Titta

UR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

UR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Om UR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Föreläsningar om utmaningarna som samhället står inför med global uppvärmning, ohälsa och demografiska förändringar. Inspelat den 5 mars 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015 : Klimatförändringarnas effekter på ÖstersjönDela
  1. Östersjön är ett värdefullt hav-

  2. -som samtidigt påverkas
    av 85 miljoner människor.

  3. Jag ska berätta om en del forsknings-
    resultat från ett forskningsprogram-

  4. -som handlar om... Ett marint
    strategiskt forskningsprogram-

  5. -som handlar om dynamiken
    i Östersjöns ekosystem-

  6. -i ett klimatförändringsperspektiv.

  7. Det är
    ett strategiskt forskningsprogram-

  8. -som Umeå universitet håller i-

  9. -i samarbete med Linnéuniversitetet.

  10. Vi har också mycket samarbete
    med klimatforskare på SMHI-

  11. -och vid Stockholms universitet.

  12. När vi försöker undersöka vad
    klimatförändringar har för effekter-

  13. -så har vi olika strategier.

  14. Vi gör modellering-simuleringar.
    Klimatsimuleringar.

  15. Vi gör fältstudier och experiment-

  16. -för att få en uppfattning om vad det
    blir för förändringar i framtiden.

  17. Vi utgår mycket från-

  18. -internationella klimatpanelens
    projektioner om vad som ska hända.

  19. IPCC, som alla har hört talas om.

  20. Det man ser är att
    det ska bli ganska mycket varmare.

  21. Det ska bli...
    Den största temperaturökningen-

  22. -förväntas bli uppe i norra Europa-

  23. -och i norra delarna av Östersjön.

  24. Där förväntar man sig
    en temperaturökning på fyra grader.

  25. Längre ner i södra Östersjön
    blir det ett par graders ökning.

  26. Men inte nog med det,
    vi förväntar oss också mer nederbörd.

  27. Mer nederbörd innebär
    att det blir mer älvtillrinning.

  28. Och...

  29. Det finns väldigt mycket
    organiskt material lagrat i jordarna.

  30. Det kommer ut
    mycket organiskt material från land-

  31. -och mycket bruna ämnen
    och humusämnen.

  32. Vi är intresserade av att undersöka
    vad det kan ha för effekter i havet.

  33. Man förutspår att det ska bli en
    30-procentig ökning av nederbörden-

  34. -om hundra år.

  35. Nu vill jag påpeka att det är stora
    osäkerheter i klimatprojektionerna-

  36. -men det är ändå det här
    som ledande klimatforskare för fram.

  37. Vi vill använda oss av det här-

  38. -för att undersöka vad som händer
    med ekosystemet i havet.

  39. Ja, det man anser-

  40. -är att ökad nederbörd
    blir ökad tillrinning.

  41. Det leder
    till en avsaltning av havet.

  42. Det blir lägre salinitet.

  43. Och...
    Längst upp i norr i Bottenviken-

  44. -är det ungefär
    3 promilles salthalt i dag.

  45. Man förväntar sig att det minskar
    en enhet, så att det blir 2 promille.

  46. Nere i Egentliga Östersjön
    är det 7 promille i dag.

  47. Det går ner två enheter
    till 5 promille.

  48. Det är klart att det påverkar
    den biologiska mångfalden.

  49. Det kan även ha andra effekter.

  50. Det för med sig en hel del
    terrestert organiskt material-

  51. -som är humusämnen. De är färgade.

  52. Och löst organiskt kol.

  53. Om man ser på miljöhoten i Östersjön
    i ett nord-sydligt perspektiv-

  54. -ser det ganska olika ut i dag.
    På det kommer klimatförändringar.

  55. Som eutrofiering, övergödning.
    Det är ett större problem i söder.

  56. Vi har inte samma problem
    uppe i Bottniska viken.

  57. Överfiske är ett problem söderut.

  58. Alla har hört
    om sviktande torskpopulationer.

  59. När det gäller miljögifter
    är det ett större problem...

  60. Organiska miljögifter, dioxiner,
    är ett större problem uppe i norr.

  61. Som sagt var, på det
    kommer en förändring i temperatur.

  62. Det kommer en ökad tillrinning
    och humusämnen.

  63. Inte nog med det, kopplat till ökad
    tillrinning av organiskt material-

  64. -för det med sig en hel del
    organiska miljögifter ut i vattnet.

  65. Vi står inför ganska komplexa
    förändringar inför framtiden.

  66. När man jobbar med forskning så har
    man en hypotes, det har man alltid.

  67. Om man... Vi är intresserade
    av hur födoväven förändras framöver.

  68. Om man ser till den nutida födoväven
    så ser den ut så här.

  69. Det är som en triangel,
    det har alla lärt sig i skolan.

  70. Grunden är växtplankton,
    som äts upp av djurplankton.

  71. Så småningom
    går energin upp till fisk.

  72. Man kan alltså säga
    att växtplankton utgör basnivån.

  73. Det är det
    som är grunden för födoväven.

  74. I framtiden kan man tänka sig
    att ökad tillrinning från älvarna-

  75. -kan gynna bakterier,
    heterotrofa bakterier-

  76. -som då använder
    det som kommer via älvarna-

  77. -det lösta organiska materialet,
    som en energikälla.

  78. Egentligen
    börjar födoväven med bakterier.

  79. Då får man fler steg i födoväven.

  80. Man ska komma ihåg
    att vid varje trofisk nivå-

  81. -så går 70 % av energin förlorad.

  82. Det är andning och respiration
    och sånt.

  83. Så vi utgår från hypotesen
    att det kan bli en längre födoväv.

  84. Jag har en till figur
    som visar det lite mer noggrant.

  85. Om man säger nutida...
    Den mittersta panelen-

  86. -visar hur det kan se ut i dag
    i födoväven.

  87. De gröna siffrorna
    visar trofiska nivåer.

  88. Det gör även de röda. Men de
    röda sifforna börjar med bakterier-

  89. -och det vi kallar för alloktont
    material, det terrestra systemet.

  90. Alloktont betyder att det är ett
    material från ett annat ekosystem.

  91. Från det fasta landet, från träden
    som har lakats ut via jordar.

  92. Om vi har en nutida födoväv-

  93. -som är ungefär i mitten,
    så kan man tänka sig-

  94. -att det blir mer som
    den vänstra panelen framöver i norr.

  95. Att det blir
    en mer bakteriellt baserad födoväv.

  96. Det blir alltså mer förluster
    i födoväven och mindre fisk.

  97. I söder i Egentliga Östersjön kan det
    också bli en hel del förändringar.

  98. Det kanske blir mer cyanobakterier,
    blågröna alger-

  99. -som är basen. Det blir
    ganska ineffektivt. De äts inte upp.

  100. Det är dålig födokvalitet. Då går
    det också via den bakteriella väven.

  101. Ja, om man då tänker:
    Hur ser det ut i dag?

  102. Primärproduktionen, alltså
    växtplanktonproduktionen, den...

  103. Om man tittar
    på de vänstra staplarna-

  104. -ser man att primärproduktionen
    är låg uppe i Bottenviken.

  105. Den längst till vänster.
    Lite högre i Bottenhavet.

  106. Och högst i Egentliga Östersjön.

  107. Vad kan det bero på, då?

  108. Det kan bero på
    att det är mer fosfor i söder...

  109. ...och en längre produktionssäsong.

  110. Samtidigt har vi mer humusämnen
    uppe i Bottenviken.

  111. Som gör vattnet brunt.
    Det är inte bra för algerna.

  112. Det blir skuggningseffekter
    och det minskar deras produktion.

  113. Vår hypotes är alltså helt enkelt
    att de här förhållandena-

  114. -kan förstärkas framöver.

  115. Vi har gjort undersökningar
    vid kustområden i tre områden i norr.

  116. Råne-estuariet i...
    Öre-estuariet i Bottenhavet-

  117. -och Emån-estuariet
    i Egentliga Östersjön.

  118. Och viktiga spelare i det här,
    som jag har sagt-

  119. -är primärproducenter
    och bakterieproducenter.

  120. Och... Varför vi gjorde det här-

  121. -var för att undersöka hur älv-
    tillrinning påverkar produktionen...

  122. ...i olika delar av Östersjön.

  123. Emån ligger i södra Egentliga
    Östersjön. Råne ligger längst upp.

  124. Öre ligger i mitten ungefär.

  125. Det här var det vi hittade.

  126. Om man ser på bakterieproduktionen
    och primärproduktionen-

  127. -har det helt olika timing
    och successionsmönster.

  128. Om man först tittar
    på den nedre högra panelen-

  129. -ser man att primärproduktionen
    har sin topp i våren.

  130. Vi har gjort undersökningar från maj
    till slutet av augusti, september.

  131. Primärproduktionen
    har sin topp på våren.

  132. Det beror på
    att det är mycket näring i vattnet.

  133. Den konsumeras upp.
    Bakterierna har sin topp på sommaren.

  134. Det beror på
    att det är varmt i vattnet.

  135. Det är enligt den klassiska modellen.
    Så brukar det se ut.

  136. Om man ser uppe i Råne-estuariet
    längst upp i Bottenviken-

  137. -ser det ut tvärtom.
    Det är längst upp till vänster.

  138. Och... Det är så att bakterierna
    har sin topp på våren.

  139. Samtidigt som vårfloden.

  140. Då kommer det mycket älvtillrinnings-
    material. Det bruna älvvattnet-

  141. -som också kan utgöra föda
    för bakterier.

  142. De kan använda en del av materialet.
    Det gynnar bakteriernas produktion.

  143. Det är mörkt i vattnet.
    Det blir ingen vårblomning av alger-

  144. -utan den kommer på sommaren-

  145. -när det är mindre påverkan
    från älvarna.

  146. Om man ser på Öre-estuariet
    mittemellan, blir det blandad effekt.

  147. Men hur som helst
    så visar vi tydligt här-

  148. -hur en älvtillrinning
    påverkar havet.

  149. Som klimatscenariot är ska det
    bli mer älvtillrinning framöver.

  150. Man kan också
    plotta primärproduktionen-

  151. -mot till exempel humusämnen.

  152. Då ser man längst ner till höger att
    det påverkas negativt av humusämnen.

  153. Algernas produktion
    missgynnas av det här älvmaterialet.

  154. Bakteriernas produktion,
    längst ner till vänster-

  155. -gynnas av humusämnen.

  156. Ja... Vi tycker
    att vi har belägg för att säga-

  157. -att det kan bli så framöver.
    Speciellt uppe i norr.

  158. Inte i Egentliga Östersjön.
    Där har vi andra mekanismer-

  159. -som jag ska berätta
    lite grand om också.

  160. Det jag säger nu
    är att växtplanktonproduktionen-

  161. -kan påverkas
    och bli sämre av ökad älvtillrinning.

  162. Då kan man undra om man har sett
    några storskaliga effekter av det?

  163. Vi har gjort en undersökning
    av Bottniska viken.

  164. Under slutet av 90-talet,
    vid millennieskiftet-

  165. -var det en period
    med väldigt mycket regn.

  166. Det vi såg var...
    Om man ser på de högra panelerna-

  167. -så var det en minskning i primär-
    produktionen, de svarta prickarna.

  168. En storskalig minskning.

  169. De tre panelerna visar olika lokaler
    i Bottniska viken.

  170. Det var en storskalig effekt.

  171. Man kan tycka
    att det inte spelar så stor roll-

  172. -om detta händer de små mikro-
    organismerna. Man ser dem ändå inte.

  173. Men då undrar vi om det hände
    nåt annat i havet under den perioden.

  174. Vi vet inte hur det påverkade fisken,
    men vad vi vet hände samtidigt-

  175. -var att ett litet
    bottenlevande djur, märlkräftan-

  176. -minskade väldigt kraftigt
    i hela Bottniska viken.

  177. Samtidigt hade vi en...

  178. En havsborstmask invaderade systemet.

  179. För att sammanfatta... Förväntade
    förändringar i Bottniska viken:

  180. Den här figuren
    visar att ökad älvtillrinning...

  181. En sammanfattningsfigur. En ökad
    älvtillrinning ger mer brunt vatten-

  182. -som ni kan se illustrerat där.

  183. Det leder till ökad
    bakterieproduktion och respiration.

  184. Förmodligen leder det
    till mindre fiskproduktion-

  185. -och övrig produktion,
    och högre trofiska nivåer.

  186. För Egentliga Östersjön
    har vi lite andra förväntningar.

  187. Högre temperatur. Mer utbredning
    av syrefria bottnar.

  188. Och...

  189. Vid lägre salthalt klarar sig inte
    torskreproduktionen lika bra.

  190. Vi kan sammantaget förvänta oss en
    lägre fiskproduktion på grund av det.

  191. Det här är min sammanfattning.

  192. Östersjön är ett oerhört värdefullt
    hav, det är vi nog överens om.

  193. Och det fungerar väldigt olika
    i nord/syd-gradienten.

  194. Klimatförändringar kommer förmodligen
    ha ganska olika effekt.

  195. I Bottniska viken kan vi förvänta oss
    brunare vatten. En klimatförändring.

  196. Vi kan också förvänta oss
    mer miljögifter ut i havet.

  197. Vi kan förvänta oss
    mindre fiskproduktion.

  198. I Egentliga Östersjön kan vi förvänta
    oss mer blågröna algblomningar.

  199. Cyanobakterieblomningar. Mer fosfor
    släpps från sediment och via älvar.

  200. Det kan kanske bli...
    Det blir en sämre fiskproduktion-

  201. -på grund av mer utbredda
    syrefria bottnar, lägre salthalt.

  202. Är det bara nattsvart, då? Nej.
    Det är väldigt viktigt att utföra-

  203. -ekosystembaserad förvaltning
    av Östersjön.

  204. Det finns en hel del
    internationella överenskommelser-

  205. -som hjälper det här.

  206. Att vi ska reducera både kväve
    och fosfor i havet. Viktigt-

  207. -för att minska effekterna-

  208. -av till exempel övergödning
    i södra delarna av havet.

  209. Även begränsa och ha koll på-

  210. -hur mycket fisk
    man tar ut ur systemet.

  211. Så att med internationella
    och nationella miljömål-

  212. -behöver det inte bli nattsvart.

  213. Vi kan ha en lyckad
    ekosystembaserad förvaltning. Tack.

  214. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Klimatförändringarnas effekter på Östersjön

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur mår Östersjön? Agneta Andersson, professor i pelagial ekologi vid Umeå universitet, ger en bild av hur det ser ut i Sveriges viktigaste hav och berättar varför det är så viktigt att ekosystemet fungerar. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Ämnen:
Miljö > Föroreningar och miljögifter
Ämnesord:
Föroreningsfrågor, Havsföroreningar, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Skogen som integrationsarena

Skogen behöver skötas och pysslas om, men det saknas resurser. Forskaren Ann Dolling har tittat på detta och hon menar att flyktingar som kommer från Syrien skulle kunna göra stor nytta om de bara fick chansen. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Klimatförändringarnas effekter på Östersjön

Hur mår Östersjön? Agneta Andersson, professor i pelagial ekologi vid Umeå universitet, ger en bild av hur det ser ut i Sveriges viktigaste hav och berättar varför det är så viktigt att ekosystemet fungerar. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Erfarenheter av skogsbranden i Västmanland

Vilka rutiner finns det när det bryter ut en stor skogsbrand? Anders Granström forskar i brandekologi på SLU. Här berättar han om släckningsarbetet och hur skogen påverkades av branden. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Varför ska vi skydda ungskogen?

Lena Gustafsson, professor i naturvårdsbiologi vid SLU, menar att vi är bra på att skydda den gamla skogen men att den unga skogen är minst lika viktig för att det ska bli bra i framtiden. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Rehabilitering och skogsproduktion

Vad betyder skogen för människan? Ann Dolling och Eva-Maria Nordström, forskare i skog och hälsa respektive skoglig planering, berättar om hur vistelse i skogen kan öka livsglädjen. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Den åldrande befolkningen

När befolkningen åldras riskerar omsorg och försörjning att bli en tung börda främst i vissa grupper, säger Gunnar Malmberg som är professor i kulturgeografi vid Umeå universitet. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Hur påverkar klimatförändringar vår hälsa

Joacim Rocklöv forskar i epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet. Här berättar han om sin senaste forskning och om hur han arbetar tillsammans med andra forskare runt om i världen. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Svininfluensapandemin, vad lärde vi oss?

Massvaccinationen var till för att hindra spridningen av pandemin. Biverkningen med narkolepsi är en av flera lärdomar som samhället måste ta itu med. Det säger Britta Lundgren, professor i etnologi vid Umeå universitet. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Genmodifiering på gott eller ont?

Föreläsning med Karin E Björnberg, miljöfilosof, som analyserar hållbarhetsbegreppet. Hon berättar om kluvenheten kring så kallade GMO-produkter. En del forskare menar att genmodifierade grödor är positivt för hållbar utveckling i jordbruket. Andra håller inte med utan menar att det är en teknisk quickfix som leder till hälsorisker och orättvisor när det gäller mark och matresurser i världen. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Framsteg inom forskning 2015

Under Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens årliga högtidssammankomst 2015 presenteras en rad intressanta och aktuella framsteg inom forskningen. Björn O Nilsson, vd IVA, berättar och samtalar med Johan Rockström, professor i miljövetenskap. Inspelat den 23 oktober 2015 på Konserthuset i Stockholm. Arrangör: Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.