Titta

UR Samtiden - Kläder under kriget

UR Samtiden - Kläder under kriget : Kläder under krigetDela
  1. Det börjar bli ett tag
    sen andra världskriget tog slut.

  2. Dialekt- och ortnamns-
    och folkminnesarkivet här i staden-

  3. -bestämde sig för några år sen att
    samla in berättelser från kriget-

  4. -för det börjar bli i sista minuten
    att få in berättelserna.

  5. Det resulterade i ungefär 600 brev
    som man har fått in-

  6. -utifrån en ganska öppen frågelista.

  7. I projektet fick jag uppdraget
    att titta närmare på-

  8. -textil, mode och kläder
    under kriget.

  9. I antologin finns det många andra
    teman, men den delen blev min.

  10. Här har vi en bild på en familj
    på 40-talet, under kriget.

  11. Korta äppelknyckarbyxor på pojken-

  12. -vilket var standardplagg
    för unga gossar vid den här tiden.

  13. Dubbelknäppta rockar och kappor
    på föräldrarna-

  14. -och så flickan där,
    med en liten hatt också.

  15. Här har jag ransoneringskort
    för textil och skor.

  16. Ransonering infördes på textil 1942
    här i Sverige.

  17. Det var ett sätt att fördela resurser
    så att alla kunde fylla garderoberna-

  18. -på ett vettigt sätt. Den som var rik
    kunde inte köpa mer än nån annan.

  19. I dag skaffar en genomsnittlig svensk
    ungefär 12,5 kg textil under ett år.

  20. Det är ganska mycket, om man går hem
    och väger sin garderob.

  21. Vi slänger ungefär 8 kg textil
    per person och år.

  22. Det är också mycket. Det finns ingen
    vettig återvinning för textil.

  23. När jag läste det här materialet
    kring kläder och textil-

  24. -finns det mycket kunskap som vi
    kanske skulle ta till vara på i dag.

  25. Textilen är en stor miljöbov,
    på olika sätt.

  26. Som vi kan se var det ransonering
    på skor och på textil.

  27. Man fick olika tilldelning
    beroende på ålder och kön.

  28. En vuxen man fick en ganska stor
    tilldelning, kvinnor något mindre-

  29. -och barn också mindre.

  30. Skorna återkommer
    som ett stort problem under kriget.

  31. Dels var det dåligt med läder
    och även gummi var en bristvara.

  32. Det var mycket tygskor
    och det var träsulor och korksulor.

  33. Tygskorna skulle vara vita. Många
    berättar om hur de kritade skorna-

  34. -för att de skulle vara snygga
    när man gick på dans.

  35. Det finns också berättelser
    om nubbar, "skospar"-

  36. -som man nubbade under sulorna
    för att de skulle hålla.

  37. Många berättar också om minnena kring
    ljuden som uppstod i det här-

  38. -när barn gick i skolkorridoren
    och hur det klapprade-

  39. -som om alla var steppdansörer.

  40. Här har vi en bild på en inkallad man
    och ni kanske känner igen texten.

  41. Ulla Billquist fick en stor framgång
    med den här låten 1940-

  42. -med soldaten
    som uppenbart behöver nya kläder.

  43. Det var en anledning till
    att ransonering infördes.

  44. Mycket av textilproduktionen
    gick till det militära.

  45. Man producerade både tält och
    uniformer till dem som var inkallade.

  46. Här är ett citat från materialet.

  47. Den ledande idén med ransoneringen
    var en rättvis fördelning-

  48. -att alla skulle ha samma möjligheter
    att få tag på textil.

  49. Man kunde söka extra tilldelning till
    exempel när man skulle gifta sig.

  50. Ransoneringen gjorde att man slet på
    de kläder man hade så länge det gick.

  51. Det var begränsad tillgång
    på textil i Sverige.

  52. Man tog hand om de kläder man hade.
    Här har vi ett citat.

  53. Det är såna här små "hintar" som man
    hittar i den här typen av material-

  54. -mönsterböcker från tiden.

  55. Det finns ganska gott om
    förklädesmönster.

  56. Man hade förkläden
    att täcka sina kläder.

  57. Det var viktigt att skydda kläderna,
    både mot smuts utifrån-

  58. -men också från
    kroppens utsöndringar.

  59. I äldre kläder
    som jag ibland hittar på second hand-

  60. -kan man hitta svettlappar,
    om ni har stött på det nån gång.

  61. Om man sydde i svettlappar
    behövde man inte tvätta hela plagget-

  62. -vilket sliter på plagget,
    utan man kunde tvätta bara dem-

  63. -och sy tillbaka dem i plaggen.

  64. Det är också väldigt tydligt
    i berättelserna-

  65. -att man hade
    olika kläder för olika tillfällen.

  66. Man hade sina skolkläder och när man
    kom hem bytte man om till lekkläder.

  67. Man hade finkläder. Man hade inte
    samma kläder hela tiden.

  68. Man bytte och man tog hand om
    de här kläderna.

  69. Mycket för att spara på tvätten
    och för att inte slita på det fina.

  70. Det hängde man undan när man kom hem.

  71. Jag vet inte hur många
    som i dag byter när de kommer hem-

  72. -eller som alltid sätter på sig
    en städrock för att skydda kläderna.

  73. Också det här med skolkläder,
    speciella kläder i skolan-

  74. -och sen kom man hem
    och satte på lite mer slitkläder.

  75. Rökrock. Man satte på sig den
    för att skydda plaggen mot rökdoft.

  76. Mycket vädringstips
    finns också från den här tiden.

  77. Man skulle vädra sina kläder.

  78. Och underklänningar så klart,
    skulle man ha för att skydda plaggen.

  79. Man ondgjorde sig också
    över klockarmband i metall.

  80. De slet för mycket på manschetterna.
    Läderarmband var bättre.

  81. Man satte remsor baktill i byxbenen
    för att inte slita på dem-

  82. -utan behålla byxbenen hela
    på det sättet.

  83. Barn uppmanades att inte åka kana
    på varken byxbakar eller på skor.

  84. Man skulle skydda kläderna
    från omgivningen och från kroppen-

  85. -så att de höll så länge som möjligt.

  86. Man hade lösa kragar och manschetter
    som byttes ut när de blev slitna-

  87. -eller tvätta lite extra, och så
    tvättade man inte skjortan lika ofta.

  88. Här är min mamma, 1944,
    när hon har en solklänning-

  89. -ett exempel på de nischade plaggen
    som man hittar under den tiden.

  90. Man hade finkläder,
    skolkläder och lekkläder.

  91. Under den här perioden fanns också
    professionella garderobsvårdare.

  92. -som utbildade människor i hur man
    skulle sköta sin textil och tänka.

  93. De gav kurser där några moment var
    "Garderobens inredning", "Fintvätt"-

  94. -"Pressning", "Fläckurtagning",
    "Lappning och stoppning".

  95. Det här var ett sätt att sprida
    kunskap om hur man behandlar textil.

  96. Tvätt var ett stort problem.
    Det återkommer ofta i berättelser.

  97. Dels att det alltid hängde
    småtvätt hemma över spisen-

  98. -underkläder och sånt
    som man tvättade vartefter.

  99. Stortvätten
    gjordes kanske två gånger per år.

  100. Tvättmaskiner fanns inte.
    De var uppfunna, men användes inte.

  101. Tvättmaskinen slog igenom
    först efter kriget.

  102. Det var ransonering även på tvål och
    tvättmedel, så att få plaggen rena-

  103. -var ett stort besvär,
    att hålla efter kläderna.

  104. Rådet var att vädra ofta.

  105. Utförliga råd om hur man
    tvättar strumpor finns med-

  106. -hur man inte ska vrida dem
    och förstöra fibrerna-

  107. -utan hur man skulle
    behandla strumpor varsamt.

  108. Också kemtvätt förespråkades.
    Det var ett enkelt sätt.

  109. Jag har förstått att det kemtvättades
    lite till mans i hushållen i Sverige.

  110. Hur man än sparar på sina kläder
    så slits de ju ut.

  111. När man behövde nya kläder,
    hur gjorde man?

  112. I Aktiv hushållnings skrift "Pengar
    och poäng" från 1942 kan man läsa-

  113. -att Sverige gick in i kriget
    med bra beredskap vad gäller textil.

  114. Människor hade relativt mycket kläder
    redan när kriget började.

  115. Det var en hög klädstandard
    under 30-talet i Sverige.

  116. Det handlade mycket om
    att sy nytt av gammalt.

  117. Här har vi mönster
    som man kan hitta från den här tiden.

  118. Det var tydligt
    att mansplagg var väldigt populära.

  119. Det blev ofta stora bitar och de hade
    väldigt god förkrigskvalitet.

  120. Man var ute efter yllet som fanns.

  121. Här får man lite tips på hur man kan
    sy om en smoking till en klänning.

  122. Det var väldigt hög kvalitet
    på textilen före kriget.

  123. Under den här perioden blir det
    modernt med plagg i två olika tyger.

  124. Det var ett sätt att...
    När man sydde nytt av gamla plagg-

  125. -så kanske inte det räckte. Ärmen
    blev i ett tyg och oket i ett annat.

  126. Då gjorde man det modernt. Det skulle
    inte kännas lappigt eller loppigt.

  127. Det blev i stället ett ideal.

  128. Här är ett citat om en hemsömmerska
    som kom en vecka vår och höst-

  129. -och som sydde skolklänningar
    av pappas gamla kostymer.

  130. De sprättades
    och tvättades och ströks.

  131. Friluftsmodet
    slår också igenom under kriget.

  132. Det kommer byxmönster till kvinnor.
    Under 41-42 börjar man hitta det.

  133. Det hade inte varit populärt innan.
    Det var kalla vintrar-

  134. -och det var praktiskt med byxor, så
    här blev det accepterat för kvinnor.

  135. Stilen var enkel och funktionell.

  136. Många kvinnor kommer också ut i
    arbetslivet när männen var inkallade.

  137. Sen kan jag se att det finns
    en intressant inställning till mode.

  138. Man skulle inte vara fåfäng och falla
    för tillfälliga nycker och trender.

  139. Man skulle tänka långsiktigt och
    kläderna skulle vara funktionella.

  140. Tyngre plagg tog mer poäng
    i ransoneringssystemet än lättare.

  141. Kappan, rocken, är nåt som förekommer
    ofta som nåt som man längtade efter.

  142. Man gav sig inte på att sy det själv.

  143. Även om man kunde sy annat
    var kappan en för stor investering.

  144. Där var det konfektion, och man
    längtade efter den där kappan-

  145. -som man hade sett på staden.

  146. Det hemsydda var det vanliga, medan
    man längtade efter konfektionen.

  147. Cellull, det här materialet som
    nästan alla som levde under kriget-

  148. -minns på olika sätt,
    gjordes alltså av gran.

  149. Det är en viskos, skulle vi säga, en
    cellulosafiber som man kunde spinna.

  150. Den tekniska utvecklingen
    hade inte kommit så långt-

  151. -så det var ett undermåligt material.

  152. Det diskuteras och skojas om
    att när cellull blir våt-

  153. -kan det gro och växa
    skogsplantor i den.

  154. För andra världskriget gjorde
    att textilindustrin stod still.

  155. Att utveckla
    andra typer av fibrer blev viktigt.

  156. Också kaniner. Man hade
    kaninuppfödning lite överallt.

  157. Det var huggsexa om maskrosorna. Barn
    berättar att maskrosor var populärt.

  158. Där fick man både kött och kanin,
    kaninpälsar och kaninmuffar, som den.

  159. Kaninbräm, en sån här kant
    på mössor och muffarna.

  160. Många berättar också om att man minns
    kriget som en kliig tid.

  161. Bomull var en bristvara.

  162. Gränserna var stängda
    och bomull var svårt att få tag på.

  163. Man stickade baddräkter i yllegarn.

  164. Det intressanta är den här modellen.

  165. Min morfar hade en exakt likadan. En
    vuxen man hade en likadan baddräkt.

  166. Yllebaddräkterna
    hann ju aldrig torka under sommaren-

  167. -så de var ständigt fuktiga, kliiga
    och läbbiga. Det kan man tänka sig.

  168. Trots knappa resurser var det viktigt
    att vara hel, ren och snygg-

  169. -men inte fåfäng. Tack så mycket.

  170. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kläder under kriget

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I dagens överflödssamhälle slänger vi nästan lika mycket kläder som vi köper. Men under andra världskriget var det ransonering och rättvis fördelning som gällde. Och man fick söka tillstånd från kristidsnämnden för att köpa något extra. Om detta berättar Eva Knuts, forskare i kulturvetenskap vid Göteborgs universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Göteborgs stadsbibliotek. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Andra världskriget
Ämnesord:
1939-1945 (andra världskriget), Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Finansväsen, Krigsekonomi, Nationalekonomi, Ransonering
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kläder under kriget

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kläder under kriget

Kläder under kriget

Under andra världskriget gällde ransonering och rättvis fördelning, och man fick söka tillstånd från kristidsnämnden för att köpa något extra. Om detta berättar Eva Knuts, forskare i kulturvetenskap vid Göteborgs universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Göteborgs stadsbibliotek. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Civilisation

Amanda Foreman reser i Turkiet, Sibirien och Grekland och berättar om kvinnors historia i tidiga bosättningar som Mesopotamien och det antika Grekland. Det handlar om patriarkatets ursprung, om kvinnors makt och hur och varför kvinnors status minskade samtidigt som mänskligheten i stort blev rikare. Foreman undersöker världens första lagar stiftade i Mesopotamien. Här behandlas frågor om skilsmässa, abort och användande av slöja. Vi får också höra om extraordinära kvinnor i historien som Enheduanna, världens första till namnet kända författare och Hatschepsut, farao i det antika Egypten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Fallna kvinnor

För att stoppa utbredningen av syfilis på 1800-talet började staten hålla uppsikt över de sedeslösa kvinnor som stod till männens tjänst. Vi hör historien om en prostituerad i 1800-talets Stockholm.