med ett djur från en annan art.

  34. Det borde få oss att fundera
    på vår plats i världen-

  35. -och tanken att det finns ett stort
    avstånd mellan oss och alla andra djur.

  36. Bara sapiens kan tro på saker
    som bara finns i fantasin.

  37. Alla andra djur, inklusive schimpanser
    och neandertalare, kommunicerar-

  38. -för att beskriva verkligheten. Om ett
    lejon kommer kan en schimpans varna.

  39. Homo sapiens fick förmågan
    att med språk skapa verklighet-

  40. -och skapa och sprida fiktion.

  41. Fiktion är grunden för allt
    storskaligt mänskligt samarbete-

  42. -och samarbete är grunden
    för vår kontroll över världen.

  43. Allt storskaligt mänskligt samarbete,
    religiöst, ekonomiskt och politiskt-

  44. -bygger alltid på fiktion.

  45. Det kan vara historier om Gud, himlen,
    pengar eller mänskliga rättigheter.

  46. Gud, mänskliga rättigheter, pengar
    och nationer finns bara i berättelser-

  47. -som vi skapar och sprider.

  48. Man kan inte övertala en schimpans
    att göra nåt-

  49. -med löften om att han ska komma till
    schimpanshimlen och få bananer.

  50. Men människor tror på såna historier.

  51. Det är därför vi styr världen och inte
    schimpanserna eller neandertalarna.

  52. Hur gjorde matlagning oss
    mer intelligenta?

  53. Matlagning var viktigt även för andra
    människoarter som neandertalarna.

  54. För matlagning gör att man klarar sig
    med kortare tarmar och mindre tänder.

  55. Mycket av matsmältningens tunga
    arbete outsourcas i stället till elden.

  56. Matlagning ger kortare tarmar
    och mindre tänder-

  57. -och det går åt mindre energi
    till ätandet.

  58. Det gör att kroppen kan omfördela
    energin och försörja en större hjärna.

  59. Så vår stora hjärna är på sätt och vis-

  60. -ett resultat av kontrollen över eld
    och matlagningen.

  61. -Men sapiens hade inte störst hjärna.
    -Nej. Neandertalarna hade större.

  62. Även Homo sapiens för 100 000 år sen
    hade större hjärnor än i dag.

  63. Våra hjärnor har krympt lite,
    särskilt de senaste 10 000 åren-

  64. -efter jordbruksrevolutionen.

  65. Då blev människan mer beroende
    av andra och yttre samarbetssystem.

  66. Då krävs mindre kunskap
    på individnivå-

  67. -än vad som krävdes av förfäderna
    för 50 000 eller 100 000 år sen.

  68. Den kognitiva revolutionen
    är en central tes i din bok.

  69. Vad innebär det?

  70. För cirka 70 000 år sen i Östafrika-

  71. -skedde genetiska mutationer,
    och vi är inte säkra på vilka-

  72. -som förändrade strukturen
    hos sapiens hjärna.

  73. Det gav våra förfäder och oss
    nya förmågor-

  74. -för kommunikation, tänkande, språk-

  75. -och framför allt den viktiga förmågan-

  76. -att skapa, tro på och sprida
    fiktiva berättelser.

  77. Du kallar jordbruksrevolutionen
    för en bluff. Varför det?

  78. Det är egentligen ett citat från Jared
    Diamonds "Vete, vapen och virus".

  79. Han menar att jordbruksrevolutionen-

  80. -var ett väldigt viktigt steg framåt
    för mänskligheten som kollektiv.

  81. Det gav mänskligheten
    enorma fördelar-

  82. -men livet försämrades snarare
    för den enskilda människan-

  83. -på grund av jordbruksrevolutionen.
    De blev tvungna att arbeta hårdare.

  84. Kropp och hjärna hade anpassats
    till livet som jägare-samlare-

  85. -och att klättra i träd, plocka äpplen,
    springa efter harar, leta svamp.

  86. Plötsligt ägnade de flesta människor
    största delen av dagen-

  87. -åt att gräva kanaler, bygga stängsel,
    skörda vete och mala vete.

  88. Det var mer påfrestande för kroppen
    och tråkigare för hjärnan.

  89. Dessutom blev kosten sämre. Jägare-
    samlare levde på dussintals arter.

  90. Djur, växter, svamp, allt möjligt.
    De fick all näring de behövde.

  91. De flesta bönder levde
    på bara en eller två grödor.

  92. Vete i Mellanöstern, ris i Östasien.
    Det var en mycket sämre kost.

  93. Dessutom uppstod exploatering
    och sociala hierarkier.

  94. Bland jägare-samlare fanns hierarkier-

  95. -men det kan inte finnas lika stora
    hierarkier i en stam på ett par hundra.

  96. I jordbrukssamhällen
    som forna Egypten eller Kina-

  97. -uppstod enorma sociala klyftor
    och exploatering.

  98. Det var alltså ett misstag
    att ersätta jakt med jordbruk?

  99. För de flesta,
    åtminstone fram till 1900-talet.

  100. En genomsnittlig 1800-talsmänniska-

  101. -en bonde i Kina
    eller gruvarbetare i Wales-

  102. -hade ett sämre liv på individnivå-

  103. -än sina förfäder 20 000 år tidigare.

  104. Ur det perspektivet var det ett misstag.

  105. Dagens välbärgade medelklass
    har det förstås på ett annat sätt.

  106. -Men många fler kunde överleva.
    -Absolut.

  107. Jordbruk hade en enorm fördel
    på kollektiv nivå.

  108. På kollektiv nivå gav jordbruket Homo
    sapiens möjligheten att föröka sig.

  109. Före jordbruksrevolutionen fanns det
    på jorden 7 till 9 miljoner människor.

  110. I dag finns det 7 miljarder.

  111. Men återigen, det finns fler människor,
    men de flesta har ett sämre liv.

  112. Du skriver att vetet har domesticerat
    människan och inte tvärtom.

  113. Varför?

  114. Man kan se på jordbruksrevolutionen
    att den art som har domesticerats-

  115. -är Homo sapiens snarare än vetet.
    Vetet växer fortfarande ute på fälten.

  116. Det är människan som har flyttat in
    i hus och överbefolkade samhällen-

  117. -under helt andra förhållanden-

  118. -än förhållandena som de utvecklades
    under i flera miljoner år.

  119. Även om man ser det
    ur vetets perspektiv-

  120. -kan man säga att vetet vann
    mycket mer på jordbruksrevolutionen-

  121. -än människorna. För 10 000 år sen
    var vetet bara ett obetydligt ogräs-

  122. -som växte i några få delar
    av Mellanöstern.

  123. I resten av världen fanns inget vete.
    När det domesticerade Homo sapiens-

  124. -blev vetet en av de mest framgångs-
    rika växterna i planetens historia.

  125. I Nordamerika fanns inte vete
    över huvud taget för 10 000 år sen.

  126. Nu kan man åka hundratals kilometer
    och inte se annat än vete.

  127. Pengar är ett tillitssystem där man
    tar nåt som ofta saknar värde helt.

  128. Som guld. Guld har inget värde.
    Man kan inte använda guld.

  129. I dag tar man pappersbitar
    eller elektroniska data.

  130. Man berättar en övertygande historia
    om att dessa värdelösa ting-

  131. -egentligen är extremt värdefulla och
    kan mäta värdet hos allt som finns.

  132. Om många miljoner tror på historien-

  133. -kan fullkomliga främlingar
    komma överens.

  134. Jag kan ta ett grönt papper, en dollar-
    sedel, och gå fram till en främling-

  135. -ge honom pappersbiten, och då
    ger han mig en banan i utbyte.

  136. Det kan inte schimpanser göra.

  137. Dessutom är pengar
    det enda i världen-

  138. -som alla litar på och alla tror på.

  139. Alla tror inte på samma gud.
    Alla tror inte på mänskliga rättigheter.

  140. Men alla tror på pengar.

  141. Usama bin Ladin må ha hatat
    amerikansk politik, kultur och religion-

  142. -men han hade inget
    emot amerikanska dollar.

  143. I tusentals år byggde
    människans kulturer-

  144. -på antagandet att vi vet allt
    som går att veta om världen.

  145. Att alla viktiga frågor har besvarats
    av Jesus, Muhammed eller Konfucius.

  146. Att vi har alla svar
    i Bibeln, i skrifterna.

  147. Om nåt inte står i skrifterna
    är det inte särskilt viktigt.

  148. Den vetenskapliga revolutionen
    uppstod när en specifik kultur insåg-

  149. -att det faktiskt finns viktiga frågor
    som vi inte vet svaren på.

  150. Det är det unika
    i den moderna vetenskapliga kulturen.

  151. Till skillnad från kanske alla andra
    kulturer erkänner den sin okunskap.

  152. Den medger: Vi vet inte meningen
    med livet eller hur livet uppstod.

  153. Vi vet inte, så vi undersöker saken.

  154. Hur tror du att ny teknik
    kan påverka Homo sapiens framtid?

  155. Jag tror att nästa steg i historien blir
    en revolution för mänskligheten själv.

  156. I tusentals år kom ekonomiska,
    politiska och tekniska revolutioner.

  157. Men en sak var konstant: människan.

  158. Vi är samma varelser
    som de i forna Egypten.

  159. Vi har likadana kroppar och hjärnor.

  160. Nästa stora historiska revolution
    kommer att ändra på det.

  161. Vi kommer att börja använda bioteknik
    och direkta hjärna-dator-gränssnitt-

  162. -för att uppgradera
    våra kroppar och hjärnor.

  163. Sannolikt kommer Homo sapiens inom
    ett eller två sekel att uppgradera sig-

  164. -till en helt annan sorts varelse
    som skiljer sig mer från oss-

  165. -än vi skiljer oss från neandertalare.

  166. Vi kommer att använda smart design
    för att hoppa över evolutionära steg?

  167. Ja, vi kan få se den största historiska
    såväl som biologiska revolutionen.

  168. Efter fyra miljarder års evolution
    enligt det naturliga urvalets lagar-

  169. -kommer vi att se smart design
    ersätta det naturliga urvalet-

  170. -som evolutionens grundmekanism.

  171. Smart design inte av en gud
    utan av människor.

  172. Hur kommer det att påverka etiken?

  173. Det är givet att det leder till
    en stor revolution även inom etiken.

  174. Men vi vet fortfarande inte
    på vilket sätt.

  175. Det kanske märkligaste-

  176. -med de senaste två seklens
    upptäckter om evolutionen-

  177. -är att de hittills fått förvånansvärt
    liten påverkan på etik och politik.

  178. Vi har, åtminstone i västvärlden,
    samma grundläggande etiska syn-

  179. -som vi hade på 1700-talet
    under upplysningen.

  180. Allt vi har upptäckt om människans
    kropp och genom och evolutionen-

  181. -tycks inte ha förändrat mycket.
    Det är märkligt.

  182. Klyftan växer mellan vår biologiska
    kunskap om människan-

  183. -och vår etiska syn på människan. Där
    tror vi fortfarande på den fria viljan.

  184. Trots att biologin visar
    att den inte existerar.

  185. Jag tror att 2000-talet
    även kommer att ge en etisk revolution-

  186. -när de nya insikterna från biologin-

  187. -förr eller senare förändrar vår syn
    på oss själva och vårt samhälle.

  188. -Tack för att du kom hit.
    -Tack själv.

  189. Insikten att historier och fantasi
    är källan till vår makt-

  190. -och det som gör
    att vi kan dominera världen.

  191. "Du sköna nya värld" av Aldous Huxley.

  192. Den frågan jobbar jag fortfarande med.

  193. Översättning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Sapiens - en kort historik över mänskligheten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Historikern Yuval Noah Harari tar i boken "Sapiens: en kort historik över mänskligheten" med oss från Homo sapiens första steg på jorden, då vi var ett däggdjur bland alla andra, till idag när vi står som världens obestridda härskare. För cirka 70 000 år sedan var jorden befolkad av minst sex olika mänskliga arter. Bara en art har överlevt: Homo sapiens. Hur blev det så? En del av hemligheten bakom framgångarna är att vi är det enda djur som kan prata om saker som existerar enbart i vår egen fantasi, såsom gudar, nationer, pengar och mänskliga rättigheter. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Biologi, Människans ursprung, Människans utveckling, Naturvetenskap, Utvecklingslära
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Jordens undergång i serieform

Författaren Jesper Weithz samtalar med serietecknaren Sara Granér om hur apokalypsen och kapitalismen gestaltas i hennes serier. Dessutom blir det bildanalys av Saras serieteckningar. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Få brev! Fatta noll?

Myndigheter kommunicerar oftast med oss på ett krångligt och byråkratiskt språk som kan vara svårt att förstå. Vi ska försöka knäcka koden med myndighetsspråket. Vi träffar Jonas Klintberg som suttit bakom lås och bom. När han insåg att det enda han var bra på var att sälja knark så bestämde han sig för att välja en annan väg. Han gjorde om sin cell till ett kontor där han hjälpte andra intagna att förstå myndighetsspråket. Och det är något han fortsätter med nu när han är fri. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.