Titta

UR Samtiden - Arbeta med personcentrerad vård

UR Samtiden - Arbeta med personcentrerad vård : Arbeta med personcentrerad vårdDela
  1. Jag ska prata om ett ämne som jag
    både beforskar och jobbar med:

  2. Personcentrerad vård.

  3. När jag kom på titeln trodde jag inte
    att valet skulle dra ut så på tiden.

  4. Jag tänkte börja med att förklara
    vad demokratisering betyder för mig-

  5. -och varför jag har valt titeln "Att
    demokratisera hälso- och sjukvården."

  6. Jag kommer inte att prata om de högre
    nivåerna, att vi väljer politiker-

  7. -utan jag kommer att fokusera på det
    som demokratiseringen bygger på:

  8. Personen och individens ansvar.

  9. Även inflytandet, så klart,
    och medbestämmanderätten.

  10. Det bygger ju väldigt mycket
    i den demokratiska tanken på.

  11. Det intressanta är att även
    personbegreppet, som jag tolkar det-

  12. -handlar väldigt mycket om
    att man ser personen-

  13. -som en individ som är nyfiken.

  14. För oss är det bra att man är nyfiken
    annars kommer inga patienter.

  15. Det är en klockren sak att prata om,
    att man är nyfiken som person-

  16. -men framför allt att vi har
    förmågor och mål som vi vill uppnå.

  17. Det kan vara stora mål eller små mål,
    men vi drivs alla av nånting.

  18. Oftast handlar det om en relation.

  19. Vi är ju i relation
    med varandra och med omvärlden-

  20. -och det är dialogen som är
    den bärande delen-

  21. -i hur vi kommunicerar.

  22. Det är också i den relationen
    som jag formas som person.

  23. Då tycker jag att det är konstigt
    att personbegreppet inte finns med-

  24. -när vi pratar om patienter.

  25. Frågan är hur vi ser på en person som
    är sjuk och kommer till sjukvården.

  26. Frågan är om vi inte ser den
    traditionella bilden, att man har...

  27. Vem är läkaren i den här bilden?

  28. Ja. Vänster skulle jag också ha sagt.

  29. Vem är sjuksköterskan i bilden?
    Förmodligen personen till höger.

  30. Vem är patienten? Märk väl
    hur man porträtterar patienten.

  31. Lite butter,
    lite smågrinig, ganska passiv.

  32. Det är exakt så som vi har sett...
    I en studie som jag gjorde-

  33. -observerade vi vanlig vård i arton
    månader på en internmedicinavdelning.

  34. Det är spännande att se att patienten
    är en roll, likaväl som läkaren.

  35. Likaväl som jag som sjuksköterska
    också har en roll i det här.

  36. Det blir mer en vad-fråga
    än en vem-fråga.

  37. Men även att man är passiv
    som patient i sjukvården.

  38. Är det så att man är passiv
    på grund av att man är sjuk?

  39. Eller är det så att man blir passiv-

  40. -för att vi gör patienten
    till en passiv medaktör i vården?

  41. Vi är väldigt duktiga i dag,
    och jag är tränad i omvårdnad-

  42. -och jag är väldigt duktig på att se
    behoven som en patient har.

  43. Men om vi går tillbaka till
    att en person har förmågor-

  44. -så är vi inte så tränade att se
    de förmågorna som vi kanske borde-

  45. -när vi pratar om en kapabel person
    och patienten som en person.

  46. Framför allt såg vi
    i den här studien, den sista här:

  47. "Everyday Practice at Medical Wards."

  48. Det handlade oftast om interaktion.
    Det var inte en dialog-

  49. -utan oftast var det en interaktion.

  50. Upplever ni att det är på det sättet?
    Har nån av er varit patient?

  51. Det här är återkommande, att man
    känner sig som ett passivt objekt.

  52. Frågan är hur vi
    skulle kunna förändra detta.

  53. Den första frågan är om vi
    lyssnar på patienten som person.

  54. Jag vill visa en studie som en
    kollega, Lars-Erik Olsson, gjorde.

  55. Den här studien gjordes på patienter
    som kom in med en akut höftfraktur.

  56. De skulle opereras och rehabiliteras.

  57. Studien gjordes 2005,
    en mindre studie.

  58. Ni ser att på Y-axeln har vi antal
    vårddagar som man är på sjukhus.

  59. På X-axeln har man delat in
    patienterna i åldersgrupper.

  60. 65-70, 71-75
    hela vägen upp till 91-97 år.

  61. Det intressanta är hos dem
    som fick vanlig vård-

  62. -ser man att det är
    nästan ett linjärt samband.

  63. Ju äldre man är
    desto längre vårtid har man.

  64. Då började Lars-Erik Olsson,
    som gjorde studien-

  65. -lyssna på patienten som person.

  66. Om vi direkt i början frågar hur det
    var innan man fick höftfrakturen...

  67. ...vilka mål
    och motivationer man hade...

  68. ...och jobbade med patienten under
    vårdtiden, skulle det ha nån effekt?

  69. Ni ska se på den grå grafen,
    som är interventionen som gavs.

  70. Det är två grupper. Det är två saker
    som man kan lyfta fram, bland annat.

  71. Den första är
    en halvering av vårdtid.

  72. Det är en halverad vårdtid
    mellan den svarta och grå linjen.

  73. I snitt hade kontrollgruppen
    22 dagar på sjukhus-

  74. -och interventionsgruppen hade elva.
    Det som jag har lärt mig mycket av-

  75. -är att det inte finns nåt större
    samband mellan ålder och vårdtid.

  76. Då kan man fråga sig
    om vi går på personnumret-

  77. -mer än vi frågar personen hur de har
    det och jobbar med personen i fråga.

  78. Vi kan se en annan studie
    som jag gjorde med några kollegor-

  79. -där vi undersökte hur nöjda
    patienter är med vården.

  80. Det utgår från 2010 års nationella
    patientenkät för slutenvården-

  81. -som skickades ut
    till ungefär 50 000 patienter-

  82. -som var inneliggande för medicinsk
    eller kirurgisk diagnos.

  83. Av dem svarade över 35 000
    på enkäten som hade 50-60 frågor.

  84. I den här studien
    ville vi kika på patienter.

  85. Den svarta stapeln är patienter
    som har skattat sin hälsa som dålig.

  86. De behövde även hjälp att gå på
    toaletten under sjukhustiden-

  87. -vad vi kallar för
    "beroende i ADL:en."

  88. Det är en skala
    för den dagliga aktiviteten.

  89. Den röda stapeln är personer
    som klassar sin hälsa som bra-

  90. -och som inte behövde hjälp
    att gå på toaletten.

  91. Det intressanta är orden
    längst ner under staplarna:

  92. Information och utbildning,
    koordinering, emotionellt stöd...

  93. Det är alltså dimensioner
    som man får fram av frågorna-

  94. -och man kan säga
    att hundra på Y-axeln-

  95. -innebär att den upplevda kvaliteten
    är jättehög. 100 är det högsta.

  96. 0 är det sämsta.

  97. Inom domänen "Respekt
    för mina preferenser" var en fråga:

  98. "Upplever du att du har varit
    tillräckligt delaktig i beslut?"

  99. Det var en fråga
    som patienten fick besvara.

  100. Man ser att det finns
    en stor skillnad i alla staplar-

  101. -mellan grupperna som var beroende
    av hjälp och den andra gruppen.

  102. Det är en stor skillnad
    i den domänen.

  103. Patienter upplever inte att de är
    delaktiga i sin vård och behandling.

  104. Man ska tillägga att personer
    som hade dålig självskattad hälsa-

  105. -och som var beroende av hjälp
    också var äldre.

  106. Återigen gäller det hur vi ser på
    den äldre personen nu för tiden.

  107. Det här är en studie
    från Göteborgs universitets-

  108. -center för äldreforskning,
    som den här artikeln kommer från.

  109. Dagens 70-åringar jämfördes
    med 70-åringar för 30 år sen.

  110. Om vi jämför dagens 70-åringar
    med för 30 år sen-

  111. -är vi mer oberoende i dag än förut-

  112. -vi reser mer
    inom och utanför Sverige-

  113. -vi åker bil i högre utsträckning
    och vi skattar vår hälsa som bättre.

  114. Det har hänt mycket på 30 år,
    men frågan är vilken bild man har-

  115. -och vilken bild man har
    av den äldre patienten i sjukvården.

  116. Framför allt när vi inte
    verkar lyssna på patienten.

  117. Det är viktigt att ha det i åtanke.

  118. Då måste vi fundera över hur vi kan
    jobba med patienter som personer-

  119. -och som medaktörer i vården.

  120. Då är det viktigt, tror vi,
    att man ser patienten som en expert-

  121. -som en partner i vården.
    Läkaren är expert på det medicinska-

  122. -vi har andra inom vården
    som är experter på sina områden-

  123. -men patienten
    är expert på sitt eget liv.

  124. Hur man vill ha det hemma,
    vilka mål och motivationer man har...

  125. Det viktiga är
    att försöka få ihop detta.

  126. Forskare vid Göteborgs universitet
    har skrivit en artikel-

  127. -där man tar fram
    tre delar som är av betydelse-

  128. -för att fånga de här komponenterna.

  129. Det första är att inleda
    partnerskapet - berättelsen.

  130. Hur lyssnar vi på patienten?

  131. Hur är det hemma? Hur påverkar
    symtomen mig, till exempel?

  132. Varför kommer jag
    till vården just nu?

  133. Vilka mål och motivationer
    har jag i vården?

  134. Den andra delen är att komma överens
    om och också optimera vården-

  135. -genom det delade beslutsfattandet,
    som finns med i den nya patientlagen.

  136. Det tredje är att
    säkerställa partnerskapet.

  137. Det är en del som jag har upptäckt, i
    de studier och projekt jag har gjort-

  138. -är svår, för att dokumentationen
    är fragmenterad.

  139. Vi har ett dokumentationssystem för
    slutenvård och ett för öppenvården.

  140. Att säkra partnerskapet där
    är ganska komplext-

  141. -men vi måste öka transparensen-

  142. -så att framför allt patienten
    också får ta del av sin journal.

  143. Om man vägleds
    av de här tre punkterna-

  144. -har vi sett i studier
    effekter av personcentrerad vård.

  145. Man har sett förbättrad livskvalitet,
    i en studie från Umeå.

  146. -av personer med ett syndrom
    som heter hjärtsvikt, i livets slut.

  147. Ökat välmående och välbefinnande.

  148. Vi har sett att känslan av trygghet
    i samband med vård ökade-

  149. -för personer som fick vård som är
    förenlig med personcentrerad vård.

  150. Förbättrad smärtlindring,
    mindre frekvens av trycksår...

  151. Jag har visat
    att vi kortade vårdtiderna.

  152. Andra studier har visat
    liknande effekter.

  153. Sen ser man också att
    sjukvårdskostnaderna minskar.

  154. Det drivs framför allt
    av att vårdtiden minskar.

  155. Sammanlagt finns... Vi har sett goda
    effekter av personcentrerad vård-

  156. -och det finns mycket kvar
    att beforska inom den delen.

  157. Är ni intresserade-

  158. -av att kika mer på vad som finns
    och vad man håller på med just nu-

  159. -vid det nationella centret
    för personcentrerad vård, GPCC-

  160. -får ni gärna kika in på hemsidan:
    www.gpcc.gu.se

  161. Där har vi... Sist jag tittade hade
    vi 240 forskare knutna till centret-

  162. -och över 30 doktorander
    som forskar på personcentrerad vård-

  163. -både etiska aspekter av det,
    effekter av personcentrerad vård-

  164. -men även implementering, alltså hur
    vi för ut resultaten i verkligheten-

  165. -så att det kommer patienten
    och den professionelle till godo.

  166. Med det tänkte jag tacka för mig.

  167. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Arbeta med personcentrerad vård

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Med personcentrerad vård halverar man vårdtiden, menar Axel Wolf, forskare i vårdvetenskap på Göteborgs universitet, i denna föreläsning. Om man är mindre sjukdomsfokuserad och istället lägger stort fokus på människans önskemål kan vården och dess resultat starkt påverkas. Inspelat den 1 december 2014 på Göteborgs stadsbibliotek. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Hälso- och sjukvård, Medicin, Patientcentrerad vård
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

William C. Campbell, medicin

Forskaren William C. Campbell är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Han berättar om hur han byggt vidare på den japanske forskaren Omuras upptäckter och arbetat fram mediciner som är verksamma mot flodblindhet och elefantiasis. Medicinerna är relativt billiga eftersom upptäckten saknar patent och de stora läkemedelsbolagen har gjort undantag från sin vanliga strävan att skydda upphovsrätten till sina produkter. Inspelat den 10 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Onani en källa till njutning och flykt

För de allra flesta människor är onani ett sätt att uppnå njutning, att känna lust och välbehag. Och sexologer vill undanröja tabun som rör att ha sex med sig själv. Men för vissa människor kan onanin vara tvångsmässig, ett sätt att fly oro och nedstämdhet.