Titta

UR Samtiden - Demokrati i en digital era

UR Samtiden - Demokrati i en digital era

Om UR Samtiden - Demokrati i en digital era

Föreläsningar från föreläsningsserien Public Domain and Democracy in the Digital Age vid Uppsala universitet. Internationella forskare diskuterar frågor om lagar och regelverk i den digitala världen. Vad händer när stater och regeringar får konkurrens av privata företag när det gäller att diktera reglerna i den digitala världen? Inspelat den 18-19 september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Demokrati i en digital era : Etik i det digitala samhälletDela
  1. Det jag ska prata om
    hör ihop med föregående ämne.

  2. Det som diskuterades här
    var mycket viktigt.

  3. Det är ett intressant exempel
    på postpolitisk politik.

  4. Folk har så lite tilltro
    till sina politiska system-

  5. -att de hellre
    har de tekniska systemen-

  6. -hårdkodade i lagen som ska antas-

  7. -så att varken parlamenten,
    byråkraterna eller politikerna-

  8. -kan sabba det på vägen.
    Det är ett intressant koncept.

  9. I en idealisk weberiansk byråkrati
    ska byråkraterna sköta ruljangsen-

  10. -men folk verkar inte tro på det längre,
    och vi såg just nån visa-

  11. -att det behöver vara hårdkodat
    innan vi är beredda att lita på det.

  12. Vad innebär det mer allmänt?
    Jag vill börja med ett exempel.

  13. De här två sakerna verkar triviala.
    Ett kreditkort och ett flygplan.

  14. Vi omges ständigt av saker som på
    ett eller annat vis är kodade objekt.

  15. Det faktum att man ens kan flyga
    med flygplan beror på en algoritm.

  16. Den här sitter åt på ett skumt sätt,
    vilket begränsar mina rörelser.

  17. Kreditkortet begränsar hur mycket
    pengar man kan spendera och på vad.

  18. Vi omges av algoritmer som
    bestämmer vad vi kan göra och inte.

  19. Att köpa en Louis Vuitton-väska
    eller flyga vart som helst i världen.

  20. Men det gäller inte
    bara för flygplan och kreditkort-

  21. -utan också till exempel stormarknader.

  22. Vad man kan köpa och vad produkten
    kostar beslutas i ett tidigt skede-

  23. -av en algoritm
    som ska göra vissa saker.

  24. Vi kommer till
    konsekvenserna för konsumenterna.

  25. Trafikljus gör antaganden om
    hur mycket trafik det kommer att bli.

  26. Om man har otur anses vissa bilar
    viktigare än andra, som regeringsbilar.

  27. Regeringen kan ha beslutat att bilar
    på den vägen ska ha grönt ljus oftare.

  28. Telefoner, givetvis. Det är en äldre,
    mindre algoritmdriven variant.

  29. Och naturligtvis bibliotek.

  30. Böckerna ni kan se
    beror på sökalgoritmen.

  31. Hur många använder fortfarande
    nyckelord för att hitta böcker?

  32. En person.
    Alla andra söker. Två personer.

  33. De flesta upptäckter
    förmedlas av sökalgoritmer.

  34. Det ni ser och den kunskap
    som ni söker efter på internet-

  35. -förmedlas av algoritmer.

  36. Vi vet att de är viktiga och att vi om-
    ges av kodade algoritmdrivna objekt-

  37. -men vi vet förvånansvärt lite
    om hur algoritmerna fungerar.

  38. Jag ska titta på två områden i dag.
    Det ena är algoritmisk reglering.

  39. Det andra är bredare. Om algoritmer
    reglerar vad vi kan se och göra-

  40. -vad får det för konsekvenser för
    yttrandefrihet och internetförvaltning?

  41. Grunden för detta är de koder
    och algoritmer som vi omges av.

  42. Vi har redan hört att de inte är
    neutrala saker som bara sker.

  43. Tekniken är inte fri från åsikter. Ofta
    är åsikterna svårhittade, men de finns.

  44. Om nån säger att nån teknik är neutral,
    så säg att de ljuger. Det är inte sant.

  45. Men de är inte nödvändigtvis
    politiska på det sätt man tänkte sig.

  46. De utvecklas.

  47. Hur kod kodas
    och hur kod regleras spelar stor roll.

  48. Det finns olika sätt
    att reglera saker på.

  49. Vi hörde att lagen kan föreskriva
    en viss kod, men oftast sker det inte.

  50. Få lagar uttrycker:
    "Programmera det här."

  51. Det finns väldigt få exempel på det.

  52. När vi talar om Google Spanien och
    det som kallas "rätten att bli glömd"-

  53. -vilket är en löjlig debatt som försöker
    feltolka dataskyddsdirektivet från 1995-

  54. -som nån underbar
    nyss uppfunnen rättighet.

  55. Det som oftast sker är att vi får en
    begäran på den sekundära nivån. Där.

  56. Algoritmen gör sin grej här uppe.
    Data kommer in och går ut.

  57. Sen får domare, advokater och
    regeringstjänstemän greja med den.

  58. Det ser ut så här. Vi har input.

  59. Den går upp och algoritmen
    behandlar nån sorts data.

  60. Den behandlas och går ner igen
    och blir output. Mycket okomplicerat.

  61. Men behandlingsbiten, algoritmbiten
    i mitten, är utom offentlig kontroll.

  62. Det finns få exempel på möjligheter
    att ändra eller se algoritmen.

  63. Jag har hört rykten om att nån
    ska be Google om deras algoritm-

  64. -en europeisk kommission
    eller regering-

  65. -och de skrattar naturligtvis åt detta.

  66. Man kan kontrollera
    på input- och output-nivå.

  67. Om man tittar på rättsliga beslut
    i Europa och hela världen-

  68. -så gäller de bara
    den sekundära nivån.

  69. Om man tittar på input...
    COPPA är det klassiska exemplet.

  70. USA:s barnskyddslag. Man får bara
    rikta reklam mot barn i en viss ålder.

  71. Man får bara ta personuppgifter
    från vissa och rikta reklam mot dem.

  72. Beträffande output
    är Max Mosley det klassiska exemplet.

  73. Folk som ber
    att saker ska tas bort från Google.

  74. Ingen domare har bett Google
    att ändra algoritmen.

  75. De har sagt: "Avlägsna om detta ingår."
    Det är stor skillnad.

  76. Algoritmen producerar ett visst resultat
    och sen korrigeras och redigeras det.

  77. Det är stor skillnad mot att säga:

  78. "Gör er algoritm mer demokratisk.
    Gör den mer rättvis."

  79. Det sker inte. Det är bara
    regleringar på sekundärnivån.

  80. Det skapar en märklig
    juridisk och social barriär-

  81. -för regeringars förmåga att reglera
    automatiserade designprinciper.

  82. Allt som händer
    är små förändringar i specifika fall.

  83. Till och med när högsta domstolen
    fattar beslut rör det sekundärnivån-

  84. -för de riktar sig inte mot algoritmerna
    som de inte ens har möjlighet att se.

  85. Det är inte nödvändigtvis fallet.
    Jag fick intressanta exempel i Oslo.

  86. Det finns fall där man har
    diskuterat reglering av algoritmer.

  87. Det här är den tyska kandidaten som
    ville bli Angela Merkel, så att säga.

  88. Han blev inte Merkel, för han förlorade.

  89. Merkel
    är ju Tysklands förbundskansler.

  90. Han försökte föreslå att...

  91. Om man vill ha
    en snabb handelsalgoritm-

  92. -måste man först
    visa den för tillsynsmyndigheten-

  93. -som beslutar om handelsalgoritmen
    ska förbjudas eller tillåtas.

  94. Här ser vi samma dubbelhet,
    inte bara på medborgarnivå-

  95. -utan också på regeringsnivå.

  96. Finansiella tillsynsmyndigheter
    vill kunna reglera handeln-

  97. -genom
    att kontrollera själva algoritmen.

  98. De nöjer sig inte längre med
    att reglera individer eller bolag.

  99. De vill styra vad de gör. Om det är
    automatiserat vill de se det på förhand.

  100. Inom finansiell reglering börjar vi
    se förslag på algoritmisk reglering.

  101. Insyn och möjlighet
    att ändra på algoritmerna.

  102. Det finns ett annat exempel
    som jag forskar i. I Queensland.

  103. Jag kan säga fel delstat,
    men det är en delstat i Australien-

  104. -där man på grund av spellagstiftning...
    Det är ett fascinerande exempel.

  105. Om man vill tillhandahålla en speltjänst
    ombeds man att ge algoritmen-

  106. -till tillsynsmyndigheten i förväg.
    De granskar den.

  107. Det finns regler för
    hur ofta man kan vinna.

  108. Man förväntas ge
    det automatiserade systemet-

  109. -till tillsynsmyndigheten, så att de
    kan granska det innan det används.

  110. Det är intressanta exempel. Man
    inser att det finns många exempel.

  111. Också på etisk reglering.

  112. Ni känner nog till debatten
    kring Twitter mot Facebook och hur...

  113. Jag vet inte vad jag ska kalla det.

  114. Den oro som följde
    en skjutning av en person i USA.

  115. Facebook och Twitter hade olika
    algoritmer som gav olika resultat.

  116. När Twitter också beslutade
    sig för viss algoritmisk kuratering-

  117. -diskuterades det
    om det var demokratiskt lämpligt.

  118. Stephan Noller skriver
    att vi behöver en algoritmisk etik.

  119. Jag säger inte att det är sant
    eller falskt, men det finns en debatt.

  120. Det är en viktig debatt. Akademikern
    Martin Petersons inlägg är intressant.

  121. Man försöker förstå hur man
    kan hantera dylika frågor etiskt-

  122. -och hur man besvarar dem effektivt.
    Martin skriver: "sökande efter etik".

  123. Vad är en lämplig algoritm? Hur ska
    regeringar med makt och ansvar-

  124. -försäkra sig om att algoritmerna
    uppfyller konstitutionella principer?

  125. Om det inträffar
    hamnar fokus på övre delen.

  126. Linjen höjs och snart diskuteras
    de automatiserade designprinciperna-

  127. -och hur tillsynsmyndigheter
    kan kontrollera dem.

  128. Om linjen försvinner, som tendensen
    är, blir det en ny regleringsdebatt.

  129. Inte bara gällande lagstiftning.
    Den viktigaste debatten gäller-

  130. -hur man avgör
    vad som är en lämplig algoritm-

  131. -och sen övertygar ett privat företag
    utomlands om att det är rätt algoritm.

  132. Det är viktiga frågor. Jag är säker på
    att man på ett kontor i Mountain View-

  133. -eller nåt annat
    kontorskomplex i Kalifornien-

  134. -i hemlighet skrattar åt de lustiga
    européernas konstiga yttranden.

  135. Tanken på reglering av det här skiktet
    framstår som helt orimlig.

  136. Men jag tror att dessa frågor
    kommer att diskuteras. Det är viktigt.

  137. Särskilt när det handlar om vilken
    effekt algoritmerna har på samhället.

  138. Jag har sagt det mesta, men viktigt
    är att man borrar mot regleringsnivån.

  139. Det har inte genomförts fullt ut,
    men man har föreslagit det.

  140. Den andra delen,
    som jag kallar "global standardnorm"-

  141. -gäller inte bara
    den underbara yttrandefrihetszonen.

  142. Det är en debatt
    från min doktorsavhandling-

  143. -som handlar om att försöka förstå
    vad man normalt kan säga på internet.

  144. Jag studerade vad som anses okej och
    normer och värderingar bakom detta.

  145. En upptäckt var
    den här "yttrandefrihetszonen", USA.

  146. Men på internet
    delar vi in länder i bra och dåliga.

  147. På kartan ser ni kategorierna fritt,
    delvis fritt, inte fritt och inga data.

  148. Det är kontexten för frihet på nätet.

  149. Kruxet är antagandet
    att det finns fria stater-

  150. -som är oreglerade
    och inte har några restriktioner.

  151. Man får säga och göra vad man vill.
    Jag insåg att det inte är riktigt sant.

  152. Fritt innebär inte utan restriktioner,
    utan det en grupp anser vara frihet.

  153. Det är inte detsamma
    som att allt får passera.

  154. När man studerar detta ser man inte
    bara att normen inte är oreglerad-

  155. -utan också att den inte är frivillig.

  156. Den grundläggande möjligheten
    för en användares internetåtkomst-

  157. -förmedlas av normer och värderingar
    som gäller vissa grupper och länder.

  158. Det är rimligt att säga
    att Sverige, Finland och Danmark-

  159. -har relativt liten kontroll
    över dessa normer och värderingar.

  160. Inget av dessa länder var nödvändigtvis
    delaktigt i skapandet av normer-

  161. -kring till exempel Google och AOL.

  162. Men normerna
    betraktas som normala av invånarna-

  163. -eftersom det gäller en global standard.

  164. Det är inte nödvändigtvis så,
    men problemet med alternativet-

  165. -är att man då tar avstånd och säger
    "vi godtar inte det här som normalt".

  166. Då blir det
    som Irans och Kinas modell-

  167. -som har en annan syn på internet
    och helt tar avstånd från dessa normer.

  168. En del av utvecklingen
    handlar specifikt om barnens roll.

  169. Barnens roll är kanske den viktigaste
    frågan som återkommer när...

  170. Hör ni mig? Jag visste inte
    vad öronkliandet betydde.

  171. Barnens roll är ytterst viktig,
    för hela barnkonceptet-

  172. -och barnens roll har
    ända sen internets början varit central.

  173. Den viktigaste frågan är barnens roll.

  174. Det har fått oavsiktliga effekter.

  175. COPPA är ett bra exempel
    på en felutvecklad internetpolicy-

  176. -som fick helt oväntade effekter.

  177. COPPA:s förmåga att reglera internet-

  178. -sätter gränser för när man kan
    rikta reklam mot en person i USA.

  179. Om man är 14 eller över kan man få
    reklam riktad mot sig, men inte annars.

  180. Det är för att skydda barn.
    För en lagstiftare är det helt rimligt.

  181. Dock blir konsekvensen
    att alla internetleverantörer-

  182. -bygger upp sin tjänst kring individer
    som de kan tjäna pengar på.

  183. Det är dyrt och invecklat att ta reda på
    ålder och vilket ansvar företaget har.

  184. Ett resultat av detta är
    att normalanvändaren-

  185. -som reklamen riktas mot
    är en 14-årig amerikan.

  186. En 14-årig amerikan är mest intressant
    ur regleringssynpunkt-

  187. -för amerikanska företag, för man är
    början på reklammarknaden.

  188. Om man antar att alla äldre är mindre
    känsliga än du och dina föräldrar-

  189. -så är det
    uppkomsten av normalanvändaren.

  190. Lagen skapar den användaren, vilket
    sprider sig till olika plattformar.

  191. Samtidigt har vi barnen i en annan roll.

  192. Det gäller exploatering av barn
    och sexuella övergrepp på barn.

  193. Det har varit en central debatt-

  194. -som har lett till
    internationellt samarbete-

  195. -kring regler för vad som är
    lämpligt material på internet.

  196. Men det är inte alltid lyckat.

  197. Somliga länder
    har delvis annorlunda lagar gällande...

  198. Tyskland har restriktivare lagar
    gällande posering än andra.

  199. Men det är en lyckad ansträngning
    för att se till att dylikt innehåll-

  200. -inte bara ska avlägsnas, utan ses som
    ett angrepp på mänskliga värden.

  201. Det har varit framgångsrikt,
    men det är ett av få områden-

  202. -där reglering accepteras.

  203. Samtidigt finns det
    en problematisk och oklar gräns-

  204. -inom både media och politik-

  205. -mellan material med sexuella
    övergrepp på barn och pornografi.

  206. Det här är Times omslag
    den 3 juli 1995-

  207. -och artikelns lämplighet är tveksam.
    Den bygger på...

  208. Studien som nämns är
    en kandidat- eller magisteruppsats-

  209. -så det är ingen avancerad forskning.

  210. Därför är det oklart
    var uppgifterna kommer ifrån.

  211. Men framför allt kan man se
    hur moralisk upprördhet kan skapas-

  212. -genom att diskutera
    barn och pornografi.

  213. Det är de två främsta
    beslutsområdena som återkommer-

  214. -gällande
    vad som är godtagbart på internet.

  215. Om man ser på mitten av 1990-talet-

  216. -och leverantörer av regleringsmodeller
    återkommer man ständigt till AOL.

  217. Finns det nån här som aldrig har sett
    en sån cd-skiva? En, två, tre, fyra...

  218. Oj! Har ni aldrig sett AOL-skivor förut?

  219. Skandinavien slapp kanske undan.

  220. Det intressanta
    med modellen rör reglering.

  221. Jag har pratat med AOL-folk
    som utvecklade communitymodeller-

  222. -där de avsåg
    att skydda unga användare.

  223. Modellerna verkar ha överförts
    utan större ändringar–

  224. –från USA till Europa
    och andra delar av världen.

  225. En normativ regleringsmodell
    som utvecklades i USA-

  226. -fick under några år, då AOL var
    världens största internetleverantör-

  227. -spridning på ett sätt som innebar...
    Jag kan citera från min avhandling.

  228. "Vi tog det amerikanska och insåg
    att det inte var likadant i Europa"-

  229. -"så vi lade till armeniska
    grejer åt fransmännen"-

  230. -"och Förintelsegrejer åt tyskarna."

  231. Det gick snabbt och fult till, för
    privata företag vill ju tjäna pengar.

  232. Det var en snabb överföring
    av vad som anses lämpligt-

  233. -i en amerikansk modell,
    till resten av världen.

  234. Två andra givna företag är inblandade.
    Det första är Google.

  235. De har
    en specifik tolkning av yttrandefrihet.

  236. Jag tänker inte säga att den är identisk
    med AOL:s eller Facebooks tolkning-

  237. -men den är utvecklad i
    en europeisk och amerikansk kontext.

  238. Det vore rimligt
    att säga att ingen svensk medborgare-

  239. -om man bortser från Nicklas
    Lundblad, som jobbar för Google...

  240. Men utan stor inblandning
    av andra européer...

  241. För att inte tala om svenska
    beslutsfattare som är ansvariga för-

  242. -vad som är lämpligt innehåll
    på många andra områden i media.

  243. Sen har vi givetvis Facebook. Alla de
    tre företagen har utvecklat normer för-

  244. -vad som är lämpligt och olämpligt
    innehåll. Jag ska ge er ett exempel.

  245. Jag hoppas att ingen känner sig kränkt.

  246. Men på Facebook finns det fortfarande
    en regel mot att visa bröstvårtor.

  247. Tänk på normalanvändaren:
    en amerikansk 14-åring.

  248. För dem är bröstvårtor olämpliga.

  249. Därför är de också olämpliga för alla
    andra Facebookanvändare i världen.

  250. Det leder till stora kampanjer i olika
    delar av världen av ammande kvinnor.

  251. De säger: "Det är ingen pornografisk
    bild. Jag vill visa mig med mitt barn."

  252. Då det inte finns nån differentiering
    i innehållet på plattformen-

  253. -blir det konflikter kring policyn. Även
    gällande konst och annat innehåll.

  254. Många människor i världen,
    säkerligen i Sverige också-

  255. -skildrar saker som
    i den kulturella kontexten är lämpliga-

  256. -men som anses olämpliga för den
    14-åriga normalanvändaren i USA.

  257. Vad betyder det? Jag säger inte att det
    är censur, för censur betyder mycket.

  258. Det gäller vad som anses normalt på
    internet för de flesta i de flesta fall.

  259. Det är rimligt att påstå
    att normen främst är amerikansk.

  260. I de fall då den är europeisk
    är det främst engelsmän eller tyskar-

  261. -som har influerat, på mitten av
    1990-talet och i början av 2000-talet-

  262. -en yttrandefrihetsmodell som har blivit
    den normala i många delar av världen.

  263. Men det vill de inte erkänna.

  264. Det är svårt att medge att det finns
    en modell som har blivit normen-

  265. -för då öppnar man för förhandling
    och det gör det extremt besvärligt.

  266. Internetförvaltning har varit en viktig
    fråga för internationella relationer.

  267. Länder har velat samarbeta och
    skapa nån sorts FN-organ som styr.

  268. Det beror delvis på att vissa länder
    vill ha ett annat normativt ramverk-

  269. -för internetförvaltning och yttrande-
    frihet. Det har inte ens övervägts.

  270. Det måste inte övervägas,
    men det innebär att konflikter skapas.

  271. En normativ standard tillåter inte-

  272. -vissa modeller för vad som är lämpligt
    innehåll i olika delar av världen.

  273. Somliga anser att det är underbart
    och skapar möjlighet till-

  274. -revolutioner i olika delar av världen.
    Det är en ståndpunkt som förekommer.

  275. Men det är åtminstone en orsak till
    spänningar i internationella relationer.

  276. Man har skapat en normativ modell
    som tillhandahålls av privata företag-

  277. -med liten möjlighet att förändra.

  278. Konflikten
    kring reglering av yttrandefrihet-

  279. -har lett till konflikt
    kring internetförvaltning.

  280. Jag menar inte att vi
    ska ta Kinas tolkning av yttrandefrihet-

  281. -och göra den till standard,
    så är alla nöjda.

  282. Vi bör erkänna att det finns spänningar,
    och att det finns en standardmodell-

  283. -för yttrandefrihet
    i många delar av världen.

  284. Om man vill ta
    det argumentet på allvar-

  285. -och anser att det är
    viktigt att den modellen finns-

  286. -måste man hitta bättre skäl än
    att den bara finns. Den är inte neutral.

  287. Det är en specifik
    teknisk och social praxis-

  288. -som har utvecklats till
    nuvarande system.

  289. Under lång tid hölls
    den helt enkelt flytande som modell-

  290. -eftersom USA varken kunde eller ville-

  291. -tillåta ändringar
    i internetförvaltning.

  292. Resten av världen hade tur, för våra
    länder kunde ha varit restriktivare.

  293. Men USA lät den modellen dominera
    stora delar av internets infrastruktur.

  294. När andra länder
    får stora antal internetanvändare-

  295. -och större intresse
    för internetpolitik–

  296. –är det svårare att låta USA och andra
    stora länder driva igenom sin modell.

  297. Vi måste artikulera
    varför yttrandefrihet-

  298. -eller ett normativt ramverk kring vad
    som får sägas på internet, är viktigt.

  299. Och varför
    den modellen ska vara normen.

  300. Först då kan man ha
    en seriös diskussion kring-

  301. -principerna för yttrandefrihet,
    i stället för att säga: "Så är det."

  302. Det vore intressant
    att titta på de stora dragen.

  303. Ur statsvetenskapligt perspektiv...
    Jag ska försöka vara statsvetare nu.

  304. Utvecklingen som man ser
    är i grunden anpassningsstrategier.

  305. Mycket hörde vi
    under den förra föreläsningen.

  306. Regeringar har inte den juridiska
    och tekniska förmågan att hantera det-

  307. -så man har utvecklat institutioner
    som kan hantera frågorna flexibelt.

  308. Samtidigt är det förvånansvärt...
    Det är inget angrepp på advokater-

  309. -men det är ett försök
    att tänka sig nåt annat-

  310. -än det fokus på traditionell
    lagstiftning som förekommer.

  311. När man försöker förstå den globala
    normen och algoritmregleringen-

  312. -kommer man inte långt
    genom att studera vare sig lagen-

  313. -eller de normativa yttranden
    som folk gör.

  314. Man kommer längre med att se på vad
    folk faktiskt gör. Jag vill uppmana er-

  315. -att även om ni normalt inte gör
    fältarbete, så titta på vad folk gör.

  316. Det de gör visar vad de bryr sig om-

  317. -mer än vad de säger, och påstår sig
    bry sig om, eller vilka lagar som antas.

  318. När man tittar på praxis ser man
    genomgående tvingande åtgärder.

  319. Det vill säga att staten säger:
    "Vi inför en ny lag om inte..."

  320. Det ger en mycket större flexibilitet-

  321. -och leder till att företag
    och privatpersoner gör som man vill.

  322. Det är fascinerande att... Jag har inte
    gått in i detalj på bestridande av kod.

  323. Det jag anser viktigt
    är att det inte bara handlar om praxis-

  324. -utan också om att regleringen
    blir alltmer specifik.

  325. Det hörde vi i förra föreläsningen.
    Regleringen är nere på kodnivå.

  326. Det kan gälla antingen lagstiftning-

  327. -eller att förändra hur kodraderna
    fungerar, att förändra algoritmer-

  328. -specifikt snarare än allmänt.

  329. Det handlar inte om
    att företag ska lyda vissa principer-

  330. -utan om reglering av kodrader,
    algoritmer och affärsprocesser.

  331. Regleringen på mikronivå
    besvarar problem på makronivå.

  332. Man påstår inte att det beträffande
    finanskrisen och yttrandefriheten-

  333. -finns nåt litet problem
    som måste lösas-

  334. -utan man har ett mycket stort problem
    som leder till reglering av nåt smärre.

  335. Det här är
    det sista och mest intressanta.

  336. Vi har redan hört
    att på det här postpolitiska viset-

  337. -programmerar vi
    hellre än att lagstifta.

  338. Det är en passande avslutning-

  339. -för i alla mina exempel föredrog man
    teknisk reglering framför lagstiftning.

  340. Det är en utmaning-

  341. -för om vi ska utveckla automatiserade
    system som reglerar våra samhällen-

  342. -bör vi kanske ta reda på hur det
    påverkar folk, och inte bara göra det.

  343. Där försvinner bilden
    och jag säger tack så mycket.

  344. Översättning: Sonja Balac
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Etik i det digitala samhället

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Statsvetaren Ben Wagner föreläser om att länders regeringar har allt mindre att säga till om när det gäller etik och yttrandefrihet i det globala, digitala samhället. Det är istället nya aktörer som bestämmer vad som är okej eller inte när människor kommunicerar via olika sociala medier. Vad gör de olika ländernas regeringar för att försvara yttrandefriheten när till exempel Facebook har helt egna etiska regelverk som censurerar användarna? Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Etik, IT, Informationssamhället, Informationsteknik, Lagar, Politik, Samhällsvetenskap, Sociala medier, Statskunskap, Yttrandefrihet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Demokrati i en digital era

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Så används big data

Judith Simon är forskare vid IT-universitetet i Köpenhamn. Hon föreläser här om hur stora dataflöden, så kallad big data, används i skolsystem, i forskning och i syfte att övervaka. Hur vet vi att big data används i goda syften? Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Demokratifrågor på nätet

Peter Dahlgren är professor emeritus på Uppsala universitet och föreläser om hur de sociala nätverken påverkar hur vi kommunicerar och tänker. Han resonerar kring hur internet förändrar oss som människor. Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Att skydda det privata

Bert-Jaap Koops är professor vid Tilburguniversitetet i Nederländerna och föreläser om hur den privata sfären är i upplösning. Hur ser gränserna ut för det privata i den nära framtiden och vilka lagar ska skydda oss när nästan hela vårt privatliv ryms i mobiltelefonen? Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Risker med big data

Data- och informationsforskaren Mireille Hildebrandt föreläser om företags och organisationers användning av big data. Är vi slavar under de datamängder som sparas om oss? Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Rättighetsfrågor på nätet

Sebastian Haunss från universitetet i Bremen föreläser om juridiska utmaningar på nätet när information som film och foton flödar fritt. Han berättar om politiseringen av information i kunskapssamhället och om vilka utmaningarna är att hantera detta i framtiden. Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Staten och datakapitalet

Luciano Floridi är forskare vid universitetet i Oxford och föreläser om faran med att stora insamlade datamängder om användares beteenden på nätet hamnar i kapitalets händer. Han menar att de stora datamängderna, big data, borde vara till allmänhetens nytta. Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokrati i en digital era

Etik i det digitala samhället

Statsvetaren Ben Wagner föreläser om att länders regeringar har allt mindre att säga till om när det gäller etik och yttrandefrihet i det globala, digitala samhället. Det är istället de olika sociala mediernas regelverk som styr. Inspelat i september 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Så tar du fajten om insyn

Hur hanterar man beskedet att en konsultrapport är "internt arbetsmaterial" eller vetskapen om att en myndighet varnar sina entreprenörer för "snokande journalister" som begär ut handlingar? Mats Amnell är rådgivare hos Offentlighetsjouren vid Fojo och berättar och ger tips om hur man får motsträviga myndigheter att leva upp till offentlighetsprincipen. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning