Titta

UR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

UR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Om UR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Föreläsningar om utmaningarna som samhället står inför med global uppvärmning, ohälsa och demografiska förändringar. Inspelat den 5 mars 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015 : Svininfluensapandemin, vad lärde vi oss?Dela
  1. I somras var jag i Almedalen-

  2. -och deltog i seminarier som
    anordnades av Narkolepsiföreningen.

  3. Den bildades 2010-

  4. -efter att några barn hade fått den
    neurologiska sjukdomen narkolepsi-

  5. -efter att ha fått Pandemrix
    mot svininfluensan.

  6. Denna skylt talar om hur de försökte
    anpassa sig till vad som hänt-

  7. -och deras undran
    över vem som tar ansvaret.

  8. Påsens medicinförpackningar symbo-
    liserar alla mediciner man behöver.

  9. På andra bilden finns ett citat från
    en intervju med en myndighetsperson.

  10. Den handlar om förberedelsen
    inför pandemin-

  11. -om bakslaget med narkolepsin-

  12. -om solidariteten
    och om den politiska enigheten.

  13. På många sätt gjorde Sverige
    ett bra arbete med pandemin-

  14. -men utsagorna sätter fingret på
    en del av det jag ska tala om i dag.

  15. Men först lite grann
    om influensa och pandemier.

  16. De här känner vi igen
    från historien.

  17. Etnolog som jag är, så lade jag in
    en barnramsa om spanska sjukan.

  18. Influensa kallas ibland
    för en "slippery disease"-

  19. -som ni ser
    av boktiteln längst till höger.

  20. Boken handlar om en epidemi
    av svininfluensa i USA 1976.

  21. Att influensa är hal innebär att den
    är svårgreppbar och svårförutsägbar.

  22. Den har kallats
    "sfinxen" bland smittsamma sjukdomar.

  23. Den återkommer vid säsongsinfluensor
    där vi brukar erbjudas vacciner.

  24. Influensa kan vara både banal och
    livshotande. Den negligeras ibland.

  25. En influensapandemi innebär en
    ny virusvariant med stor spridning.

  26. Några siffror om utfallet
    av svininfluensapandemin först:

  27. I Sverige anmäldes 11 000 labora-
    torieverifierade fall 2009 och 2010.

  28. En tredjedel var under 15 år.

  29. Det var 31 dödsfall. 23 av dem
    tillhörde nån av riskgrupperna.

  30. Två var barn på tre år.

  31. 200 personer per år
    dör i vanlig influensa.

  32. Den svenska intensivvården belastades
    och ECMO-behandling fordrades.

  33. Analyser från Smittskyddsinstitutet,
    som tar med kommande säsong-

  34. -visar att man har undvikit cirka 100
    dödsfall och 215 intensivvårdsfall.

  35. Narkolepsifallen är 200-300.
    Det är svårt med en exakt siffra.

  36. I världen finns det
    en siffra på 18 600 dödsfall-

  37. -men den uppskattas nu till att vara
    tio gånger högre, alltså 186 000.

  38. Det är ändå låga siffror för
    en pandemi, om man jämför med andra.

  39. Vad är det då för lärdomar
    jag vill diskutera i mitt projekt?

  40. Jag vill peka på några områden
    jag tycker kräver reflektion.

  41. Jag är etnolog, inte medicinare.
    Jag är humanist och kulturvetare.

  42. Jag närmar mig frågorna om pandemin
    från en annan utgångspunkt.

  43. Jag har intervjuat
    myndighetspersoner-

  44. -och fokuserat på
    sjukdomens svåraste form-

  45. -genom att intervjua personal vid
    ECMO-enheten på Karolinska sjukhuset.

  46. Jag har talat med föräldrar
    och med ett antal av de sjuka själva.

  47. Jag har intervjuat vaccinologer,
    infektionsläkare och barnläkare.

  48. Jag har läst beredskapsplaner och
    Nationella pandemigruppens protokoll.

  49. Jag har orienterat mig i det
    europeiska och globala sammanhang-

  50. -som utgör pandemiberedskap
    och pandemiplanering.

  51. Jag har också arbetat
    med en etnologisk metod, frågelistor.

  52. De sändes till 200 personer-

  53. -och handlar om influensa, för-
    kylning, vaccinationer och pandemier.

  54. Jag har försökt skaffa mig en
    mångfacetterad bild, en rik bild.

  55. Jag har fått en djup respekt för
    komplexiteten i de här frågorna.

  56. Det är lätt att vara efterklok-

  57. -men jag förstår det tryck som låg på
    myndighetsföreträdare och politiker.

  58. Jag förstår pressen och "damned if
    you do, damned if you don't".

  59. Det första jag vill reflektera över
    rör själva pandemiberedskapen.

  60. När svininfluensan bröt ut var det
    40 år sen vi hade en pandemi sist.

  61. Man var beredd-

  62. -men på en annan typ, kanske
    en fågelinfluensa från Sydostasien.

  63. Här blev det svininfluensa,
    och från en oväntad del av världen.

  64. Pandemin var också annorlunda. Den
    drabbade unga i större utsträckning.

  65. Det var den första pandemi som
    utspelades för våra ögon i realtid-

  66. -med mediabevakning
    och i bloggosfären.

  67. Det var den första pandemi som före-
    gicks av en beredskapsplanering.

  68. Pandemiberedskap
    började diskuteras på 1990-talet-

  69. -och fick ny fart
    kring millennieskiftet.

  70. Det var en tid av ökat medvetande
    om samhällets sårbarhet.

  71. Vi hade datasystemen som skulle
    gå åt pipan vid millennieskiftet.

  72. Vi hade terrorattackerna i USA,
    antraxbreven-

  73. -och rykten om terrorgrupper
    som fått tag på smittkoppsvirus.

  74. Och så tillkom hoten från SARS
    och fågelinfluensan 2002 och 2003.

  75. Socialstyrelsens pandemiplan
    blev klar 2005.

  76. Mer och mer har pandemiberedskapen
    blivit en säkerhetsfråga-

  77. -inte bara i Sverige,
    utan i många länder i västvärlden.

  78. Pandemiberedskap har vuxit till
    ett intrikat nät av olika aktörer-

  79. -i Europa, i EU,
    och globalt med WHO i toppen.

  80. I Sverige bildades den
    Nationella pandemigruppen 2005.

  81. Frågan om nationell vaccinproduktion
    har diskuterats.

  82. Varför producerar vi inte
    våra vaccin själva?

  83. Nästan alla länder förlitar sig på
    läkemedelsbolagens vaccinproduktion.

  84. För Sverige löste sig detta, när det
    gäller den pandemiska influensan-

  85. -med ett garanti- och leveransavtal
    som vi fick 2007 för vaccin.

  86. Avtalet rörde 18 miljoner doser
    för att kunna ges till befolkningen.

  87. GlaxoSmithKline vann eftersom man
    kunde utlova tidigast leverans.

  88. Detta vaccinavtal var
    en viktig del i pandemiberedskapen.

  89. Från och med mars-april 2009-

  90. -kunde vi alla följa förloppet med de
    successiva uppgraderingarna från WHO-

  91. -till fas 6 i juni.

  92. WHO bedömde först influensan
    som medelsvår.

  93. Den första pandemin sen hongkong-
    influensan 1968 var ett faktum.

  94. WHO:s Margaret Chan sa att
    pandemin krävde global solidaritet.

  95. Uppgraderingen av pandemin utlöste
    det avtal som vi hade rörande vaccin.

  96. Rekommendationen om vaccination
    kom från Socialstyrelsen i augusti.

  97. I mitten av oktober
    startade vaccinationerna.

  98. Budskapen var: Skydda dig själv,
    skydda andra och hindra smitta.

  99. Undersökningar visade att de flesta
    var positiva till vaccination-

  100. -men inte de yngre,
    särskilt de yngre männen.

  101. Eftersom de unga kunde drabbas
    hårt, borde täckningen vara hög där.

  102. Man använde sig av sociala medier för
    att locka de unga att vaccinera sig.

  103. Och det var Facebook-kampanjen
    vi ser här.

  104. I intervjuerna
    med myndighetspersonerna-

  105. -anförde man ett solidaritetsargument
    för att locka till vaccination.

  106. Det minns vi också från
    de gemensamma presskonferenserna.

  107. Argumentet var också ett verktyg
    för att nå det tredje målet-

  108. -att hindra smittspridning och uppnå
    vad man kallar flockimmunitet.

  109. Att det var en konsensus om
    massvaccination framhålls ofta-

  110. -att myndigheter var överens-

  111. -och att det var självklart att
    hela befolkningen skulle vaccineras.

  112. I praktiken fattades de här besluten
    av respektive landsting-

  113. -men det är svårt att se
    att nåt landsting skulle ha sagt nej.

  114. Solidaritetsargumentet ses ofta
    som ett rationellt argument-

  115. -även om det är ett emotionellt
    och politiskt argument.

  116. Det skrevs inte ut i pandemiplanen,
    men antogs underförstått.

  117. Det här är citat
    från myndighetspersoner.

  118. "För mig handlar folkhälsa
    om solidaritet."

  119. "Jag tycker att solidaritetstanken
    var ganska logisk."

  120. "Om vi skickade signalen för starkt
    är svårt att veta."

  121. "Smittskydds- och folkhälsoarbetet
    har en stark solidarisk aspekt."

  122. "Mycket av folkhälsoarbetet går ut
    på solidaritet. Det är en klassiker."

  123. Andra ville hellre tala
    om det egna valet.

  124. Det fria valet är det
    som vägleder hälsopolitiken i stort.

  125. Individer ska få information,
    men också kunna välja själva-

  126. -och solidaritetsargumentet ska inte
    användas för att trycka på.

  127. På så sätt blir det
    lite dubbla budskap.

  128. Individerna ska välja, men med hänsyn
    till myndighetsinformationen de får.

  129. "Det är alltid individen som ska
    bestämma och göra sina egna val."

  130. "Vi försöker ta fram så mycket
    underlag att det ska gå att välja"-

  131. -"och då ska man respektera
    det valet."

  132. Narkolepsiföräldrarna ansåg
    att det fria valet var en chimär.

  133. Många menar sig ha utsatts
    för ett socialt tvång.

  134. Man får se det i
    de erfarenheter man har i efterhand.

  135. "Valet finns, men man ska ta mycket
    socialt stryk om man väljer fel"-

  136. -"en stor skopa socialt ovett"-

  137. -"ett stort socialt obehag
    från grannar och myndigheter."

  138. "Där står alla höjdare som bestämmer
    och myndigt talar om för folk"-

  139. -"att de ska vaccinera sig,
    och fan ta den som inte gör det."

  140. Massvaccinationen hade hård medial
    bevakning. Här är några uttryck.

  141. Ni har säkert minnen från det här,
    vare sig ni vaccinerades eller inte.

  142. Jag har rapporter om vaccinpartyn
    med kaffe och tårta i hembygdsgårdar.

  143. Vaccinationsrekommendationen
    fick konsekvenser i vården.

  144. Barn och gravida skulle vaccineras.
    Här fanns det tveksamheter.

  145. En barnläkare berättar om sina våndor
    över en massvaccination av barn.

  146. Den läkaren agerade ganska kraftfullt
    för att få fram mer information-

  147. -men stannade i ett beslut
    att stödja interventionen.

  148. Landstingen var oroliga
    över kostnaderna-

  149. -och i efterhand har det ifrågasatts
    om det var ett rationellt beslut.

  150. Det gäller till exempel sjukdoms-
    bördan. Hur farlig var pandemin?

  151. Sen fanns det kritik från läkarhåll,
    som handlade om vaccinavtalet.

  152. Man menade att det Sverige åstadkom
    var en solidaritet för de rika-

  153. -som lämnade
    de fattiga länderna utanför.

  154. Hade vi en tvingande beredskap?

  155. Vi var väl förberedda, men ändå inte.
    Eller var vi alltför förberedda?

  156. Några forskare har sagt att beredskap
    kan utlösa en byråkratisk reflex-

  157. -eftersom många beslut i praktiken
    är förberedda eller redan gjorda.

  158. Beslutskedjan som fastställts
    inom ramen för EU och WHO-

  159. -gjorde det svårt för ny
    och oväntad kunskap att ta sig in.

  160. De flesta av myndighetspersonerna
    menar att processen var oundviklig.

  161. Man följde uppgraderingen,
    vi hade vårt vaccinavtal-

  162. -det blev ett politiskt tryck
    rörande vaccination-

  163. -och vi hade detaljerade planer
    att följa.

  164. Ändå stod det tidigt klart
    att pandemin skulle bli mild-

  165. -men med risk att en del yngre
    individer kunde drabbas hårdare.

  166. I november beslutades att barn kunde
    vaccineras från 6 månaders ålder.

  167. Just då var det en toppnotering
    av antalet insjuknade i Sverige.

  168. I efterhand finns det kritik. Bland
    annat handlar den om tester på barn.

  169. Att testa barn är känsligt
    och görs inte i såna här sammanhang.

  170. I det här fallet hade tester gjorts
    på 300 barn med prepandemiskt vaccin.

  171. Enligt vaccinexperter hade det
    behövts tester på 10 000-15 000 barn-

  172. -för att få fram ett narkolepsifall.
    Sammanhanget hade ändå varit oklart.

  173. Narkolepsi var en oväntad biverkning.

  174. Men man noterade en ökad andel feber,
    alltså en immunologisk reaktion.

  175. Några länder
    valde att inte ge barn vaccin-

  176. -på grund av de rapporterna
    om feber eller annat.

  177. Vad hade behövts för att
    Sverige skulle ändra beslutet?

  178. Kunde man över huvud taget
    ha ändrat sig under tiden?

  179. Hur hade vi reagerat? Sverige hade
    ett högt förtroende för myndigheter.

  180. Hade det skadats eller stärkts om man
    ändrat sig under pandemins gång?

  181. I pandemiplanen nämns flexibilitet,
    men inget om hur det ska gå till.

  182. De som fått narkolepsi är ute på en
    lång resa för att hantera sjukdomen.

  183. De är både subjekt och objekt
    för kunskapen om narkolepsi.

  184. Det handlar om sömnattacker,
    kataplexier och hallucinationer.

  185. Du utforskar sina kroppsliga
    reaktioner och möjliga behandlingar.

  186. Samtidigt är de
    objekt för forskningen.

  187. Flera har blivit expertpatienter.
    Familjerna har blivit expertfamiljer.

  188. Det är en ovanlig sjukdom
    och behandlingsalternativen är olika.

  189. Biverkningarna ska vägas
    mot fördelarna i varje enskilt fall.

  190. I sommar är det fem år sen
    de första barnen började söka läkare.

  191. Fortfarande får Narkolepsiföreningen
    en till två nya medlemmar per vecka.

  192. Läkemedelsverket arbetar
    med sambandsprövningar.

  193. Det är den största läkemedelsskadan
    sen Neurosedynkatastrofen.

  194. Fortfarande är
    inte ersättningsfrågorna lösta.

  195. I höstas, fem år efteråt-

  196. -kom regeringens förslag
    till ekonomisk kompensation.

  197. Där sätts ett tak för kompensation
    oavsett verkningar.

  198. Individerna ska agera
    mot tre olika instanser:

  199. Kammarkollegiet, läkemedels-
    försäkringen och Försäkringskassan.

  200. Det är ett krångligt förfarande
    där bevisbördan läggs på individen.

  201. Om vi behöver
    en liknande insats i framtiden-

  202. -en massvaccination till exempel, hur
    kommer då narkolepsierfarenheten in?

  203. Kommer tilliten att räcka till? Kan
    solidaritet användas som argument?

  204. Många narkolepsiföräldrar anser inte
    att solidariteten omfattat dem.

  205. Bundet till detta är ansvarsfrågorna.

  206. Att detta inte är löst ännu
    borgar inte för fortsatt tillit.

  207. I pandemiplanen från 2013, som har
    vissa justeringar efter erfarenheter-

  208. -är inte narkolepsierfarenheten
    nämnd över huvud taget.

  209. Danmark och Finland har dock
    tagit med den i sina planer.

  210. Kompetensen bör breddas inom pandemi-
    beredskap och pandemihantering.

  211. Vi behöver veta mer om hur man
    tolkar sjukdomserfarenheter-

  212. -och om hur man skapar
    en bas för värderingar och kunskaper.

  213. Vad är människor rädda för? Vad ingår
    i tillstånd av hälsa och sjukdom?

  214. När har man behov av att myndigheter
    griper in? Hur tänker man om smitta?

  215. Var sitter den? Vem bär den?
    Hur färdas den? Hur skyddar man sig?

  216. Mina intervjuer visar att man blir
    förvirrad av de här båda budskapen.

  217. Det är solidaritetskravet och kravet
    på ett autonomt eget beslutsfattande.

  218. Man väger också de risker som nämns
    mot egna erfarenheter av influensa.

  219. I ljuset av de framträder
    mediernas rapporter som överdrivna.

  220. Och läkemedelsbolagen framstår
    som vinstjagande.

  221. Myndighetsrekommendationer vägs
    mot vad vänner och släkt gör-

  222. -och vad arbetskamrater
    och sjukvårdspersonal anser.

  223. På University of Google hamnar man
    ofta på antivaccinationssidor.

  224. Man vinner inget på
    att förlöjliga det här-

  225. -utan måste förstå vaccinmotståndet
    för att inte få ett skyttegravskrig.

  226. Jag har svårt
    för antivaccinationssidorna-

  227. -eftersom jag i grunden
    är för vaccination.

  228. Men vi behöver förstå dem.

  229. Vi behöver veta mer om
    hur andra länder tacklar problemen.

  230. Varför resonerade vissa länder annor-
    lunda kring riskgrupper och åtgärder?

  231. Polen köpte inget vaccin.

  232. Schweiz och Tyskland
    ville inte vaccinera barn.

  233. Varför vaccinerade Danmark
    bara riskgrupper?

  234. Finns det nåt
    i våra myndighetskulturer-

  235. -som vi behöver diskutera
    inför nästa gång?

  236. Vi behöver fora där folk, politiker
    och forskare kan diskutera lugnt.

  237. Dialogiska resonemang där vi erkänner
    både vad vi vet och vad vi inte vet.

  238. Ibland är det viktigt
    att kommunicera osäkerhet också.

  239. Här ska människor
    med olika bakgrund och kunskap delta.

  240. I en kris kan det vara för sent. Det
    bör förberedas på ett bättre sätt.

  241. Tack.

  242. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Svininfluensapandemin, vad lärde vi oss?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Massvaccinationen var till för att hindra spridningen av pandemin. Biverkningen med narkolepsi är en av flera lärdomar som samhället måste ta itu med. Det säger Britta Lundgren, professor i etnologi vid Umeå universitet. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Fysisk ohälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Folkhälsa, Friskvård, Infektionssjukdomar, Influensa, Medicin, Preventiv medicin, Samhällsmedicin, Socialmedicin, Vaccination
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Skogen som integrationsarena

Skogen behöver skötas och pysslas om, men det saknas resurser. Forskaren Ann Dolling har tittat på detta och hon menar att flyktingar som kommer från Syrien skulle kunna göra stor nytta om de bara fick chansen. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Klimatförändringarnas effekter på Östersjön

Hur mår Östersjön? Agneta Andersson, professor i pelagial ekologi vid Umeå universitet, ger en bild av hur det ser ut i Sveriges viktigaste hav och berättar varför det är så viktigt att ekosystemet fungerar. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Erfarenheter av skogsbranden i Västmanland

Vilka rutiner finns det när det bryter ut en stor skogsbrand? Anders Granström forskar i brandekologi på SLU. Här berättar han om släckningsarbetet och hur skogen påverkades av branden. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Varför ska vi skydda ungskogen?

Lena Gustafsson, professor i naturvårdsbiologi vid SLU, menar att vi är bra på att skydda den gamla skogen men att den unga skogen är minst lika viktig för att det ska bli bra i framtiden. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Rehabilitering och skogsproduktion

Vad betyder skogen för människan? Ann Dolling och Eva-Maria Nordström, forskare i skog och hälsa respektive skoglig planering, berättar om hur vistelse i skogen kan öka livsglädjen. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Den åldrande befolkningen

När befolkningen åldras riskerar omsorg och försörjning att bli en tung börda främst i vissa grupper, säger Gunnar Malmberg som är professor i kulturgeografi vid Umeå universitet. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Hur påverkar klimatförändringar vår hälsa

Joacim Rocklöv forskar i epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet. Här berättar han om sin senaste forskning och om hur han arbetar tillsammans med andra forskare runt om i världen. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Svininfluensapandemin, vad lärde vi oss?

Massvaccinationen var till för att hindra spridningen av pandemin. Biverkningen med narkolepsi är en av flera lärdomar som samhället måste ta itu med. Det säger Britta Lundgren, professor i etnologi vid Umeå universitet. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Att ge av sin kropp

Kristin Zeiler är biträdande professor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon har under flera år studerat sambandet mellan etik och kroppsligt givande. När det gäller njurdonation känner ofta givare och mottagare varandra väl medan parterna i samband med äggdonation oftast blir rekommenderade att välja en anonym donator. Här vill Kristin Zeiler få oss att fundera över de rekommendationer vi får i samband med donation. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

G-punkten - finns den?

För en del är den en gynekologisk myt, andra ser dess existens som bevisad. Rönen kring g-punkten delar både forskarvärlden och kvinnor i allmänhet. Ännu idag kommer nya teser fram.

Fråga oss