Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Föreläsningar från Samiska veckan 2015 som hölls på Västerbottens museum i Umeå den 28 februari till den 8 mars.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2015 : Aktiv spridning av renlavDela
  1. Aktiv spridning av renlav,
    i det här fallet marklav.

  2. Jag ska berätta om vad vi har gjort,
    tillsammans med Urban Bergsten, SLU-

  3. -och Samuel Roturier,
    som disputerade i Sverige-

  4. -men nu jobbar i Paris

  5. De har tagit fram mycket av det här,
    och jag har också varit inblandad.

  6. Jag har nyttjat deras material-

  7. -men säger jag nåt kontroversiellt,
    och det kanske jag inte gör-

  8. -då är det jag som säger det,
    inte alla tre.

  9. Finns det nån anledning till
    att pyssla med att sprida renlav?

  10. När det först togs upp
    var det en udda tanke.

  11. De flesta garvade åt det,
    speciellt forskarna.

  12. Eller kanske inte de.

  13. Jag börjar österut.

  14. I Finland har man samma renskötsel,
    skogsbruk, riksskogstaxering som vi.

  15. Man kan titta på sånt
    som de har följt upp bättre.

  16. Till exempel hur lavtäckningen
    har utvecklats.

  17. Det här gäller från 1976 till 2003,
    i områdena som är mitt och syd.

  18. Det finländska renskötselområdet är
    mer nordförskjutet än det svenska.

  19. Det är betydligt mindre i total yta-

  20. -men det är ungefär
    samma antal renar.

  21. Om vi tittar på 1976,
    på mittområdets skogsmark-

  22. -hade det 11,9 procents lavtäckning.

  23. 2003 var det 1,6.
    87 procents minskning.

  24. På den lågproduktiva marken
    bedrivs inget skogsbruk.

  25. Laven konkurrerar dåligt med annan
    vegetation, så där finns mer lav.

  26. Men det har också sjunkit drastiskt.

  27. I södra området hade man
    för lite lågproduktiva ytor-

  28. -för att dra några slutsatser.

  29. Är det så här i Finland, gäller det
    nog Sverige med. Laven minskar.

  30. Det är 80 procent från 70-talet
    till 2000-talet.

  31. Det är en faktor till att man kanske
    ska försöka etablera lav.

  32. Vad kan den här förändringen bero på?

  33. Det finns ytterligare en undersökning
    från Finland.

  34. Den presenterades 2014.

  35. I Finland finns det 49 gamla hägn.

  36. En del har man fått gratis
    tack vare gränsen mot Ryssland.

  37. Det är ingen öppen gräns-

  38. -utan det är ett staket, lite yta,
    och så ett staket till.

  39. Där har man kunnat undersöka påverkan
    av skogsbruk och ren.

  40. Det som kom fram
    när man gjorde det här-

  41. -var att lavtäckningen inom hägnen-

  42. -var 35-36 procent.

  43. Utanför hägnen ungefär 7 procent.

  44. Det avspeglade sig i lavmängd.

  45. Det fanns nästan 2 ton lav
    inom hägnen, och 130 kilo utanför.

  46. Man kan lägga på en tillväxtsiffra.

  47. 10 procent av totalvikten på lav
    är den årliga tillväxten.

  48. Då skulle det produceras 200 kilo
    per hektar innanför hägnen-

  49. -och utanför ungefär 15 kilo.

  50. Så både bete och skogsbruk påverkar
    lavtäckning och lavmängd-

  51. -men bete har större påverkan,
    är forskarnas slutsats.

  52. Täckningen innanför var 5 gånger
    större, och mängden 15 gånger större.

  53. Det är inte bara mängden
    som har påverkats-

  54. -utan även täckningen minskar.

  55. Slutsatsen är att det är kopplat till
    renens nyttjande av de här markerna.

  56. Skogsbrukets effekter
    var mer på procentnivå.

  57. Om det låg kvistar och ris på marken
    minskade lavtäckningen nån procent.

  58. Det är ett allvarligt läge
    om det ser ut så här i Sverige också.

  59. Går det att så lav? En gång i världen
    forskade jag på att så tall.

  60. Då är det lätt att tänka
    att man kan så annat också.

  61. På pennan syns ett lavfragment
    på 1 cm, som är både alg och svamp.

  62. Det fragmentet kan fortsätta växa-

  63. -bara det hamnar i rätt miljö.

  64. Det här har man lagt ut
    och märkt med stickor.

  65. Det lär inte hända nåt radikalt-

  66. -men efter 10 år kan man jämföra
    varje pinne med en lavbit intill.

  67. Starten var ett lavfragment
    för 10 år sen.

  68. Nu är laven så stor att det är hyfsad
    tillväxt på den.

  69. För att laven ska växa
    behöver den ljus och fukt-

  70. -och så behöver den kunna
    förankra sig.

  71. Det funkar inte bra i mineraljord.

  72. 9 år efter har fragmenten försvunnit.

  73. Fast man har fragment, både ditlagda
    och från omgivningen-

  74. -har det inte tagit sig.

  75. Här låg det finfördelad mossa
    i den där fläcken istället.

  76. Då har det blivit betydligt bättre.

  77. Laven behöver hitta ett substrat
    där den kan fastna och vara stabil-

  78. -för att den ska kunna växa-

  79. -och ta rätt på sol och vatten.

  80. Sen kommer vi till spridningen.
    Samuel var på hugget-

  81. -efter den näst största skogsbranden
    i Sveriges moderna historia-

  82. -i Bodträskforsområdet utanför Boden.

  83. Det här är lav som är spridd på-

  84. -ett av de här områdena.

  85. Det här är ett annat.

  86. Till vänster är det lav med en ganska
    rak kant, och ingen lav till höger.

  87. Om man tittar på den här ser man-

  88. -att laven spreds hösten 2008
    och våren 2009.

  89. Det gjordes i olika doser,
    både på barmark och på snö.

  90. Den stora grejen är att när man 2010
    gjorde en inventering-

  91. -fanns det lav på 40 procent av ytan.

  92. 3 år senare var det uppe
    i 80 procent.

  93. Man kan nå 100 procents lavtäckning
    i bästa fall-

  94. -om inte annan vegetation
    konkurrerar.

  95. På kontrollytorna utanför, där lav
    skulle kunna etablera sig naturligt-

  96. -är det fortfarande 0 procent.

  97. Där etablerar sig ingen lav-

  98. -om man inte gör nåt onaturligt.

  99. Så här såg det ut.

  100. Det är Lars-Evert Nutti från Sirges
    som fotar-

  101. -vad han har lyckats åstadkomma.

  102. En liten fläck med lav, 20x20 meter,
    i det stora området som är bränt.

  103. Vi har tittat på
    om det går att sönderdela lav.

  104. Det här är importerad lav
    från Finland. De plockar mycket lav.

  105. Sen körs laven genom en kompostkvarn
    med kniv-

  106. -som skär sönder laven i fragment.

  107. Ungefär 200 såna där påsar
    orkar man trycka igenom på en dag.

  108. Nu kommer lite mer Åsa-Nisse.

  109. Jag tänkte att det skulle bli...

  110. Det är fyra olika motorer här.

  111. Alla måste gå samtidigt.

  112. Det är två stycken lövblåsare
    där bak-

  113. -som ska blåsa iväg laven.

  114. Sen är det en skruv inne i byttan
    som inte fungerar-

  115. -för det är inte arbetsmiljömässigt
    okej att nån ska trycka ner laven.

  116. Vi har förbättrat den, så nästa år
    ska det gå med enmansbetjäning.

  117. Men det fungerar något så när,
    i alla fall.

  118. När laven är lite tjockare är inte
    all lav man kör igenom levande.

  119. Den undre delen dör.

  120. Egentligen skulle man bara ta
    de levande bitarna.

  121. Nu blev det olika stora bitar.

  122. De större delarna kan renen äta upp
    innan de börjar växa.

  123. De mindre bitarna klarar sig.

  124. Vi spred ungefär 200 säckar lav
    på 11 hektar den dagen i höstas.

  125. Så det går.

  126. Tekniken är en sak. Det går att göra.

  127. Det är ingen idé
    att sprida lav överallt.

  128. Det här är exempel på fjällsamebyar.

  129. Var i deras område ska man satsa
    på det här?

  130. Det ska vara i deras
    vinterbetesområden.

  131. Man kanske ska fokusera på sånt.
    Och det ska vara rätt mark.

  132. Här gjorde vi försök på en myr,
    där det är låg produktion.

  133. Vi tänkte att där hålls laven fuktig-

  134. -och kan växa längre utan att torka,
    som den gör på en hed.

  135. Och laven växte utomordentligt bra.

  136. Men vegetationen på myren
    växte bättre.

  137. Man kunde spåra lavfragmenten
    några cm ner i myren-

  138. -och så fanns det de
    som kämpade sig upp.

  139. Men det funkade inte riktigt.

  140. Det är väl därför laven inte växer
    på myrar.

  141. Man måste ta hänsyn.

  142. Man kan böka om ordentligt på en
    lavmark om man kör en fyrradig harv.

  143. Det blir inte mycket lav,
    eller bra substrat för lav, kvar.

  144. När man fräser sönder och gör
    smala spår skapar man lavfragment-

  145. -och ett substrat där laven kan växa.

  146. Undersökningar visar att det blir
    snabbare återetablering-

  147. -om man gör på det ena
    eller andra sättet.

  148. Hur ska man då sköta det här?

  149. Den här bilden är från Herröområdet
    i Härjedalen.

  150. Här är laven 10 cm tjock,
    död i botten.

  151. Lutar det lite när man går
    blir det väldigt halkigt.

  152. Renen hinner inte skörda
    hela produktionen.

  153. Men här är det maxproduktion på lav,
    även om det är onödigt mycket.

  154. Skogsbruket här har harvat för att få
    en föryngring, men fick bara ljung.

  155. Men här är laven så växtkraftig
    att den håller på att kväva ljungen.

  156. Så det handlar också om
    lavens förmåga att konkurrera-

  157. -med annan vegetation.

  158. På normala lavmarker
    där man inte har så tjock täckning-

  159. -om man tittar på
    integrering av skogsbruk och renar-

  160. -behövs en avverkande åtgärd.

  161. Krypa minst 2 km varje dag, för att
    kolla om man hittar små groddplantor.

  162. Gör man det behövs ingen markberedare
    som förstör både lav och föryngring.

  163. Det är bättre att ta bort beståndet
    och låta allt gå igång igen.

  164. Det kostar inte skogsbruket
    en massa pengar.

  165. Sen kan man undra vad rennäringen
    ska göra för att hålla igång laven?

  166. Den ska vara 4-5 cm tjock och ha hög
    täckning och hög produktion.

  167. Det finns ett delat ansvar
    gällande hur det här ska skötas.

  168. Så om man ska sammanfatta lavläget
    i ett framtidsperspektiv-

  169. -tror jag att om rennäringens
    vinterbete ska bygga på lav-

  170. -ser det inte bra ut.

  171. Täckningen och mängden minskar.

  172. Det innebär att tillväxten
    blir liten.

  173. Per yta blir det väldigt lite mat-

  174. -så energikalkylen, om renen ska
    gräva bort snö och äta en gnutta lav-

  175. -borde gå back.

  176. Där finns det nog
    en logaritmisk funktion-

  177. -på lavtillståndet och hur effektivt
    det är ur energisynpunkt för renen.

  178. Hur har dagens lavområden
    kommit till?

  179. De är inte naturliga, om "naturligt"
    innebär att det är när inget händer.

  180. Den har etablerat sig utifrån vissa
    förutsättningar-

  181. -när de har kunnat lägga beslag på
    ett område.

  182. Vi har inget bra svar på
    hur det har gått till.

  183. Hur och var uppstår nya lavområden?

  184. Har ni sett ett nytt lavområde uppstå
    nånstans, eller funderat på det?

  185. På 50-talet, när skogsföryngringen
    kopplades till hyggesbränning-

  186. -kanske det skedde en nyetablering på
    områden som hade mycket lav i 50 år-

  187. -men där den nu konkurreras ut
    av lingon och blåbär.

  188. Kostnaden, då?

  189. Det vi gjorde ifjol på 11 hektar, om
    man tittar på jobbet med maskinen-

  190. -kostade ungefär 2 000 kr per hektar,
    med lav och jobb.

  191. Är det rimligt eller möjligt? Blir
    resultaten så bra att det är värt?

  192. Tekniken går att göra mycket
    effektivare och storskaligare.

  193. Detta måste göras på rätt mark,
    och vi vet inte vad rätt mark är.

  194. Vi ska bränna där det finns
    en torr del och en fuktigare del-

  195. -och olika bördighet.

  196. Vi får se var det är nån idé
    att sprida ut lav-

  197. -där den kan klara
    den framtida konkurrensen.

  198. Ett tekniskt och ekonomiskt möjligt
    alternativ-

  199. -är att koppla bränning till
    när man kör föryngring.

  200. Man kör med markberedare
    som inte skapar öppen mineraljord-

  201. -och så kör man lavspridning
    samtidigt.

  202. Där kan vi möjligtvis
    etablera ny lav.

  203. Man kan kanske göra det kring
    vindkraftsparker, där det är sterilt.

  204. Vi har gjort såna försök men ännu
    inte kunnat utvärdera hur det gick.

  205. Mineraljord är inget bra substrat,
    men vi har testat det i alla fall.

  206. Om vi tror att naturen ska sköta det
    här med laven och att det blir bra-

  207. -så går det inte,
    utan alla inblandade måste göra nåt.

  208. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Aktiv spridning av renlav

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Renlav är en av de viktigaste matkällorna för renen under vintertid. När skogen själv producerar renlav är det ett gott tecken. Hans Winsa från statligt ägda skogsbolaget Sveaskog berättar om bolagets visioner för skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Djur, Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Skogsbruk
Ämnesord:
Däggdjur, Naturvetenskap, Renar, Ryggradsdjur, Skogsbruk, Zoologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samråd mellan skogsbruk och rennäring

Camilla Widmark är forskare på SLU i Umeå vid Institutionen för skogsekonomi. Hon föreläser om att man måste hitta en bra samarbetsmetod mellan skogsindustrin och samerna, eftersom båda parterna är intresserade av att använda skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att anpassa skog till rennäring och naturvård

Många samebyar kämpar för att överleva och finnas kvar i Sverige. Framförallt handlar det om hur skogen ska skötas så att det kan fortsätta gynna samerna. Forskarna Erik Valinger och Torgny Lind har studerat tre samebyar och berättar om sina resultat. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Visioner för skogen

Skogen är en viktig ekonomisk källa för många. Camilla Sandström är lektor på Umeå universitet och statsvetenskapliga institutet. Här berättar hon om hur man ska ta tillvara på skogen så att människan kan bo där. För undersökningar visar att vi faktiskt i framtiden vill ut i skogen och på landet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Aktiv spridning av renlav

Renlav är en av de viktigaste matkällorna för renen under vintertid. När skogen själv producerar renlav är det ett gott tecken. Hans Winsa från statligt ägda skogsbolaget Sveaskog berättar om bolagets visioner för skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Fjorton år med renbruksplaner

Hur beter sig de svenska renarna? Per Sandström är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet och presenterar sin forskning där han har följt renarna och deras betesrutiner. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Vindkraftetablering och rennäring

Anna Skarin är forskare på institutionen för husdjurens utfodring och vård på SLU. Här berättar hon om sina studier i hur renar reagerar i områden där man har byggt vindkraft. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Ekologisk kunskap i det samiska samhället

Berit Inga arbetar vid Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå och är same. Hon berättar här om vad det innebär för samerna att de har blivit erkända av svenska staten och får ett eget sameting. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Kulturarv i nordliga gammelskogar

Erik Sandén är arkeolog på Västerbottens museum i Umeå. Han studerar gamla träd och berättar här om hur mycket man kan få veta om skogen och dess bakgrund när man studerar den. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samiskt resursutnyttjande på 1600-talet

Gudrun Norstedt forskar om skogens ekologi och skötsel vid SLU i Umeå. Hon berättar om hur samerna levde och använde skogen under 1600-talet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att erövra sitt modersmål

Leanne Hinton, professor vid University of California, berättar om hur hon med programmet Språkhjältar försöker hjälpa folk att väcka liv i eller lära sig sitt modersmål efter att det har varit förlorat i en eller flera generationer. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Karukfolket och deras språk

De sista som kunde språket som indianstammen Karuk talade har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt språk. Hur ska man göra? Nancy Steele som tillhör Karukfolket i Kalifornien berättar. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Språkliga förbud

Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka, forskare på Umeå universitet, berättar om svenska lagar och hur det praktiskt ser ut med möjligheten för samer att lära sig sitt modersmål. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Jojk för att lära sig samiska

I sin föreläsning berättar språkläraren Johan Sandberg McGuinne att han vill att alla som lär sig samiska först ska lära sig jojk. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Minoriteter och modersmål

Paneldiskussion om hur minoritetsspråk ska utvecklas och leva vidare. Medverkande: Patricia Fjellgren, Nancy Steele, Johan Sandberg McGuinne, Astri Dankertsen och Leanne Hinton. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tu Youyou, medicin

Forskaren Tu Youyou är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Hon berättar om upptäckten av ett läkemedel som minskat dödligheten av malaria. Medicinen heter Artemisinin och bygger på klassisk kinesisk naturmedicin. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.