Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Vi bara lyderDela
  1. Man ska lära sig att konkurrera
    emotionellt, tyckte han.

  2. Han tyckte att det var för mycket
    fokus på kvalifikationer.

  3. Arbetsgivare bryr sig inte om det.
    De vill ha nån som är på hugget.

  4. Det är så staten i dag
    uppfostrar de arbetslösa.

  5. -Välkommen, Roland Paulsen.
    -Tack.

  6. Du har skrivit boken: "Vi bara lyder.
    En berättelse om Arbetsförmedlingen."

  7. Du var ju själv arbetslös
    i fyra månader.

  8. Och du blev rätt irriterad.
    Vad var det som hände?

  9. Jag hade ett väntande jobb,
    när jag hade doktorerat.

  10. Men glappet var fyra månader.
    Jag gick till Arbetsförmedlingen-

  11. -och trodde att jag skulle
    få en snäll behandling som doktor.

  12. Men jag skulle gå till Jobbforum på
    Arbetsförmedlingen en gång i månaden.

  13. Meningen med det var bara att få
    information om vilka jobb som fanns.

  14. Jag förstod inte varför, det förstod
    nog inte arbetsförmedlaren heller.

  15. Men det handlade om aktivering.

  16. Jämfört med vad långtidsarbetslösa
    råkar ut för, är det ingenting.

  17. Men det var tillräckligt
    för att såra-

  18. -ett så lättkränkt ego som mitt.

  19. -Du hade precis doktorerat.
    -Precis. Jag tänkte: "Hallå!"

  20. Men jag blev framförallt fundersam
    över hur det där var för honom.

  21. Att dagarna i ända
    verkställa beslut och åtgärder-

  22. -som han inte själv trodde på.
    Det är bokens huvudfråga.

  23. -Du gick väl dit för att få A-kassa?
    -Javisst.

  24. Den finns ju för att skapa
    rörlighet på arbetsmarknaden.

  25. Men Arbetsförmedlingen sysslar inte
    med att underlätta den processen.

  26. Utan de har det här med
    aktivering inbyggt, vem du än är.

  27. Då fick jag ändå den snälla
    behandlingen. Andra får mer pålagor.

  28. Var det det som resulterade
    i den här boken, "Vi bara lyder"?

  29. -Kan man säga så?
    -Ja, det var ett personligt intresse.

  30. Ett personligt intresse finns nog
    i alla forskningsprojekt.

  31. Men Arbetsförmedlingen är ju också en
    så otroligt intressant organisation-

  32. -som har genomgått en snabb
    förvandling på några få decennier.

  33. Man har ju gått från att vara
    en tjänst för de arbetslösa-

  34. -till att vara ett kontrollorgan
    för arbetslöshet.

  35. Men jag är imponerad, för
    Arbetsförmedlingen får mycket kritik.

  36. Så hur lyckades du få tillträde till-

  37. -att träffa alla arbetsförmedlare,
    som vågade vara så öppna?

  38. -Vad var det du gjorde?
    -Ja, det är en bra fråga.

  39. Jag tror att de själva...
    Och det är en av bokens huvudteser.

  40. De själva är väldigt
    medvetna om problemen.

  41. Arbetsförmedlingen är
    vår minst populära myndighet.

  42. I jämförelse är Försäkringskassan och
    Migrationsverket klassens stjärnor.

  43. En sak jag försöker visa i boken är-

  44. -att vi tycker att det är fel att så
    stora resurser läggs på kontroll.

  45. Men det få känner till är, att även
    många arbetsförmedlare tycker det.

  46. Då kommer vi till frågan
    som har med lydnad att göra.

  47. Hur är det att upprätthålla
    ett system som man är kritisk emot?

  48. Alla jag intervjuade var kritiska
    mot den här utvecklingen.

  49. Att både ha den reflexiva kritiken-

  50. -och att i praktiken vara
    så aktiv i att upprätthålla allt.

  51. Du var forskare i första hand.

  52. Visste de att det skulle bli
    en storsäljande bok?

  53. Jag visste inte heller det, men jag
    var öppen med vad jag ville göra.

  54. Att det handlade om hur man
    implementerar nya direktiv-

  55. -och om glädjämnen och utmaningar
    man ser i organisationen.

  56. Jag har verkligen varit
    öppen med vad jag har velat.

  57. Vi måste ta lite siffror,
    för de är faktiskt hårresande.

  58. Vi lägger ner 72 miljarder kronor
    på Arbetsförmedlingen.

  59. Det finns 13 500 arbetsförmedlare,
    om jag minns rätt.

  60. Och det finns ungefär
    400 000 arbetslösa.

  61. Hur ska de lyckas med det projektet
    och vad gör de med alla pengarna?

  62. Det är ju frågan som jag
    hela tiden återkommer till.

  63. Arbetsförmedlingen
    under 50- och 60-talen-

  64. -var framförallt en verksamhet
    där man sysslade med annonsering.

  65. Du som arbetslös gick dit och fick
    veta vilka jobb man kunde söka.

  66. I dag finns också annonser på en
    webbsida som heter Platsbanken.

  67. Det är kanske fem personer
    som arbetar med den.

  68. Men de är som sagt 13 000 anställda,
    så vad gör de?

  69. Och den andra siffran du nämnde,
    400 000 arbetslösa-

  70. -ska ställas mot antalet arbeten
    på Platsbanken, cirka 40 000.

  71. -Då inser man ju...
    -Men siffrorna varierar väl.

  72. När jag tittade var det 60 000
    ena dagen och 80 000 andra dagen.

  73. Ja, de varierar
    och det finns ett mörkertal också.

  74. Många tjänster blir inte
    utlysta på Platsbanken.

  75. Så om vi är generösa kan vi säga
    att det finns 150 000 jobb.

  76. Men det finns fortfarande
    400 000 arbetslösa.

  77. Så den ekvationen går inte ihop. Där
    kommer Arbetsförmedlingen in i dag.

  78. Dess nya funktion är att hantera
    de här cirka 250 000-

  79. -som aldrig kommer in
    på arbetsmarknaden.

  80. Så man har utvecklat ett gigantiskt
    åtgärdssystem med många åtgärder.

  81. Om man tittar på
    all subventionerad arbetskraft-

  82. -som Arbetsförmedlingen ger arbets-
    givare så är den värd 21 miljarder.

  83. Det är ett enormt belopp.

  84. Ni journalister diskuterar ju
    presstödet, som är en halv miljard.

  85. Så att hantera arbetslöshet i dag
    är en väldigt dyr affär.

  86. Med kontrollen blir det ännu dyrare.

  87. Deras uppgift att förmedla jobben
    är gigantisk.

  88. Man kan undra,
    varför inte bara betala ut A-kassan?

  89. Det har ju alltid
    hetat Arbetsförmedlingen.

  90. Varför inte återgå
    till arbetsförmedling?

  91. Du skriver ju
    att de sysslar med nåt helt annat.

  92. Nej, Arbetsförmedlingen har inte ett
    namn som speglar dess verksamhet.

  93. Och...det är en bra fråga varför man
    inte bara delar ut A-kassa som förut.

  94. Vi har haft arbetslinjen länge.

  95. Den har byggt på att om du
    får försörjning från staten-

  96. -så ska du inte få mer än vad det
    sämsta jobbet på marknaden ger.

  97. Men på 90-talet kom
    det man kallar "workfare".

  98. Alltså en övergång
    från "welfare" till "workfare".

  99. Då börjar man kräva
    en motprestation av de arbetslösa-

  100. -för att få den här försörjningen
    som de tidigare varit garanterade.

  101. Du ska göra nåt för pengarna du får
    och inte bara lata dig?

  102. Ja. Som Sven-Otto Littorin
    säger i min bok...

  103. -Det viktiga är inte...
    -Den f.d. arbetsmarknadsministern.

  104. Ja, det var han som sjösatte Fas 3.

  105. Det viktiga med t.ex. Fas 3-

  106. -är inte att du ger tillbaka
    till samhället för att få det här.

  107. Det sysslar man ju
    bevisligen inte med i Fas 3.

  108. Man föser mest in människor i rum
    där de deltar i dagisverksamheter.

  109. Utan det viktiga är ansträngningen
    i sig, att du gör nåt bara för att.

  110. Jag tror att det beror på att
    arbetslöshet inte får bli bekvämt.

  111. Det har inte med de arbetslösa
    att göra, utan med oss som arbetar.

  112. Om vi ska vara vilja gå till ett jobb
    som de flesta inte ser nån mening i-

  113. -så får det inte bli alltför bekvämt
    att vara arbetslös i dag.

  114. På så vis har Fas 3 och andra
    åtgärder varit väldigt lyckade.

  115. Ingen av oss vill ju hamna där.
    Vi vet vilket helvete det är.

  116. Jag fastnade för en aktivitet
    som du gick på.

  117. Det hette "I love work" och var
    ett slags coachningskurser.

  118. Du valde temat att bygga sitt
    personliga varumärke. Hur var det?

  119. Den ingår i jobb- och utvecklings-
    garantin som alliansen införde.

  120. Den är uppdelad i tre Faser.
    Man talar mycket om Fas 3.

  121. Men den andra Fasen är coachingfasen
    där du ska lära dig skriva ett CV-

  122. -men också lära dig
    hur man beter sig under intervjuer.

  123. Och där fick vi lära oss hur man ska
    bygga upp sitt personliga varumärke.

  124. Det handlade om hur man ska vädja
    till vänster eller höger hjärnhalva.

  125. Man ska lära sig att konkurrera
    emotionellt, tyckte han.

  126. Han tyckte att fokus låg för mycket
    på kunskap och kvalifikationer.

  127. Arbetsgivare struntar i det. Man ska
    vara på hugget och visa entusiasm.

  128. Så uppfostrar alltså staten
    de arbetslösa i dag.

  129. -Vad tänkte du när du hörde det där?
    -Jag hade ju läst om det tidigare.

  130. Men jag blev ändå förvånad över
    att det var så groteskt.

  131. Jag trodde inte att det var
    så "in your face".

  132. Boken heter "Vi bara lyder".

  133. Och det var en arbetsförmedlare
    som gav dig titeln. Berätta.

  134. Ja, det var första dagen jag kom dit
    och jag sa-

  135. -att jag ville se på hur ni hanterar
    nya beslut, hur jobbet är.

  136. Då sa en arbetsförmedlare:
    "Det är enkelt. Vi bara lyder."

  137. -Då var den studien färdig...
    -Men du fortsatte.

  138. Ja, för det här med att lyda
    är ju inte så "bara".

  139. Jag ville se det så,
    annars skulle det inte bli en bok.

  140. Jag ville undersöka
    hur de motiverade sin lydnad.

  141. Men man förstår inte varför de lyder.
    I din bok framkommer det ju tydligt-

  142. -att de inser själva att mycket
    av vad de gör är ganska meningslöst.

  143. Hur orkar de lyda?
    Kan du förklara det?

  144. Ja, jag tror att det finns
    olika strategier.

  145. Om man ser på lydnadsforskningen
    som kom efter andra världskriget-

  146. -så föddes idén då
    om den hjärntvättade byråkraten-

  147. -som är en ja-sägare och gör
    som hon eller han blir tillsagd.

  148. Jag tror inte att det är så vi
    generellt lyder i dagens samhälle.

  149. Vi är mycket mer reflexiva.
    Vi förstår problemet.

  150. Vi kan vara väldigt kritiska mot det
    som vi ändå underordnar oss.

  151. Vissa gör det i ren förtvivlan.

  152. Men det jag tror att vi framför allt
    ägnar oss åt i dag, är cynism.

  153. Vi tänker: "Det är som det är.
    Vi kan inget göra åt det här."

  154. "Om inte jag gör jobbet,
    så lär nån annan göra det."

  155. Det vi gör då,
    är att friköpa oss själva.

  156. Vi kan tänka: "Jag har genomskådat
    systemet, så jag ingår inte i det."

  157. Så vi frikopplar tanke från handling.

  158. Och där skulle vi kanske önska
    att vi bortsåg lite från tanken.

  159. Det är inte relevant vad vi tänker,
    handlingen borde vara viktigare.

  160. De arbetslösa är ju förlorare,
    men det finns vinnare i systemet.

  161. Det är ju arbetsgivarna.
    På vilket sätt är de vinnare?

  162. Det som händer när vi får åtgärder
    som är så pass bestraffande...

  163. Arbetslinjens motto är
    att det ska löna sig att arbeta.

  164. Men det betyder också att det ska
    straffa sig att vara arbetslös.

  165. Och när straffet blir så tungt
    som det ändå är i dag-

  166. -så uppstår rädsla hos oss som har
    jobb för att bli arbetslösa.

  167. Det här skapar ju
    en disciplin i hela samhället.

  168. Vi blir rädda för
    att mista anställningen.

  169. På en alltmer prekär arbetsmarknad
    är den rädslan väldigt viktig.

  170. Så det gagnar
    i allra högsta grad arbetsgivare.

  171. -Och arbetsgivare får rejält betalt.
    -Ja. Det är gratis arbetskraft.

  172. Och Fas 3 är inte bara
    gratis arbetskraft-

  173. -utan det är också 5 000 kr/månad för
    att du tar emot gratis arbetskraft.

  174. Hur ska vi då bete oss, för
    att kunna behålla ett hyfsat jobb-

  175. -under ett helt arbetsliv?

  176. Under ett helt arbetsliv...

  177. Ja, det är ju svårt i dag.

  178. Tillfälliga anställningar finns både
    inom journalism och vetenskap.

  179. Det sprider sig. Det s.k. prekariatet
    blir större och större.

  180. Jag tror att det och de här problemen
    inom Arbetsförmedlingen-

  181. -är symptom på
    ett större samhällsproblem.

  182. Vi gör oss ju allt mindre beroende av
    arbete för att klara försörjningen.

  183. Teknologins landvinningar gör att vi
    rationaliserar bort arbetskraft.

  184. Och då måste man, ifall arbetstiden
    är konstant, skapa nya jobb.

  185. Det anstränger sig politiker
    från alla håll för.

  186. Det projektet verkar inte lyckat.
    Arbetslösheten stiger ju mer och mer.

  187. Så jag tror att man måste börja där.
    Där finns också en otrolig potential.

  188. Det är ju fantastiskt att vi har
    gjort oss mindre beroende av arbete.

  189. Vi skulle kunna vara mera lediga,
    men vi tar inte ut den potentialen.

  190. Du ger ju arbetsförmedlarens
    perspektiv i boken.

  191. Och en av dem, Leif, blir man riktigt
    deprimerad av att läsa om. Han säger:

  192. "Man kan uppleva sig straffad för
    att man har gjort ett bra jobb."

  193. -Det låter förfärligt.
    -Leif är väldigt uppriktig.

  194. Det han talar om där är
    New Public Management.

  195. Arbetsförmedlingen styrs ju
    av olika kvotmål.

  196. Man ska få in ett visst antal
    arbetslösa i olika åtgärder.

  197. Det som kan hända då är,
    att om man lyckas för bra ett år-

  198. -så höjs kvotmålen automatiskt
    för nästa år.

  199. Det som hände i Västertälje var, att
    de fick ett kvotmål för nyanlända-

  200. -som var högre än antalet inskrivna.

  201. Så det var matematiskt omöjligt att
    få det man månar om, gröna siffror.

  202. Hur ska politikerna göra? Kan de lika
    gärna lägga ner Arbetsförmedlingen?

  203. Nej. De borde vara mer uppriktiga
    när de talar om nya åtgärder-

  204. -som t.ex.
    Socialdemokraternas extratjänster.

  205. De borde uppriktigt säga-

  206. -att de vill sätta dit arbetslösa så
    att de inte ska få det för bekvämt.

  207. Om de inte säger det, utan menar
    att det här gagnar de arbetslösa-

  208. -så borde åtgärderna vara frivilliga
    men man ska få behålla ersättningen.

  209. -Tack, Roland Paulsen.
    -Tack.

  210. När arbetförmedlarna
    började berätta om-

  211. -hur kritiska de var
    mot utvecklingen.

  212. "The Post Office"
    av Charles Bukowski.

  213. Det var en riktig inblick i hur
    lönearbetet bryter ner oss människor.

  214. Rått framställt
    på ett humoristiskt vis.

  215. Folk som springer triathlon
    och sen Vasaloppet och allt det där-

  216. -för där finns det
    en hätsk arbetsmoral-

  217. -som kryper in i fritiden och får oss
    att prestera ännu mer även där.

  218. Textning: Maria Kott
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Vi bara lyder

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

På Arbetsförmedlingen sker utsortering och rangordning på tvivelaktiga grunder. Det menar Roland Paulsen, doktor i sociologi. I sin bok "Vi bara lyder" granskar han Arbetsförmedlingen och hela idén om lönearbetets nödvändighet. Intervjuare: Anita Kratz.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Arbete, Arbetsförmedling , Arbetsmarknad, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Politikerspråk

Politiken har sitt eget språk och sin egen retorik. Men varför är det så många som har svårt att hänga med i det som politiker säger? Är det inte de folkvaldas skyldighet att uttrycka sig både i tal och skrift så att medborgarna förstår? Sveriges yngsta minister någonsin, gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic, svarar. Vi följer med till ett möte med lokalpolitiker i Angered och försöker hänga med i vad som sägs. Marcus Oscarsson, politisk kommentator på TV4, berättar hur han lyckas förklara de mest komplicerade politiska händelserna så att folk faktiskt förstår. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.