Titta

UR Samtiden - Demokrati i en digital era

UR Samtiden - Demokrati i en digital era

Om UR Samtiden - Demokrati i en digital era

Föreläsningar från föreläsningsserien Public Domain and Democracy in the Digital Age vid Uppsala universitet. Internationella forskare diskuterar frågor om lagar och regelverk i den digitala världen. Vad händer när stater och regeringar får konkurrens av privata företag när det gäller att diktera reglerna i den digitala världen? Inspelat den 18-19 september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Demokrati i en digital era : Att skydda det privataDela
  1. Jag ska tala om den privata sfären-

  2. -i förhållande till
    den offentliga sfären.

  3. Jag berör relationen mellan mitt ämne
    och konferensens övergripande tema.

  4. Jag har delat upp det i tre delar.

  5. Först tar jag upp
    det jag ser som problemet.

  6. Den upplösta distinktionen
    mellan privat och offentligt-

  7. -vad gäller hur lagen ser
    på den privata sfären.

  8. Det har jag redan gjort och
    tänker presentera som min analys.

  9. Sen talar jag om pågående arbete-

  10. -och hoppas på feedback från er
    rörande mina tankar.

  11. Jag vill förstå vad som händer,
    men där trevar jag mig fram.

  12. Jag försöker skissa på den privata
    sfären och varför vi har problem.

  13. Del tre är ännu mer spekulativ.

  14. Där försöker jag hitta nya sätt att
    särskilja det privata och offentliga.

  15. Jag tänker inte föreläsa så länge-

  16. -för jag föredrar diskussioner
    och idéutbyten.

  17. Ni får gärna ställa frågor
    medan jag pratar också.

  18. Hur ser jag på konferensens tema?

  19. Att döma av titeln handlar det mer om
    den offentliga sfären och demokrati.

  20. I synnerhet många...
    Mycket handlar det om-

  21. -hur vi värnar om det offentliga
    under privatiseringsvågen.

  22. Vad är eller bör vara offentligt?
    Och hur ska vi bevara det offentliga?

  23. Den sista frågan blir omvänt:
    Vad är eller bör vara privat?

  24. Jag fokuserar på motsatsen
    till bevarandet av det offentliga.

  25. Jag intresserar mig för
    hur vi värnar om det privata-

  26. -mot den växande offentliga sfären.

  27. Det är därför jag fokuserar
    på den privata sektorn-

  28. -och skyddandet av det privata.

  29. Man kan säga mycket om integritet.

  30. Det kanske inte är ett föränderligt
    begrepp men ett komplext begrepp.

  31. Det jag gillar med begreppet är
    att det har så många funktioner.

  32. Det tjänar många herrar.

  33. Inte bara de som vill bevara
    nån slags intimitet-

  34. -utan också sociala relationer
    och bidra till det offentliga.

  35. Detta genom att integritet är viktigt
    för identitetsskapande-

  36. -för att bli den vill bli
    eller den du är.

  37. Det är viktigt för att kunna delta i
    samhället och i en demokratisk debatt.

  38. Ibland krockar privatlivet
    med yttrandefriheten.

  39. Men det är också en förutsättning
    för yttrandefrihet-

  40. -frihet att tänka, hålla möten,
    rösta och säga det du vill säga.

  41. Privatlivet och det offentliga är
    sammanlänkade, de behöver varandra.

  42. Därför är diskussionen om hur
    det privata ska bevaras relevant här.

  43. Det jag intresserar mig för är...
    Jag vet inte om det här...

  44. Nej. Det skulle ha varit en markör.

  45. Det här sättet att se privatsfären
    som förkroppsligandet av privatlivet-

  46. -och den offentliga sfären
    som torget i Aten.

  47. Det går inte att skilja dem åt så.
    Det handlar den första delen om.

  48. Den upplösta distinktionen
    av privatlivet.

  49. Här är ett vardagligt exempel.
    Polisen griper personer på gatan.

  50. Polisen kroppsvisiterar dem för att
    hitta farliga föremål eller bevis-

  51. -så att de kan beslagta
    det folk bär med sig.

  52. Numera betyder det att polisen
    ofta beslagtar smarttelefoner.

  53. Tänk på vad en mobil innehåller.

  54. Bilden har jag lånat
    från en polis i Nederländerna-

  55. -som stolt beskrev
    vad polisen kan hitta i mobiler.

  56. Han ville upplysa poliser om vilka
    möjligheter smarta telefoner ger.

  57. Listan visar att det i princip
    är hela ditt liv som står med.

  58. Det här bär du med dig i det offentliga
    och kan beslagtas om du grips av polis-

  59. -nåt som ofta sker även vid svag miss-
    tankegrad. Jag återkommer till det.

  60. Det här illustrerar ett problem.
    Lagens syn på skyddet av det privata-

  61. -bygger på idén
    "mitt hem är min borg".

  62. Vi skyddar hemmet
    som den privata sfären.

  63. Staten har tillträde,
    men enbart med starka restriktioner.

  64. Det krävs domstolsbeslut
    om de verkligen måste.

  65. Det är noga reglerat
    när polisen kan söka igenom ditt hem.

  66. Man antar att ditt privatliv
    utspelar sig i hemmet.

  67. Det kanske var fallet
    när lagarna stiftades-

  68. -under 1700-
    och i synnerhet 1800- och 1900-talen.

  69. Det är inte längre sant. Privatlivet
    utspelar sig inte längre bara hemma.

  70. För det första håller hemmet på
    att upplösas som vår borg.

  71. Det finns många sätt
    att se in i hemmet utan att kliva in.

  72. Förr kunde man
    titta in genom fönstren-

  73. -men det gick att dra för gardinerna
    och få ett "stängt" hem.

  74. Men med värmekameror,
    med riktade mikrofoner-

  75. -genom att hacka sig in
    i olika datorsystem...

  76. Hemmet blir en del av internet-

  77. -med till exempel
    smarta mätare av elförbrukningen.

  78. Hemmet läcker information.

  79. Det går att se in i hemmet
    utan att röra det.

  80. Det är viktigt, för i lagstiftningen-

  81. -är skyddet av hemmet
    ofta ett skydd mot intrång.

  82. Intrång i betydelsen
    fysiskt intrång av personer.

  83. Så länge man inte rör hemmet-

  84. -anser inte lagstiftningen
    att hemmet har utsatts för något.

  85. Det är ett skäl
    till att hemmet inte försvinner.

  86. Ett annat skäl,
    som är ännu viktigare-

  87. -är att mycket av det vi förr sparade
    i hemmet lagrar vi nu i molnet.

  88. Musik, böcker,
    dagböcker, fotoalbum, brev-

  89. -allt man brukade spara hemma
    på något sätt-

  90. -och som man förr inte bar med sig-

  91. -sparar man numera också i molnet
    och har ständigt tillgängligt.

  92. Eller så har man det
    i sina apparater.

  93. Så privatlivet existerar
    även i det offentliga rummet.

  94. Den andra aspekten är...

  95. Det vi kallar den offentliga sfären,
    gatan, som symbol för det offentliga-

  96. -var förr
    inte särskilt integritetskänsligt.

  97. Folk betedde sig inte privat.
    De var anonyma och inte så sårbara.

  98. Man kunde förvänta sig
    att ha ett privatliv-

  99. -eftersom
    man kan bli förföljd offentligt-

  100. -men förföljaren har begränsningar.

  101. Som nu till exempel
    när jag gick från stationen och hit-

  102. -i en stad jag aldrig varit
    i ett främmande land-

  103. -var risken att bli igenkänd minimal.

  104. Men tänk på den kameraövervakning
    som breder ut sig i det offentliga.

  105. Möjligheter att spåra var folk är-

  106. -tack vare all den data som mobilen
    genererar, det har jag redan nämnt.

  107. Om vi tänker oss en kombination av
    Google Glass och ansiktsigenkänning-

  108. Google Glass lär slå om ett par år.

  109. Ansiktsigenkänning är än så länge
    inte bra nog, men på väg dit.

  110. Inte minst
    tack vare Facebooks foton med namn-

  111. -så de har gjort enorma framsteg-

  112. -i att kunna avgöra vilket namn
    som hör till vilket ansikte.

  113. Om 5-10 år-

  114. -om jag gör samma promenad så vet
    folk med Google Glass vem jag är.

  115. En annan möjlighet är att de tar
    ett foto av en offentlig plats-

  116. -med mig i bakgrunden
    och postar det på internet.

  117. På grund av ansiktsigenkänningen
    hamnar jag i Google-

  118. -och folk får veta
    att jag var i Uppsala i dag.

  119. Det lär förändra vår uppfattning
    om det offentliga rummet.

  120. Om jag kan bli igenkänd på tåget...

  121. Jag vet att folk redan i dag
    kan känna igen mig-

  122. -men risken är minimal,
    så jag känner mig fri.

  123. Om jag vet att alla kan känna igen
    mig och kolla vem jag på internet-

  124. -känner jag mig mer hämmad. Det
    offentliga blir integritetskänsligt.

  125. Det betyder att vi inte längre
    kan se på var saker inträffar-

  126. -för att avgöra
    vad som är privat eller offentligt.

  127. Eller,
    jag är expert på brottslagstiftning-

  128. -polisens intrång i ditt privatliv.

  129. Förr sa vi att intrång i hemmet är
    ett allvarligt intrång i privatlivet-

  130. -och därför måste regleras noga.

  131. Intrång i det offentliga rummet
    bör visserligen regleras i någon mån-

  132. -men polisen har rätt att övervaka
    offentliga rum ganska fritt.

  133. Där är det inte längre nån skillnad
    mellan privat och offentligt.

  134. Jag byter spår. Det här var fysiskt
    privatliv, eller rumslig integritet.

  135. Artikel 8 i Europeiska konventionen
    för mänskliga rättigheter-

  136. -ger rätt till skydd
    för privat- och familjeliv.

  137. Den omfattar
    flera områden av privatliv-

  138. -inte bara hemmet utan även
    familjeliv och korrespondens-

  139. -och kroppslig integritet,
    alltså personlig integritet.

  140. Många konstitutioner ser det som
    en separat konstitutionell rättighet.

  141. På sätt och vis
    kan man argumentera på samma sätt-

  142. -om att gränsen är svårare att dra.

  143. Se på vad som händer med teknik
    som sätts in i eller på våra kroppar.

  144. Det finns redan
    ett antal olika implantat.

  145. De är kanske inte så vanliga än,
    men de börjar bli.

  146. Det sker en utveckling
    inom förstärkt verklighet-

  147. -och särskilt intressant,
    inom artificiella kroppsdelar.

  148. Amputerade kan få en artificiell arm
    kopplad till nervsystemet-

  149. -som de kan kontrollera bara genom
    att tänka att armen ska röra sig.

  150. Bioniken omvandlar nervsignalerna
    till signaler som styr armen.

  151. Det betyder
    att tekniken blir en del av kroppen.

  152. Det finns en elektronisk anslutning.

  153. Elektronik kan hackas
    och är anslutet till omvärlden.

  154. Kevin Warwicks experiment
    med implantat handlar om det.

  155. Han opererade in
    ett implantat i sin arm-

  156. -som klarade av
    väldigt enkla armrörelser.

  157. Han var hopkopplad via internet med
    sin fru med ett likadant implantat.

  158. Han kunde skicka en signal
    och röra sin frus arm via internet.

  159. Det här var ett experiment.
    Men forskarna blir allt bättre-

  160. -på att tolka
    vad hjärnans signaler betyder.

  161. Men det lär ta tiotals år-

  162. -innan vi har en mer sammansatt
    förståelse av hjärnans signaler.

  163. Men vi kan i dag koppla samman
    två hjärnor via internet.

  164. Så nån gång lär vi nog få
    ett mänskligt internet.

  165. Det här skrev jag om
    i en färsk artikel med Mark Gasson.

  166. Olika typer av kroppsimplantat-

  167. -från enkla RFID-implantat, som folk
    kan betala med på strandklubbar.

  168. Jag fattar inte varför man vill det.

  169. Djup hjärnstimulering som används
    av parkinson- och alzheimerpatienter.

  170. Det är ett stort ingrepp, men
    det kan hjälpa allt fler patienter.

  171. Christian Kandlbauer är ett exempel
    på nån med artificiella kroppsdelar.

  172. Han dog i en bilolycka.
    Om den orsakades av fel på bioniken-

  173. -eller nåt annat vet vi inte.

  174. Ett mänskligt internet
    fascinerar mig-

  175. -dels som tankeexperiment, men
    jag tror det sker under 2000-talet.

  176. Vi kan ha gränssnitt
    där hjärnan är kopplad till internet.

  177. Du skickar signaler
    via internet till andra.

  178. Det betyder
    att din hjärna kan hackas.

  179. Det väcker många frågor.

  180. En fråga är hur drar vi gränsen
    mellan kroppen och omgivningen.

  181. Kroppslig integritet
    ska skydda kroppen-

  182. -kanske även sinnet,
    där är lagen olika.

  183. Lagen skyddar din hjärna,
    men kanske inte dina tankar.

  184. Det var lätt att avgöra
    när din kropp angreps.

  185. Det finns så klart redan
    gränsdragningsproblem.

  186. Om du angriper mina glasögon, är det
    min kropp eller nåt jag bär med mig?

  187. Glasögonen är en del av mig.
    Men vi vet från olika studier-

  188. -att när man använder tekniken
    blir den en del av en själv.

  189. I Warwicks experiment upplevde han
    implantatet som en del av sig själv.

  190. Om du angriper implantatet
    angriper du min kropp.

  191. Om implantatet är kopplat till
    internet blir det riktigt märkligt.

  192. Då är det svårt att veta
    var kroppen slutar.

  193. Det har vissa skillnader,
    men också likheter med hemmet.

  194. Gränsen mellan
    den privata kroppen och omvärlden-

  195. -blir allt svårare att dra.

  196. En tredje aspekt, som också skiljer
    sig lite, men jag ser ett mönster.

  197. Korrespondens. Vi skyddar
    respekten för brevhemligheten-

  198. -telefonsamtal och e-post
    eftersom det är korrespondens.

  199. Korrespondens är nåt särskilt,
    då det nämns specifikt i artikel 8.

  200. Vissa länder, som Sverige, har ett
    grundlagsskydd för korrespondens.

  201. Den nederländska regeringen ser nu
    över konstitutionella rättigheter-

  202. -eftersom vår grundlag skyddar brev,
    telefonsamtal och telegram.

  203. Telegrafen användes under 1900-talet
    för att kommunicera.

  204. Lagen skyddar inte internet eller
    e-post och måste alltså uppdateras.

  205. Men flera försök sedan 1995 har
    misslyckats att formulera nåt nytt.

  206. Det är inte lätt att hitta en bra
    formulering för dagens kommunikation.

  207. Nyligen lades det fram ett nytt
    lagförslag med en bättre formulering.

  208. Jag hoppas att den antas så att vi om
    8 år kan ha ett bättre skydd av mejl.

  209. En svårighet var distinktionen
    mellan innehåll och trafikdata.

  210. Det är en klassisk distinktion. För
    brev har vi kuvertet och innehållet.

  211. För telefonsamtal är det vad som sägs
    och vem som pratar med vem.

  212. Vem som pratar med vem när.

  213. Lagen utgår från att
    innehållet är integritetskänsligt.

  214. Metadata kan vara känsligt, men
    mindre. Vi vill skydda innehållet.

  215. Hur görs distinktionen?

  216. I en värld med internet, hur drar man
    gränsen mellan metadata och innehåll?

  217. De begärde en rapport.

  218. Den skrevs av mig och Jan Smits
    vid Eindhovens tekniska universitet.

  219. Batteriet börjar ta slut.
    Vi får göra så här...

  220. Smits undersökte
    om det var tekniskt möjligt att göra-

  221. -och jag såg på
    de juridiska möjligheterna.

  222. Tekniskt blir det svårt på internet
    p.g.a. alla protokoll.

  223. Varje protokoll drar gränsen olika
    mellan innehåll och metadata-

  224. -och ibland är det samma sak.

  225. Distinktionen
    blir också mindre relevant.

  226. Fallet med Snowden
    har gjort det än mer uppenbart-

  227. -att metadata
    kan innehålla mycket information.

  228. En tidigare chef på CIA och NSA-

  229. sa: "Vi dödar folk utifrån metadata."

  230. Då måste man vara rätt säker på
    att datan säger nåt om personen.

  231. Huruvida det finns anledning att
    skydda innehållet mer än metadatan-

  232. -börjar ifrågasättas.
    Det är en aspekt.

  233. Man kan fortfarande
    dra en gräns i lagstiftningen.

  234. Man kan tala om "insidan" och
    "utsidan" av kommunikationen.

  235. Men det börjar bli teknikberoende.

  236. Exempelvis Datalagringsdirektivet,
    må det vila i frid-

  237. -behandlar telefonsamtal,
    e-post och internet olika.

  238. Det kan vara rimligt.
    E-post motsvarar gamla tiders brev.

  239. Ett telefonsamtal
    är också ganska speciellt.

  240. Men i dagens värld är det ingen
    skillnad på e-post och Whatsapp-

  241. -Imessage, spelchattar eller
    andra sätt att skicka meddelanden.

  242. Vi använder fortfarande
    termen e-post-

  243. -men rent tekniskt är det inte
    en tydlig funktion längre.

  244. Så det kan även bli svårt
    att dra tydliga gränser där.

  245. Vårt råd till staten blev att även
    trafikdata bör skyddas i grundlagen.

  246. Det bör ha
    samma skydd som innehållet.

  247. De sa nej, eftersom det inskränker
    statens rätt till övervakning.

  248. Visst, det är deras val.

  249. Det finns goda skäl, då nästan all
    kommunikation sker över internet-

  250. -även mobiltelefonin.

  251. Eftersom det är svårt att skilja på
    trafikdata och innehåll-

  252. -bör de behandlas lika.

  253. Det är bredare än så,
    vilket är relevant för oss.

  254. Varför
    vill vi skydda just kommunikation?

  255. Det finns historiska skäl,
    vilket jag ska förklara i del två.

  256. Se på vår informationsinfrastruktur.

  257. I dag kan man se nästan allt
    som kommunikation.

  258. Folk har sensorer på kroppen och
    lägger upp sina löptider på Facebook.

  259. Vi har apparater som kopplar upp sig
    automatiskt, utan din vetskap-

  260. -och skickar information om var vi
    är, om vi är online, vad vi kan göra.

  261. Vi kommunicerar ständigt.
    Så det speciella med kommunikation...

  262. Vi skickade fem brev per dag på
    1800-talet, ringde tio samtal 1950.

  263. Det kanske var tio samtal
    även i slutet av 1900-talet.

  264. Det var en sorts kommunikation, som
    vi har än i dag i lite annan form.

  265. Vi har andra kommunikationsmedel nu,
    i hög grad automatiserade och enkla-

  266. -som också faller under definitionen
    "kommunikation" och bör skyddas.

  267. Varför vill vi skydda
    exempelvis metadata-

  268. -mer än
    finansiell eller medicinsk data?

  269. De skyddas inte särskilt
    i konstitutionen.

  270. Det vi ser här är att
    alla aspekter av det sociala livet-

  271. -håller också på att kollapsa.

  272. Det håller på att bli en kontext
    där privatlivet äger rum.

  273. Vi hade en uppdelning där vi sa att
    privatlivet rör rumslig integritet-

  274. -relationsmässig
    och kroppslig integritet.

  275. Den distinktionen
    går inte längre att göra.

  276. Privatlivet äger inte längre rum
    i privata rum-

  277. -eftersom privata rum
    är svåra att beskriva.

  278. Privatlivet är inte heller
    längre begränsat-

  279. -till vad du tänker i dig själv,
    det är inte lika avgränsat längre.

  280. Korrespondens är också otydligt.

  281. Var ska vi då placera privatlivet?
    Den frågan är inte längre relevant.

  282. Frågan är inte var privatlivet
    äger rum, utan var gränserna går.

  283. Gränser i metaforiskt avseende,
    inte i geografiskt avseende.

  284. Det är mitt projekt
    de kommande fem åren.

  285. Jag har haft turen
    att få forskningsanslag.

  286. Vi kan inte längre skilja på
    privata och offentliga utrymmen.

  287. Ändå är lagen för vad polisen och
    underrättelsetjänsten får göra-

  288. -baserad på
    en distinktion om fysiskt rum.

  289. Vi måste hitta ett nytt sätt att
    definiera gränserna för privatlivet.

  290. Jag hoppas att min analys-

  291. -av inte bara privatlivet i hemmet,
    utan även kropp och korrespondens-

  292. -visar att det är väldigt komplext
    och inte finns något enkelt svar.

  293. Nu blir jag mer teoretisk.

  294. Det här är ett tankeexperiment,
    jag vill gärna höra vad ni tror.

  295. Jag försöker förklara skeendet genom
    att se på integritetens historia.

  296. Alltså begreppsmässigt,
    inte den empiriska historien.

  297. Först har vi den fysiska personen.

  298. Det är viktigt. Staten kan inte
    gripa dig utan att ha goda skäl.

  299. Din kropp är skyddad
    mot övergrepp av staten.

  300. Ända sedan lagstiftningen
    började utvecklas på 1700-talet-

  301. -är hemmet skyddat, som en plats
    dit staten inte har tillträde.

  302. Sen kommer breven, korrespondens,
    de har också ett fysiskt skydd.

  303. Det är också ett avgränsat område.

  304. Brevet är mellan två hem och därmed
    en slags förlängning av hemskyddet.

  305. Samtal i hemmet
    skyddas av hemskyddet.

  306. Om du vill samtala med folk på annan
    plats använder du korrespondens.

  307. Det har samma funktion
    och bör ha samma skydd.

  308. Vi har skapat en skyddad kanal,
    posten-

  309. -alltså en privat kanal
    i det offentliga rummet.

  310. Sen kommer telefonen,
    med samma funktion som breven.

  311. Vi kommunicerar mellan två hem
    via en skyddad kanal.

  312. Även om det rör sig i det offentliga
    rummet bör det vara privat.

  313. Men det blir lite mer komplicerat
    då telefonen är mindre avgränsad.

  314. Telefonsamtalet
    är mindre fysiskt än brevet.

  315. Sen kommer mobiltelefonen och
    idén om en plats tappar relevans.

  316. Förr var telefonen i hemmet
    och man ringde hem till nån.

  317. Med en mobil
    kan man ringa vart som helst.

  318. Vi har fortfarande en idé om
    en privat kanal i offentligheten-

  319. -men utan
    någon speciell skyddad plats.

  320. Därigenom blir det slutna rummet
    metaforiskt.

  321. Det vi skyddar i mobiltelefonin--

  322. -är en metaforisk idé
    om en sluten infrastruktur.

  323. Samtidigt fick vi datorer.

  324. På 1960- och 1970-talen
    uppstod dataskyddet.

  325. Det skapade en ny sorts privatliv,
    skyddet av information.

  326. Det är bra att hålla isär dem,
    fast de är relaterade.

  327. Datorer hanterar och lagrar
    personlig information.

  328. Vi skyddar datan
    oavsett var den lagras.

  329. Var datorn finns spelar ingen roll.
    Vi skyddar objektet, inte kanalen.

  330. Det är ett annat slags skydd.

  331. Nu med internet och molnet-

  332. -blir kopplingen till plats
    ännu otydligare.

  333. Det lagras på datorer,
    men var de finns vet vi inte.

  334. Det innebär att över tid-

  335. -har skyddet av olika slags privatliv
    blivit allt mer abstrakt.

  336. Vi avser slutna rum-

  337. -men de "slutna" rummen
    har blivit allt mer metaforiska-

  338. -och inte kopplade till en plats.

  339. Ett exempel på problem är om vi
    vill skydda data som lagras i molnet-

  340. -vilket vi behöver grundlagsskydda,
    var ska vi då göra det?

  341. I statens förslag till ny grundlag
    för skydd av kommunikation-

  342. -ville man inkludera molnet.
    Och det är helt rimligt.

  343. Molnet har samma funktion som
    tidigare kommunikationsvägar.

  344. Men nu kommunicerar man
    med sig själv via molnet.

  345. Man använder samma infrastruktur,
    internet, för att lagra data.

  346. Men det är en felaktig syn
    på lagring i molnet.

  347. Molnet är egentligen
    en förlängning av hemmet.

  348. Molnet lagrar det man brukade
    lagra hemma, det man hade hemma.

  349. Om man vill skydda data i molnet-

  350. -ska man inte se det i analogi med
    kommunikation, utan med ens hem.

  351. Så ser inte lagen ut i dag
    och lagstiftarna vill inte ändra den.

  352. Men framöver lär det förändras-

  353. -för molnets funktion liknar mer den
    gamla sortens privatliv i hemmet-

  354. -mer än den liknar kommunikation.

  355. Hur mycket tid har jag på mig?

  356. Jag ska nämna
    två intressanta fall från USA.

  357. Kyllo var ett fall med värmestrålning
    där man kan se värmeskillnader.

  358. Exempelvis
    för att se marijuanafabriker.

  359. Från en helikopter
    kan man skanna av stora områden-

  360. -och se var det odlas marijuana,
    eftersom de använder mer el-

  361. -och har därmed högre temperatur.

  362. Har förväntan av privatliv kränkts?

  363. Här testas det fjärde tillägget om
    husrannsakan i USA:s konstitution.

  364. Rätten sa ja,
    då tekniken inte var allmänt spridd.

  365. Folk kunde inte vänta sig att staten
    använde värmekamera mot deras hem.

  366. Det betyder att så fort
    tekniken används allmänt-

  367. -vilket redan görs,
    värmekameror är billiga-

  368. -försvinner förväntan av privatliv.

  369. Det är ett skäl till varför
    formuleringen förväntan av privatliv-

  370. -lätt kan urholka integritetsskyddet-

  371. -i takt med att tekniken utvecklas
    och många förväntas använda den.

  372. Ta Google Glass.
    Om alla använder dem om fem år-

  373. -kan man inte längre
    förvänta sig ett privatliv.

  374. Det blir fel, vilket USA har insett,
    men de vet inte hur det ska åtgärdas.

  375. Det berör även
    fallet Jones och GPS-spårning.

  376. Det var vanlig GPS-utrustning
    för att spåra en bil.

  377. Rätten såg inte till integriteten
    utan till äganderätten.

  378. Det var ett intrång mot bilen, vilket
    kräver en husrannsakningsorder.

  379. Då det var kränkning av en ägodel
    bortsåg man från integriteten.

  380. En minoritet av rätten,
    som höll med om att det var intrång-

  381. -och ett brott mot fjärde tillägget,
    använde ett annat argument.

  382. De såg till integritetsaspekten. Även
    om bilen körs i en offentlig miljö-

  383. -och polisen kan följa bilar fysiskt-

  384. -och GPS:en motsvarar det i funktion,
    måste man se det sammanvägt.

  385. Om man använder det en längre tid
    kombinerat med andra källor-

  386. -så får polisen mer information
    än man kan förvänta sig.

  387. Då krävs det
    en husrannsakningsorder.

  388. Det kallas "mosaikteorin".
    En bit säger inget om ditt privatliv-

  389. -men samlar du fler bitar
    framträder en bild.

  390. Man bör se till hela bilden
    och inte varje enskild del.

  391. På senare tid...
    Fallet som jag inledde med-

  392. -att polisen
    söker igenom mobiltelefoner.

  393. Polisen beslagtar en smarttelefon-

  394. -för de har rätt att kroppsvisitera
    personer de griper på gatan.

  395. Rätten godkänner det, för att
    skapa trygghet och säkra bevis.

  396. Det finns två fall med cigarettpaket
    som personer bär på sig.

  397. Polisen tog det eftersom de med rätta
    misstänkte att det innehöll droger.

  398. Det var ursprunget till regeln
    att polisen har rätt att visitera-

  399. -utan husrannsakningsorder.

  400. Det är ett intressant fall
    och enkelt att förstå.

  401. Tekniken i dagens mobiltelefoner
    var otänkbar för några decennier sen-

  402. -när dessa fall uppstod. Tekniken
    har utvecklats väldigt snabbt.

  403. Om USA menar att en mobil är
    likställd med ett cigarettpaket-

  404. -är det som att påstå att
    en ridtur är som en rymdresa.

  405. Båda är en resa från A till B-

  406. -men räckvidd, omfattning
    och konsekvens skiljer sig åt.

  407. Numera avslöjar mobilen mer
    för staten än en husrannsakan.

  408. Det är ett radikalt påstående.
    Men jag menar att det är sant.

  409. Jag visade er ju hur smarttelefoner
    innehåller ens hela historia-

  410. -som kan digitaliseras
    och genomsökas-

  411. -och därmed få ut mer
    än från en husrannsakan-

  412. -som har fysiska begränsningar.

  413. Mobilen, som man bär med sig
    på offentlig plats-

  414. -är nu kanske mer skyddad
    än hemmet.

  415. Det väcker en del frågor
    som jag återkommer till.

  416. Är privatlivet i offentligheten
    skyddat? I stort sett nej.

  417. Det kanske inte ska skyddas helt,
    men vi borde hitta nåt slags skydd.

  418. Samlad offentlig information kan
    skyddas, men var går tröskeln?

  419. När är mosaiken tydlig nog för
    att utgöra ett intrång i privatlivet?

  420. Smarttelefoner kanske skyddas i USA,
    men inte i de flesta andra länder.

  421. De lär nog följa efter. Man kan inte
    bortse från högsta domstolens logik.

  422. Men de skyddar smarttelefoner.

  423. Vad händer
    om de beslagtar en bärbar dator?

  424. Kommer de argumentera likadant?
    Datorn innehåller samma info-

  425. -men har inte riktigt
    samma funktion som en mobil.

  426. Om jag har infon på en USB-sticka
    som jag bär med mig.

  427. Jag vill inte ha min info i molnet.

  428. Är den då skyddad?
    Det beror på hur den uppfattas.

  429. Om jag bär omkring på en dator?

  430. Om domstolen säger
    att en smarttelefon är skyddad-

  431. -vet vi inte
    varför eller vad som skyddas.

  432. Är det apparaten?
    Är det mobilens funktion-

  433. -till skillnad från en laptop som är
    ett verktyg mer än en del av dig?

  434. Eller är det informationen?
    Är då all info du bär på dig skyddad?

  435. Vi måste hitta
    nya gränsdragningsprinciper-

  436. -mer än att bara säga
    att en mobil tillhör privatlivet.

  437. Hur ska vi då gå vidare?

  438. Vad vill vi skydda i privatsfären?

  439. Vi kan se på klassiska teorier,
    rätten att lämnas i fred.

  440. Det känns bra intuitivt, men säger
    inget om trösklar eller gränser.

  441. När ska vi lämnas i fred
    och när får vi besväras?

  442. Westin säger att det handlar om att
    kontrollera vad du delar med andra.

  443. Det är grunden för skydd av data.

  444. Det är relevant,
    men allt mer orealistiskt.

  445. Vi kontrollerar inte
    infon om oss själva.

  446. Vi lär får höra mer om det framöver.

  447. Idén att integritetslagar ska hjälpa
    oss att skydda info om oss själva-

  448. -är föråldrad,
    om den nånsin har varit riktig.

  449. Det hör inte hit.

  450. Mer intressant är två andra teorier
    om integritet som är klargörande.

  451. Johnson säger att det är
    frihet att slippa dömas av andra-

  452. -i alla fall på irrelevanta grunder.

  453. Så argumenterar Google:
    Du kan dömas och diskrimineras-

  454. -men
    det ska vara relevant i kontexten.

  455. Så fort folk använder info om mig
    för att bilda sig en uppfattning-

  456. -som inte är relevant
    för den bedömning som de gör-

  457. -kränks min integritet, eftersom
    det hindrar mig att vara mig själv.

  458. Det kopplar till Philip Agres idé.

  459. Integritet är frihet från orimliga
    inskränkningar av din identitet.

  460. Integritet är kopplat till skapandet
    av din eller dina identiteter-

  461. -för att kunna vara dig själv.

  462. Nissenbaums teori
    om kontextuell integritet-

  463. -är också ganska tilltalande.

  464. Men den är inte så praktisk.
    Att definiera en kontext-

  465. -och att veta när kontexten
    upphör att gälla är ganska svårt.

  466. Vi blickar framåt.
    Det jag vill göra i mitt projekt-

  467. -är att undersöka nya idéer.
    Mosaikteorin kan vara intressant.

  468. Det är intressant att undersöka hur
    integriteten ser ut på 2000-talet.

  469. En tanke är bubblor vi bär med oss.

  470. Din smarttelefon är en del av bubblan
    du bär med dig i offentligheten.

  471. Du syns, men din bubbla är skyddad.

  472. Det är som när
    du talar i telefon på tåget.

  473. Folk kan lyssna, men bör inte lägga
    sig i. Vi låtsas att de inte hör.

  474. Om nån bryter mot det
    så spricker bubblan.

  475. En annan idé är det utökade jaget.

  476. Det kan vara
    ett skäl att särskilja mobilen.

  477. I synnerhet för unga i dag är mobilen
    en del av kroppen, som mina glasögon.

  478. Att ta deras mobil
    är som att kapa av en hand.

  479. Kanske överdrivet, men inte mycket.

  480. Har vi nåt privatliv i framtiden?
    Kommer alla leva i glashus?

  481. Eller kommer det tillåta en del insyn
    och vara delvis genomskinligt?

  482. Eller kommer vi leva i bubblor där
    vi syns men känner oss trygga?

  483. Eller, jag vet inte vad det betyder,
    blir privatlivet som en mosaik?

  484. Eller nåt annat? Jag vet inte.
    Jag vill gärna höra era tankar. Tack.

  485. Översättning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att skydda det privata

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Bert-Jaap Koops är professor vid Tilburguniversitetet i Nederländerna och föreläser om hur den privata sfären är i upplösning. Han menar att teknologiska och sociala förändringar gör våra allmänna utrymmen allt mer privata. Hur ser gränserna ut för det privata i den nära framtiden och vilka lagar ska skydda oss när nästan hela vårt privatliv ryms i mobiltelefonen? Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Databehandling, Datorer, IT-säkerhet, Internet, Personlig integritet, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Demokrati i en digital era

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Så används big data

Judith Simon är forskare vid IT-universitetet i Köpenhamn. Hon föreläser här om hur stora dataflöden, så kallad big data, används i skolsystem, i forskning och i syfte att övervaka. Hur vet vi att big data används i goda syften? Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Demokratifrågor på nätet

Peter Dahlgren är professor emeritus på Uppsala universitet och föreläser om hur de sociala nätverken påverkar hur vi kommunicerar och tänker. Han resonerar kring hur internet förändrar oss som människor. Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Att skydda det privata

Bert-Jaap Koops är professor vid Tilburguniversitetet i Nederländerna och föreläser om hur den privata sfären är i upplösning. Hur ser gränserna ut för det privata i den nära framtiden och vilka lagar ska skydda oss när nästan hela vårt privatliv ryms i mobiltelefonen? Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Risker med big data

Data- och informationsforskaren Mireille Hildebrandt föreläser om företags och organisationers användning av big data. Är vi slavar under de datamängder som sparas om oss? Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Rättighetsfrågor på nätet

Sebastian Haunss från universitetet i Bremen föreläser om juridiska utmaningar på nätet när information som film och foton flödar fritt. Han berättar om politiseringen av information i kunskapssamhället och om vilka utmaningarna är att hantera detta i framtiden. Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Staten och datakapitalet

Luciano Floridi är forskare vid universitetet i Oxford och föreläser om faran med att stora insamlade datamängder om användares beteenden på nätet hamnar i kapitalets händer. Han menar att de stora datamängderna, big data, borde vara till allmänhetens nytta. Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Etik i det digitala samhället

Statsvetaren Ben Wagner föreläser om att länders regeringar har allt mindre att säga till om när det gäller etik och yttrandefrihet i det globala, digitala samhället. Det är istället de olika sociala mediernas regelverk som styr. Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Hur du får folk att berätta

Katarina Gunnarsson, prisbelönt reporter på Sveriges Radio, ger tips om hur man som journalist får intervjupersoner att öppna sig och hur man skapar trygghet så att folk börjar berätta i starka scener och bilder. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning