Titta

UR Samtiden - Språket ger makt

UR Samtiden - Språket ger makt : Språket ger maktDela
  1. Det här ämnet är så brett-

  2. -och fokus ligger på hur
    vi inkluderar och exkluderar.

  3. Det kan uppfattas som spretigt.

  4. Men man kan vända på det
    och kalla det infallsrikt.

  5. Så det kan vara både
    en styrka och en svaghet.

  6. Sally, vilken är din personliga
    relation till språk?

  7. För svenska är inte ditt modersmål,
    utan engelska.

  8. Jag kom till Sverige
    i mitten av 70-talet-

  9. -och lärde mig svenska
    genom att gå på SFI-

  10. -och genom att använda svenska
    i många olika sammanhang.

  11. Det sägs
    att alla kan engelska i Sverige-

  12. -och att man inte behöver
    lära sig svenska-

  13. -om man kommer från
    ett engelskspråkigt land-

  14. -till en akademisk miljö
    där kunskaperna i engelska är bra.

  15. Men jag upptäckte att man missade
    otroligt mycket utan svenska-

  16. -och som språkvetare var jag inställd
    på att integrera mig på det sättet.

  17. Den här personliga erfarenheten...

  18. Förändrade den din syn,
    din forskning, din världsbild?

  19. Det inspirerade min forskning,
    för innan jag kom till Sverige-

  20. -hade jag påbörjat min
    forskarutbildning som sociolingvist-

  21. -och jag var intresserad
    av språklig variation i engelskan.

  22. När jag kom till Sverige blev jag
    intresserad av tvåspråkighet-

  23. -eftersom det var en process
    som jag själv gick igenom.

  24. Att bli tvåspråkig.

  25. Jag var intresserad av många
    olika aspekter av den processen-

  26. -så det var helt avgörande
    för mitt val av forskningsområde.

  27. Du ska få återkomma
    till din forskning strax.

  28. -Anna, du talar ju isländska?
    -Ja, det gör jag.

  29. -Fast det är inte mitt modersmål.
    -Nej, det är svenska.

  30. Varför lärde du dig isländska?

  31. Jag hamnade på Island som barnflicka
    när jag var drygt tjugo.

  32. Det skulle bara vara en kort period.

  33. Men jag lärde mig snabbt språket
    och tyckte Island var spännande.

  34. Jag lärde mig av att passa barn.

  35. Den yngsta var 1,5 år
    så vi kunde lika mycket isländska.

  36. Hon och hennes storasyster
    var väldigt bra lärare.

  37. Jag läste ofta högt för dem,
    bland annat Astrid Lindgren-

  38. -utan att förstå orden.
    Fyraåringen var ofta jättearg.

  39. "Du säger fel!"
    Hon lärde mig hur det skulle uttalas.

  40. Och jag kände ju till berättelserna.
    Jag lärde mig mycket på det sättet.

  41. Så egentligen borde barn
    vara våra språklärare?

  42. Förändrades din bild på nåt sätt
    av att erövra ett annat språk?

  43. Ja, känslan av att erövra
    var väldigt fascinerande.

  44. Sen började jag läsa
    på universitetet i Reykjavik-

  45. -och jag skrev bland annat
    en kandidatuppsats på isländska.

  46. Jag levde ändå med känslan
    att det inte var mitt språk.

  47. Jag fick läsa andras uppsatser
    och inspirerades av hur de skrev.

  48. Det tog lång tid innan jag kände
    att jag var inne i språket helt.

  49. Att skämta på isländska är svårt.
    Jag har inte bott där på några år-

  50. -men hade jag bott där längre
    hade jag klarat av det också.

  51. Att kunna ordvitsa. Det saknar jag,
    för jag älskar ordvitsar på svenska.

  52. Jag har svårt med det på isländska.

  53. Magnus, svenska är ditt modersmål.

  54. Men du arbetar på tyska. Varför det?

  55. Det är väl en filosofisk fråga
    om det finns nåt som en slump-

  56. -men det slumpade sig som så-

  57. -att jag inte hade så mycket
    att göra efter gymnasieåren.

  58. Jag är uppväxt i Jönköping.

  59. Jag skulle ha tågluffat
    med en kompis som drog sig ur.

  60. Jag gick till den lokala högskolan-

  61. -och frågade om
    det fanns några lediga kursplatser.

  62. Det fanns det -
    i handikappkunskap och i tyska.

  63. Eftersom jag alltid tyckt väldigt
    mycket om tyska så valde jag det.

  64. Jag fick känslan som alla som läst
    språk får nån gång, förhoppningsvis-

  65. -att saker och ting faller på plats.

  66. Jag förstod plötsligt vad jag skulle
    ha de där grammatiska reglerna till-

  67. -och hur språksystemet hängde ihop.
    Sen dess har jag varit fast.

  68. Samma fråga till dig:
    Ändrade det din världsbild-

  69. -att komma in i en tysk språkvärld?

  70. Ja, det gjorde det definitivt.

  71. För det första fick jag tillgång
    till ett främmande språk.

  72. För det andra fick jag en helt ny syn
    på mitt eget modersmål.

  73. Jag kunde se och förklara
    saker i mitt modersmål-

  74. -som jag tidigare
    kanske inte reflekterat över-

  75. -som likheter i ordbildning,
    ords ursprung och språksystemet.

  76. Jag hade kanske sett det förut,
    utan att kunna sätta ord på det.

  77. -Din svenska blev bättre via tyskan?
    -Jag är helt övertygad om det.

  78. Sally,
    för att återvända till forskningen...

  79. Tvåspråkighet är din inriktning.
    På vilket sätt?

  80. Oj... Det blir svårt att sammanfatta.

  81. Jag har alltid fascinerats av hur
    man hanterar två språk i sin vardag.

  82. Hur man vet vilket språk
    man ska använda i olika situationer.

  83. Hur man växlar språk i samma samtal,
    kanske till och med i samma mening.

  84. Hur ungdomar i Sverige integreras
    i det svenska språksamhället-

  85. -samtidigt som de bevarar
    och utvecklar sina kunskaper-

  86. -i ett annat språk än svenska-

  87. -och hur de hanterar
    sin flerspråkighet i vardagen.

  88. Jag har studerat det
    ur olika perspektiv-

  89. -med både vuxna, ungdomar och barn
    som forskningspersoner-

  90. -och tittat på olika aspekter av det.

  91. Om du inför en politisk församling...
    Vi kommer in på språkpolitik senare.

  92. "Vad kom du fram till, då?
    Vilken nytta har vi av det?"

  93. -Vad svarar du då?
    -Ja...

  94. En sak som ligger under
    mycket av min forskning-

  95. -är att det är en rikedom
    att vara flerspråkig-

  96. -och även en rikedom
    för det svenska samhället-

  97. -att det finns personer som kan
    använda många olika språk i vardagen.

  98. Till exempel märkte jag under
    Irakkriget för några år sen-

  99. -att vi hade personer i Sverige
    som kunde intervjuas-

  100. -eller som själva var journalister
    som kunde rapportera om ett krig-

  101. -som tidigare kändes avlägset
    för oss som inte kan arabiska.

  102. Men med den här tvåspråkigheten
    som finns i Sverige och världen-

  103. -har vi en helt annan möjlighet
    att lära oss om en konflikt-

  104. -som ligger långt borta geografiskt.

  105. Är det en slumrande resurs
    som inte utnyttjas till fullo?

  106. Jag anser absolut att det kunde
    utnyttjas bättre än det görs.

  107. Man har en tendens,
    framför allt utanför akademierna-

  108. -att se flerspråkighet
    som ett problem.

  109. Det var mer framträdande tidigare-

  110. -men fortfarande kan flerspråkighet
    betraktas som en brist.

  111. Att man inte kan svenska bra nog
    för att göra olika saker.

  112. Jag har haft ett forskningsprojekt-

  113. -om attityder till personer
    som kommer hit med en lärarexamen-

  114. -och som vill utöva sitt yrke
    i Sverige.

  115. De upplever en hel del fördomar
    och till och med diskriminering-

  116. -för att de inte talar
    perfekt svenska utan brytning-

  117. -vilket är i stort sett omöjligt för
    en person som kommer till Sverige-

  118. -eller lär sig svenska som vuxen.

  119. Jag tror att de utländska lärarna-

  120. -skulle kunna tillföra väldigt
    stora värden till skolvärlden...

  121. ...utan att behöva assimileras
    och bli som svenska lärare.

  122. Det kan de aldrig bli, men de
    kan tillföra andra perspektiv-

  123. -och andra sätt att hantera lärandet.

  124. Finns det nåt dåligt
    med flerspråkigheten?

  125. Det du säger här är uppenbart.

  126. Men kan flerspråkighet
    även ge halvspråkighet?

  127. Så att man kan lite,
    men inget ordentligt?

  128. Det handlar i så fall
    om attityder hos andra-

  129. -att man måste vara sämre
    på något eller båda språken.

  130. Det kan vara jobbigt att behöva
    hantera de attityderna överallt.

  131. Men för individen är det svårt
    att hitta nån direkt nackdel.

  132. Det är en nackdel att inte kunna
    ett språk man behöver bra nog-

  133. -för att kunna göra det man vill,
    naturligtvis.

  134. Men alla, både barn och vuxna,
    har förmågan att lära sig språk.

  135. Det är nånting alla kan göra.

  136. Så det är bara att sätta i gång
    och lära sig-

  137. -och använda de kunskaper man har,
    så blir man allt bättre.

  138. Anna, du har forskat om dialekter-

  139. -men nu är det en genusingång
    som du fokuserar på. Vad?

  140. Jag håller koll på...

  141. Det är många förändringar på gång
    just nu som har bubblat ganska länge.

  142. Det finns en ökad medvetenhet om-

  143. -att språket kan vara
    ett redskap för förändring.

  144. Vi hade för ett par år sen
    den jättestora debatten om "hen".

  145. Nu hör jag "hen" nästan varje dag
    i radion eller i olika samtal.

  146. Det dyker upp i tidningar
    och i studenttexter.

  147. "En" är på gång, det har också
    legat och bubblat ett tag.

  148. En hel del människor undviker
    att säga "man kan göra si och så"-

  149. -och i stället säger
    "en kan ju göra si och så".

  150. Jag har sett kampanjer för ett
    för mig helt nytt ord, "funkofobi".

  151. Bildat på samma sätt som
    islamofobi och homofobi-

  152. -men använt om fördomar mot folk
    med olika funktionsnedsättningar.

  153. Det behövdes ett ord för det
    för att kunna hantera problemet.

  154. Det är många spännande saker
    på gång som jag håller koll på.

  155. Har du nån tanke om
    varför intresset ökar?

  156. Medvetenheten och tankarna
    kring vad språket är-

  157. -och att det kan användas som en
    maktmarkör, positivt och negativt.

  158. Varför just nu?
    Eller har det alltid varit så?

  159. Mycket hänger nog ihop
    med sociala medier och internet.

  160. Fler och fler kan kommunicera och
    sprida sina tankar på olika håll.

  161. Och just det att människor i dag...

  162. ...både kan sprida sina egna ord
    mer i det offentliga rummet-

  163. -och ta del av vad andra skriver.

  164. Så får man upp ögonen för ord.

  165. Det är lite begränsat samtidigt,
    till en ordnivå.

  166. Man hakar upp sig på vissa ord
    som får väldigt starkt symbolvärde.

  167. Så det är väldigt spännande.
    Samtidigt skulle jag vilja se-

  168. -ännu mer medvetenhet om andra saker
    än ordnivån, som är lätt att angripa.

  169. Men det är oerhört positivt
    att det finns.

  170. Vad då för andra saker?

  171. En bekant berättade nyligen
    om ett möte hon varit på.

  172. Efteråt pratade hon med en av männen
    på mötet, som bott utomlands länge.

  173. Han förfasade sig över hur mycket som
    hänt efter valet, och hon höll med.

  174. Hon tänkte på
    Sverigedemokraternas stora genomslag-

  175. -men han tyckte att det var så hemskt
    att alla partier tjatade om feminism.

  176. För han behandlade minsann
    alla män och kvinnor lika.

  177. Samma man hade på mötet
    gång på gång avbrutit-

  178. -unga kvinnor som deltog på mötet.

  179. Man kan använda språket
    på många olika nivåer.

  180. Det är lätt att byta ut ord,
    men hur vi deltar i ett samtal-

  181. -hur vi ger ordet, tar ordet
    och ger varandra utrymme språkligt-

  182. -är mycket svårare att komma åt.
    Där saknas mycket medvetenhet.

  183. Du nämnde "hen"-genombrottet.

  184. För länge sen kom "talesperson"
    i stället för "talesman".

  185. Finns det mycket sånt kvar,
    och i så fall vad?

  186. Sverige har legat efter, om man
    tänker på till exempel Tyskland.

  187. Och många engelskspråkiga länder
    har gjort mer.

  188. Vi tog in "riksdagsledamot"
    i stället för "riksdagsman".

  189. Även om ledamöterna under en period
    var kvinnor och riksdagsmännen män.

  190. De riktiga riksdagsmännen,
    så att säga.

  191. Men ord har en viktig funktion,
    symboliskt-

  192. -så där finns mycket att jobba med-

  193. -och göra språket mer inkluderande,
    så att alla blir inbjudna.

  194. Så att alla blir benämnda,
    på ett eller annat sätt.

  195. En tredje aspekt på språk
    står Magnus för.

  196. Då rycker man till lite grann:
    "terrorismbegreppet."

  197. Den tyska terrorismen framför allt,
    Rote Arme Fraktion.

  198. Hur går det ihop med språket?

  199. Är man lite intresserad av pang-pang-

  200. -behöver man inte begränsa sig
    till dåliga amerikanska filmer.

  201. Man kan kombinera språkforskning
    och nutidshistoria.

  202. Det speciella med terrorism
    och terrorismbegreppet-

  203. -är att det inte är vilket våld
    och dödande som helst.

  204. Själva definitionen av terrorism är
    att det är en kommunikativ handling.

  205. Ett terrorattentat är ofta våldsamt.
    Ofta med dödlig utgång.

  206. Men avsändaren vill alltid säga nåt.

  207. Antingen har man ett konkret budskap-

  208. -eller så vill man ingjuta skräck
    i en befolkning-

  209. -eller att mobilisera mot
    en tänkt gemensam fiende.

  210. Man ser att nästan alla
    terrorattentat åtföljs-

  211. -av någon typ av bekännelse
    eller motivering.

  212. "Varför gjorde vi detta?"
    Nån tar på sig skulden.

  213. När jag var liten
    fattade jag inte det.

  214. "Vill de bli tillfångatagna?"

  215. Men det handlar ju om att markera
    och visa att de har ett budskap-

  216. -och är beredda att ta till våld.

  217. I det perspektivet är det intressant
    att analysera terroristers språkbruk.

  218. För vi har ju de här dokumenten
    som ofta kommer efter attentaten.

  219. Du utgår från den tyska terrorismen
    på 70-talet framför allt.

  220. Terrorgrupper finns ju
    i hela världen nu.

  221. IS bekänner, erkänner
    och tar på sig ansvar...

  222. Är det samma mekanism?

  223. Jag har inte studerat IS
    och al-Qaida på det sättet.

  224. Men i grund och botten handlar det-

  225. -om att försöka uppnå nåt
    och säga nåt med hjälp av våld.

  226. Men sen skiljer sig
    naturligtvis motiven åt-

  227. -liksom en massa andra sociala
    och politiska omständigheter.

  228. Tiden är en annan. Det typiska
    för RAF i Tyskland på 70-talet-

  229. -var att gruppen,
    åtminstone inledningsvis-

  230. -hade kanske inte ett direkt stöd-

  231. -men väl yttringar av förståelse-

  232. -i delar av den vänsterrörelse-

  233. -som var framträdande på den tiden.

  234. Så man kan säga
    att det fanns en sorts jordmån-

  235. -för den här rörelsen att växa fram.

  236. "Rörelse" låter mycket.
    Det var en handfull personer.

  237. Nu ställer jag kanske en dum fråga.
    Proklamationerna var väldigt pompösa.

  238. Man fick snarare en
    "verfremdungseffekt".

  239. -Hur tänkte de då?
    -Det kan man fråga sig.

  240. Där kan man nog se likheten-

  241. -med andra extremiströrelser,
    andra terroriströrelser.

  242. Alla andra skillnader åsido handlar
    det ofta om ett slutet tankesystem-

  243. -som är svårt att tränga ut ur,
    om man är inne i det-

  244. -och svårt att tränga in i,
    om man kommer utifrån.

  245. När man läser skrifterna som RAF
    lämnade efter sig de första åren-

  246. -så talar vi om 50-sidiga dokument-

  247. -med långa historiska
    teoretiska redogörelser-

  248. -för hur historien rullar fram-

  249. -och hur klasskampen går till.

  250. Det beskrivs hur RAF ska leda-

  251. -den här oundvikliga utvecklingen.

  252. Det var inte en fråga om
    att göra det eller inte-

  253. -utan det var historiens lagar...

  254. ...som slog fast att det måste ske.

  255. Var det för att ge en
    vetenskaplig legitimitet åt våld...

  256. -...via språket?
    -Ja, det kan man säga.

  257. Hela den marxistiska traditionen
    vilar på ett vetenskapligt anspråk.

  258. Så har det varit sen Marx dagar.

  259. Det är väldigt tydligt hos RAF.

  260. Man legitimerar det man gör
    med hänvisningar till en teori.

  261. Om den verkligen är vetenskapligt
    hållbar eller inte är en annan sak-

  262. -men det finns ett sånt anspråk.

  263. Ett absolut sanningsanspråk, som vi
    ser hos andra terrorrörelser också.

  264. Det måste vara poängen, för hade de
    haft språket som ett propagandamedel-

  265. -skulle det sett helt annorlunda ut,
    som i Bild Zeitung.

  266. -Men så var det inte.
    -Nej.

  267. Sitt kvar. Det här var ett axplock-

  268. -på hur man kan forska på språk
    här på Göteborgs universitet.

  269. Arrangörerna har bett
    Mustafa Can att ta ordet-

  270. -utifrån sina utgångspunkter.

  271. Västgöten, kan man väl säga, som
    också har "erövrat" svenska språket.

  272. Ni pratade om "en". I Västergötland
    har vi använt "en" i evigheter.

  273. "En e la västgöte..."

  274. Det är ett brev till mig själv,
    skulle man kunna säga. 40 år senare.

  275. Vi får se om några känner igen sig.

  276. Det startade i alla fall 1976
    när jag och min familj träder in-

  277. -i den stora världen,
    som vi kallade Skövde då.

  278. Det var faktiskt så.
    Tänk att komma från...

  279. Brevet startar:
    "Hur häftigt är det inte att komma"-

  280. -"från förbrända landskap
    och fientliga stridsvagnar"-

  281. -"till ett tryggt samhälle
    och punktliga bussar."

  282. Från turknationalistiska hymner-

  283. -som bankades in
    i ditt lilla kurdiska barnahuvud-

  284. -till 'Idas sommarvisa'
    och uppmuntrande klappar-

  285. -av gitarrspelande lärare
    i utsvängda byxor, skägg-

  286. -och milda stämmor.

  287. Du är sju, åtta, nio, tio år
    och du är ett barn.

  288. Du har inte ord för det än,
    men du är ett förundrat hjärta-

  289. -som någonstans vet att det kommer
    att omfamnas av upptäckter-

  290. -det ännu inte har språk för.

  291. Du lär dig adjektiv, substantiv
    och possessiva pronomen.

  292. Du lär dig de stora insjöarna
    och läser om kungar och slag.

  293. Du vet att det är skåningar i söder
    och samer i norr.

  294. Du lär dig Bellman,
    Cornelis och Taube.

  295. Du leker röda vita rosen och
    frågar chans på söta klasskompisar-

  296. -och det är naturligt att läraren
    avbryter i multiplikationstabellen-

  297. -för att Stenmark
    ska ha sitt andra åk.

  298. Mycket snart drömmer, tänker
    och längtar du på svenska-

  299. -och ett litet Svenssonhjärta
    börjar banka i din späda kropp.

  300. Inte vilket hjärta som helst-

  301. -utan ett hjärta som doftar av
    nyutslagen blomsteräng och fläder-

  302. -med smak av kanel
    och svenska smultron.

  303. Men nåt händer
    när tradition möter modernitet.

  304. När fattigdom möter rikedom.

  305. När öst möter väst, för att
    uttrycka det lite mer populärt.

  306. Då stannar du ibland upp
    på väg från förortsskolan-

  307. -och så betraktar du den här
    modernistiska 70-talsbrutalismen-

  308. -med sina serietillverkade,
    geometriskt armerade bostadsfabriker-

  309. -av betong, med loftgångar
    och enorma öde parkeringstomter.

  310. Det här är en miljö befolkad
    av alkoholister, flyktingar-

  311. -ensamstående mammor
    och kroppsarbetare.

  312. Det är en värld av små drömmar
    och brustna illusioner.

  313. Och i den här världen tänker du:

  314. Hur ska du förstå
    landet bortom Volvofabriken-

  315. -där din far arbetat dubbla skift
    på den skitigaste stationen.

  316. Hur ska du förstå världen
    bortom de trimmade mopederna-

  317. -och de avklippta jeansjackorna?

  318. Men snart finner du
    en kompassriktning åt framtiden-

  319. -nämligen i förortsbiblioteket.

  320. Här finner du ett nytt språk,
    eller får ett nytt språk-

  321. -som får dig
    att utveckla känselspröten-

  322. -med vilkas hjälp du
    orienterar dig i det okända.

  323. Det är alltså med Nils Holgersson-

  324. -som miljonprogrammets
    trånga gränser börjar att vidgas.

  325. Med Västra Vemmenhög i Skåne
    och Tåkern i Östergötland-

  326. -med drängar och pigor
    och vildmark och djur och människor-

  327. -i sällsam förvandling.

  328. Miljonprogrammets bibliotek
    ska bli din gåsarygg-

  329. -varifrån dina Sverigebilder
    ska formas av tanten från Mårbacka.

  330. Men även av Hjalmar Söderberg-

  331. -Elin Wägner, Jan Fridegård,
    Strindberg, Eyvind Johnson-

  332. -Vilhelm Moberg, Sonja Åkesson
    och varför inte Kerstin Ekman?

  333. Eller av poeten som ska komma
    att bli din husgud: Gunnar Ekelöf.

  334. Vad gör du med det här nya språket-

  335. -som inte är fabriks-
    pizzeria- eller taxisvenska?

  336. Jo, du smakar av. Du böjer orden.

  337. Du krossar bokstäverna
    och bygger nytt-

  338. -och lägger dig
    tätt intill språkets nervsystem.

  339. Med de här svenska urberättelserna-

  340. -med författarnas romankaraktärer-

  341. -med deras naturskildringar,
    med bönderna och knektarna-

  342. -med hungern och upproren
    och bygdespelen och forsen-

  343. -och masugnarna och malmen
    och skogen och utvandrarna-

  344. -och industrins framväxt
    och de barnrika statarlängorna-

  345. -och med lungsoten och...
    Ja, vad mer?

  346. Med färden till julottan
    vid ljuset av sprakande tjärbloss-

  347. -och med beskrivningar
    av sjöarnas skyblå vatten-

  348. -med solskenets guldblänk
    över böljorna.

  349. Med allt detta och mycket därtill
    så händer någonting med dig.

  350. Det är då
    du längtar samman med historien-

  351. -greppar landet
    och gör det till ditt.

  352. Det är då nationens sorger
    och bekymmer också blir dina.

  353. Det är då nationens lycka
    och framgång även blir din.

  354. Och kanske är det först nu-

  355. -som du på allvar förstår-

  356. -att människan faktiskt
    har möjligheten att bli nåt annat-

  357. -än det hon fötts in i.

  358. Att hon har förmågan, ska du tänka-

  359. -att hitta nåt helt, helt annat.

  360. Och du ska också komma ihåg
    vad Sten Mårtensson sa till dig.

  361. Sten är bonden
    som säljer kött svart till din far-

  362. -för att han vill ha
    halalslaktat kött.

  363. Sten är också bonden som säljer
    opastöriserad mjölk till din mor-

  364. -för att hon inte vill ha
    inplastad ost med en älg på-

  365. -där det står "Billingeost".

  366. Sten ska också lära dig att språket
    handlar inte bara om litteraturen-

  367. -utan också om skämten,
    och det Sally var inne på.

  368. Sten säger till dig,
    på äkta västgötska:

  369. "Hörru du Mustafa..."

  370. "I ä ju på väg
    att bli svänskar, tror du."

  371. "Men i kan inte bli svänskar
    förrän i har blivit västgötar."

  372. Eftersom du vill vara en del av
    ditt nya adoptivland frågar du Sten-

  373. -samme Sten vars pojkar
    du spelar fotboll med...

  374. "Jag vill bli västgöte innan jag
    blir svensk. Hur gör jag då?"

  375. "Det är väldigt enkelt, pöjk."

  376. "Det räcker med att du kan
    en enda västgötahistoria"-

  377. -"och den går så här:"

  378. "Vad är det för skillnad på
    västgötar och smålänningar?"

  379. Och du skakar på huvudet
    och Sten säger till dig:

  380. "Jo, pöjk. Västgöten frågar alltid:
    'Vad kostar det?'-

  381. -"och smålänningen frågar alltid:
    'Kostar det nåt?'."

  382. Så när du blir en del
    av ditt nya adoptivland-

  383. -med berättelserna,
    sägnerna och myterna-

  384. -och Sara Lidmans järnbaneepos
    som i sju böcker-

  385. -beskriver ett Norrland
    i omvandling och förvandling.

  386. Och med statarsamhället,
    moderniteten och folkhemmet-

  387. -så vet du också att du lagrar nåt-

  388. -mellan dina revben
    som ingen jävel kan ta ifrån dig.

  389. För du vet också
    att varenda nationalist-

  390. -oavsett etnicitet och land-

  391. -åberopar just landets sägner, myter-

  392. -historia, dikter,
    traditioner och skämt-

  393. -landets berättelser,
    för att utesluta de andra.

  394. Men, tänker du, det är så jävla djupt
    lagrat innanför dina revben-

  395. -att de kan stånga
    sina pannor blodiga.

  396. Och du tänker, ursäkta uttrycket:
    "Fuck you, men jag har Sara Lidman."

  397. Sen tänker du, 40 år senare...

  398. ...att människan samtalar
    och pratar och vill lära sig mer-

  399. -och djupare
    och smaka mer av ett språk-

  400. -av samma anledning som hon
    diktar, berättar och fantiserar-

  401. -och älskar,
    nämligen för att överleva.

  402. För att lämna spår av sitt liv
    så att livet inte förflyktigas-

  403. -och inte blir meningslöst
    inför existensens väldighet.

  404. På samma sätt som grottmålarna,
    som på sitt sätt för 50 000 år sen-

  405. -kommunicerade till en avlägsen
    framtid, till oss som sitter här-

  406. -att vi var här, vi var som ni,
    med samma drömmar, samma funderingar-

  407. -och samma sorts hjärtan
    som bankade i samma sorts kroppar.

  408. Kanske bara lite hårigare.
    Det kan ni se här, förresten.

  409. Då ska du återigen tänka på
    din husgud Gunnar Ekelöf-

  410. -och viska för dig själv:
    "Ja, det som var vackert"-

  411. -"det som var botten i dem,
    grottmålarna"-

  412. -"i Didrik från Månliden,
    Karl-Oskar och allt vad de heter..."

  413. "Det som var botten
    och vackert i dem"-

  414. -det är också botten
    och vackert i dig."

  415. Tack ska ni ha.

  416. Mustafa, får jag komplettera
    med en liten fråga...

  417. Till forskarna kan man inte
    ställa kontrafaktiska frågor.

  418. Du beskriver en omvandling av dig-

  419. -via litteraturen, bland annat.

  420. Vad hade hänt om du inte mött det?

  421. Vilken person hade du blivit om du
    inte fått det? Går det att svara på?

  422. Det är lite svårt att svara på.

  423. Men jag tänker på vad som hände
    med oss som växte upp på 70-talet-

  424. -i Skövde...
    Många har väl varit i Skövde?

  425. Väldigt många av dem
    som lyckats nå positioner-

  426. -bortom en pizzabänk eller
    att sitta bakom ratten på en buss:

  427. Medicinforskare, jurister,
    hotellchefer, modekonsulter...

  428. ...idéhistoriker, politiker...
    Vi har en sak gemensamt:

  429. Alla behärskar språket väl.

  430. Alla vi som växte upp i Ryd hade-

  431. -ett fantastiskt skolbibliotek
    och en fantastisk svensklärare-

  432. -som hette Mildred Halvarsson
    och som öppnade vägen för oss.

  433. Hon liksom beredde vägen för oss.

  434. Vad händer när du inte
    behärskar de språkliga nyanserna-

  435. -och du vet att
    om servitören plockar undan...

  436. Om nån plockar undan
    en centiliter av snapsen-

  437. -och du säger
    "Är du inte riktigt klok"-

  438. -så anspelar man inte på förståndet-

  439. -utan det handlar om
    den svenska dryckestraditionen.

  440. Eller så gör man som farbror Cemal
    när han fick inbrott i sin bil.

  441. Han var väldigt språkkänslig.
    Han behärskade kurdiskan väl-

  442. -men tyckte det var skamligt att inte
    uttala orden rätt eller inte förstå.

  443. Han hade köpt en ny fin bil,
    en Volvo. Han jobbade också på Volvo.

  444. Så kommer polisen och säger:
    "Du har haft inbrott i din bil."

  445. Han blir helt förskräckt
    och säger: "Hur, hur?"

  446. De säger: "De använde en kofot."

  447. Han ruskar på huvudet och säger:

  448. "Jag trodde halalslakt
    var förbjudet i Sverige."

  449. Poliserna skrattade,
    och Cemal Bingöl sa-

  450. -att han knappt vågade
    öppna munnen på två år.

  451. Du begränsar din mentala räckvidd,
    och du vågar inte delta i samtal-

  452. -utan håller käft och överlåter
    tänkandet och pratandet-

  453. -till dem som förmodligen
    tänker och pratar bättre.

  454. Jag tänkte på en annan aspekt
    som nämndes av nån av er tre.

  455. Det var begreppet klass.

  456. Som du säger kan språket
    också möjliggöra klassresan.

  457. Det var lite det jag undrade.

  458. Utan språket... Är man dömd till
    att inte kunna göra klassresan då?

  459. Ja, i mångt och mycket.

  460. Visst kan vissa. Jag känner folk som
    gjort en fantastisk klassresa ändå.

  461. Men de har kanske tio restauranger.

  462. När vi talar om klassresa
    pratar vi bara om ekonomi.

  463. Men man kan också tala om det
    i ett filosofiskt perspektiv.

  464. En klassresa kan också
    ha med makt att göra.

  465. Inte bara makten över plånboken
    utan även din position i samhället-

  466. -och hur andra betraktar mig.

  467. Du kan ha 50 miljoner
    och äga tio restauranger-

  468. -men har du en position som jag
    så är det en helt annan sorts makt.

  469. Så det finns två olika sätt
    att se på klassresan.

  470. Men visst,
    ingen klassresa utan språk generellt.

  471. Nu ska de två sista
    i panelen ansluta.

  472. Ni har väntat länge,
    men den som väntar på nåt gott...

  473. Jenny Hostetter och Patrik Hadenius.
    Ska du börja, Jenny?

  474. Vad är din ingång till språket?
    Du har arbetat mycket med SFI.

  475. Jag har ganska många infallsvinklar
    på det här med språk.

  476. Jag är journalist och pedagog,
    SFI-lärare.

  477. Jag hörde att det finns en del
    SFI-elever här, stämmer det?

  478. Det är några som läser SFI
    som finns med, roligt.

  479. Hoppas att ni sitter här nästa år
    i stället för mig.

  480. Anledningen till att jag är här
    är främst att jag är chefredaktör-

  481. -för en tidning som heter
    "Världen och vi".

  482. Jag är den enda i redaktionen...
    Tack, lite gratisreklam.

  483. Jag är den enda i redaktionen
    som klarar svenskan riktigt bra.

  484. För det är en tidning
    som skrivs av SFI-elever.

  485. De producerar samtliga texter,
    i stort sett-

  486. -under språkhandledning av mig
    och sina SFI-lärare.

  487. Jag kommer att knyta an en del frågor
    till den verksamheten-

  488. -så jag ska återkomma
    till tidningen mera sen.

  489. Men Patrik,
    ska inte du presentera dig?

  490. Gärna. Patrik Hedenius heter jag.

  491. Jag är chefredaktör
    för Språktidningen-

  492. -en numera sjuårig
    populärtidskrift om språk.

  493. Den gör väl precis det som ni
    har gjort, Mustafa, med den äran-

  494. -ja, alla här på panelen...

  495. Nämligen visat att språk är mer
    än det man kanske ibland tror.

  496. -Heter det inte "i panelen"?
    -Vi sitter ju på panelen...

  497. -Jag skämtade bara.
    -Du kan det där...

  498. Inte bara kan du skämta, du kan
    säkert det där bättre än jag.

  499. -Driva med.
    -"Driva på". Driv inte på mig.

  500. Det som blir så otroligt tydligt-

  501. -när man sitter här och lyssnar,
    och ni pratar-

  502. -är hur fantastiskt roligt det är.

  503. Så fort man pratar om språk
    blir det roligt.

  504. Det blir också känslosamt.
    Det blir också politiskt.

  505. Men allt det är också roligt.
    Inte roligt så att man skrattar-

  506. -utan roligt i betydelsen lustfyllt.

  507. Det är det som Språktidningen visat,
    och det är väl därför jag sitter här.

  508. Det Språktidningen försöker göra
    är att diskutera och beskriva språk-

  509. -just utifrån den synvinkeln,
    och inte utifrån den felaktiga-

  510. -att språk skulle vara
    att lära sig lexikon och grammatik-

  511. -och att det är språk. Punkt.

  512. Det har ju alla här
    visat att det inte är.

  513. Vi återkommer till dig om politik.

  514. Alla ska få reagera på om det
    finns politiska implikationer.

  515. Ni har alla snuddat vid det.
    Du ville säga nåt, Jenny?

  516. Ja, precis. Jag ska förklara
    vad Världen och vi är för nåt-

  517. -för att ge en bakgrund till frågorna
    jag kommer att ställa-

  518. -till mina grannar "i panelen"...

  519. Du ställde frågan om det fanns
    nåt dåligt med tvåspråkighet-

  520. -och det tror jag inte
    att det finns i sig.

  521. Däremot finns det aspekter i mötet-

  522. -mellan tvåspråkighet
    och det svenska samhället-

  523. -som är problemfyllt.

  524. Vår tidning är dels
    en papperstidning-

  525. -som går ut till SFI-elever,
    1 500 på vår egen skola.

  526. Men vi har också prenumeranter
    runtom i landet.

  527. Den har vuxit fram dels
    ur behovet av ett läromedel-

  528. -som våra vuxna elever
    själva behöver skapa.

  529. Ett behov av interaktivitet.

  530. Den andra aspekten är
    att tidningen ska vara-

  531. -en arena för debatt
    och åsiktsbildning-

  532. -för en grupp som generellt
    är väldigt tyst i Media-Sverige.

  533. Våra elever har bott
    mellan två månader-

  534. -och upp till 7-8 år i Sverige.

  535. Det är väldigt svårt för den gruppen
    att nå ut med åsikter-

  536. -och kanske viktigast i dag,
    när SD växer sig allt starkare-

  537. -att nå ut med sina berättelser
    om varför de finns här.

  538. Vad som föranlett en flykt,
    exempelvis, eller en flytt hit.

  539. En fråga till panelen
    är då vad det betyder-

  540. -att ett land har stora grupper,
    varav SFI-eleverna bara är en-

  541. -som generellt sett är ganska tysta
    och har svårt att göra sig hörda.

  542. Vad betyder det för ett samhälle-

  543. -när det finns flera såna
    stora tysta grupper-

  544. -som inte kan träda fram
    i en offentlig debatt?

  545. Det var en fråga direkt till er.
    Vi har två huvudspår i samtalet:

  546. Det exkluderande... Alla har berört
    den exkluderande kraften i språket.

  547. Och så det inkluderande.
    Det är det jag menar med politik.

  548. Men Jennys fråga till er kvarstår.

  549. Vilka effekter ger ett samhälle
    som är i viss mån exkluderande?

  550. Har ni några tankar? Sally?

  551. Jag tänkte säga nåt annat
    som inte direkt svarar på din fråga.

  552. Jag blev så fascinerad av reaktionen-

  553. -när Mustafa rättade Patriks
    prepositionsval för en stund sen.

  554. Och varför är det lustigt-

  555. -att Mustafa rättar Patrik?

  556. Jag tror att en anledning är
    att någonstans tror vi-

  557. -att Patrik äger svenskan
    på ett annat sätt än Mustafa.

  558. Trots alla de timmar,
    dagar, månader och år-

  559. -som Mustafa lade manken till
    för att erövra språket-

  560. -så känner vi ändå att Patrik
    har en annan rätt till svenskan.

  561. Mustafa fick Stora Journalistpriset,
    det har inte Patrik fått än.

  562. Jag tror att vi tolkar skrattet-

  563. -som alla deltog i för en stund sen-

  564. -som att det finns ett inslag av det.

  565. Det är kanske ändå lite oväntat-

  566. -att någon skulle rätta någon här.

  567. Att Patrik skulle rätta Magnus
    vore kanske lika roligt - nästan.

  568. Men det finns nog ett inslag...

  569. Det handlar väl om perception också?

  570. ...att en underordnad
    i termer av svensktillhörighet-

  571. -och inkludering, ändå vågar rätta...

  572. Sally, menar du att vi exkluderade?

  573. Nej, vi deltog i en reaktion.
    Jag också.

  574. Så om en språkprofessor som heter
    Svensson hade rättat Patrik-

  575. -hade reaktionen inte blivit likadan?

  576. Jag ska inte svara på det.
    Jag gör bara en liten analys.

  577. Det anknyter till forskning som jag
    har gjort om begreppet modersmål-

  578. -och hur det kan vara
    ett väldigt exkluderande begrepp.

  579. Till exempel ungdomar
    som växer upp som Mustafa har gjort-

  580. -och bott hela eller större delen
    av sitt liv i Sverige-

  581. -ändå betraktas ha
    ett annat modersmål än svenska.

  582. Även om det är deras starkaste språk
    och de har olika slags anknytningar-

  583. -så känner man ändå att man inte har
    riktigt samma rätt till svenskan.

  584. -Mustafa?
    -Det handlar om perception också.

  585. Vi har alla varit inne på det.

  586. Hur tolkar vi? Hur tar vi emot
    budskapet från terroristerna?

  587. Om vi vänder på resonemanget,
    och Patrik hade rättat mig-

  588. -så tror jag
    att en del i publiken hade sagt:

  589. "Jaha, nu ska den blonde svensken
    rätta svartskallen."

  590. Hade det inte blivit så?
    Många skakar på huvudet.

  591. Men det är okej.
    Det blir lika snett den vägen-

  592. -vilket ändå är lite trösterikt,
    tycker jag.

  593. Vi är såna, vi människor.

  594. Apropå din fråga...
    - Om jag får fortsätta tala?

  595. -Ni är här för att tala.
    -Ja.

  596. Det finns ju olika svar,
    men jag tänker på en grej-

  597. -som man glömmer
    i den allmänna debatten-

  598. -i synnerhet om man är välvilligt
    inställd till ett mångfaldssamhälle-

  599. -och att alla ska vara inkluderande.

  600. Man glömmer också en sak:

  601. Var man än kommer, i alla tider-

  602. -så kan man inte komma in
    i ett samhälle-

  603. -och ha full representation efter
    bara ett par månader eller 1-2 år.

  604. Du får inte tillgång till opinionen
    eller till scenen. Du får inte det.

  605. Som journalist, efter att ha jobbat
    ute i landet med många olika frågor-

  606. -så märker du andra
    som inte har en röst:

  607. Arbetslösa, ensamstående mammor etc.

  608. Vi får inte glömma bort den aspekten.

  609. Att det här är nånting som är
    en latent främlingsfientlighet-

  610. -eller strukturell diskriminering...

  611. Ibland är det tidens fel.
    Alla kulturmöten kostar-

  612. -och ett av prisen är att man inte
    får full representation med en gång.

  613. Men vi är inte världsbäst. I andra
    länder skiter de i om du bryter.

  614. Klarar du av jobbet och kan tjäna
    pengar åt företaget så har du jobb.

  615. Där är vi väldigt dåliga.
    Verkligen.

  616. Anna, hade du nån reflektion
    på Jennys fråga?

  617. Ja...eller många.

  618. Kan du ta frågan igen?
    Det har blivit så många andra tankar.

  619. Ja, jag ska prata mindre...

  620. Vad betyder det för ett samhälle
    som vårt att det finns grupper-

  621. -som inte har tillgång
    till den offentliga arenan?

  622. Det är inte bra, givetvis.

  623. Vi har många grupper i samhället,
    som riskerar att bli fler och större-

  624. -som inte har tillgång
    till den offentliga arenan.

  625. Vi har sett att läskunnigheten
    sjunker bland skolbarn.

  626. De kan kanske läsa, men har svårt
    att ta till sig faktatexter.

  627. Jag läste om några som hade svårt att
    läsa busstidtabeller och liknande.

  628. Det finns alldeles för många
    som riskerar att hamna utanför.

  629. Det är ju svårt
    att inte dra in politiken där.

  630. Du verkar vara inne på
    samma linje som Mustafa-

  631. -att det kanske inte är etniciteten
    som är det viktigaste, utan klass?

  632. -Om jag tolkar dig rätt...
    -Det går ofta hand i hand.

  633. Jag intresserade mig först
    för kön, eller kön/genus.

  634. Men det kan man inte se
    som en isolerad faktor-

  635. -utan det hänger ihop med annat,
    som etnicitet, klass, ålder-

  636. -funktionsnedsättningar...
    Det finns så många olika.

  637. Att både vara kvinna och att ha
    ett annat förstaspråk än svenska-

  638. -och vara lågutbildad,
    då hamnar man mer och mer utanför.

  639. Så det här hänger ihop,
    och det finns stora grupper-

  640. -som är för mycket utanför,
    så att säga.

  641. Då banar det väg till exempel
    för att SD kan ha framgångar-

  642. -eller att deras idéer
    sprider sig i andra sammanhang-

  643. -där det inte kunnat
    vara möjligt tidigare.

  644. Det finns för lite motröster.

  645. Magnus, har du nån reflektion?

  646. Jag har en förfärlig massa reaktioner
    och ska försöka sortera mina tankar.

  647. Först måste man ställa sig frågan
    varför dessa grupper är utanför-

  648. -och varför hörs de inte?
    Och det kanske viktigaste:

  649. Hur konstruerar vi dessa grupper?

  650. Ser de sig själva som grupper?

  651. Är det så att alla med en viss
    hudfärg eller från ett visst land-

  652. -pådyvlas en identitet eller attribut
    för att man antas höra till en grupp?

  653. Här kan man se hur vi genom
    språket eller språkhandlingar...

  654. Eller vi, hur man, i allmänhet,
    eller "en" kanske man ska säga...

  655. ...genom språkhandlingar upprepat
    kan skapa en massa olika identiteter-

  656. -som kanske inte är bekväma för dem
    som får dem tillskrivna till sig.

  657. Nu blir det politik, och jag vill
    inte låta som en ledarskribent.

  658. Men det finns tendenser till-

  659. -att man i all välmening...

  660. ...talar om för människor
    att ni hör till en viss grupp-

  661. -och nu ska vi skapa en kvot här...

  662. Man talar mycket om hudfärg.
    Det talas mycket om vita män.

  663. Som Åsa Romson i sitt Almedalstal.

  664. Det var vita män som körde cityjeep
    och åt kött, och det var fel på det.

  665. Man måste vara väldigt försiktig
    när man börjar tala om grupper så-

  666. -för risken är att man bara
    spegelvänder nationalisternas mynt.

  667. -Det förde åt ett annat håll kanske.
    -Nej, låt hundra blommor blomma.

  668. Patrik, har du nån reaktion
    på det Jenny sa?

  669. Nej, jag satt mest och tänkte
    på prepositionerna...

  670. Passa dig jävligt noga nu!

  671. Jag tänkte på det sista
    du pratade om.

  672. Man hör rätt ofta talas om
    vår oförmåga att rätta varandra-

  673. -som förstås har med makt att göra,
    och position-

  674. -och hur obehagligt det är
    att bli rättad.

  675. Det tyckte jag också,
    när du kommenterade mitt språk.

  676. Ni kanske märkte att jag kom av mig?

  677. Jag visste inte vad jag skulle säga.

  678. Vi har ju ungefär samma makt,
    du och jag, i samhället.

  679. Det handlade mer om
    att jag är ovan att bli rättad.

  680. Varför kan vi inte prata om språk
    på den nivån, och rätta varandra?

  681. Det började jag fundera på.
    Varför är det så att man inte...

  682. Dialekter går det ju att skämta om.

  683. Men i övrigt, att rätta nåns språk
    är väl en känslig fråga. Eller?

  684. Alla här har talat om
    det allvarliga och viktiga-

  685. -och språket i benmärgen...

  686. Har du en lättsinnigare hållning,
    i positiv bemärkelse, till det?

  687. Du har talat om det roliga
    och humoristiska i språket.

  688. "Låt oss rätta varandra mer"...
    Finns det nån attitydskillnad?

  689. -Står du för en annan linje?
    -Nej, det hoppas jag inte.

  690. Det finns nog ingen motsättning där.

  691. Det är väl ett klassiskt fel man gör-

  692. -att man tror
    att roliga saker inte är allvarliga.

  693. Det lärde jag mig
    när jag första gången-

  694. -gick på en "rolig" pjäs
    på Stadsteatern här i Göteborg.

  695. En komedi,
    som jag trodde skulle vara rolig-

  696. -och då förstod jag
    att det där hänger inte riktigt ihop.

  697. Bara för att det är roligt, så...

  698. Jag tycker att den här diskussionen
    är extremt lustfylld och rolig.

  699. Men vi pratar om allvarliga saker.

  700. Det du vill locka fram,
    är det om det är ytligt...?

  701. Nej, inte ytligt. Man kan kanske ha-

  702. -ett mer frivolt förhållande
    till språket-

  703. -och inte ta det på blodigt allvar.

  704. Mustafa var kanske inne på det.
    Ja, det är skillnader. Vi gör fel.

  705. "Big deal."

  706. Jag är absolut en förespråkare
    av att inte rätta varandra.

  707. Jag blir nervös när nån som inte
    har svenska som förstaspråk säger:

  708. "Snälla, rätta mig när jag gör fel."

  709. Jag vill inte bli rättad,
    jag tycker det är jätteobehagligt.

  710. Jag minns en föreläsning jag höll
    inför en grupp av den här storleken.

  711. Efteråt satte jag mig ned
    bredvid en lärare, som sa:

  712. "Du talar jättebra svenska..."

  713. "...förutom dina T och D..."

  714. "De är alveolara
    i stället för dentala."

  715. Jag tänkte: "Har hon inte lyssnat på
    vad jag sa, bara på mina klusiler?"

  716. Då blev jag väldigt nedstämd.

  717. Det är väldigt svårt att både
    lyssna på vad folk säger och hur.

  718. Om jag ska rätta en text,
    till exempel-

  719. -så måste jag sätta mig in i
    "hur"-tänket, inte "vad"-tänket.

  720. Jag vill att folk ska tänka "vad"
    när de lyssnar på mig, inte "hur".

  721. Jag blir ledsen om de bara tänker
    på min brytning hela tiden.

  722. -Jenny?
    -En vän till mig satt på ett tåg...

  723. ...och kom i slang med en man
    som hon inte alls kände.

  724. Min vän - min kollega -
    sa att hon var SFI-lärare-

  725. -och då kom den här mannen
    med ganska hård kritik-

  726. -av personer som lever länge här
    utan att lyckas lära sig språket.

  727. Min vän försökte nyansera
    genom att säga:

  728. "Tror du att det är så enkelt
    för dig att lära dig turkiska?"

  729. Då svarade mannen: "Nej, men turkiska
    är ett så svårt och främmande språk."

  730. Den här anekdoten säger ju nåt.

  731. Även om det här
    var ganska klumpigt uttryckt-

  732. -och att han hade otur
    när han tänkte, den här mannen-

  733. -så är det ett uttryck för nåt,
    som jag kan undra över.

  734. Sverige har aldrig egentligen
    varit ett språkhomogent land-

  735. -men den bilden finns,
    och det finns ett förakt-

  736. -för den som inte klarar
    exakt rätt uttal, exempelvis.

  737. Det finns studier som visat
    att när nån byter från engelska-

  738. -till att använda svenska så mycket
    man kan så tappar man i status.

  739. Vad beror det på?
    Det är väldigt märkligt.

  740. En sak man inte får glömma bort
    när man pratar om språkkompetens-

  741. -när vi talar om tvåspråkighet
    och eventuella problem för personer-

  742. -som inte har svenska
    som modersmål...

  743. ...är att alla med svenska som
    modersmål skulle vara så kompetenta.

  744. Men det är ju faktiskt så att vi...
    "Vi" blir kanske exkluderande.

  745. De med svenska som modersmål har
    kompetenser som ser extremt olika ut.

  746. De är ofta kopplade
    till olika domäner.

  747. Ibland talar man om
    "funktionell analfabetism"-

  748. -där också personer
    med t.ex. svenska som modersmål-

  749. -inte kan kommunicera på sitt språk
    inom vissa domäner.

  750. Jag fick en ny dator
    för några veckor sen.

  751. Jag var en funktionell analfabet
    när jag pratade med teknikerna.

  752. Men i vissa andra områden
    är jag högkompetent.

  753. Det är en sak som man inte ska
    glömma bort i det här sammanhanget.

  754. -Anna?
    -Det här med att rätta varandra...

  755. Jag är inte heller mycket för det.
    Jag har varit det.

  756. Innan jag hamnade på Island,
    och innan jag läste svenska här-

  757. -så rättade jag folk som sa
    "Jag såg han". "Det heter honom!"

  758. Jag fick en uppenbarelse, nästan,
    när jag började läsa svenska här-

  759. -och insåg att svenska är så mycket.

  760. Det är så mycket som kan vara rätt
    inom svenskan, så att säga.

  761. Numera försvarar jag dem
    som säger "Jag såg han"-

  762. -för det är rätt om man talar
    göteborgska utifrån den normen-

  763. -eller den västgötska
    eller västsvenska standarden.

  764. I Sverige har vi under lång tid varit
    intoleranta mot språklig variation.

  765. Det har länge varit statens, skolans-

  766. -och det offentliga samhällets mål.

  767. Det hängde ihop med folkhemmet
    och demokratiseringen.

  768. Nu skulle det inte vara skillnad på
    dem som pratade dialekt från landet-

  769. -och dem som bor i stan eller talar
    en sorts riks- eller standardsvenska.

  770. Alla ska tala standardsvenska-

  771. -för att ha samma villkor
    och rättigheter.

  772. Det låter väldigt positivt,
    ett jämlikhetssträvande.

  773. Det fanns ju en god tanke där,
    men har snarare fått effekten...

  774. Vi är över nio miljoner i Sverige,
    vi kan inte låta likadant överallt.

  775. Det kommer alltid finnas variation
    i geografi och sociala sammanhang.

  776. Det måste vi acceptera.

  777. Det finns en ovana vid människor
    som lärt sig svenska i vuxen ålder.

  778. Och då förstår vi inte.
    "Oj, de pratar konstigt."

  779. Första gången en kvinna läste nyheter
    i radion blev det folkstorm.

  780. Första gången jag hörde Susanne
    Alfvengren sjunga på radion-

  781. -så sa presentatören efteråt:
    "Hoppas hon är medveten om"-

  782. -"att hon sjunger på gotländska.
    För då var det ju bra."

  783. På 70-talet sjöng man
    på standardsvenska.

  784. I dag kan vi höra reportrar
    i Dagens eko-

  785. -som inte talar standardsvenska.

  786. De som läser TT-telegrammen är
    fortfarande geografiskt neutrala-

  787. -men vi börjar få
    en ökad tolerans för variation-

  788. -men det behövs mer.
    Alla kan inte låta likadant.

  789. Jag tänkte komma in på politikspåret.
    Men ta en avslutningsrunda. Patrik?

  790. Bra, Anna, att du kom in på
    vad som håller på att hända.

  791. Det man glömmer ibland
    är hur extremt kort tid-

  792. -som vi faktiskt haft
    en större invandring till Sverige.

  793. Om man tittar på kurvan över
    hur språken introduceras i Sverige-

  794. -så är det häpnadsväckande
    hur snabbt det har gått.

  795. Det är ju sensationellt att vi ändå
    har ställt om så bra som vi gjort.

  796. Därför vill jag fråga er forskare:

  797. Är det inte så att attityden
    till "olikhetspratandet"-

  798. -kommer att förändras tack vare
    nyhetsuppläsare och lärare-

  799. -och att var femte person i Sverige
    inte har svenska som modersmål.

  800. Det måste ju påverka oss allihop-

  801. -att det inte längre är status
    att tala ren svenska-

  802. -eller standardsvenska,
    eller vad vi ska kalla det.

  803. Det är kanske nåt helt annat?

  804. Innan de svarar vill jag
    sätta det emot vad Anna sa.

  805. Strävandet mot standardsvenskan
    handlade kanske om jämlikhet.

  806. Återigen, det låter väldigt bra.

  807. För den här Rinkebysvenskan
    blir en klassmarkör, eller hur?

  808. Man kan faktiskt ha bådadera.

  809. Bara för att vi har ett standardspråk
    betyder inte det att vi måste...

  810. Det var feltänket
    på 60- och 70-talet.

  811. Man trodde att vi bara klarade av
    ett språk i huvudet.

  812. Jag håller helt med om att det är
    positivt med...annorlundapratandet?

  813. Olikhetspratandet, och språklig
    variation. Och det är oundvikligt.

  814. Det finns ju där,
    och det får man acceptera.

  815. Men i takt med att normer
    för hur språk ska se ut-

  816. -både i tal och skrift luckras upp-

  817. -så ställs alla inom utbildnings-
    väsendet inför stora utmaningar-

  818. -precis som våra författare
    till grammatik- och läroböcker.

  819. Det knepiga är att vi
    å ena sidan har ett språksystem-

  820. -med en grammatik som är definierad.
    Den revideras då och då. Det forskas.

  821. Men vi har en uppsättning regler
    och en massa normer för språkbruket.

  822. De normerna ser annorlunda ut
    jämfört med för 40-50 år sen.

  823. Det svåra är att å ena sidan
    inse att det faktiskt är så-

  824. -och å andra sidan att vi måste ha
    en tolerans visavi variation.

  825. Vi är naiva om vi tror att vi
    kan säga till våra medmänniskor:

  826. "Prata och skriv hur ni vill,
    det är okej."

  827. Så fungerar det inte.
    Då blir man inte tagen på allvar.

  828. Det behövs nåt som knyter samman
    den oändliga variationen-

  829. -och de här normerna som finns.

  830. Vi kommer aldrig kunna ha
    ett språkbruk utan normer.

  831. Om jag får vara lite
    forskningsanknuten...

  832. I Tyskland pratar man mycket
    om språkkritik. "Sprachkritik."

  833. I svenskan är det inte ett begrepp.
    Det handlar om språklig reflektion.

  834. På senare år har man införlivat
    det också i skolundervisningen.

  835. Det handlar om att sensibilisera
    elever och studenter-

  836. -för sambandet mellan språksystemet,
    det faktiska bruket och normerna-

  837. -och att explicitgöra normerna.

  838. Lyfta fram dem i ljuset
    så att vi får syn på dem-

  839. -så att vi kan förhålla oss
    kvalificerat till språket.

  840. Inte bara vårt eget,
    utan andras språkbruk också.

  841. Det är den demokratiska aspekten.

  842. Hur kan vi ta ställning
    till det som sägs i offentligheten?

  843. -Mustafa?
    -Jag håller med i mångt och mycket.

  844. Det finns...

  845. I den sociala ingenjörskonsten
    finns också "en folkhemsk tanke"-

  846. -som Ekelöf skulle ha uttryckt det.

  847. Bara att jag säger "folkhemsk"
    och refererar till Ekelöf-

  848. -gör att den mentala spärren
    för den som ser mig inte är lika hög.

  849. Man kan lyssna på ett annat sätt.

  850. Många av dem som inte äger språket-

  851. -är mer besatta av att behärska det
    än vad "majoritetssamhället" tror.

  852. Det finns en sorts godhet...
    En salongshumanistisk tanke-

  853. -att det är väl fint
    att alla kan prata så här...

  854. Först när du behärskar språket,
    normerna, uttalet och nyanserna-

  855. -kan du slänga dig med språket
    hur du vill.

  856. Det kan gälla en sån sak
    som makten att skälla.

  857. Att vara förbannad.

  858. "Din jävla idiot, ditt kukhuvud,
    ditt svin, jag ska..." Ni vet.

  859. Eller så kan man,
    om man fått känsla för orden-

  860. -och också volymen på orden.
    Alltså språktemperaturen.

  861. Då skulle man kunna säga,
    vilket jag gjort en gång-

  862. -och som är mycket mer effektivt
    än att säga "idiot", är att säga:

  863. "Är du en människa eller bara
    en meningslös samling atomer?"

  864. Ni skrattar! Det är det jag menar.

  865. Jag håller med dig i det där.

  866. Först när man behärskar normerna
    och nyanserna och grammatiken-

  867. -vinner du representation.
    Då kan du ta sig större friheter.

  868. Apropå det här med att rätta:

  869. Jag känner nästan ingen
    som inte har svenska som modersmål-

  870. -som inte blir glad när jag rättar.

  871. Varför rättade jag Patrik?
    Jag kunde inte låta bli-

  872. -för han är chefredaktör
    för Språktidningen.

  873. Dig hade jag inte rättat, eller John.

  874. Men jag kunde helt enkelt
    inte låta bli i stunden.

  875. Mina bröder kan fortfarande
    inte skilja på en och ett...

  876. "Jag ska köpa bilet."
    De har bott här lika länge.

  877. "Mehmet, det heter inte bilet.
    Jag ska köpa bilen."

  878. "Jaha ja, bra."

  879. Det handlar om
    att vinna representation-

  880. -och då sänks också spärrarna
    för när man kan mötas.

  881. Du får en helt annan respekt
    när du pratar som jag-

  882. -än om du slänger dig med slang.
    Det är så.

  883. Om några minuter får ni delta,
    om ni har frågor och synpunkter.

  884. Men först, som jag sagt tre gånger:
    Det är liksom två delar i det här.

  885. Det exkluderande språket
    och det inkluderande.

  886. Det blir väldigt mycket fokus
    på hur det fungerar exkluderande.

  887. Men som det formuleras i inbjudan:

  888. "Hur kan vi inkludera?"
    Det är kanske en politisk aspekt.

  889. Vilka är då "vi", och så vidare.

  890. Ni har varit problemorienterade nu.

  891. Men vad kan man göra det,
    och vem ska göra det? Patrik?

  892. Jättebra att du ställer frågan.
    Den politiska frågan är hyperaktuell.

  893. Då tänker jag på regeringen
    som lagt fram sparförslag-

  894. -där man vill strypa bidragen till
    svenskundervisningen i utlandet.

  895. Man vill strypa bidragen till TNC...

  896. -Ska du förklara vad TNC är?
    -Terminologicentrum.

  897. Det är ett aktiebolag vars uppgift-

  898. -bland annat är att sköta
    den terminologiska infrastrukturen.

  899. De har en rikstermbank
    med alla viktiga termer.

  900. De kan skilja på dörrfoder, dörrblad
    och dörrhandtag, och så där...

  901. Dörrhandtag och dörrblad
    kan jag också skilja på.

  902. Men en del konstiga saker man inte
    kan skilja på kan de skilja på.

  903. Det är ett samhälleligt uppdrag
    de haft sen 10-14 år tillbaka.

  904. De driver den verksamheten.
    Varför är det här politiskt?

  905. Jo, för jag anar att regeringen-

  906. -inte fattar hur viktigt språk är.

  907. Man satsar gärna på infrastruktur
    i form av vägar-

  908. -men den språkliga infrastrukturen
    struntar man i. Man förstår inte den.

  909. Det tycker jag är djupt allvarligt
    och inte roligt alls.

  910. Men du ville ha ett positivt anslag.

  911. Ja, men innan det - vad beror det på?
    Är det nedlåtenhet mot humanioran?

  912. Vilket kanske inte finns i Tyskland
    eller Frankrike som har en dyrkan...

  913. Fransmännen, åtminstone,
    som har tv-tävlingar i rättstavning.

  914. Det är inte nedlåtenhet,
    utan det är en icke-fråga.

  915. -Är inte det en form av nedlåtenhet?
    -De har nog inte tänkt tanken, bara.

  916. Men ja, det kan kallas nedlåtenhet.

  917. -Får jag vända det till nåt positivt?
    -Absolut.

  918. Efter att ha blivit upprörd
    över detta var min tanke:

  919. "Tillsätt nu en språkutredning och
    skaffa er den kunskap ni inte har"-

  920. -"inom regeringen och statsapparaten
    så ni fattar hur viktigt språk är."

  921. "Sen förstår ni hur mycket pengar
    ni måste satsa på det här."

  922. Men då gör jag felet vi ofta gör
    som man kan ana även i panelen:

  923. Vi lägger ansvaret på nån annan.

  924. Så min fråga till panelen är:

  925. Vad ska vi göra, då? - Sally?

  926. Vad tänker du göra
    för tvåspråkigheten?

  927. Eller, Anna, hur ska vi driva-

  928. -"en" och "hen"-reformerna vidare?
    Vad är nästa steg?

  929. Eller hur ska vi intressera fler...
    Du gillade tyska innan du läst det.

  930. -Jag hade läst det på gymnasiet...
    -Få tycker tyska är kul efter det.

  931. Så hur ska vi...
    få dem att fatta det du förstod?

  932. Det är min fråga till er.
    Det är en politisk fråga.

  933. -Har Jenny nåt svar på det?
    -Ja, absolut.

  934. Det glittrade i ögonen...

  935. Jag har några svar, åtminstone.

  936. Jag själv ska kanske inte bli rektor-

  937. -men jag hoppas
    att några här vill bli det.

  938. För skolan är den plats
    där vi kan förändra på lång sikt-

  939. -på ett sätt som gäller alla.

  940. Vi har talat om klass och andra typer
    av grupper, och skolan omfamnar alla.

  941. Så vi behöver skolledare
    och skolpolitiker...

  942. Lärare också,
    men de har inte samma makt.

  943. ...som klarar av
    att ge det stöd som behövs-

  944. -för exempelvis nyanlända.

  945. Det är en aspekt på det.
    Och vi behöver civilkurage.

  946. Jag möter ganska ofta...

  947. Det här är bara
    ett exempel i en hel rad.

  948. Jag möter det dagligdags på SFI.

  949. Ofta en kvinna, som inte har
    möjlighet att studera efter skolan.

  950. Om jag erbjuder extrastöd
    tackar hon nej till det.

  951. Hon säger att hon måste hämta
    sina barn på förskolan vid ett.

  952. Och det här gäller flera elever i
    varje klass på SFI i hela Göteborg.

  953. Det beror på att förskolepersonalen
    har skrivit hennes barnomsorgsschema-

  954. -utan att veta vilka behov som finns-

  955. -och utan att förstå att SFI innebär
    nåt mer än 3-4 timmar på förmiddagen.

  956. Barnomsorgspolitikerna
    och cheferna ger oss stöd-

  957. -för det här får inte ske.
    Likafullt sker det hela tiden.

  958. Så civilkurage är att våga säga nej,
    att inte själv ta sig den här makten-

  959. -för att man äger språket
    och informationen.

  960. Att inte bli lat eller passiv...

  961. ...utan göra sitt jobb lika väl till
    den ena människan som till den andra.

  962. Skola och civilkurage
    talar Jenny om. - Anna?

  963. Jag vill slå ett slag för skolan
    och ge ett par positiva exempel.

  964. Skolverket har några
    stora satsningar på gång nu-

  965. -som kollegor till mig
    här i Göteborg är inblandade i.

  966. Dels pågår en satsning
    på nyanländas lärare-

  967. -där inte bara lärare
    utan även skolledare kommer hit-

  968. -och får väldigt grundliga kurser-

  969. -i hur man anpassar undervisning
    och mottagande på ett annat sätt.

  970. Man måste börja bättre från början-

  971. -och få verktyg för att lära sig
    språket så snabbt som möjligt.

  972. En annan sak som kommer nästa år
    är Skolverkets satsning Läslyftet-

  973. -där alla lärare ska vara läslärare
    på ett eller annat sätt.

  974. Inte bara svensklärarna, det kan vara
    slöjdlärarna eller mattelärarna.

  975. Alla jobbar ju med läsning.

  976. Då kommer det också bli
    oerhört grundliga utbildningar-

  977. -för alla typer av lärare
    hur de ska jobba med texter-

  978. -och lära eleverna
    att läsa på ett annat sätt-

  979. -och ta till sig innehållet.

  980. Att inte vara
    funktionella analfabeter-

  981. -utan kunna göra nåt mer
    än att avkoda ord och bokstäver.

  982. Så det finns positiva saker också.

  983. Det behövs ännu mer, men det känns
    skönt att lyfta fram ljusglimtarna.

  984. Du lyfte frågan,
    och genus är en av dina ingångar.

  985. Du ska få 10 000-kronorsfrågan
    som inte går att svara på, men:

  986. Alla pojkar som inte läser i skolan,
    då?

  987. Vi har fokuserat mycket på etnicitet-

  988. -men det finns även en genusfråga.
    Vad gör man åt det?

  989. Där hoppas jag att Läslyftet
    kan göra att pojkar uppmuntras-

  990. -att se att läsning
    inte bara är för tjejer.

  991. Mina flickor läser böcker om älvor-

  992. -vilket kanske inte intresserar
    pojkar i åtta- och femårsåldern.

  993. Men det är kanske inte så viktigt
    vad man läser, bara man läser.

  994. Man lär sig så mycket mer, och får
    tillgång till ett större språk-

  995. -och får fler koder,
    behärskar fler genrer-

  996. -och kan yttra sig
    i det offentliga rummet.

  997. Och som sagt, man måste kanske
    inte bara prata standardsvenska-

  998. -utan man kan skifta,
    man kan byta kod i olika situationer.

  999. Det får man genom att
    läsa, läsa och läsa.

  1000. -Sally?
    -Jag tänkte svara på din fråga...

  1001. ...om det här med inkluderande språk.

  1002. Men jag kommer att anknyta
    till Jennys inlägg tidigare.

  1003. En sak jag har lärt mig i Sverige-

  1004. -är att det spelar roll
    vilket språk man använder-

  1005. -om olika företeelser. Det påverkar
    undan för undan hur vi tänker på det.

  1006. Magnus var inne på det när han
    pratade om grupper och etiketter.

  1007. Vi har haft en stark tendens
    i Sverige, och överallt-

  1008. -att använda "vi och de"-termer
    för olika grupperingar.

  1009. Oavsett om det är klass, etnicitet-

  1010. -eller vilket språk
    man lärde sig som barn.

  1011. Jag är kritisk mot termen "modersmål"
    och använder den så lite som möjligt.

  1012. Om man i stället börjar prata om-

  1013. -alla som använder svenska-

  1014. -vare sig det är i Rinkeby
    eller i centrala Stockholm-

  1015. -i Göteborg eller i Skövde-

  1016. -eller i Finland, i utlandet,
    på en kurs i svenska i Melbourne-

  1017. -eller i Storbritannien,
    i Frankrike eller i Bryssel...

  1018. Vi är alla svenskspråkiga.

  1019. Det blir ett sätt
    att inkludera alla i samma grupp.

  1020. När man försöker dela in gruppen,
    eller den här gemenskapen vi har-

  1021. -som kan kommunicera med svenska-

  1022. -så blir det väldigt konstigt-

  1023. -och man upptäcker
    att det finns inga naturliga gränser.

  1024. Kanske tillhör vi alla
    en och samma språkgemenskap.

  1025. Det är också ett sätt att tänka
    att alla delar av gemenskapen-

  1026. -har möjlighet
    att göra sin röst hörd.

  1027. Till exempel Jennys SFI-elever,
    med hjälp av den här tidskriften.

  1028. Även andra människor som normalt
    inte får sin röst hörd så ofta.

  1029. Om man börjar tänka på oss som
    en gemensam grupp vore det bra.

  1030. Om vi börjar prata om oss som en
    grupp kanske tänkandet följer efter.

  1031. -Magnus? Hur inkludera?
    -Oj...

  1032. 30 sekunder, kan du svara på det?

  1033. Jag håller med om allt Sally sa.

  1034. Jag har undervisat
    i tvåspråkighet lite grann-

  1035. -på ett språkprogram vi har-

  1036. -och vi har diskuterat
    med studenterna...

  1037. Vad är egentligen tvåspråkighet?

  1038. Det går inte att definiera det
    på ett tillfredsställande sätt.

  1039. För om det ska vara meningsfullt
    att tala om det-

  1040. -så måste man nånstans dra en gräns.

  1041. Hur kompetent ska man vara i språket
    för att anses vara bilingual?

  1042. Då är vi tillbaka i funktionell
    analfabetism och olika domäner.

  1043. Jag vill gärna säga en annan sak.
    Det var det här med inkluderande.

  1044. Du ställde tidigare frågan:
    "Vad ska man göra, då?"

  1045. Vi har fått många goda exempel.

  1046. Ett exempel är att själv
    vara ett gott exempel.

  1047. Jag vill inte framhålla mig själv,
    men genom skolan och universitetet-

  1048. -så är det uppenbart
    att de som påverkat mig mycket-

  1049. -det är bra lärare,
    både på gymnasiet och universitetet.

  1050. Och dessförinnan också.
    På gymnasiet hade jag-

  1051. -en urtråkig prästfru
    till tyskalärare.

  1052. Men hon var av den gamla stammen.
    Hon kunde allt, och var engagerad.

  1053. Det var inte så roligt,
    men man lärde sig mycket.

  1054. Och hon var entusiasmerande.

  1055. Något av det
    försöker jag göra till mitt-

  1056. -i min gärning som lärare
    på universitetet.

  1057. Förhoppningsvis kan nåt av det-

  1058. -sippra ned till
    det uppväxande släktets elever-

  1059. -när de lärare som nu utbildas
    kommer ut och arbetar.

  1060. -Ett hyllande av kunskapen...?
    -Ja.

  1061. Mustafa, har du nån bra slutkläm?
    Vad kan vi göra?

  1062. Rätta Patrik... Nej.

  1063. Det kanske låter tråkigt, men...

  1064. Jag har faktiskt skrivit om det
    förr när jag skrev på DN Kultur.

  1065. Då skrev jag om hur livsavgörande
    mina lärare var. Helt uppriktigt.

  1066. De lärarna vi hade på Rydskolan
    i det här miljonprogramsområdet-

  1067. -fick oss att känna oss värdiga
    att upptäcka världen.

  1068. På samma sätt som Albert Camus,
    som när han fick Nobelpriset-

  1069. -skrev till sin gamla lärare i Alger,
    monsieur Bernard-

  1070. -och tillägnade honom priset.

  1071. Mildred och Björn Fläring...

  1072. Här talar vi om arbetarklass,
    traumatiserade flyktingfamiljer-

  1073. -och alkoholistbarn.
    I dag när jag tänker tillbaka...

  1074. Vad är det som gjort att det
    gått så bra för så många av dem?

  1075. Helt ärligt, vad är det?

  1076. De fick verkligen oss att känna att
    vi var värdiga att upptäcka världen.

  1077. Även tyskaläraren Sigrid,
    eller matematiklärarna.

  1078. Alla hade
    ett lustfyllt förhållande...

  1079. Eller teknikläraren Billy,
    som var en nörd - nästan.

  1080. Det fanns ett slags kärlek,
    inte bara till det de undervisade-

  1081. -utan faktiskt också till språket.

  1082. Lärarna var också medvetna om
    att eleverna i den här skolan-

  1083. -tillhörde inte eliten, medelklassen-

  1084. -eller dem med tillgång
    till opinionen-

  1085. -för att representera sig själva.

  1086. Det låter kanske tjatigt, men det
    startar ju nånstans i skolan.

  1087. Gör det inte det?
    Det gjorde det för mig.

  1088. Jag är fullständigt övertygad om...
    Jag har också frågat mina kompisar-

  1089. -som är ingenjörer, med mera.
    Alla säger samma sak:

  1090. Hade vi inte haft de lärarna-

  1091. -hade vi aldrig varit
    där vi är i dag. Faktiskt.

  1092. Det låter lite romantiskt,
    men jag är helt uppriktig.

  1093. -Ära vare Mildred.
    -Ja, verkligen.

  1094. Hon hade rött flammande hår
    och rökte Camel utan filter.

  1095. Hennes fingrar var gula.
    En gång... Får jag dra den?

  1096. Det här är sant. En gång startade hon
    svenskalektionen i årskurs sju...

  1097. Vi öppnade sällan böckerna,
    utan alla fick olika roller.

  1098. Värstingarna var också med.

  1099. Och så utspelades ett drama
    i realtid, här och nu.

  1100. Du är konstapeln, du är bonden etc.

  1101. Och så gav hon korta ledtrådar:

  1102. "Någon misstänker dig
    för att ha stulit bla, bla, bla..."

  1103. Om man bråkade...
    "Varför tänker du så?"

  1104. När lektionen var slut sa hon:

  1105. "Nu har vi precis avhandlat..."

  1106. "...Jan Fridegårds novell
    'Tupp-Johansson'." Det är sant!

  1107. Enkelt uttryckt kan man säga-

  1108. -att världen inte är uppbyggd
    av atomer, utan av berättelser-

  1109. -och vad är berättelsen utan språket?

  1110. -Patrik?
    -Jag kan inte säga nåt efter det...

  1111. Men det är så vackert, och sant.

  1112. Det finns dåliga lärare också...
    Men det är så tråkigt att säga.

  1113. Utan jag skulle kunna knyta an
    till det du säger om förebilder.

  1114. På bokmässan lyssnade jag på
    ett föredrag som handlade om-

  1115. -hur vi ska få ungdomar
    och barn att läsa mer.

  1116. Det jag tog med mig mest därifrån-

  1117. -var just förebilden
    i betydelsen att vi måste läsa mer.

  1118. Vi vuxna måste läsa mer,
    läsa det vi vill läsa-

  1119. -och även det som ungdomar läser,
    så att vi kan introducera dem-

  1120. -till texter som vi tycker är bra.

  1121. Och välja bort - en del älvor
    kanske man ska välja bort?

  1122. För läser man några av de där
    böckerna blir man ju skrämd.

  1123. Det är terror att läsa en sån bok,
    kan jag säga.

  1124. För jag har tagit mig igenom det.

  1125. Jag försöker faktiskt
    ta det där på allvar.

  1126. Vad kan jag göra själv? Läsa mer.

  1127. Det är en plikt för alla människor
    att inte bara pilla på mobilen-

  1128. -utan ta upp en bok, en tidning
    och läsa så att det syns.

  1129. Det är att vara en förebild.

  1130. Då fattar folk att det här
    med att läsa, det är status.

  1131. Allra sist, innan det blir mingel
    och ni får prata intimt med panelen.

  1132. En allra, allra sista fråga.
    Om ni blev kulturminister...

  1133. ...och ska lägga fram en proposition
    som handlar om det här vi talat om...

  1134. Vad ska det stå i den?
    Det krävs kanske en finansminister.

  1135. -Jenny var väldigt konkret där...
    -Skolminister, hellre.

  1136. Välj en ministerpost och en rubrik-

  1137. -för den proposition
    som ni vill lägga för Riksdagen.

  1138. Vad kan man konkret göra
    från politiskt håll?

  1139. Ni har talat om skolan
    och individens ansvar.

  1140. Vad kan politiken göra?
    - Sally, vågar du börja?

  1141. Du måste inte, Anna kan börja.

  1142. Då ska jag bli
    forsknings- och högskoleminister-

  1143. -och satsa massor med pengar.

  1144. Inte bara på lärarutbildningen,
    som man satsar mycket på nu-

  1145. -utan på alla ämnen
    och den forskning som behövs-

  1146. -för att vi ska få
    kvalificerade lärarutbildare.

  1147. Mycket mer forskning
    om språk i allmänhet...

  1148. Mer forskning. Massor med forskning
    inom humaniora och samhällsvetenskap.

  1149. Och högre studentpeng, så att
    studenterna får mer undervisning.

  1150. Och de pengarna tar du från...?

  1151. Ubåtsjakter.

  1152. -Magnus?
    -Det finns mycket man vill göra.

  1153. Låt mig vara lite reaktionär.
    Jag vill att skolan slutar upp-

  1154. -med alltför mycket
    multimediaexperiment-

  1155. -och gör delar av skolan,
    i alla fall undervisningstiden-

  1156. -till en frizon från det som är
    jätteroligt och jättekul och så...

  1157. Alltså telefoner och datorer,
    för att uppmuntra en kompetens-

  1158. -som riskerar att gå förlorad-

  1159. -om vi hela tiden
    sitter och drar på en skärm-

  1160. -nämligen förmågan
    till uppmärksamhet och koncentration.

  1161. Tillbaka in i framtiden...?
    Lite reaktionärt så där.

  1162. -Mustafa, har du nåt?
    -Så gör de i Finland...

  1163. -...och det går väldigt bra.
    -Det går sämre där också nu.

  1164. Varför inte bli finansminister
    och ge er alla de där pengarna?

  1165. Jag tänker på... Det här är...

  1166. Det här är inte sensationellt
    eller smart eller så, men...

  1167. Jag frågade mina syskonbarn...

  1168. Jag har 24...25 syskonbarn.

  1169. Ja, vi är rätt många.
    Det har hänt mycket på 40 år.

  1170. Jag frågade om de läst
    Fridegård eller Ekelöf.

  1171. Det är årtal.
    Strindberg skrev den boken det året.

  1172. Väldigt mycket faktakunskaper.

  1173. Jag skulle på fullaste, jävligaste-

  1174. -"tyngaste" allvar,
    om jag får kasta in det ordet-

  1175. -införa obligatorisk läsning
    i skolan.

  1176. Verkligen obligatorisk läsning.

  1177. Den skulle man kunna anpassa lite.

  1178. Det måste inte vara
    en bok som läraren väljer.

  1179. Alla är intresserade av något,
    även de man tror är skoltrötta.

  1180. Det finns en bok för allt, faktiskt.

  1181. Det hade jag infört,
    bland mycket annat.

  1182. -Jenny, då?
    -Jag har ju redan valt ministerpost.

  1183. Inte alltid man kan välja det.

  1184. Jag hade velat arbeta
    för kvalitetsgranskning-

  1185. -i grundskola, gymnasieskola
    och vuxenutbildning-

  1186. -för att se vad som verkligen
    är effektiva metoder.

  1187. Jag är helt inne på
    din linje med läsning.

  1188. Men vad är metodiken
    som verkligen fungerar-

  1189. -är effektiv och ger framgång?

  1190. Med effektivitet och framgång
    så menar jag ur elevperspektiv-

  1191. -inte ur ekonomiskt perspektiv.

  1192. -Patrik?
    -Jag vill gå ett steg tillbaka.

  1193. -Jag är lite inne på ditt spår.
    -Det ger du mig?

  1194. Ja, absolut. Kvalitetsgranskning,
    att fundera på vad som fungerar.

  1195. Jag skulle vilja vara kulturminister
    och tillsätta en utredning.

  1196. En massmedie- och språkutredning.
    Det kan vara två utredningar också.

  1197. En massmedieutredning vill jag ha,
    och en språkutredning.

  1198. De ska få jobba i tre år, inte fyra.

  1199. De måste hinna fatta ett beslut
    innan det blir regimskifte igen.

  1200. Jag skiljer inte på regimerna,
    men de måste hinna genomföra nåt.

  1201. Ta reda på vad som funkar
    och vad man kan satsa på.

  1202. Jag tror att vi har tappat
    det svenska utredningsväsendet.

  1203. Det här är också reaktionärt.
    Ta reda på nåt ordentligt.

  1204. Forskarna kommer att få massor
    av pengar till utredningen.

  1205. Och sen har man en lunta
    som man ska följa också.

  1206. Man ska fatta 28 beslut
    baserat på det där.

  1207. Det kommer innebära mer pengar
    till språk, kultur och massmedier.

  1208. Bra grejer, helt enkelt.

  1209. Jag skulle göra två saker,
    jag vet inte som vilken minister.

  1210. På kort sikt skulle jag rädda TNC-

  1211. -och språkutbildningarna utomlands.
    Jag tycker att de är jätteviktiga.

  1212. På lång sikt skulle jag också
    vilja tillsätta en utredning-

  1213. -för att skapa mötesplatser
    för människor att träffas-

  1214. -ansikte mot ansikte,
    och lära känna varandra bättre.

  1215. För jag tror att vårt samhälle
    börjar bli uppdelat i grupper.

  1216. Man umgås inte över
    ålders- och klassgränser.

  1217. Språkgränser, om man så vill.

  1218. Jag vet inte hur man skulle
    skapa de här mötesplatserna-

  1219. -eller stödja dem som finns,
    men det skulle jag ta reda på-

  1220. -med en bra utredning.

  1221. Textning: Håkan Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Språket ger makt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om språkets regler och utmaningar. Medverkande: Anna Gunnarsdotter Grönberg, universitetslektor i svenska språket, Göteborgs universitet; Mustafa Can, journalist och Jenny Hostetter, journalist. Inspelat den 5 november 2014. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Svenska > Språkbruk
Ämnesord:
Språk, Språk och samhälle, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samtal med Jhumpa Lahiri

Författaren och Pulitzerprisvinnaren Jhumpa Lahiri samtalar med regissören Josette Bushell-Mingo om Lahiris senaste bok, Sankmark. Det blir en diskussion om hur uppväxten och föräldrarnas val har präglat författarskapet. Inspelat den 23 april 2014 på Kulturhuset i Stockholm. Arrangör: Stockholms stadsteater.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Allt fler vill lära sig kinesiska

Om man ska kunna lära sig kinesiska är det bra om man är musikalisk. Det säger 22-åriga språknörden Linnea Niklasson som älskar att bo i Peking. Vi möter också Cecilia Lindqvist, en svensk auktoritet i Kina som revolutionerat synen på de kinesiska tecknen.

Fråga oss