Titta

UR Samtiden - Demokrati i en digital era

UR Samtiden - Demokrati i en digital era

Om UR Samtiden - Demokrati i en digital era

Föreläsningar från föreläsningsserien Public Domain and Democracy in the Digital Age vid Uppsala universitet. Internationella forskare diskuterar frågor om lagar och regelverk i den digitala världen. Vad händer när stater och regeringar får konkurrens av privata företag när det gäller att diktera reglerna i den digitala världen? Inspelat den 18-19 september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Demokrati i en digital era : Demokratifrågor på nätetDela
  1. God eftermiddag
    och tack till arrangörerna-

  2. -för inbjudan till denna spännande
    transkulturella sammankomst.

  3. Jag lär mig alltid mer
    vid sådana här tillfällen.

  4. Jag studerar framför allt
    media och kommunikation.

  5. Det är ett forskningsfält snarare än
    en disciplin - ett odisciplinerat fält-

  6. -vilket passar mig.

  7. Jag ska ge en bred bild av begreppet
    "offentlighet"-

  8. -med ett sociologiskt perspektiv
    som även inkluderar...

  9. ...demokratiteori.

  10. Jag ska ta upp frågor
    om digitala medier-

  11. -och politiskt deltagande, "deltagande-
    problemet" som en demokratiaspekt.

  12. Vi ska se hur tillgång och användande
    kan påverka det.

  13. Det blir ett deltagarorienterat och
    republikanskt sätt att se på demokrati.

  14. Så...först vill jag säga lite kort
    för att ge en bakgrund...

  15. ...och tydliggöra synsättet... Jag
    tittar på deltagande i offentligheten-

  16. -och även på sociala medier
    i en demokratikontext.

  17. Jag tittar på de debatter som förs där
    och i synnerhet på nätets möjligheter.

  18. Det finns folkliga och företagsbaserade
    diskurser om...

  19. ...medieteknik, digitala medier
    och så vidare som har en sorts-

  20. -aura av teknisk determinism
    som vi bör vara uppmärksamma på.

  21. Jag vill inte bli för långrandig
    men den viktiga utgångspunkten-

  22. -är den svåra demokratisituationen
    i västvärldens samhällen-

  23. -och att demokrati är ett pågående
    projekt som inte kan tas för givet.

  24. Demokratin modifieras i takt med-

  25. -att de sociala
    och kulturella förhållandena utvecklas.

  26. Och...

  27. ...demokrati är även något
    väldigt komplext.

  28. Och deltagande är bara ett element
    - om än ett essentiellt sådant-

  29. -men det finns många andra
    utgångspunkter.

  30. Och...

  31. ...det praktiska regeringsproblemet
    kommer också in här.

  32. Under 60- och 70-talen
    var deltagande på modet-

  33. -vilket ledde till diskussioner
    om "demokratiskt överskott".

  34. "För många är inblandade i för
    mycket." Den åsikten finns också.

  35. Något som sociologer, statsvetare
    och andra nyligen har kommenterat-

  36. -är...hur uppkomsten-

  37. -av vad man kan kalla
    "den nyliberala vågen"-

  38. -under de senaste 30 åren har haft
    ett negativt inflytande på demokratin.

  39. Argumentet är i grunden
    att olika centrum för...

  40. ...makt där ansvar kan utkrävas
    ersätts av andra där ingen är ansvarig-

  41. -det vill säga att makt de facto flyttas
    från nationer, stater och institutioner-

  42. -till privata händer och företag.

  43. Och...

  44. ...politiska diskussioner förs
    inom ramen för detta maktskifte.

  45. Politiska alternativ
    präglas också av det.

  46. Det underminerar även meningen
    med deltagande.

  47. Folk undrar varför de ska delta när de
    stora besluten tas någon annanstans.

  48. Det här är en utveckling
    som också har betydelse-

  49. -för kulturella aspekter
    och hur vi ser på sociala relationer-

  50. -och vad "ett gott samhälle" är.

  51. Det medför även en urholkning
    av begrepp som "det allmänna"-

  52. -"det gemensamma"
    och det som vi har tillsammans.

  53. Ett av demokratins problem-

  54. -är vad som betraktas
    som ett minskat deltagande.

  55. Ironiskt nog började det
    som en sorts internationell kör-

  56. -efter kommunismens fall.
    Washington sa: "Vi vann, vi vann!"

  57. Men några år senare sa man att demo-
    kratin inte fungerade som den skulle.

  58. Även i det relativt lugna Sverige
    fick vi en demokratikommission-

  59. -i slutet av 90-talet, för man tyckte
    att något inte riktigt fungerade.

  60. Forskare upptäcker att-

  61. -medborgarnas partipolitiska
    engagemang minskar.

  62. Om man ser på söndagens val
    i Sverige var det ganska jämnt-

  63. -så visst finns det olika mönster.

  64. Men i västliga demokratier
    ökar känslan av vanmakt-

  65. -den politiska eliten föraktas
    och förtroendet minskar, och så vidare.

  66. Så det finns en oro
    och melodin går i moll.

  67. Man kan hävda att det finns bra
    och dåliga skäl till icke-deltagande.

  68. Jag hinner dock inte gå in på det.
    Det finns även ett motargument:

  69. "Hörni, många deltar! De gör det bara
    inte genom partipolitiken."

  70. Det som kan kallas
    "alternativ demokrati" ökar enormt.

  71. Utomparlamentariska aktiviteter,
    sociala rörelser och dylikt.

  72. Var var vi? Just det, ja.

  73. Det är uppenbart att deltagande,
    i synnerhet i den alternativa sektorn-

  74. -till stor del är beroende av
    digitala medier.

  75. "Deltagande" är en term
    som ofta används-

  76. -och lätt urvattnas
    till att betyda vad som helst.

  77. Det har till och med använts
    i reklamspråk.

  78. "Delta i det här."
    "Gå med i Benettons revolution!"

  79. Vi måste ha i åtanke
    att man kan delta på många olika sätt.

  80. Skolexemplet är att rösta.
    Men även att diskutera och debattera.

  81. Även civil olydnad
    kan ses som en form av deltagande.

  82. När man försöker sätta fingret
    på deltagande-

  83. -som är en term som kommer från
    olika forskningsgrenar och diskurser...

  84. ...hävdar en mängd forskare
    att det finns två kännetecken.

  85. Deltagande är i grunden ett uttryck
    för medborgarnas medverkan-

  86. -alltså den politiska handlingen
    att göra något.

  87. Vad som är politik och inte
    är inte alltid lätt att avgöra.

  88. Politik kan dyka upp var som helst.

  89. Kulturella aktiviteter kan bli
    politiska, så gränsen är flytande.

  90. Men poängen är att deltagande kräver-

  91. -ett demokratiskt åtagande.

  92. På något sätt har det att göra med
    att makten delas.

  93. Inom kommunikation brukar man säga
    att "si och så många har tillgång"-

  94. -och då "deltar" de. Även samspel
    är en form av deltagande.

  95. En starkare definition skulle lyda:

  96. "Tillgång och samspel är nödvändigt
    men inte tillräckligt."

  97. Detta är en definition av "deltagande".

  98. Offentligheten kan ses som platser
    för deltagande.

  99. Det är platser där man kan
    kommunicera, diskutera, debattera.

  100. Det är här som politisk vilja,
    i form av allmän opinion-

  101. -uppstår genom samtal.

  102. Självklart vet vi
    genom många forskares arbeten-

  103. -att det inte riktigt går till så,
    men detta är idealbilden...

  104. ...som utgör en del av
    det demokratiska normsystemet.

  105. Men när vi pratar om offentligheten
    är det viktigt att göra åtskillnad.

  106. En enkel modell i tre nivåer
    kan se ut så här:

  107. Högst upp finns starka offentliga sfärer
    och situationer-

  108. -där beslut fattas, som parlament,
    och kanske även styrelserum.

  109. Mainstreammedia
    utgör en mellannivå av offentligheten-

  110. -där folk kan diskutera.

  111. Sedan finns en bred, spretig
    och mer folklig nivå av offentligheten.

  112. Den blir alltmer öppen för alla
    tack vare mediernas tillgänglighet.

  113. Om man tittar lite snabbt på medierna-

  114. -så finns det några nyckelattribut-

  115. -som koncentration vad gäller ägandet.

  116. Den digitala erans medieinstitutioner
    är mer koncentrerade än tidigare.

  117. De aktörer som dominerar globalt
    är alltså såväl större som färre.

  118. Avregleringar är också ett typiskt drag
    som kan kopplas till...

  119. ...den nyliberala anstormningen.
    De har ökat de senaste tre åren.

  120. Det finns mindre kontroll
    - liksom i samhället i övrigt.

  121. Även vad gäller medierna lämnas mer
    till marknadskrafterna - globalisering.

  122. Min poäng är att deltagande i politiken
    lätt kan globaliseras.

  123. Det är lika lätt att skicka e-post
    till Nya Zeeland som till grannen.

  124. Vi går mot ökad tillgänglighet
    och lägre priser.

  125. Det har blivit väldigt enkelt att
    använda dagens tekniska medier.

  126. Digitaliseringen med dess integration
    och sammanstrålning-

  127. -av tidigare former...

  128. Vad menar man med "tv" i dag
    i den digitala eran?

  129. Mycket har förändrats.

  130. Medielandskapet är viktigt
    för att förstå deltagande-

  131. -och deltagandets möjligheter.

  132. Samt för att förstå maktdynamiken.

  133. Offentliga platser på nätet...

  134. ...började dyka upp i snabb takt
    på 90-talet när Internet slog igenom-

  135. -och blev ett massfenomen.

  136. Det är ett till synes oändligt universum
    där allt tycks vara tillgängligt.

  137. Men detta skenbart oändliga rum-

  138. -mångfalden, decentraliseringen,
    gästvänligheten och tillgängligheten-

  139. -är viktiga och positiva aspekter
    av dessa platser på nätet.

  140. Jag ska gå in mer på detta senare...

  141. I synnerhet vad gäller Internet-

  142. -är det numera sociala medier-

  143. -genom olika tekniker
    - smarta telefoner, bärbara datorer etc-

  144. -som får många att engagera sig.

  145. Man måste förstå att våra liv
    alltmer utspelar sig i dessa medier.

  146. Vår vardag blir alltmer sammanblandad
    med de sociala medierna.

  147. Låt oss för skojs skull gå tillbaka
    till Internets barndom.

  148. Någon kunde säga:
    "Nu ska jag surfa på nätet."

  149. "Jag tar ett stort kliv
    och är nu ute i cyberrymden!"

  150. I dag skulle man tro att någon
    som säger så har levt i en låda-

  151. -eftersom gränsen är så flytande, vi rör
    oss ständigt in och ut ur medierna.

  152. Det verkliga livet
    och livet på nätet framför-

  153. -är så sammanflätade.

  154. Något mer man bör ha i åtanke-

  155. -är att sociala medier
    inte är en neutral terräng.

  156. De är också uppbyggda-

  157. -utifrån den politiska ekonomins
    och teknikens karakteristiska drag.

  158. Det är inte en zon
    som svävar fritt för sig själv.

  159. Om man tittar på sociala medier
    ur en demokratisk synvinkel-

  160. -är ett viktigt drag
    vad gäller deras positiva värden-

  161. -att de möjliggör och underlättar
    horisontell kommunikation.

  162. För demokratins skull
    är horisontell kommunikation viktig.

  163. Vad gör auktoritära regimer?
    De stoppar horisontell kommunikation.

  164. De förbjuder möten med fler än tre
    personer, inför utegångsförbud etc.

  165. Att dela med sig av sina känslor,
    erbjuda stöd, organisering etc-

  166. -gör att sociala medier blir användbara
    som medborgarmedier.

  167. Det digitala nätverket
    med dess många knutpunkter-

  168. -passar in väl på vad Manuel Castells
    kallar "nätverkssamhället".

  169. Lättheten med vilken man upprättar
    förhållanden-

  170. -och att dessa medier är så enkla att
    använda gör att vi känner oss starkare-

  171. -vilket kan vara väldigt viktigt
    för många.

  172. Och...jag bara babblar på här...

  173. Enkelt att använda, folk gör kreativa
    saker, utvecklar nya färdigheter-

  174. -nya användningsområden...
    Detta stärker medborgarna.

  175. Och möjligheterna för ett fördjupat
    demokratiskt åtagande-

  176. -är så klart väldigt stora.

  177. I diskussioner brukar man säga
    att ett pratglatt samhälle-

  178. -är ett samhälle där politik
    kan dryftas-

  179. -mycket enklare än i ett tyst,
    ordkargt samhälle.

  180. När folk pratar kan ämnen och politiska
    frågor dyka upp och saker blir virala.

  181. Det finns något levande och dynamiskt
    över offentlig kommunikation.

  182. Plötsligt kan en politisk fråga lyftas.

  183. Sociologer och medieforskare
    säger ja till allt detta-

  184. -men lägger sedan till ett stort "men".

  185. Det finns en annan sida av det.
    Vi bör dämpa entusiasmen.

  186. Vi vore blåögda om vi inte lade märke
    till dessa andra aspekter.

  187. Teknikoptimismen borde verkligen
    läggas på hyllan.

  188. Det händer ofta att politiker
    och kommunstyrelser-

  189. -tror att de kan lösa ungdomars
    problem genom att ge dem datorer.

  190. Men sociala problem
    föds ur sociala förhållanden.

  191. Nya tekniker kan göra skillnad men
    måste anpassas till sammanhanget.

  192. Om tekniken inte ses i sitt samman-
    hang kommer man ingenstans.

  193. Man har även...

  194. ...märkt att användandet
    av sociala medier i politiskt syfte-

  195. -jämfört med annat de används för,
    hamnar långt ner på listan.

  196. Politik kommer efter
    en rad andra saker:

  197. Socialt umgänge, underhållning-

  198. -informationssurfande
    och förmodligen även efter porr.

  199. Forskning visar att politik-

  200. -inte är en så viktig aktivitet
    på nätet för de flesta människor.

  201. Möjligheterna till konsumtion
    och underhållning är alltid där.

  202. Även om man gör något politiskt
    är det lätt att säga:

  203. "Jag är trött så jag tar och köper något
    på E-Bay i stället."

  204. Även inom politiken på nätet
    och i medierna i övrigt-

  205. -är konkurrensen om uppmärksamhet
    helt enorm.

  206. Det finns så mycket som vill få vår
    uppmärksamhet och vårt engagemang.

  207. Bara för att folk är ute på nätet
    och använder sociala medier-

  208. -betyder det inte att människor
    som saknar engagemang mobiliseras.

  209. Ingen blir en aktiv medborgare av att få
    en dator eller ett konto på Facebook.

  210. Jag minns när jag var i Kairo
    för tre år sedan-

  211. -och den så kallade arabiska våren
    fortfarande var i gång-

  212. -och jag pratade med några aktivister-

  213. -som redan var irriterade på pratet
    om "Twitterrevolutionen".

  214. Det är inte manickerna som gör
    revolution - vi gör revolution.

  215. Återigen bör mänskligt deltagande
    betonas i stället för tekniken.

  216. Tekniken skapar förutsättningar
    och möjligheter men är inte avgörande.

  217. Tack vare NSA och svenska FRA
    känner vi nu till-

  218. -omfattningen av övervakningen
    på nätet.

  219. Vi lever i en tid som är postprivat
    och post-Snowden.

  220. Vad betyder det?

  221. Jag har fått veta att vissa politiskt
    aktiva återgått till att skriva brev-

  222. -alltså pappersbrev med frimärken på.

  223. Om vi backar några steg-

  224. -är det viktigt att förstå hur nätet
    organiseras, finansieras och används.

  225. Jag kan hoppa över många detaljer-

  226. -tack vare det utmärkta seminariet
    om övervakning tidigare.

  227. Men låt mig bara säga...

  228. ...att det finns en sorts ambivalens-

  229. -där vissa säger att sociala medier
    kan uppfylla vissa syften.

  230. De är en enastående tillgång
    men de påverkas av vissa faktorer-

  231. -som rör hur vi kan använda medier.

  232. Till exempel kan man prata i timmar
    om Google.

  233. Ur ett perspektiv där man är kritisk
    till den nyliberala utvecklingen-

  234. -kan man säga att Google gör utmärkta
    saker men även är en global makt-

  235. -som inte kan utkrävas på ansvar
    på demokratiskt vis.

  236. Och...

  237. ...den...

  238. Jag ska nämna de personliga filtren.
    Vad händer med våra kunskaper-

  239. -när samma sökord ger olika resultat
    beroende på användarens profil?

  240. Och på Facebook delar vi gladeligen
    uppgifter om vårt privatliv.

  241. Och "gilla"-knappen... Det finns ingen
    "ogilla"-knapp, inget "nej".

  242. Det får betydelse på flera plan
    vad gäller demokratisk diskurs-

  243. -och kommunikation i offentligheten.

  244. Den tekniska utformningen
    har flera nivåer av kontroll inbyggda.

  245. Det går att stänga ned hela nätverket,
    vilket har skett i Syrien.

  246. Enskilda plattformar kan stängas.
    Turkiet stoppade Youtube och Twitter-

  247. -då Erdogan ogillade informationen
    om sina korruptionsskandaler.

  248. Konkreta applikationer kan ändras-

  249. -olika saker är kompatibla med
    varandra eller inte - Kindle och Ipad.

  250. Att framställa och bestämma vad som
    ska vara kompatibelt innebär makt.

  251. Få se nu, för att avsluta detta...

  252. Det sätt på vilket vi använder
    sociala medier i vardagen-

  253. -är ofta detsamma
    som när vi bedriver politik.

  254. När vi är inne på
    till exempel Facebook-

  255. -är vi i ett speciellt slags habitus,
    med Bourdieus ord.

  256. Det är en särskild miljö som främjar
    vissa tänkesätt och handlingsmönster.

  257. Till exempel brukar vi kommunicera
    med andra från en privat plats.

  258. Risken vad gäller politik
    är att vi blir kvar framför skärmen.

  259. Vårt politiska åtagande
    stannar vid skärmen.

  260. Forskare upptäcker att bland
    till exempel västerländsk medelklass-

  261. -blir detta alltmer ett beteendemönster.
    Vad blir konsekvenserna för politiken-

  262. -när de personliga mötena blir färre
    och man inte träffar andra på gatan?

  263. När synliga åtaganden blir allt färre
    och folk inte delar sina känslor?

  264. Och när den självupplevda solidariteten
    minskar...

  265. ...då folk inte vill lämna
    sina trygga hem?

  266. Så Internets-
    och de sociala mediernas roll-

  267. -är ambivalent, får man nog säga.

  268. Vi har historiskt nya möjligheter
    för deltagande, men även nya problem.

  269. Sociala medier är oumbärliga
    men inte avgörande.

  270. Och det finns ingen teknisk lösning
    för demokrati. Citera mig gärna. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Demokratifrågor på nätet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Peter Dahlgren är professor emeritus på Uppsala universitet och föreläser om hur de sociala nätverken påverkar hur vi kommunicerar och tänker. Han resonerar kring hur internet förändrar oss som människor. Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Samhällskunskap
Ämnesord:
Databehandling, Datorer, Demokrati, IT, IT-samhället, Informationsteknik, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Demokrati i en digital era

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Så används big data

Judith Simon är forskare vid IT-universitetet i Köpenhamn. Hon föreläser här om hur stora dataflöden, så kallad big data, används i skolsystem, i forskning och i syfte att övervaka. Hur vet vi att big data används i goda syften? Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Demokratifrågor på nätet

Peter Dahlgren är professor emeritus på Uppsala universitet och föreläser om hur de sociala nätverken påverkar hur vi kommunicerar och tänker. Han resonerar kring hur internet förändrar oss som människor. Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Att skydda det privata

Bert-Jaap Koops är professor vid Tilburguniversitetet i Nederländerna och föreläser om hur den privata sfären är i upplösning. Hur ser gränserna ut för det privata i den nära framtiden och vilka lagar ska skydda oss när nästan hela vårt privatliv ryms i mobiltelefonen? Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Risker med big data

Data- och informationsforskaren Mireille Hildebrandt föreläser om företags och organisationers användning av big data. Är vi slavar under de datamängder som sparas om oss? Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Rättighetsfrågor på nätet

Sebastian Haunss från universitetet i Bremen föreläser om juridiska utmaningar på nätet när information som film och foton flödar fritt. Han berättar om politiseringen av information i kunskapssamhället och om vilka utmaningarna är att hantera detta i framtiden. Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Staten och datakapitalet

Luciano Floridi är forskare vid universitetet i Oxford och föreläser om faran med att stora insamlade datamängder om användares beteenden på nätet hamnar i kapitalets händer. Han menar att de stora datamängderna, big data, borde vara till allmänhetens nytta. Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Etik i det digitala samhället

Statsvetaren Ben Wagner föreläser om att länders regeringar har allt mindre att säga till om när det gäller etik och yttrandefrihet i det globala, digitala samhället. Det är istället de olika sociala mediernas regelverk som styr. Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Så kan fördjupande journalistik lyftas digitalt

Anna Careborg och Mark Malmström på Svenska Dagbladet visar konkreta förslag på digitala verktyg som även redaktioner med små resurser kan använda för att få den fördjupande journalistiken att lyfta. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning