Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Föreläsningar från Samiska veckan 2015 som hölls på Västerbottens museum i Umeå den 28 februari till den 8 mars.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2015 : Samiskt resursutnyttjande på 1600-taletDela
  1. Jag ska tala om samiskt
    resursutnyttjande under 1600-talet.

  2. Ämnet har intresserat mig i många år.

  3. Efter att jag hade analyserat
    en karta-

  4. -av Jonas Persson Gedda
    över Ume lappmark skrev jag en bok-

  5. -och nu doktorerar jag vid SRU,
    på institutionen för skogsskötsel.

  6. 1600-talet är en väldigt intressant
    tid i lappmarkernas historia.

  7. Det var en brytningstid
    strax före kolonisationen.

  8. Visserligen hade lappmarkerna
    stått under olika riken sedan länge-

  9. -både det svenska, dansk-norska och
    ryska, med skatteuppbörd och handel.

  10. I Sverige hade man anlagt
    de första kyrkplatserna 1607:

  11. Lycksele, Arvidsjaur, Jokkmokk,
    sedan Jukkasjärvi och Åsele-

  12. -Sorsele, Arjeplog med flera
    under 1600-talet.

  13. Det hade anlagts en skola i Lycksele
    där samiska pojkar utbildades-

  14. -och kunde bli präster
    eller ta första steget på vägen dit.

  15. Det hade bedrivits gruvdrift
    i delar av lappmarkerna-

  16. -i Nasafjäll och Kvikkjokk,
    som hade stor påverkan regionalt.

  17. Men på det stora hela
    hade staten ett begränsat inflytande-

  18. -ännu under 1600-talet.

  19. Nybyggeskolonisationen hade inte
    börjat, så bara samer bodde där-

  20. -fram till ungefär
    början av 1670-talet.

  21. Det fanns en svensk rättsskipning
    och det hölls ting varje år.

  22. Men i rättsskipningen var nämnderna
    och nämndemännen viktiga-

  23. -och de togs från lokalbefolkningen.
    Således var det samer i nämnderna.

  24. Man dömde i stor utsträckning efter
    samisk sedvanerätt in på 1700-talet.

  25. Så trots att samerna levde
    under svensk överhöghet-

  26. -hade de makt över mark och vatten
    och kunde fördela dem mellan sig-

  27. -på det sätt man ansåg vara riktigt,
    utan att staten lade sig i.

  28. Det främsta redskapet jag har använt-

  29. -är Geddas karta över Ume,
    i dag Lycksele, lappmark från 1671.

  30. Den ritades strax före kolonisationen
    när bara samer levde i lappmarken.

  31. Här är samma karta,
    fast med lite större bild.

  32. Den här delen av kartan visar Malån.

  33. Malå ligger ungefär här.
    Och här har vi Vindelälven.

  34. Det speciella med kartan är att den
    visar gränserna för lappskattelanden.

  35. Man kan se vad de hette
    och vem som var åbo.

  36. Anung Tomasson var åbo
    på Nådegåblid.

  37. Det gör att kartan är
    ett unikt dokument-

  38. -för det är den enda kartan som visar
    lappskattelandens fördelning-

  39. -och den ritades då de ännu fanns.

  40. Det har gjorts rekonstruktioner,
    men den här är från samma tid.

  41. Vad var lappskattelanden? Områden som
    enskilda hushåll förfogade över.

  42. Det fanns lappskatteland med flera
    hushåll, men de var undantag.

  43. Eftersom samerna 1671 fortfarande
    hade makten över land och vatten-

  44. -så visar kartan samernas
    egen indelning av resurserna.

  45. Det finns en annan viktig källa
    från samma tid: skattelängderna.

  46. Där hittar man namnen på
    de personer som finns med på kartan.

  47. Man ser hur mycket skatt de betalade.
    En del betalade ett halvt mantal-

  48. -en del ett kvarts, och vissa tre
    kvarts mantal - det varierade alltså.

  49. Ett mantal motsvarade en viss mängd
    pengar eller torkad gädda.

  50. Ett halvt mantal innebar
    hälften av den mängden.

  51. Vi vet inte hur skattesatserna sattes
    på 1600-talet.

  52. Men som jag resonerar vore det
    orimligt att de sattes slumpmässigt.

  53. De bör på något sätt vara relaterade
    till ett hushålls välstånd-

  54. -såsom det uppfattades av fogdarna,
    eller av andra skäl.

  55. Men på något sätt bör de vara
    relaterade till hushållens välstånd.

  56. Jag har försökt ta reda på
    vilka resurser-

  57. -varje enskilt samiskt hushåll
    förfogade över i Ume lappmark 1671.

  58. Sedan har jag försökt relatera det
    till skattesatserna och se-

  59. -om vissa resurser
    var mer relaterade till skatten-

  60. -och var mer avgörande
    för ett hushålls välstånd.

  61. Jag har använt Geddas karta
    som grund för mitt forskningsprojekt.

  62. Jag har rekonstruerat gränserna
    för de 37 lappskattelanden-

  63. -och jag har lagt in dem
    på en modern karta över Västerbotten.

  64. Hela området är uppdelat
    i lappskatteland.

  65. Ett mindre område var en allmänning,
    resten var uppdelat mellan samerna.

  66. Varje hushåll hade ganska stora
    områden att förfoga över.

  67. Storleken varierade visserligen
    mellan 150 och 1 000 km².

  68. I snitt omfattade de 400 km²,
    så det var rätt stora ytor.

  69. Mot den här topografiska bakgrunden-

  70. -ser man att de största landen på
    Geddas karta ligger nedanför fjällen-

  71. -i huvudsak i skogen.
    Det är i huvudsak skogssamiska land.

  72. Vilka näringar ägnade sig samerna åt
    på 1600-talet?

  73. För att ta reda på det
    har jag gått till historiska källor.

  74. Det finns bra källor från 1600-talet,
    de så kallade prästrelationerna.

  75. Johannes Schefferus gav ut en stor...

  76. ...den första stora etnografiska
    beskrivningen av samerna 1673.

  77. Han hade begärt in berättelser
    om samernas liv och verksamhet-

  78. -från prästerna i lappmarken.
    Vissa av dem var själva samer.

  79. Andra var inte det, men de hade
    gedigen erfarenhet av lappmarkerna.

  80. Så de var ganska kunniga.

  81. Prästrelationerna är ganska tydliga
    med att samerna på den tiden-

  82. -var uppdelade i två olika grupper:
    fjällsamer och skogssamer.

  83. Det var också tydligt
    att de hade olika näringsfång.

  84. Fjällsamerna levde nästan enbart
    på renskötsel - kött och mjölk.

  85. Däremot åt de sällan fisk,
    de hade väldigt lite tid åt fiske.

  86. I den mån de åt fisk
    köpte de den av grannarna.

  87. Och de flyttade mellan renarnas
    sommarbetesmarker i fjällen-

  88. -och vinterbetesmarkerna i skogen.

  89. De var nomader och bodde i tält-

  90. -ungefär som den bild man kanske har
    av samer - de lever nomadliv.

  91. Men skogssamerna levde annorlunda.
    Som framgår av prästrelationerna-

  92. -åt de väldigt mycket fisk.
    Enligt vissa levde de bara på fisk.

  93. Vi vet inte hur viktig renskötseln
    var då.

  94. Sedan dess har skogssamerna
    utvecklat en omfattande renskötsel-

  95. -som vi ser i deras byar i dag.
    Men vi vet inte hur stor den var då.

  96. De jagade vildren,
    och en annan viktig sak-

  97. -var att de under vintern tog emot
    fjällsamer och lät deras renar beta.

  98. I gengäld fick de bland annat renost.

  99. Skogssamerna flyttade inte långt
    utan bodde året runt i skogen-

  100. -och flyttade mellan olika visten.

  101. De viktigaste naturresurserna
    utifrån dessa näringsgrenar...

  102. Jag har identifierat tre resurser
    och analyserat dem med GIS-data.

  103. En är fjällsamernas renbete sommar-
    tid på fjällhedar och i björkskogar.

  104. Sedan har vi renarnas vinterbete
    i skogslandet: tallskogar med renlav.

  105. Och slutligen fiskevatten.

  106. Det fanns renbete i skogen sommartid
    med blötmyrar och annat-

  107. -men jag har inte hittat data om det
    och inte tagit med det i studien.

  108. Om vi tittar på sommarbete
    för fjällsamernas renar-

  109. -som skedde i fjällbjörkskogar
    och på fjällhedar-

  110. -så finns ju de bara i fjällområdet.

  111. Och...

  112. ...på lantmäteriets kartor
    har jag klassificerat landen-

  113. -utifrån arealerna
    av dessa vegetationstyper.

  114. Och det här är alltså hur mycket
    som fanns i lappskattelanden.

  115. Jag har satt en gräns:
    mer eller mindre än 40 km² per land.

  116. Det är ett uppskattat minimimått
    på mängden sommarbete som behövs-

  117. -för att ett hushåll ska kunna leva
    enbart på renskötsel-

  118. -som fjällsamerna gjorde då.

  119. Det finns en grov uppskattning
    om att man behövde 200 renar.

  120. En lika grov uppskattning
    är att 40 km² sommarbete behövdes.

  121. Därför denna gräns.

  122. Det är förstås i fjällregionen
    som det finns fjällbete.

  123. Åtta av landen har nog fjällbete
    till en hjord på 200 djur.

  124. Nedanför har några land väldigt lite-

  125. -men de flesta land i området
    har inget fjällbete alls.

  126. Man kan också se
    att det var väldigt...

  127. Det fanns ganska mycket fjällbete
    inom de här landen.

  128. Det största landet hade i teorin
    kunnat försörja elva hushåll-

  129. -men bara ett hushåll
    förfogade över det landet.

  130. Så sommarbete var nog inte grunden
    för landindelningen.

  131. Om man försöker relatera detta
    till landinnehavarnas skattesatser-

  132. -så har jag dels sett att
    om man jämför fjäll- och skogssamer-

  133. -så betalade fjällsamerna
    mindre i skatt.

  134. Det hade jag inte förväntat mig.
    Fjällsamer med mycket renar-

  135. -förknippar man ju ofta med välstånd,
    men det avspeglas inte i skatten.

  136. Som jag sa förfogade fjällsamerna
    över stora betesarealer på fjället-

  137. -men det styrde inte heller
    över skatten.

  138. De tre land med mest fjällbete
    hade lägsta möjliga skatt.

  139. Jag har inte kunnat se något samband-

  140. -mellan skatten
    och ett lands fjällbete.

  141. Så min slutsats är att det inte var
    tillgången på fjällbete...

  142. ...som var avgörande
    för hushållets välstånd.

  143. Den andra resursen är vinterbete-

  144. -och där utgör laven
    det viktigaste betet.

  145. Jag har tittat på tallskogar med lav.
    Jag har försökt uppskatta behovet.

  146. För 200 djur är en grov uppskattning-

  147. -att man behöver 20 km² lavtallskog
    för att de ska klara sig en vinter.

  148. Här kan man se att nästan alla land
    nedanför fjällregionen-

  149. -har minst denna mängd lavmark,
    eller rättare sagt hade.

  150. Det här är baserat på äldre data.
    Lavtallskogarna har ju minskat-

  151. -under de senaste decennierna.
    Dessa data är från 1940-talet.

  152. Av de åtta fjälland
    som hade tillgång-

  153. -till tillräckligt mycket sommarbete
    hade bara ett nog med vinterbete.

  154. Så alla andra måste ha flyttat ned
    till skogen för att få vinterbete.

  155. Om man tittar på relationen
    till beskattningen-

  156. -fanns det mest vinterbete
    hos skogssamerna.

  157. Jag tror att det var en viktig resurs
    då den användes på flera olika sätt.

  158. Dels vinterbete
    för skogssamernas renar-

  159. -men vi vet ju inte i vilken
    omfattning de hade tamrenar då-

  160. -sedan skulle fjällsamernas renar
    komma ned dit och beta.

  161. Det fanns även vildren som också
    måste ha utnyttjat marken vintertid.

  162. Den var även jaktbyte.

  163. Därför tror jag att mycket vinterbete
    måste ha givit ett högt välstånd.

  164. Men inte heller här
    hittade jag en relation till skatten.

  165. Kanske fanns det så mycket vinterbete
    i varje enskilt land-

  166. -att det kvittade om man hade mycket
    eller väldigt mycket.

  167. I teorin skulle det ha kunnat finnas
    39 000 renar på vinterbetesmarkerna-

  168. -och så många fanns det säkert inte.

  169. Jag har nämnt vildren.

  170. Det fanns ganska mycket vildren
    i Ume lappmark 1671.

  171. Det är intressant vad gäller
    beskrivningen till Geddas karta-

  172. -för där anges hur mycket vildren
    som fanns i varje lappskatteland.

  173. Jag har försökt standardisera
    de mängder som anges-

  174. -och markera det på den här bilden.
    Man kan se att de röda landen...

  175. I landet Mårdberget vid Örträsk,
    och här uppe vid Lomselenäs-

  176. -var vildrenen mycket vanlig
    på 1600-talet.

  177. I större delen av skogslandet
    var den regelbundet förekommande-

  178. -året om eller ibland bara sommartid.

  179. Det nämns att sommartid
    var den helt värdelös som jaktbyte-

  180. -för då var det mycket korm
    och hudarna blev fulla av hål.

  181. Både kött och hud blev förstörda.
    Bara på vintern kunde man jaga dem.

  182. Däremot var vildrenen ovanlig
    i förfjällsregionen-

  183. -och i fjällregionen nämns den inte,
    så den var nog ovanlig där.

  184. Det kan bero på konkurrensen
    med tamrenskötseln på fjället.

  185. Men nere i skogslandet förenade man
    tamrenskötsel med jakt på vildren-

  186. -och förvaltade det
    på ett sätt vi inte känner till.

  187. Den sista resursen jag tittat på
    är fiskevatten.

  188. Geddas karta är utförlig
    med mycket fiskevatten inritade.

  189. De är ofta namngivna och det står
    vilka arter som finns i varje sjö-

  190. -och vilka fiskemetoder
    som användes för att fånga dem.

  191. Och...det var dels notfiske
    och det var dels nätfiske-

  192. -och så fångade man harr och gädda på
    hösten med bloss som lockbete.

  193. När man försöker relatera
    till skatten-

  194. -så har jag räknat ihop... Sett till
    varje lappskattelands fiskevatten-

  195. -så fanns det mellan 3 och 32,
    och genomsnittet var 13.

  196. Om man ser till arealen vatten
    inom varje land-

  197. -så var genomsnittet 36 km².

  198. Det var alltså mycket sjöar och älvar
    inom varje land.

  199. Totalt nämns elva fiskarter
    i lappmarkerna.

  200. Det sägs att samerna åt alla arter
    utom lake, som de inte tyckte om.

  201. I snitt nämns 5,3 fiskarter per land.
    Jag har relaterat till skatten-

  202. -och sett ett samband mellan skatten-

  203. -och dels fiskarter, dels fiskevatten
    och dels längden älvsträcka.

  204. Så om man tolkar skatten
    som ett uttryck för välstånd-

  205. -så verkar god tillgång på fisk
    ha givit hushållen välstånd.

  206. Det kan ha styrt landindelningen.

  207. Inte bara mängden fiskevatten
    utan antalet fiskarter var viktigt.

  208. På den här tiden
    var lekfisket viktigt.

  209. Olika fiskar leker vid olika tider-

  210. -så tillgång till olika arter gav
    tillgång till fisk vid olika tider.

  211. Mina slutsatser av den här studien-

  212. -är att bara fiskeresurserna
    har ett samband med skattesatsen.

  213. Fisket var kanske den viktigaste
    näringen för skogssamerna 1671.

  214. Intressant är att vild- och tamren
    nog fanns i samma områden vintertid.

  215. Dessa resurser måste ha förvaltats
    utan alltför stor konkurrens.

  216. Vi vill gärna veta hur.

  217. Och de måste ha samarbetat om vin-
    terbete då fjällsamerna saknade det-

  218. -och måste ta sig till skogssamerna.
    Det är också något vi vet lite om.

  219. Då tackar jag för mig.

  220. Text: Martin Garat
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samiskt resursutnyttjande på 1600-talet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Gudrun Norstedt forskar om skogens ekologi och skötsel vid SLU i Umeå. Hon berättar om hur samerna levde och använde skogen under 1600-talet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Skogsbruk, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
1600-talet, Samer, Skogsbruk
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samråd mellan skogsbruk och rennäring

Camilla Widmark är forskare på SLU i Umeå vid Institutionen för skogsekonomi. Hon föreläser om att man måste hitta en bra samarbetsmetod mellan skogsindustrin och samerna, eftersom båda parterna är intresserade av att använda skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att anpassa skog till rennäring och naturvård

Många samebyar kämpar för att överleva och finnas kvar i Sverige. Framförallt handlar det om hur skogen ska skötas så att det kan fortsätta gynna samerna. Forskarna Erik Valinger och Torgny Lind har studerat tre samebyar och berättar om sina resultat. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Visioner för skogen

Skogen är en viktig ekonomisk källa för många. Camilla Sandström är lektor på Umeå universitet och statsvetenskapliga institutet. Här berättar hon om hur man ska ta tillvara på skogen så att människan kan bo där. För undersökningar visar att vi faktiskt i framtiden vill ut i skogen och på landet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Aktiv spridning av renlav

Renlav är en av de viktigaste matkällorna för renen under vintertid. När skogen själv producerar renlav är det ett gott tecken. Hans Winsa från statligt ägda skogsbolaget Sveaskog berättar om bolagets visioner för skogen. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Fjorton år med renbruksplaner

Hur beter sig de svenska renarna? Per Sandström är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet och presenterar sin forskning där han har följt renarna och deras betesrutiner. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Vindkraftetablering och rennäring

Anna Skarin är forskare på institutionen för husdjurens utfodring och vård på SLU. Här berättar hon om sina studier i hur renar reagerar i områden där man har byggt vindkraft. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Ekologisk kunskap i det samiska samhället

Berit Inga arbetar vid Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå och är same. Hon berättar här om vad det innebär för samerna att de har blivit erkända av svenska staten och får ett eget sameting. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Kulturarv i nordliga gammelskogar

Erik Sandén är arkeolog på Västerbottens museum i Umeå. Han studerar gamla träd och berättar här om hur mycket man kan få veta om skogen och dess bakgrund när man studerar den. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Samiskt resursutnyttjande på 1600-talet

Gudrun Norstedt forskar om skogens ekologi och skötsel vid SLU i Umeå. Hon berättar om hur samerna levde och använde skogen under 1600-talet. Inspelat den 3 mars 2015. Arrangörer: Umeå universitet, SLU och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att erövra sitt modersmål

Leanne Hinton, professor vid University of California, berättar om hur hon med programmet Språkhjältar försöker hjälpa folk att väcka liv i eller lära sig sitt modersmål efter att det har varit förlorat i en eller flera generationer. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Karukfolket och deras språk

De sista som kunde språket som indianstammen Karuk talade har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt språk. Hur ska man göra? Nancy Steele som tillhör Karukfolket i Kalifornien berättar. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Språkliga förbud

Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka, forskare på Umeå universitet, berättar om svenska lagar och hur det praktiskt ser ut med möjligheten för samer att lära sig sitt modersmål. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Jojk för att lära sig samiska

I sin föreläsning berättar språkläraren Johan Sandberg McGuinne att han vill att alla som lär sig samiska först ska lära sig jojk. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Minoriteter och modersmål

Paneldiskussion om hur minoritetsspråk ska utvecklas och leva vidare. Medverkande: Patricia Fjellgren, Nancy Steele, Johan Sandberg McGuinne, Astri Dankertsen och Leanne Hinton. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Första kvinnliga kosmonauten på rymdstationen

Elena Serova är den första kvinnliga kosmonauten att besöka internationella rymdstationen ISS. Hon berättar om sin senaste halvårslånga rymdexpedition och alla experiment som gjordes där. Elena Serova studerade till exempel hur det mänskliga hjärtat påverkas i viktlöst tillstånd. Hon pratar också om den miljöforskning som kan bedrivas från rymden. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.