Titta

UR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

UR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Om UR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Föreläsningar och diskussioner från konferensen Könsstympning av flickor och kvinnor. Det handlar om behovet av kompetens i frågan inom landsting och kommuner. Inspelat den 5 februari 2015 på Elite Palace Hotel i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnlig könsstympning : Arbete mot könsstympning i NorgeDela
  1. Jag ska prata om arbetet i Norge
    med detta. Jag ska presentera mig.

  2. Jag arbetar på Barne-, ungdoms
    og familiedirektoratet-

  3. -och är representant i samverkans-
    gruppen mot tvångsäktenskap-

  4. -och könsstympning.

  5. Jag ska säga lite om
    samverkansgruppen först.

  6. Vi är nationella och ger råd
    och vägledning till vårdapparaten-

  7. -i ärenden om tvångsäktenskap,
    könsstympning-

  8. -eller hedersrelaterat våld.

  9. Det kan vara en myndighet som
    tar kontakt, eller privatpersoner.

  10. 2012 började vi arbeta med
    könsstympning. Det var nytt för oss-

  11. -och gruppen upprättades 2004.

  12. Vi jobbade länge med hedersvåld
    och tvångsäktenskap-

  13. -men könsstympning är ett lite nyare
    fält för samverkansgruppen.

  14. Vi består av olika myndigheter.

  15. Wolela Haile
    är från Helsedirektoratet.

  16. Om ni vill fråga nåt mer detaljerat,
    så kan hon svara på det.

  17. Gruppen är förankrad i Integrerings-
    og mangfoldsdirektoratet.

  18. Två representanter är från Barne-,
    ungdoms- og familiedirektoratet-

  19. -en från Utlendingsdirektoratet,
    en från Politidirektoratet-

  20. -och en från
    Arbeid- og velferdsdirektoratet.

  21. I gruppen har vi olika roller
    utifrån våra expertområden.

  22. När det kommer en fråga till gruppens
    telefon, så fördelas frågorna-

  23. -eller vägledningen som behövs, uti-
    från våra respektive expertområden.

  24. När det gäller könsstympning, arbetar
    flera av oss med den problematiken.

  25. Det ligger ett speciellt ansvar på
    Wolela Haile på Helsedirektoratet-

  26. -men även hon som är representant
    för Utlendingsdirektoratet-

  27. -har ett särskilt ansvar när det
    gäller att vägleda vid risk för-

  28. -könsstympning vid återresa
    till hemlandet.

  29. Om man får avslag på asylansökan
    och ska resa tillbaka-

  30. -så är det hon
    som vägleder hjälpinstansen.

  31. Jag vägleder ofta socialtjänsten
    rörande frågor om könsstympning.

  32. Jag ska säga lite om de arbets-
    uppgifter samverkansgruppen har.

  33. Vi sysslar inte bara med rådgivning,
    utan även med kompetenshöjning.

  34. Vi har också ett koordinerande ansvar
    när det gäller s.k. utlandsärenden-

  35. -d.v.s. när nån
    ber om hjälp utomlands-

  36. -eller när en hjälpinstans är orolig
    för nån som redan är utomlands.

  37. Då samarbetar gruppen tätt med
    ambassaderna i det aktuella landet-

  38. -medan gruppens roll är
    att koordinera vårdapparaten i Norge.

  39. Man försöker få barnet
    som behöver hjälp, hem till Norge.

  40. Det är mycket svåra ärenden.

  41. Intressant att höra från England,
    hur man jobbar där.

  42. Ni har kanske kommit lite längre där.

  43. Vi har också...

  44. I Norge finns en hemsida
    som heter ung.no.

  45. Där finns all möjlig information
    till unga, och även om våld.

  46. Det finns en tjänst, dit ungdomar
    kan skriva anonymt och ställa frågor.

  47. Om nåt de undrar, eller berätta
    om sin situation och få råd.

  48. Här svarar gruppen på frågor
    om tvångsäktenskap-

  49. -hedersrelaterat våld
    och könsstympning.

  50. National kompetansesenter mot vold-
    og traumatisk stress svarar också-

  51. -på frågor om könsstympning.

  52. Vi kan även ordna bostad för de
    under 18 år, som är utsatta-

  53. -för tvångsäktenskap
    och hedersrelaterat våld.

  54. Det kan hända att nån som haft
    sånt boende, har varit utsatt för-

  55. -könsstympning, eller varit
    i riskzonen, men då har det inte-

  56. -kommit fram att det är anledningen
    till placeringen. Det är våld-

  57. -eller risk för tvångsäktenskap
    som föranlett placeringen.

  58. Så lite om det generella arbetet
    i Norge mot könsstympning.

  59. Arbetet började...
    Före 1990-talet var det...

  60. Man såg på könsstympning som nåt
    utdöende, en internationell fråga.

  61. Man pratade inte
    så mycket om det i Norge.

  62. Men med invandringen på 90-talet,
    kom det många från länder-

  63. -där man praktiserar det,
    och det blev fokus på det i Norge.

  64. Man fick en lag om könsstympning
    i Norge 1995.

  65. År 2000 fick vi den första
    handlingsplanen mot könsstympning.

  66. Det var stort fokus på att använda
    de grupper i befolkningen-

  67. -som hade erfarenhet av det, som var
    från länder där det praktiseras.

  68. Att använda dem i t.ex. grupp-
    rådgivning, vid individuella samtal-

  69. -och för kompetenshöjning.

  70. Men fokus låg på att ha en dialog
    med de som är i riskzonen-

  71. -eller de som har varit utsatta,
    och att man...

  72. Att även vård, skola och andra
    ska ha kompetens att kunna möta-

  73. -de som befinner sig i riskzonen
    eller har varit utsatta.

  74. Vi hade nåt som hette OK-projektet,
    som står för omsorg och kunskap.

  75. Det var ett projekt där de flesta
    åtgärder i handlingsplanen ingick.

  76. Vi fick en ny handlingsplan 2008-

  77. -där man hade ändrat fokus lite.

  78. Det skulle inte längre vara bara
    organisationer som fokuserade-

  79. -på det här, för många frivilliga
    organisationer jobbade med detta.

  80. Man ville att även myndigheterna
    skulle ta tag i problematiken.

  81. Att det var myndigheternas ansvar,
    som ett supplement-

  82. -till de frivilliga
    organisationernas arbete.

  83. Man ville införa samarbetsrutiner
    mellan olika myndigheter-

  84. -när det gällde det här.

  85. I handlingsplanen önskade man
    effektiv hantering av lagstiftningen.

  86. Man skulle öka kompetensen
    i vårdapparaten-

  87. -inte bara inom hälso- och
    sjukvården, men även andra instanser.

  88. Man skulle förebygga detta,
    och det skulle man göra genom att...

  89. Man skulle stödja de
    frivilliga organisationerna.

  90. Man skulle se till att hälso- och
    sjukvården, eller att vårdcentraler-

  91. -och skolhälsovård informerade
    eleverna i skolan-

  92. -och de kvinnor de pratar med-

  93. -om könsstympning
    och dess konsekvenser.

  94. Man skulle också gå vidare med
    arbetet som gjorts i hälsoregionerna-

  95. -med de här frågorna.

  96. Det skulle inte bara vara nationellt
    fokus utan kompetens i hela Norge.

  97. Det var viktigt att göra
    hälso- och sjukvård tillgänglig-

  98. -och informera om vilken
    slags hjälp man kunde få.

  99. Och förbereda sjukhusen, så de kunde
    utföra de operationer som behövdes.

  100. Vi fick en handlingsplan mot tvångs-
    äktenskap och könsstympning 2012.

  101. De två frågorna har slagits ihop
    i samma handlingsplan.

  102. Nu är det samordnat. Några åtgärder
    som kom var gemensamma-

  103. -för både tvångsäktenskap
    och könsstympning, medan andra-

  104. -var särskilt riktade mot köns-
    stympning respektive tvångsäktenskap.

  105. Men det mesta var en fortsättning
    av den tidigare handlingsplanen.

  106. Och så är det den handlingsplan
    vi har nu, som kom 2013.

  107. Där har man lagt till "allvarliga
    begränsningar i ungas frihet".

  108. Det som ingår där är extrem kontroll.

  109. Det som vi också kallar
    hedersrelaterat våld.

  110. Man vill använda ett annat begrepp
    som täcker en del av det-

  111. -som vi redan jobbar med
    i samverkansgruppen.

  112. Det gäller inte bara tvångsäkten-
    skap och könsstympning, utan nåt mer.

  113. Det diskuterades om man skulle ha
    med åtgärderna mot tvångsäktenskap-

  114. -och könsstympning, i samma plan
    som gällde våld i nära relationer.

  115. Det blev inte så
    när handlingsplanen kom.

  116. Regeringen ansåg att särskilda
    åtgärder måste sättas in-

  117. -mot just den problematiken. De ville
    ha en speciell handlingsplan för det.

  118. Vi har alltså även en handlingsplan
    mot våld i nära relationer som inte-

  119. -går in på det temat, utan hänvisar
    till den här handlingsplanen.

  120. Jag ser det som en övergång. Det
    tycks vara en utveckling där man-

  121. -vill se detta som nåt som
    hör till våld i nära relationer.

  122. Vi får se hur
    nästa handlingsplan blir.

  123. Det här är lagen
    mot könsstympning i Norge.

  124. Det står "fyra år,
    om man medvetet utför ingreppet".

  125. Medhjälp är straffbart på samma sätt-

  126. -och rekonstruktion av könsstympning
    är också straffbart.

  127. Och ingripandeplikten,
    som ni var inne på förut...

  128. I Norge är det straffbart att inte
    försöka ingripa när det händer.

  129. Om ett ingrepp har utförts,
    och man har vetat om det-

  130. -men inte försökt ingripa, så kan man
    straffas med böter eller fängelse.

  131. I Norge har man alltså både
    ingripandeplikten, för anställda-

  132. -i offentlig sektor, att ingripa
    så att det kan förhindras.

  133. Så har vi anmälningsskyldigheten
    till socialtjänsten vid misstanke-

  134. -om omsorgssvikt.

  135. Ingripandeplikten gäller inte
    när övergreppet har hänt.

  136. När nån redan är könsstympad
    gäller inte ingripandeplikten-

  137. -men anmälningsskyldigheten
    till socialtjänsten kan gälla.

  138. Särskilt om man misstänker att barnet
    inte får den hjälp det behöver.

  139. Jag ska säga lite mer
    om handlingsplanen vi har nu.

  140. Det är 22 punkter i handlingsplanen,
    men jag går inte in på alla.

  141. Det gäller även tidigare planer.
    Vi har haft många bra åtgärder-

  142. -som jag kunde pratat länge om,
    men tiden räcker inte till.

  143. Jag ska bara nämna några.

  144. I den här planen har man
    bl.a. fokuserat på att förebygga-

  145. -genom att öka skolans resurser.

  146. Man vill att information om problemet
    ska vara tillgängligt i skolan.

  147. För elever och för föräldrar.

  148. Vi har också minoritetsrådgivare
    i skolorna, dock inte i alla.

  149. Det finns mellan 25 och 30
    minoritetsrådgivare i Norge.

  150. De arbetar på skolor med en hög andel
    personer med minoritetsbakgrund-

  151. -eller där föräldrar eller de själva
    har minoritetsbakgrund.

  152. De arbetar främst på gymnasieskolan.

  153. Åtgärden startade för
    att förebygga tvångsäktenskap-

  154. -och hedersrelaterat våld,
    men har nu fått ett speciellt ansvar-

  155. -för könsstympning.

  156. Resurser gick även till grundskolan
    för att förebygga könsstympning.

  157. Det har inte varit så många fall för
    minoritetsrådgivarna som gäller...

  158. Alltså att de vet att elever i skolan
    riskerar könsstympning-

  159. -men de arbetar ändå förebyggande.

  160. Till exempel med grupper.
    Några har grupper med ungdomar-

  161. -från berörda länder.
    Det kan vara väldigt nyttigt.

  162. Det är ungdomar som i framtiden
    kan bli föräldrar.

  163. För att förebygga.

  164. Handlingsplanen fokuserar också på
    att fortsätta stödja-

  165. -de frivilliga organisationerna.
    Deras arbete behövs-

  166. -tillsammans med
    det offentligas arbete.

  167. Vi har Nordisk konferanse. Har ni
    hört om det? Det är för ungdomar.

  168. För att sätta problematiken
    med könsstympning-

  169. -hederrelaterat våld och tvångs-
    äktenskap, på agendan för ungdomar.

  170. Så de kan diskutera det
    sinsemellan i Norden.

  171. Det finns integreringsrådgivare
    på fyra ambassader.

  172. Det finns en på ambassaden i Amman-

  173. -en på ambassaden i Kenya-

  174. -och på den norska ambassaden
    i Pakistan...

  175. Nu har jag glömt en.

  176. Den har jag sagt, men Turkiet.
    Ankara.

  177. Och där...

  178. Där man fokuserat mest
    på könsstympning är i Kenya-

  179. -i Nairobi, där man även
    arbetar mycket mot Somalia.

  180. Så det finns en del åtgärder
    i den här planen...

  181. Jag la några exemplar där borta.
    Är de slut, finns den på nätet.

  182. Det står i den att vissa
    tidigare åtgärder fortsätter.

  183. Några tidigare åtgärder har inlemmats
    i det ordinarie arbetet-

  184. -och ingår i de vanliga rutinerna.

  185. Till exempel på sjukhus,
    vårdcentraler och så vidare.

  186. Andra åtgärder är avslutade.
    En del undersökningar, och så.

  187. Och viss forskning. Annat fortsätter,
    eftersom det är till nytta-

  188. -och så får man se om det så
    småningom leder till fasta rutiner.

  189. Ett exempel på nåt som fortsätter
    är föräldrarådgivningen-

  190. -som vi har haft i Norge en tid:
    ICDP-programmet.

  191. Temana könsstympning och tvångs-
    äktenskap ingår i det programmet.

  192. När man har grupper med föräldrar,
    är det teman man tar upp-

  193. -samtidigt som man pratar om vad
    som behövs för barnets utveckling-

  194. -och hur man förhåller sig på ett bra
    sätt till barnet, som förälder.

  195. Det har också funnits en tidigare
    åtgärd, som startade 2009.

  196. Den var inte en del av en
    handlingsplan, men det går ut på-

  197. -att man ska erbjuda
    frivilliga samtal-

  198. -och frivilliga underlivs-
    undersökningar, till vissa grupper.

  199. Till grupper
    som kan vara i riskzonen-

  200. -eller där man
    praktiserar det i hemlandet.

  201. Det är samtal som man ska ha när
    nyanlända kommer till Norge-

  202. -när de är på en asylmottagning,
    eller får boende i en kommun.

  203. Det är samtal som skolsköterskan
    ska ha när man börjar i skolan-

  204. -i fem- eller sexårsåldern, och sen
    i femte klass och i tionde klass.

  205. Men det är frivilliga undersökningar,
    och avsikten är-

  206. -att försöka förebygga och få en god
    dialog med ungdomar om det här.

  207. Så att de vet vart de kan vända sig
    och prata om det.

  208. Det har varit
    en del motstånd mot det.

  209. Enligt det första förslaget skulle
    det var obligatoriskt för alla-

  210. -som kom från länder
    där det praktiseras.

  211. Det rönte motstånd, och under arbetet
    med förslaget kom man fram till-

  212. -att det bröt mot privatlivets helgd.
    Så det gick man ifrån.

  213. Nu är det alltså
    ett frivilligt erbjudande.

  214. Man ser en viss efterfrågan
    på samtal-

  215. -men den frivilliga underlivs-
    undersökningen tackar många nej till.

  216. Man har utvärderat åtgärden,
    och man ser att...

  217. Man ser att många vill ha samtal-

  218. -trots att man inte tar emot
    underlivsundersökningen.

  219. Det är förebyggande, och man
    får chans att prata om tematiken.

  220. Vidare om handlingsplanen
    och dess åtgärder.

  221. Vi vill stötta... Det har varit fokus
    på att stötta hälso- och sjukvården.

  222. Det arbetet fungerar bra, men man
    måste också stötta socialtjänst-

  223. -och polis. Enligt punkterna
    i handlingsplanen som gäller det-

  224. -krävs kompetenshöjning
    inom dessa sektorer-

  225. -men även att tematiken måste in
    i både grund- och vidareutbildning.

  226. Det arbetar vi med. Man har haft
    undervisning på Polishögskolan-

  227. -men det måste bli
    en del i utbildningen.

  228. Det strävar vi mot.

  229. Så har man haft en lokal förankring
    genom regionala koordinatorer.

  230. Tidigare har man gjort insatser,
    där man försöker upprätta-

  231. -regionala nätverk,
    bl.a. regionala resurscenter-

  232. -mot våld och traumatisk stress.
    De har arbetat med detta.

  233. Det har även Bufetat,
    Barne-, ungdoms- og familieetaten.

  234. I handlingsplanen fanns en åtgärd
    om en regional koordinator-

  235. -som skulle koordinera nätverken,
    sörja för kompetenshöjning-

  236. -och se till att samarbetet
    fungerade väl-

  237. -mellan myndigheterna i regionerna.

  238. Vi har länge haft telefonjour om
    tvångsäktenskap och könsstympning.

  239. Det är Röda Korset
    som har haft den funktionen.

  240. Dit har de flesta kunnat vända sig.

  241. Till skillnad från samverkansgruppen
    som vänder sig till offentlig sektor-

  242. -så används Röda Kors-telefonen
    mycket av ungdomar-

  243. -som behöver råd och hjälp. De kan
    vara anonyma och få goda råd.

  244. Om man behöver gå vidare, så måste
    man förstås uppge sitt namn, men...

  245. Det är kravlöst,
    och nåt många använder sig av-

  246. -som en första kontakt
    med vårdapparaten.

  247. Vi arbetar också mycket
    med informationsmaterial-

  248. -och på tvärs över olika myndigheter.

  249. Man vill att informationsmaterialet
    kan passa både för asylsökande-

  250. -och att det finns särskild inform-
    ation till socialtjänst och polis.

  251. Så att det kan användas
    av alla myndigheter.

  252. NKVTS har arbetat mycket med
    att ta fram material.

  253. Vi har olika broschyrer
    med teman som: "Är du omskuren?"

  254. "Är det bra att bli omskuren?"
    "Bestämmer du över din kropp?"

  255. Och en speciell broschyr med inform-
    ation till pojkar om könsstympning.

  256. Vi har ett nationellt center...

  257. ...i Norge, Nasjonalt kunnskapssenter
    om vold og traumatisk stress-

  258. -förkortat NKVTS.

  259. De arbetar med forskning-

  260. -och har kommit med en vägledning
    mot könsstympning.

  261. De fungerar på ett nationellt plan
    och kan ge råd och vägledning.

  262. Man kan med fördel
    gå in på hemsidan för nkvts.no-

  263. -och titta på både vägledning,
    forskning och deras publikationer.

  264. Bl.a. undersöker de nu förekomsten av
    könsstympning bland irakier i Norge.

  265. Det har varit mindre belyst.
    I samverkansgruppen har vi inte haft-

  266. -irakier som varit i kontakt
    med nån hjälpinstans-

  267. -som i sin tur tagit kontakt med oss,
    på grund av könsstympning.

  268. Jag anser att vi måste
    titta mer på den gruppen.

  269. Är det ett problem
    när de hamnar i exil?

  270. Så har vi de regionala centren,
    som jag har nämnt några gånger.

  271. I sjukvårdsregionerna. De ansvarar
    för kompetenshöjning generellt.

  272. Och så har vi samverkansgruppen,
    som jag har pratat om.

  273. Vi överlappar lite, men när det
    gäller koordinering av ärenden-

  274. -där det är risk för könsstympning-

  275. -så bör man ta kontakt när en flicka
    inte kommer tillbaka till skolan-

  276. -efter att familjen åkt på semester,
    och hon inte har kommit hem.

  277. Om hon är i precis rätt ålder, eller
    om nån i närmiljön blir orolig.

  278. Då kan samverkansgruppen gå in
    och jobba med vägledning.

  279. Och koordinering,
    om man kan ordna hemresan.

  280. Jag ska säga lite
    om offentlig sektor i Norge.

  281. Och hur vi arbetar med tematiken.

  282. Innan jag säger nåt om asyl-
    mottagningarna vill jag nämna UDI.

  283. UDI kommer in väldigt tidigt
    när nyanlända kommer till Norge.

  284. Man ser på könsstympning
    som förföljelse-

  285. -eftersom det rör sig
    om kvinnor och om barn.

  286. Det sorterar under kategorin för-
    följelse som kan ge asyl i Norge.

  287. Under asylintervjun
    ska UDI ställa frågan-

  288. -huruvida det finns risk
    för könsstympning.

  289. Man ska även tänka i de banorna,
    när det gäller aktuella länder-

  290. -även om föräldrarna inte säger
    att det är nån fara.

  291. Det kan finnas föräldrar
    som inte vill prata om det.

  292. De som intervjuar ska tänka på det,
    och om misstanke väcks-

  293. -så ska de anmäla detta
    till socialtjänsten.

  294. Asylmottagningarna är skyldiga
    att ge information.

  295. Både UDI, polisen, alltså
    polisens utlänningsavdelning-

  296. -och på asylmottagningarna, är man
    skyldiga att informera nyankomna-

  297. -om könsstympning,
    att det är förbjudet i Norge.

  298. De ska få information
    om hälsoriskerna, av sjukvården-

  299. -eller av den vårdinstans
    som är knuten till mottagningarna.

  300. Man ska bli tillfrågad om hälsan,
    och erbjudas underlivsundersökning.

  301. Om man ser att de är omskurna eller
    att de säger sig ha hälsoproblem-

  302. -så ska de erbjudas behandling.

  303. På asylmottagningarna arbetar man
    förebyggande med det här.

  304. Lite om sjukvården nu. - Wolela, om
    du har nåt att tillägga, så bara...

  305. Vi har vårdcentralerna och skol-
    hälsovården, som har ett speciellt-

  306. -förebyggande ansvar,
    eftersom de pratar-

  307. -med mödrar och fäder
    om barnens hälsa.

  308. Skolhälsovården har direktkontakt
    med unga om deras hälsa.

  309. Och så är det erbjudandet jag har
    nämnt tidigare om frivilliga samtal-

  310. -och underlivsundersökning.
    Det är deras ansvar.

  311. Så har vi den fasta läkaren,
    som ska ha kompetens-

  312. -om både fysiska och psykiska besvär
    och komplikationer.

  313. De ska kunna planera en förlossning
    för könsstympade gravida-

  314. -och hänvisa dem till rätt instans
    vid behov av behandling-

  315. -öppnande under operation,
    och så vidare.

  316. Och så har vi sjukhusen.
    Vi har åtta sjukhus...

  317. Vill du ta över
    och berätta om sjukhusen?

  318. I Norge måste alla sjukhus-

  319. -kunna erbjuda underlivsundersökning-

  320. -eller för kvinnor som är
    könsstympade och behöver hjälp...

  321. De har rätt att få den hjälp
    de behöver, och det är gratis.

  322. Under oktober har vi ringt runt
    till alla sjukhus-

  323. -för att ta reda på
    hur mycket information-

  324. -som nått de kvinnor som behöver den.

  325. Vi upptäckte, att även om det är
    ett krav att alla sjukhus-

  326. -ska erbjuda könsstympade flickor
    och kvinnor den undersökningen-

  327. -så råder brist på information
    på en del av sjukhusen.

  328. Därför ändrade man det till
    ett standarderbjudande till alla.

  329. Alla ska få samma vård, och...

  330. Kvinnor och flickor måste upplysas om
    att de kan få vård.

  331. Det är en av utmaningarna,
    att kvinnor och flickor inte vet-

  332. -att den möjligheten finns.

  333. Det är väldigt viktigt att sprida
    den informationen i miljöer-

  334. -där könsstympning praktiseras.

  335. Vi arbetar både på sjukhusen
    och inom frivilliga organisationer-

  336. -för att informera sjukvårdspersonal-

  337. -och annan hälsovårdspersonal om
    att detta erbjudande finns.

  338. Jag kanske kan säga
    att vi har gjort en undersökning-

  339. -där vi har intervjuat...

  340. Jag arbetar för Helsedirektoratet,
    så därför säger jag "vi".

  341. Helsedirektoratet har gett i uppdrag-

  342. -till NAKMI, Nasjonal kompetanseenhet
    for minoritetshelse, att ta reda på-

  343. -om kvinnor och flickor
    har fått tillräcklig information-

  344. -om hälsoriskerna vid könsstympning,
    och vilken vård som erbjuds.

  345. Vi fann att väldigt många kvinnor
    och flickor har fått information-

  346. -om att det är i lag förbjudet
    att utföra könsstympning-

  347. -men att information saknas
    om vården som erbjuds-

  348. -och hälsoriskerna vid könsstympning.

  349. Så vi har tagit fram informations-
    material som jag ska lägga där borta.

  350. Om hälsokonsekvenser av köns-
    stympning och vilken vård man kan få.

  351. Mer information finns i broschyrerna
    som jag lägger där. Tack så mycket.

  352. Den vård som erbjuds på sjukhusen-

  353. -har vi haft i ca tio år i Norge.

  354. Det är nåt NKVTS
    ska börja forska på för att se-

  355. -vilka resultat som uppnåtts, och
    hur vårderbjudandet har tagits emot.

  356. Så småningom kan ni ta del av den
    forskningen på NKVTS hemsida.

  357. Då går jag över till socialtjänsten.

  358. Du kan välja.

  359. Socialtjänsten har
    en central roll i arbetet-

  360. -eftersom det är dit
    andra myndigheter ska anmäla.

  361. Alltså ingripandeplikten
    och anmälningsskyldigheten.

  362. Anmälningsskyldigheten rör social-
    tjänsten, medan ingripandeplikten-

  363. -blir antingen en polisanmälan-

  364. -eller så kan den gå via
    socialtjänsten, eller båda instanser.

  365. Socialtjänstens roll är
    både förebyggande...

  366. Man ska skydda flickor
    som befinner sig i riskzonen.

  367. Man ska också se till
    att man får den hjälp av sjukvården-

  368. -som man som omskuret barn
    kan behöva.

  369. Jag arbetar mycket med
    kompetenshöjning inom socialtjänsten-

  370. -rörande detta,
    och även tvångsäktenskap.

  371. Det är stor personalomsättning
    i socialtjänsten.

  372. Många känner sig osäkra, också för
    att man inte har så stor erfarenhet.

  373. Det behövs en ständig kompetens-
    höjning, i hela socialtjänsten-

  374. -så att de är beredda på
    ett sånt ärende.

  375. Även om det inte känns relevant, så
    kan de plötsligt få ett sånt ärende.

  376. Vissa socialkontor får
    ganska många anmälningar-

  377. -och måste bedöma risken.

  378. Bedöma hur stor risken
    för könsstympning är.

  379. Hur tillförlitlig misstanken
    som t.ex. skolan har är.

  380. Det bedömer socialtjänsten.

  381. Det hjälper samverkansgruppen till
    med när hjälpinstanserna är osäkra-

  382. -i ett ärende. Hur stor är risken?
    Vad ska man göra i olika situationer?

  383. Då kan vi i samverkansgruppen ge
    vägledning, när man vill ta reda på-

  384. -om misstanken
    är tillräckligt underbyggd.

  385. Lite om polisens roll.

  386. Polisen är de... Som jag har nämnt:
    ingripandeplikten.

  387. En del åberopar ingripandeplikten
    och anmäler till socialtjänsten-

  388. -men om det är bråttom, så ska man
    även anmäla till polisen.

  389. Om socialtjänsten inte hinner
    göra en utredning-

  390. -kan snabba åtgärder krävas.
    Det polisen bl.a. kan göra är-

  391. -att dra in pass och resedokument
    för en resa.

  392. Så att man inte kan åka i väg med en
    flicka, eller skicka henne utomlands.

  393. För övrigt tar polisen emot
    anmälningar om misstanke om-

  394. -att könsstympning ska ske,
    och även från andra myndigheter-

  395. -eller från
    bl.a. barnomsorg och skola.

  396. De har större möjlighet att anmäla,
    också vid genomförd könsstympning.

  397. Inom hälso- och sjukvården
    är tystnadsplikten så sträng-

  398. -att man inte har möjlighet att
    anmäla när omskärelse har utförts.

  399. Tystnadsplikten förhindrar det.
    Och i socialtjänsten-

  400. -har man sträng tystnadsplikt.
    Det ska vara till barnets bästa-

  401. -att man anmäler
    genomförd omskärelse.

  402. Fokus ska inte ligga på att sätta dit
    den som har utfört det-

  403. -utan på att rätt vård ges.
    Tystnadsplikten värderas högt.

  404. Men barnomsorg och skola har
    större möjligheter att anmäla-

  405. -vid misstanke om
    att könsstympning har utförts.

  406. Det är en anledning till att polisen
    inte får så många anmälningar...

  407. ...när det har utförts. Det finns
    inte heller några domar i Norge-

  408. -gällande utförande av könsstympning.

  409. Polisens uppgift är också
    att utreda det här.

  410. Jag ska prata lite om
    vilka utmaningar som finns.

  411. Brist på kompetens
    kan vara en stor utmaning.

  412. Just för att man inte upptäcker det,
    man uppdagar det inte.

  413. Och man ställer inte rätt frågor
    för att uppdaga det.

  414. Det finns de som inte blir sedda
    och hörda, med den problematiken.

  415. Kompetens handlar också om att veta
    vad man ska göra i en situation-

  416. -där man möter nån som varit utsatt,
    eller som befinner sig i riskzonen.

  417. Man möter andra utmaningar
    när flickorna är utomlands.

  418. Det är nåt samverkansgruppen
    arbetar med.

  419. Vi ser att socialtjänsten
    ofta lägger ner ärenden-

  420. -vid risk för könsstympning
    eller tvångsäktenskap utomlands.

  421. När den utsatta är utomlands,
    eftersom lagen om vård av unga-

  422. -gäller för barn
    som uppehåller sig i Norge.

  423. Polisen kan utreda saken, men det
    kan också vara lätt för polisen-

  424. -att lägga ner ärendet
    när barnet är utomlands.

  425. Det kan hända trots att föräldrarna
    befinner sig i Norge.

  426. Jag säger inte
    att alla tänker likadant.

  427. En del tolkar lagen
    om vård och unga på ett annat sätt-

  428. -och påbörjar en utredning,
    trots att barnet är utomlands.

  429. Då kan de kalla in föräldrarna för
    samtal, vilket är mycket viktigt.

  430. När det gäller misstanke om tvångs-
    äktenskap eller hedersrelaterat våld-

  431. -är det ofta åldern
    på den hjälpsökande...

  432. De är ofta lite äldre än de
    som riskerar könsstympning.

  433. I många fall
    ber ungdomarna själva om hjälp.

  434. De säger att de kommer från
    t.ex. Irak eller Pakistan-

  435. -och att de behöver hjälp.
    Och det vet man.

  436. När det gäller könsstympning,
    har vi vid några tillfällen fått...

  437. En 17-åring kan riskera både
    tvångsäktenskap och könsstympning.

  438. Men oftast rör det sig om barn som
    skickats hem till mormor i hemlandet.

  439. Föräldrarna är kvar i Norge,
    och man är bekymrad.

  440. Det går inte att prata med barnet.

  441. Det finns inte möjlighet
    att få kontakt på telefon.

  442. Man måste prata med föräldrarna
    och överbevisa dem om att barnet-

  443. -har det bäst i Norge, eller att det
    är stor risk för könsstympning.

  444. Att släkten där nere kanske gör det
    trots att föräldrarna är emot det.

  445. Man måste jobba med föräldrar,
    så att de kanske ändrar inställning-

  446. -och tar hem barnet igen till Norge.

  447. Att anmälningar läggs ner
    har jag nämnt som en utmaning.

  448. Om en flicka är borta från skolan,
    i en stadsdel eller en stad-

  449. -och socialtjänsten lägger ner
    ärendet för barnet är utomlands-

  450. -och polisen också lägger ner utred-
    ningen för att barnet är utomlands...

  451. Då har man en skola som har gjort
    det den kan, den har ingripit-

  452. -men man har inte resurser vidare
    att kunna förhindra det.

  453. Det måste man jobba med.
    Det handlar mycket om kompetens.

  454. Har socialtjänst och polis till-
    räcklig kompetens för att se risker-

  455. -se vad man kan göra, och hur
    man kan samtala med föräldrar-

  456. -så att de ändrar sina hållningar.

  457. Till slut lite om omfattning.

  458. Det har diskuterats i Norge huruvida
    omfattningen av könsstympning-

  459. -är stor eller liten.

  460. Det har varit stora rubriker
    under årens lopp-

  461. -som hävdar att det
    är väldigt vanligt.

  462. Nån har åkt ner och intervjuat folk
    som utför könsstympning-

  463. -och som har sagt
    att de omskurit många från Norge.

  464. Å andra sidan finns forskning i Norge
    som säger: "Ja, det händer."

  465. "En del är för skicket,
    men de som är för"-

  466. -"har ofta varit kort tid i Norge."

  467. De som varit längre tid i Norge
    har ändrat inställning.

  468. Det ser man nog i Sverige också,
    att det att vara i exil-

  469. -och möta ett samhälle
    där man har lagstiftat emot det-

  470. -det är inte stigmatiserande
    att inte könsstympa, o.s.v...

  471. När omgivningen säger att så får man
    inte göra, så ändras inställningen.

  472. Det visar forskningen.

  473. En del anser att åtgärderna i Norge,
    alla resurser som har satts in-

  474. -är överdrivna,
    eftersom det inte är så utbrett.

  475. Andra anser att det är nödvändigt
    för att få slut på det helt.

  476. Precis som i Sverige, och även
    i England, så har man beräknat-

  477. -hur många som har kommit
    till Norge från länder-

  478. -där könsstympning förekommer.

  479. Det är 56 232.

  480. Av dessa så ser man att...
    Man har räknat utifrån-

  481. -omfattningen i hemlandet.

  482. Man har sett på ålder när de kom
    till Norge och hur gamla de är nu.

  483. Det är så de har sett på siffrorna.

  484. De ser att 17 306 kvinnor i Norge-

  485. -troligtvis har varit könsstympade
    när de kom till Norge.

  486. De behöver få vård om
    de har komplikationer eller besvär.

  487. Så har man 2 862 flickor
    som har invandrat i ung ålder.

  488. Innan könsstympningen antagligen
    skulle utförts i hemlandet-

  489. -utifrån ålder, när det görs i
    hemlandet och när de kom till Norge.

  490. De är yngre i dag,
    d.v.s. risken är inte stor just nu-

  491. -men det kan finnas en risk framöver.

  492. Därför måste man arbeta förebyggande
    med föräldrar i den gruppen.

  493. Samtala med föräldrarna
    om barns hälsa-

  494. -och konsekvenser och besvär
    när man är könsstympad.

  495. Så har man 5 922 flickor som är yngre
    när de kommer till Norge-

  496. -och i dag är i rätt ålder, eller
    lite äldre, för könsstympning.

  497. I den ålder man brukar
    göra det i hemlandet.

  498. Detsamma gäller siffran 7 488.
    Barn födda i Norge-

  499. -med utländska föräldrar från länder
    där man praktiserar detta.

  500. Insatserna i den sista gruppen,
    eller de två sista grupperna är-

  501. -att en undersökning kan behövas
    för att se om det har utförts-

  502. -och om behandling bör sättas in,
    men även förebyggande samtal.

  503. I de här siffrorna
    har man inte tagit med-

  504. -en förändrad inställning
    när man kommit till Norge.

  505. Har föräldrarna fått information? Har
    de haft möjlighet att ändra attityd?

  506. Det här är på sätt och vis kanske...

  507. När det gäller de som är i riskzonen
    är det kanske en hög siffra-

  508. -men man kan anta att en del har
    ändrat inställning även i Norge.

  509. Här har vi lite lägre siffror.
    Det är samverkansgruppens.

  510. Antal rådgivande samtal vi har haft
    under 2013 och 2014.

  511. Här är det halva årets siffror.
    Nu är det ungefär som 2013.

  512. För samverkansgruppen är det
    ett ganska nytt tema.

  513. För vårdapparaten i övrigt
    har det inte varit...

  514. De har mindre kunskap om att de
    kan använda oss för vägledning-

  515. -som när det gäller tvångsäktenskap
    och könsstympning.

  516. Vi har uppgift om
    en utförd könsstympning.

  517. En 17-årig flicka. Det visar att det
    kan hända högre upp i åldrarna-

  518. -som förberedelse inför äktenskapet.

  519. Här är vägledaren hos NKVTS.
    Nederst ser ni en länk dit.

  520. Jag har inte tid att gå in på det,
    men det liknar webblösningen-

  521. -ni har i Sverige, men den används
    inte så mycket till utbildning.

  522. Här kan hjälpinstanserna gå in
    inför samtal med föräldrar, t.ex.

  523. Vilka frågor bör man ställa?
    Och vad frågar man en flicka?

  524. Man kan klicka sig fram beroende på
    om man arbetar vid polisen-

  525. -socialtjänsten,
    skolhälsovården, o.s.v.

  526. Det som är fint med den här är
    när man ska bedöma risken-

  527. -särskilt innan en flicka
    eventuellt åker utomlands...

  528. Om en familj ska åka på semester,
    och socialtjänsten är bekymrad-

  529. -så kan man gå in
    och se på det landet.

  530. Inte bara för att se hur stor procent
    det är i landet som utför ingreppet-

  531. -utan även för att se etniska
    grupper. Det kan variera i ett land.

  532. Man måste se på etnisk grupp också.

  533. -Ja...det var det.
    -Tackar.

  534. Text: Louise Hjorth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Arbete mot könsstympning i Norge

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Janne Waagbo är rådgivare i kompetensteamet mot könsstympning i Norge. Hon berättar om hur man i Norge sedan år 2000 har arbetat med en handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor. Handlingsplanen omfattar bland annat en nättjänst där kvinnor anonymt kan ställa frågor och få hjälp. Arbetet startade redan på 1990-talet då många människor kom till Norge från Somalia, Eritrea och Etiopien. Inspelat den 5 februari 2015 på Elite Palace Hotel i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Gynekologi, Hälsovård, Kvinnlig könsstympning, Medicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Webbutbildning om könsstympning

Malin Ahrne är projektledare på Socialstyrelsen. Hon föreläser om en webbutbildning som skapats för att motverka könsstympning. Hon poängterar vikten av att inte förstärka fördomar om de kulturer där könsstympning förekommer. Inspelat den 5 februari 2015. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Film och vägledning om könsstympning

Länsstyrelsen i Östergötland har tagit fram ett material som är tänkt att komplettera Socialstyrelsens material om könsstympning. Projektledaren Juno Blom föreläser om materialet och presenterar två kvinnor som valt att dela med sig av sina erfarenheter av könsstympning. Inspelat den 5 februari 2015. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Arbete mot könsstympning i England

Chaz Akoshile arbetar vid Forced Marriage Unit i England. Han berättar här om hur den engelska regeringen arbetar för att förhindra könsstympning av kvinnor och hur statliga och frivilliga organisationer samarbetar. Inspelat den 5 februari 2015. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Arbete mot könsstympning i Norge

Janne Waagbo är rådgivare i kompetensteamet mot könsstympning i Norge. Hon berättar om hur man i Norge sedan år 2000 har arbetat med en handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor. Inspelat den 5 februari 2015. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

AMEL hjälper könsstympade

Bita Eshraghi är gynekolog vid AMEL-mottagningen på Södersjukhuset i Stockholm. Hon föreläser om deras verksamhet med att hjälpa kvinnor med problem orsakade av könsstympning. Inspelat den 5 februari 2015. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Plastikkirurgi mot könsstympning

Plastikkirurgen Hannes Sigurjónsson berättar om vad man kan göra för att rekonstruera kvinnliga könsorgan som blivit utsatta för omskärelse. I Sverige är en stor del av befolkningen drabbad, därför är det väldigt viktigt att utbilda och forska kring ämnet här. Inspelat den 5 februari 2015. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

FN utbildar om könsstympning

Linda Nordin från FN-förbundet föreläser om projektet ”Flicka” som handlar om att motverka tvångsäktenskap och könsstympning. Inspelat den 5 februari 2015. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Frågor och svar om könsstympning

En panel med representanter från olika organisationer svarar på frågor och reder ut begrepp som handlar om könsstympning av flickor och kvinnor. Inspelat den 5 februari 2015 på Elite Palace Hotel i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Roboten och den svenska modellen

Panelsamtal om arbete och arbetsmarknaden i framtiden. Den svenska modellen var välanpassad för stora teknikföretag, men framtidens företag tycks kräva mindre antal anställda. Framtidens industri tycks dessutom kräva allt färre mänskliga arbetare. Hur bör den svenska modellen förändras för att tillgodose dessa omständigheter? Medverkande: Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall, Åke Svensson, VD Teknikföretagen och Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet. Moderatorer: Gustaf Arrhenius och Helle Klein. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.