Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Amerikas födelseDela
  1. Spanien är det första imperiet-

  2. -som på allvar börjar kritiskt
    granska sina egna grundvalar.

  3. Debatten kommer att handla om...
    "Har vi rätt att göra det här?"

  4. "Under vilka omständigheter
    har man rätt att föra krig?"

  5. Välkommen.

  6. Du är aktuell
    med boken "Amerikas födelse".

  7. Vi börjar i oktober 1492.

  8. Då rubbas européernas cirklar.

  9. Det sker inte 1492 när Columbus
    kommer till den nya världen-

  10. -utan när man börjar förstå att
    det här är en ny, enorm kontinent.

  11. Det finns inget skrivet om
    den här kontinenten i några källor.

  12. Inte i bibliska
    eller antika skrifter.

  13. Man frågar sig...

  14. Kan man inte lita på grundvalarna-

  15. -som har byggt upp det vetande
    som européerna tog för givet?

  16. -Man har ingen vägledning.
    -Nej. Det är en radikalt ny upptäckt.

  17. Den sätter i gång
    intensiva diskussioner och debatter.

  18. Man kastar fram
    olika teman och problemställningar.

  19. "Vad är det för kontinent? Hur ska vi
    förhålla oss till invånarna?"

  20. "Har vi rätt att erövra kontinenten?"

  21. Det låter lite som om vi
    skulle möta liv i universum.

  22. Ja, många har gjort den bedömningen.

  23. För att förstå hur omtumlande det är
    får man göra en sån jämförelse.

  24. Det sätter frågor om livet på spel.
    "Vad är vi för nåt?"

  25. "Är vi alla Adams ättlingar?
    Har vi alla själar?"

  26. Indianerna blir
    ett slags spegel för de här frågorna.

  27. De här frågorna kommer att...

  28. ...tvinga européerna att tänka nytt-

  29. -om sig själva,
    om världen och om framtiden.

  30. När européerna börjar förstå
    att det finns indianer-

  31. -och att det finns en civilisation
    som tidigare var okänd...

  32. Vad blir det för reaktion?
    Ses de som människor eller apor?

  33. En vanlig bild
    av den här debatten är-

  34. -att man undrar om de är människor,
    men det slår man snart fast.

  35. Man framhärdar att de är skapade
    på samma sätt som vi.

  36. Kristus dog även för deras synder.

  37. Men frågan kvarstår
    om de är politiskt likställda oss.

  38. Har de förnuft nog att förstå-

  39. -de saker som européer och
    framför allt spanjorer diskuterar?

  40. -Kan de förstå det glada budskapet?
    -Budskapet om Kristus?

  41. Ja, och att det finns ett evigt liv
    som väntar oss om vi tror.

  42. Du skriver om
    "imperiets kluvna tunga."

  43. Det handlar om exporten av Gud
    och viljan att sprida evangeliet-

  44. -och importen av guld - ren girighet.
    Är det kärnan i motsättningen?

  45. Titeln, "Korset, guldet
    och svärdet i nya världen"-

  46. -fångar in spänningen mellan
    guldfebern och spridandet av Gud.

  47. Allt det sker med hjälp av svärdet.
    Hur får man ihop det?

  48. Jag försöker kasta ljus över
    de intensiva debatter som ägde rum.

  49. Vissa menade att spanjorerna dukade
    under för sin längtan efter guld.

  50. Därmed har de glömt Gud.
    Vissa menade tvärtom-

  51. -att erövringen som äger rum
    har Guds välsignelse.

  52. Dessutom är det alla kristnas plikt
    att sprida budskapet.

  53. Svärdet och Gud kunde kombineras.

  54. Hur kan man recensera debatten?

  55. Man debatterade
    om spanjorerna hade rätt eller inte.

  56. Det känns väldigt frispråkigt.
    Var det så?

  57. Man kan se det så om man inte har
    den idéhistoriska bakgrunden.

  58. Debatterna är frispråkiga-

  59. -om man tror
    att de ska vara dogmatiska.

  60. Det finns en fara för debattörerna.
    Inkvisitionen hägrar.

  61. Det finns en sanningsregim
    som bestämmer vem som får säga vad-

  62. -när och på vilket språk-

  63. -och vilka källor man har rätt
    att citera.

  64. Det som är spännande
    med den här perioden är att...

  65. Spanien är det första imperiet-

  66. -som på allvar börjar kritiskt
    granska sina egna grundvalar.

  67. Debatten kommer att handla om...
    "Har vi rätt att göra det här?"

  68. "Under vilka omständigheter
    har man rätt att föra krig?"

  69. Det är frispråkigt, men underkastat
    stränga retoriska procedurer.

  70. De stora tänkarna levererar
    det som makthavarna vill ha-

  71. -ett rättfärdigande av erövringen,
    men många talar emot makten.

  72. -Vilka argument använder de?
    -Mest känd är Bartolomé de las Casas.

  73. Han är känd i Latinamerika, men inte
    så känd i Sverige och Nordeuropa.

  74. Hans argumentation består av
    ett antal sinnrika drag.

  75. Han säger
    att idén om det rättfärdiga kriget...

  76. Kom ihåg att Spanien föds ur
    ett långt krig mot morerna.

  77. De har drivit ut judar och muslimer.

  78. Man har den inkvisitoriska andan
    och korstågstraditionen med sig-

  79. -till den nya världen. Man beskriver
    indianernas tempel som moskéer.

  80. På grund av deras avgudadyrkan och
    barbari har man rätt att föra krig.

  81. De las Casas kallar dem oskyldiga.

  82. De har inte angripit kristna länder.

  83. De har aldrig haft möjligheten
    att känna till Kristus.

  84. Därför kan man inte
    föra ett korståg mot dem.

  85. Deras oskuld
    är upptakten till hans argument-

  86. -att spanjorerna bara får
    bedriva mission med fredliga medel.

  87. Här går han tillbaka till en
    lång tradition i den katolska kyrkan.

  88. De vill fortsätta korstågen.
    Använder de samma argument?

  89. Där har man ju en ideologi
    för att sprida den rätta tron.

  90. -Är det samma tänk?
    -Ja, delvis.

  91. Korsfararandan finns kvar
    efter "la reconquistas"-

  92. -den långa kampen för-

  93. -att driva ut muslimerna
    från den Iberiska halvön.

  94. Sen utvecklas även andra argument.

  95. Enligt Sepúlveda
    är avgudadyrkan det värsta Gud vet.

  96. Han ser muslimerna
    som de kristnas eviga fiender.

  97. Men här är nåt så barbariskt...

  98. Det påminner om barbarerna
    som Aristoteles talade om.

  99. Då har spanjorerna rätt
    att vara herrar över-

  100. -de här barbarerna, som är slavar.

  101. De har också rätt
    att utrota deras seder och bruk.

  102. När man läser
    om det rättfärdiga kriget-

  103. -så associerar man lätt
    till dagens fundamentalism.

  104. Man är övertygad om att man har rätt.

  105. Är det ett eko från 500 år sen
    som vi ser i dag?

  106. Det är inte exakt samma sak,
    men det finns stora likheter.

  107. Det finns en expansiv monoteism-

  108. -en idé om en Gud som kräver lydnad.

  109. En uppdelning av världen
    i trogna och otrogna-

  110. -och en idé om att en viss grupp,
    spanjorerna i det här fallet-

  111. -har en förpliktelse att genomdriva
    den imperialistiska universalismen.

  112. De vill pådyvla andra en ny tro
    och utrota en gammal tro.

  113. Åter till de som träder in
    och försvarar indianernas intressen.

  114. De säger att man inte har rätt
    att förslava de här folken.

  115. Hur lät den argumentationen?

  116. De las Casas
    hänvisar till klassiska texter.

  117. Han går till naturrättstraditioner
    och kristna traditioner-

  118. -att den andra är vår nästa.

  119. Vi är alla Guds barn
    i den paulinska universalismen.

  120. Slaveriet är oacceptabelt.

  121. Det finns omständigheter
    när det kan accepteras-

  122. -men de las Casas driver
    att de här är oskyldiga.

  123. Man har inte rätt
    att föra krig mot dem.

  124. Han argumenterar även för indianernas
    rätt att försvara sig med våld.

  125. Det är den mest radikala positionen
    han intar i debatten.

  126. Man kan säga att fundamentalisternas
    eko hörs än i dag.

  127. Står de las Casas för individens
    styrka, de liberala grundtankarna?

  128. -Börjar det på 1500-talet?
    -Så har man ofta sett det.

  129. Det finns intressanta frågor.

  130. De las Casas och de han argumenterar
    mot har en sak gemensamt.

  131. De är alla universalister-

  132. -som anser att det finns en rätt tro
    som bör spridas överallt.

  133. De las Casas är kritisk mot
    det som pågår i Amerika-

  134. -men han försvarar
    den spanska kronan-

  135. -och idén att sprida budskapet, men
    det är fråga om hur det ska göras.

  136. Han är ointresserad av att släppa in
    indianerna som samtalspartner.

  137. Diskussionen som jag försöker
    kasta ljus över handlar om-

  138. -ett slags monolog, en buktalarkonst.

  139. Man ger själv indianerna röst.

  140. Sällan har de en roll att spela-

  141. -i händelser
    som faktiskt påverkar deras öde.

  142. Det koloniala tänkandet
    och det postkoloniala tänkandet-

  143. -är att européerna står högre,
    även om man är snäll mot indianerna.

  144. -Är det så?
    -Ja, det är kolonialismens urscen.

  145. Här läggs grunderna för
    hela den koloniala tanketraditionen.

  146. Man ska införa civilisation
    och rädda de andra från sig själva.

  147. Man delar upp de andra
    i goda och onda.

  148. Ens intervention handlar om att
    skydda de goda andra från de onda.

  149. De goda indianerna från de onda,
    de goda irakierna från de onda.

  150. Mekanismen återkommer,
    även om det finns skillnader.

  151. Du refererar en jättestor debatt
    i Spanien på 1500-talet.

  152. Fick den politiska konsekvenser?

  153. Betydde det nåt för indianerna
    och kolonisationsprojektet?

  154. Svår fråga. Det betydde en del.

  155. De las Casas är med
    och påverkar nya lagar-

  156. -som ska skydda indianerna.

  157. Det är starka intressen
    som driver fram det här.

  158. Bosättare slår sig ner i Amerika-

  159. -och skapar sina egna små riken.

  160. De tjänar stora pengar.

  161. De vill inte
    lyssna på metropolens debattörer.

  162. De är beredda
    att strida mot kronans trupper-

  163. -om de försöker rubba för mycket.

  164. Historiskt så hamnar bosättare
    ofta med tiden i opposition-

  165. -mot metropolen.
    Det är en avlänkning-

  166. -som sker i Amerika
    från 1700-talet och framåt.

  167. Man säger:
    "Metropolen, håll er borta."

  168. Det är en mångfacetterad debatt.
    Man kan se blasfemiska uttalanden.

  169. Nån hävdar att bibeln är
    som en vaxnäsa som man kan omforma.

  170. Det låter inte så homogent
    som man kan tro att dåtiden var.

  171. Jag lyfte fram frågan om
    hur de här gestalterna debatterar-

  172. -med avseende på deras källor.

  173. Det är viktigt för vår förståelse för
    religionen i det politiska livet.

  174. Det sker en ständig förskjutning.
    Nya tolkningar uppstår.

  175. En passage i ett evangelium
    ställs mot en annan.

  176. Kyrkofäder ställs mot varandra -
    Paulus mot Augustinus och så vidare.

  177. Det skapar en situation-

  178. -där kristendomen blir
    en stor mängd av röster-

  179. -som man inte kan nagla fast.

  180. "Amerikas födelse" heter boken.
    Tack så mycket.

  181. Svensktextning: Helena Lagerholm
    www.btistudios.com

  182. Jag håller på med ett nytt projekt
    om ödets idéhistoria.

  183. Albert Camus "Myten om Sisyfos"
    var viktig för mig i tonåren.

  184. Författare, forskare.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Amerikas födelse

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Michael Azar är professor i idé- och lärdomshistoria. I "Amerikas födelse" skildrar han renässansens Spanien och belyser debatten om Nya världen. När Columbus landsteg i Nya världen - Amerika - möttes två för varandra helt okända civilisationer. Vad som kunde ha blivit ett givande utbyte blev istället ett militärt och ideologiskt underkuvande. I boken berättar han om de intensiva debatter som ägde rum i Spanien om indianernas väsen, krigens rättfärdighet och mänsklighetens natur. Intervjuare: John Chrispinsson.

Ämnen:
Historia > Nya tiden - Europa och världen > 1500-1648
Ämnesord:
1500-talet, Amerikas historia, Conquistadorerna, Historia, Kolonisation, Latinamerika
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Brott och oknytt i skogen

Hur påverkades människor av ett liv i mörker och närhet till skogen? Författaren Bo R Holmberg berättar här om riktiga brottsfall och sägner med både vittror och rövare i framförallt Ångmanland förr i tiden. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.

Fråga oss