Titta

UR Samtiden - Idrott och mångfald

UR Samtiden - Idrott och mångfald

Om UR Samtiden - Idrott och mångfald

Föreläsningar och samtal från konferensen Idrott och mångfald. Konferensen hölls den 11:e och 12:e februari 2015 i Karlstads universitet. Arrangör: Karlstads universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Idrott och mångfald : Rörelse är en underskattad medicinDela
  1. Det är härligt att vara här!

  2. Jag brinner för mitt ämne
    som handlar om hjärnan under rörelse.

  3. Ni ska få vara lite aktiva.
    Är det okej?

  4. Eftersom jag är lärare
    så ber jag er att ställa er upp.

  5. Härligt med bänkar som måste öppnas.
    Det ska ni få göra ett par gånger.

  6. God morgon.

  7. Varsågoda och sitt.

  8. Rörelse har jag alltid haft behov av.

  9. Enligt mina föräldrar
    var jag rörlig som liten.

  10. De satte mig i olika aktiviteter,
    vilket jag tyckte var kul.

  11. Jag tänkte bli sjukgymnast,
    för medicin verkade spännande.

  12. Jag praktiserade på sjukhus-

  13. -men det verkade viktigt att vara
    vältränad innan man blev sjuk.

  14. "Jag ska nog jobba med friskvård."
    På den tiden fanns inga utbildningar.

  15. Jag pratar om sent 70-tal
    och tidigt 80-tal. Var ni födda då?

  16. Jag studerade till idrottslärare
    på GIH i Stockholm.

  17. Jättekul!
    Där fick jag hoppa och springa-

  18. -och läsa om kroppen,
    hjärnan och pedagogik.

  19. Jag praktiserade
    på låg- och mellanstadiet.

  20. Vad barn låter!
    De springer och rör sig.

  21. De står inte på led som vuxna,
    utan hoppar och springer.

  22. "Vem vill bli lärare?" tänkte jag.
    "Vad är detta?"

  23. Då kom jag på
    att jag skulle bli volleybollproffs.

  24. Det fanns inte många jobb.

  25. Jag såg att andra
    kunde åka i väg på stipendier.

  26. Jag fick stipendium och fick spela
    volleyboll vid ett universitet i USA.

  27. Fantastiskt! Jag kände mig som
    ett proffs. Jag fick nya knäskydd.

  28. Efter träningen tvättade de
    mina träningskläder åt mig.

  29. "Yes! Det är så här de har det.
    Nu är jag ett proffs."

  30. Jag hade inte fattat
    att man var tvungen att plugga också.

  31. Men det var man,
    annars fick man inga pengar.

  32. Jag läste om barns utveckling,
    motorik och psykologi.

  33. Det fanns mycket spännande att läsa.
    Pengarna räckte inte-

  34. -så jag tog ett jobb på ett dagis
    i närheten av universitetet.

  35. Jag kom dit
    som nyutexaminerad idrottslärare.

  36. "Hur kommer det sig att ni
    kör barnen med bil till dagis?"

  37. De kom där med sina väskor.
    I väskan låg en "lunch box".

  38. Inuti låg en fluffig vit fralla
    med "peanut butter" och "jelly"-

  39. -och så en vit fralla till ovanpå.
    Jämte låg en snickers och Coca-Cola.

  40. Jag tänkte:
    "De här barnen behöver mig."

  41. "Hela landet behöver mig",
    tänkte jag ibland.

  42. Jag frågade:
    "De har väl i alla fall idrott?"

  43. "PE" kallas det.

  44. "Ja, tio minuter per dag
    får de springa här utanför skolan."

  45. I en inhägnad gård med höga staket,
    så att de inte blir kidnappade.

  46. Jag tänkte: "Det står i boken att man
    ska hoppa, kasta och springa."

  47. "De här barnen ser inte likadana ut."

  48. Jag sade till professorn:
    "Barnen rör sig inte som de i boken."

  49. "Kan vi testa dem?"
    "Ja", sade han.

  50. Jag undervisar i psykologi också, så
    vi kollar inte bara deras motorik"-

  51. -"utan även hur det är ställt med
    självförtroendet."

  52. Jag gick tillbaka till dagiset.

  53. Vi testade deras motorik och frågade
    vad de tyckte om sig själva.

  54. En del hade bra motorik och rörde sig
    som de skulle vid den åldern.

  55. "Vad tycker du om dig själv?"
    "I love myself" sade de.

  56. Det fanns några med sämre motorik.

  57. Vi kallade dem "spider kids".
    Åtta armar och ben...

  58. När man ställde frågor till dem
    svarade de: "Vad sade du?"

  59. Jag försöker hålla balansen. Det är
    svårt att lyssna och titta samtidigt.

  60. Vi samlade ihop data.

  61. Jag insåg att det är skitsvårt
    att stå så här på två ben.

  62. Det krävs mycket balans.

  63. Hjärnan jobbar för fullt med
    att hindra kroppen från att trilla.

  64. Jag har tio procent att tänka med.

  65. Såvida jag inte är en "spider kid";
    då kan jag fokusera ännu mindre.

  66. Jag gjorde en massa annat i livet.

  67. Jag har undervisat länge på Bosön.

  68. Där testar jag mina idéer
    om rörelse under lektionstid.

  69. Ibland går jag kurser i USA.

  70. För fem år sedan återvände jag
    till mitt gamla universitet.

  71. Jag knackade på hos dr Vlahov.

  72. Han var mer gråhårig
    och något kraftigare efter 20 år.

  73. "Kommer du ihåg
    studien vi gjorde på barnen?"

  74. "Ja, jag har den här", sade han.

  75. "Hur ofta städar du ditt skrivbord?"

  76. "Jag skickade ut mina studenter
    till olika skolor."

  77. Då upptäckte jag
    att jag kände igen namnen.

  78. 3-6-åringarna hade ju vuxit upp
    och börjat skolan.

  79. Han hade samlat info under arton år.
    "Longitudinal study" - det är coolt!

  80. "Vad ser du?" frågade jag.
    "Det finns tydliga samband."

  81. "Berätta!"

  82. "De som hade sämst motorik
    har sämst hälsa 20 år senare."

  83. "De har sämst hälsa
    i alla avseenden."

  84. "Varför? undrade jag.
    Det hade han inte studerat.

  85. Men en hypotes är att om man inte
    bemästrar motoriken när man är liten-

  86. -väljer man inte aktiviteter
    som är bra för hälsan.

  87. Då gör man saker man är bättre på.
    Man kanske sitter framför datorn.

  88. De såg också att de inte har
    samma sociala kompetens.

  89. De träffar inte lika många kompisar.

  90. Det har gnagt lite i mig.
    Jag återkommer till det sen.

  91. Man kan säga att mitt undersöknings-
    område har blivit större.

  92. Jag kallar det rörelseträning och
    postural kontroll - hållningsträning.

  93. Plötsligt blev det multidisciplinärt.
    Jag är egentligen pedagog-

  94. -men som pedagog är det bra att kunna
    fysiologi, psykologi och medicin.

  95. Ni får hänga med lite kors och tvärs.
    Är ni med på det?

  96. Ibland blir man intresserad av sådant
    som gäller en själv.

  97. Jag har ju svårt att sitta still.
    Är det någon mer som har det?

  98. Därför ska ni få stå upp igen.
    Varsågoda!

  99. I första klass hette min lärare Ulla.
    Vi fick plocka äpplen.

  100. Varsågoda och plocka.

  101. Då tyckte jag att det var larvigt.
    Nu tänker jag att Ulla var ett geni.

  102. Plocka lite extra och sträck ut.

  103. Då sträcker ni den breda ryggmuskeln.

  104. Den hjälper oss
    att åka skidor och klättra.

  105. Klättar ni varje dag?

  106. Inte jag heller.

  107. Muskler som inte används
    blir kortare och förtvinar.

  108. Ibland åker de hit.

  109. Jag tränar qigong och tai-chi
    för en kinesisk farbror.

  110. Vi gör liknande rörelser.
    Han drar så här.

  111. Han säger:
    "Här finns energi och meridianer."

  112. "Varför gör vi det här?" frågar jag.
    "Man blir glad", säger han.

  113. Man kanske ska killa...
    Jag gör som han säger.

  114. Jag tänker så här...
    Nu kan ni få vila armarna.

  115. När man stressar,
    så spänner man musklerna.

  116. Man spänner bland annat den där,
    för att skydda sig.

  117. Man kan slåss eller skydda sig
    när den är spänd.

  118. Hjärnan vet inte vad som gäller.

  119. Om den muskeln är tajt, kan hjärnan
    säga: "Det är någon fara här."

  120. "Varför går hon
    annars runt och spänner musklerna?"

  121. Om man är ledsen eller arg
    så kan man alltid plocka äpplen.

  122. Kör lite till, så vet jag
    att ni lugnar ner er.

  123. "Yes!" Passa på att vifta lite på...

  124. Tänk att ni dansar till
    "Let's twist again".

  125. Det är svårt att vara förbannad
    när man twistar.

  126. Börjar ni bli irriterade
    så är det bara att shejka loss.

  127. Nu har vi skakat loss lite.
    Varsågoda och sitt.

  128. Ja...

  129. När jag undervisade tänkte jag
    att det säkert finns fler som jag.

  130. Jag gjorde aktiviteter i klassrummet,
    vilket gav effekt.

  131. Det är lättare att koncentrera sig
    när man har varit aktiv.

  132. När vi rör kroppen
    syresätts och aktiveras hjärnan.

  133. I dag har man kommit fram till
    att det är farligt att sitta still.

  134. Det rekommenderas vitt och brett
    att vi ska vara mer aktiva.

  135. Barn är så himla intelligenta.

  136. När det blir svårt att tänka
    börjar de vrida på sig.

  137. Då kan det hända att vi vuxna säger:
    "Sitt still!"

  138. Det kan vi sluta med.
    "Rör på dig!" kan vi säga.

  139. Får de inte göra något
    frågar de om de får gå på toa.

  140. Det är ett sätt att få aktivera sig.
    Det är så himla smart.

  141. Fortsätt med det! Det är jobbigt
    och farligt att sitta still.

  142. Det finns en uppsjö vetenskapliga
    studier som bekräftar det.

  143. Är det någon här som har hund?

  144. Har någon här sett en hund?
    Tack för responsen.

  145. Som ni vet är vi däggdjur.

  146. Även om vi inte går på alla fyra
    och har svans-

  147. -så delar vi vissa fysiologiska
    och psykologiska funktioner.

  148. När en hund är glad
    så viftar den på svansen.

  149. När vi gör så här
    kan man undra vad hjärnan tänker.

  150. Jag kan ju knappast vara rädd.

  151. Vad gör en rädd hund?
    Den drar in svansen mellan benen.

  152. Om jag går runt så här kan man undra
    varför jag inte är glad.

  153. Jag borde vara glad.
    Jag har ju platt-tv hemma.

  154. Det känns inte bra,
    så jag går till läkaren-

  155. -och säger att jag är olycklig.
    Jag fattar inte varför.

  156. Jag har ju jobb och goda vänner.

  157. De mäter hormoner i hjärnan och ser
    att jag har för lite serotonin.

  158. Då kan man som tur är få medicin.

  159. Jag tror att vi kan hjälpa till
    genom att vifta på svansen.

  160. En gång föreläste jag
    för läkemedelsbolaget Astra Zeneca.

  161. Jag sade: "Man kan ju köra en twist
    i stället för att ta piller."

  162. Jag har inte fått komma tillbaka dit.

  163. Ja, så kan det vara.

  164. Här är ett gäng barn.
    Bilden kommer från en SISU-bok.

  165. Här tränar barnen på basövningar.

  166. Den visar lite grand...

  167. De ser inte glada ut. Det ser ut
    som att de har svansen mellan benen.

  168. Om jag går omkring så som vuxen,
    hur ser då mina adepter ut?

  169. Det som gäller barn och ungdomar
    gäller också oss själva.

  170. Hur agerar vi?

  171. Det skulle kunna
    se ut så där i stället.

  172. Jag tror på kroppshållningsträning-

  173. -dels för att få fart på hjärnan
    och för att få olika tillstånd.

  174. Vad händer i hjärnan?
    Här är en bild på hjärnan.

  175. Det är komplext,
    så vi hinner inte gå igenom allt.

  176. Den här delen kallas hjärnstammen.

  177. Den slutar inte här,
    utan den går ner i kroppen.

  178. Hjärnan sitter i kroppen.

  179. Det går signaler från kroppen
    upp till hjärnstammen.

  180. Den kallas för "reptilhjärnan".
    Signalen går förbi olika kärnor.

  181. Här har vi amygdala
    som känner av faror.

  182. Vid en fara säger den:
    "Spring eller slåss!"

  183. "Sätt dig inte ner och fundera!"

  184. Om man känner sig trygg
    går signalen vidare-

  185. -upp till områden
    som kan producera dopamin-

  186. -som gör en pigg, glad och motiverad.

  187. Man använder hjärnans frontaldel,
    vilket gör det lättare att fokusera.

  188. Vi har hört att det är bra
    att skapa trygghet och tydlighet.

  189. Gör vi inte det
    så går amygdala i gång.

  190. Yttre faktorer kan skapa trygghet,
    som att veta tid och plats.

  191. Men vi får också
    information från kroppen.

  192. Om min kropp inte är trygg-

  193. -så letar amygdala efter det.

  194. "Jag måste ha koll.
    Jag får inte trilla omkull."

  195. När den här är lugn blir man lugnare.
    Hänger ni med?

  196. Nu har jag pratat mycket, men man lär
    sig bäst när man pratar med varandra.

  197. Ni får två minuter på er att berätta
    vad ni har hört och tänkt-

  198. -nu när jag har pratat.
    Vad har ni gjort? Varsågoda.

  199. Då bryter jag där.

  200. När ni diskuterar
    rör ni på läppar, tunga och käkar-

  201. -och aktiverat en stor del i hjärnan.
    Ni har formulerat tankar till ord.

  202. Det är en avancerad process
    och en bra inlärningsstrategi.

  203. Barn gör det hela tiden.
    De berättar vad de har gjort.

  204. Många säger: "Tyst, nu berättar jag!"
    Då är det jag som lär mig mest.

  205. Så kan det vara i pedagogiken.

  206. Ni kan läsa vidare om hjärnan.
    Pilarna visar dopaminets gång.

  207. Vill vi skapa motivation
    måste inlärningsmiljön vara trygg.

  208. Både den yttre och den inre miljön.

  209. Härlig bild!
    Så gör Märta när hon är glad.

  210. Ingen har talat om för henne att göra
    så, utan det är en reflex.

  211. Den sitter kvar ganska länge.
    Hur gör ni när ni gör mål?

  212. Åker armarna upp?
    "Yes!" Prova det.

  213. Ni får göra det tre gånger.

  214. Det ändrar faktiskt tillstånd.

  215. Har man tråkigt på ett möte
    så gör så här: "Yes!"

  216. "Nu är det bara en timme kvar."

  217. Funkar det inte så kan ni
    vifta lite eller något annat.

  218. Man kan
    använda dessa strategier medvetet.

  219. Jag blev mer och mer intresserad-

  220. -och försökte hitta
    någon som kan mer om det.

  221. För många år sedan träffade jag
    psykologen Svetlana Masgutova.

  222. Hon jobbar med utvecklingsteorier.

  223. Hon är från Ryssland och ingick
    i ett expertteam för krishantering.

  224. När man drabbas av trauma och kriser
    är man nere i reptilhjärnan.

  225. Man får inte tillgång till
    strategiskt tänkande.

  226. Hennes samtalstekniker funkade inte,
    utan hon behövde jobba med kroppen.

  227. Hon intresserade sig för
    kroppens mönster och system.

  228. Hon undersökte rörelsemönster
    som man har från fosterstadiet-

  229. -och de två första åren.
    De kallas "primära rörelsemönster"-

  230. -eller "reflexer".
    De sker automatiserat.

  231. De sitter
    i små kärnor i hjärnstammen.

  232. De sitter alltså inte
    här uppe i hjärnbarken.

  233. Hon jobbar med barn med utmaningar-

  234. -vilket är temat för denna konferens.
    "Children with challenges" alltså.

  235. Jag har besökt hennes läger.
    Här är en bild från i somras.

  236. Det här är Kevin.
    Han har en autismspektrumstörning.

  237. Härlig kille. Han var en levande GPS.
    Han kände till varenda gata-

  238. -men han var inte bra på att kramas.

  239. Hans mamma
    tyckte att det var jobbigt.

  240. Svetlana förklarade att många barn
    i detta spektrum inte förstår varför.

  241. Man är lite blank i ansiktet.

  242. Man visar inte ansiktsuttryck
    och kan inte läsa av andra.

  243. Svetlana har en strategi.

  244. Hon tänkte: "Han kanske inte vet
    hur det ser ut när man kramas."

  245. Hon känner honom sedan tidigare
    och frågade om hon fick krama honom.

  246. Han sade ja, och Svetlana höll om
    honom och lade kinden mot.

  247. Kevin stod så här.

  248. Sen bad hon honom krypa ut
    medan hon stod kvar.

  249. "Gå nu runt och titta
    hur det ser ut när jag kramas."

  250. "Är det så det ser ut?"
    Det såg konstigt ut.

  251. Han gick tillbaka och ställde sig.
    Hon sade: "Nu ska jag titta på dig."

  252. Hon frågade
    om han ville krama någon annan.

  253. Hans mamma stod där.
    "Mamma kan jag väl krama."

  254. Han fick träna sig på
    hur det skulle se ut.

  255. Ibland behöver vi hjälpa till
    med modeller och bilder-

  256. -för det är inte lika lätt när man
    befinner sig i det här spektrumet.

  257. Där har jag lärt mig
    många spännande övningar.

  258. Jag ska prata kort om den här bilden
    som visar hjärnans utveckling.

  259. Det röda längst ner är hjärnstammen.
    Där sitter primära rörelsemönster-

  260. -som att krypa, gripa och gå.

  261. När utvecklingen går framåt
    ska dessa integreras-

  262. -i det limbiska systemet där vi har
    beteende, känslor och minne.

  263. Rörelserna
    kopplas ihop med det emotionella.

  264. Sen kommer vi upp i bark-

  265. -och rörelserna
    kan styras mer medvetet.

  266. Vi ska gå från teori till praktik.
    Det här är Tim.

  267. Liksom alla andra människor föddes
    Tim med tummen innanför fingrarna.

  268. Gör så här. Jag ska testa er lite.
    Vi har ju en gripreflex.

  269. Det är bra att kunna hantera
    fingrarna. Först börjar tummen jobba.

  270. Då kan man nypa tag i hår.
    Sen kommer pekfingret.

  271. Detta kallas "pincettgreppet".
    Man ska kunna böja och sträcka.

  272. Jag kollar er samtidigt.
    Vi ses under fikarasten om ni är...

  273. Nästa finger...och så de sista.
    Det går i faser.

  274. När man klarar detta så kan man göra
    så här. Det är inget barn tänker på-

  275. -utan de tränar på att böja och
    släppa. De kastar skedar och sånt.

  276. Tim kom på att om han gjorde så här
    så verkade det som att folk tittade.

  277. Det är ett sätt att kommunicera.
    Då hamnar han på en annan nivå.

  278. Sen kan man göra medvetna rörelser.
    Kan ni göra så här? Tummarna upp!

  279. Så växlar ni till pekfingrarna
    och så tillbaka igen.

  280. Då behöver ni tänka.
    Nu kör vi en pekfinger och en tumme.

  281. Och så växlar ni. Ett sus
    av motivation går genom lokalen.

  282. "Det här ska bli kul!
    Det här fixar jag."

  283. Så där. Känner ni
    att ni är uppe i barken och jobbar?

  284. Blir ni förbannade nu så glider ni
    snabbt ner i hjärnbarken-

  285. -och säger: "Jädra skit!"
    Nej, så får man inte säga.

  286. Man kanske blir lite arg
    och gör så här.

  287. Märker man att man går runt så här
    ska man inte säga så mycket.

  288. Då kommer inget konstruktivt ut.

  289. Det blir
    väldigt emotionellt och basalt.

  290. Då kan det vara bra
    att göra något annat.

  291. Det finns
    massor av sådana här mönster.

  292. När vi är små tränar vi vår syn.

  293. Det är inte kul
    att ligga med huvudet i backen.

  294. När nacken stimuleras
    så att man kan lyfta huvudet-

  295. -tränar man synen
    på nära och långt håll.

  296. Vi är himla klurigt programmerade-

  297. -att när man lyfter nacken
    sträcks armarna och benen böjs.

  298. När huvudet går ner
    böjs armarna och benen sträcks.

  299. Prova! När huvudet går upp
    sträcks armarna.

  300. Böj på benen.

  301. När ni böjer armarna... Huvudet ner,
    böj armarna och sträck benen.

  302. Det är funktionellt i början
    när vi ska lära oss att sitta och se.

  303. Sen är tanken att vi ska kontrollera
    rörelserna på en högre nivå.

  304. Ibland tränar vi inte tillräckligt-

  305. -och då blir det klurigt
    att till exempel sitta och läsa-

  306. -om benen bara vill sticka rakt ut.

  307. Barn är smarta,
    så de kompenserar.

  308. Man kan klämma fast benen bakom...

  309. Åh nej! Så gör ju jag.

  310. "Ja, Susanne. Nu får du allt
    träna lite basträning."

  311. Så säger hon så här:
    "Nu ska ni titta upp och skriva."

  312. Då åker ju armarna fram.
    Då blir det väldigt jobbigt.

  313. Då kan man behöva träna mer
    på sin motorik.

  314. Eller så lägger man sig på magen,
    då får man ha raka ben.

  315. Känner någon igen sig? Det är
    ingen fara, men det går att träna.

  316. Det är häftigt med hjärnan,
    för den är ju plastisk - omformbar.

  317. Om man inte har kopplat ihop det
    blir det lurigt att läsa och skriva.

  318. Om man ska kopiera från tavlan
    åker armarna fram och tillbaka.

  319. Då får man kompensera.

  320. Huvud, händer, armar och övre delen
    av ryggen kan röra sig ofrivilligt-

  321. -när man
    initierar rörelser med huvudet.

  322. Om jag försöker sitta still
    går all min koncentration till det.

  323. Då är man ju duktig.

  324. Det blir obekvämt och man blir
    väldigt trött av att sitta länge.

  325. Det leder även till sämre balans-

  326. -och det är svårt att växla mellan
    att se på långt och nära håll.

  327. Man kan få
    problem med att utöva idrott.

  328. Ibland jobbar jag med barn som har
    problem motoriskt eller i skolan.

  329. Föräldrarna
    beskriver ofta problem i skolan.

  330. När jag frågar barnen vad de vill bli
    bättre på svarar de kanske innebandy.

  331. Jag frågade en kille:
    "Vad vill du bli bättre på?"

  332. "Det är läskigt
    när jag tittar ner."

  333. "Då hinner alla i fatt
    och tar bollen."

  334. "När jag tittar upp får jag en smäll,
    så jag vågar inte vara med."

  335. Vi jobbade med motorik och hållning,
    och det blev lättare att titta upp.

  336. Det räcker med en eller två smällar,
    sen är det inte kul med innebandy.

  337. Man kan göra många bra grejer.

  338. Här är en annan variant.
    När vi är barn och vrider huvudet-

  339. -så tränar vi vår hörsel
    samtidigt som vi tränar kroppen.

  340. När jag vrider sträcks ena sidan.
    Den andra böjs.

  341. Det är bra i början.

  342. Sen blir det jobbigt att flaxa
    med armarna när jag vrider huvudet.

  343. Det är bra om det är på plats.

  344. Inom idrotten finns stor kompetens
    när det gäller att träna barn.

  345. Vi lägger in grundmotorik
    som kan hjälpa oss med perceptionen.

  346. Korsövningar
    kan vara lurigt att göra sittande.

  347. Ni kan göra den här.
    Nyp i näsan och örat tio gånger.

  348. Hittar ni näsan?

  349. Ja...

  350. Här är ytterligare en korsövning.

  351. Titta noga
    på den här goa killen.

  352. Han får kämpa lite extra
    och tar i med munnen också.

  353. Han behöver lite mer träning.

  354. Här är en tjej som hjular.

  355. Jag träffade en tjej en gång.

  356. Mamman pratade med mig för att tjejen
    var ofokuserad i klassrummet.

  357. "Vad vill du bli bättre på?"
    "Att hjula."

  358. "Hur hjular du nu?"
    "Jag får inte upp benen."

  359. När hon vred huvudet
    hade hon en tendens att böja.

  360. Den satt kvar lite.
    Då är det inte lätt att hjula.

  361. När jag hjular vrider jag huvudet,
    och då händer detta.

  362. Övningar för att hitta vänster och
    höger kroppshalva hjälpte henne.

  363. Det finns olika varianter
    som man kan träna.

  364. Den här tjejen
    sitter ner och ska skriva.

  365. När papperet kommer närmare
    måste hon vrida på huvudet.

  366. Hur många här har papperet på sned?
    Nej, ingen här.

  367. Det blir lurigt att kasta och fånga,
    vilket man gör i olika idrotter.

  368. Vi kan hjälpa barnen
    genom att träna basala grundmönster-

  369. -så att de kan göra mer avancerade
    övningar än att kasta och fånga.

  370. Man kan illustrera vikten av att ha
    grunderna på plats med en metafor.

  371. Vi kan säga att grunderna är pelare.

  372. Klarar vi grunden kan vi bygga på
    med mer avancerade rörelser.

  373. En fotbollstränare sade:
    "Här står jag och lär ut bredsida."

  374. "De kan ju inte ens stå på ett ben.
    Jag måste ju börja där."

  375. Det är där tränares och ledares
    kompetens kommer in.

  376. Sänk ribban.

  377. Det är inte kul att slå en bredsida
    om jag inte kan hålla balansen.

  378. Det är inte kul att bli tacklad
    om jag inte kan flytta huvudet-

  379. -utan att tappa balansen.

  380. Hur man än tränar på avancerade
    rörelser blir det aldrig bra-

  381. -om grunden inte sitter på plats.

  382. Så...det är också spännande...

  383. Minns ni studien i USA
    som jag pratade om förut?

  384. Dr Vlahov sade att de inte verkade ha
    samma sociala kompetens.

  385. Liknande forskning bedrivs i Sverige.
    Psykologen Susanne Bejerot-

  386. -frågade vuxna: "Har någon av er
    blivit mobbade som små?"

  387. Det var ett gäng.

  388. Hon frågade dem:
    "Kände ni er klumpiga?"

  389. Nästan alla svarar ja.

  390. Hennes slutsats är att det
    är viktigt att träna grundmotorik-

  391. -just för den sociala kompetensen.

  392. Omvänt har socialt fungerande
    människor bättre möjlighet-

  393. -att utvecklas fysiskt och kognitivt
    än mindre socialt fungerande.

  394. Men vad är hönan, och vad är ägget?

  395. Det pågår även forskning
    inom pedagogik och neurovetenskap.

  396. Man är överens om att den erfarenhet
    som hjärnan förvärvar från kroppen-

  397. -och interaktion med miljön
    genom fysisk aktivitet kan överföras-

  398. -till kognitiva funktioner som
    tankeförmåga, fokus, koncentration.

  399. Där ingår även perception -
    förmågan att se och lyssna.

  400. Jag uppmuntrar folk att träna mycket
    på kroppens basövningar-

  401. -för att nå...många olika saker.

  402. Det finns även svensk forskning
    kring kropp och självkänsla-

  403. -så där kan ni också
    leta efter material.

  404. Sånt här ska man vara uppmärksam på.

  405. Det skulle kunna se ut så där
    om man tränar på basövningar.

  406. Att träna rörelse och hållning är bra
    i ett multifunktionellt perspektiv.

  407. Jag tackar för uppmärksamheten.

  408. Textning: Sara Holmgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Rörelse är en underskattad medicin

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Fil.mag Susanne Wolmesjö vid Bosön idrottsfolkhögskola föreläser om kopplingarna mellan motion, hälsa och lärande. Hon berättar om forskning som visar att barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en särskilt utsatt grupp när det gäller ohälsa. Bland personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har fysisk aktivitet stor betydelse för hälsa och skolprestationer. Inspelat den 12 februari 2015 i Karlstads universitet. Arrangör: Karlstads universitet.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Idrott, Idrottsundervisning, Sport
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Idrott och mångfald

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Idrott och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Maria Unenge Hallerbäck är överläkare och med.dr och föreläser om att fysisk aktivitet hjälper många unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att stilla inre oro och att vara koncentrerade. Mer kunskap om detta inom idrottsrörelsen skulle ge fler barn möjlighet att bevara rörelseglädjen. Inspelat den 11 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Idrottens påverkan på barn med ADHD

Alan L. Smith är professor vid Michigan state university i USA och forskar kring fysisk aktivitet och adhd. Han berättar här bland annat om hur fysisk aktivitet kan påverka koncentration och social förmåga. Inspelat i Karlstads universitet den 11 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Handboll för alla

Föreläsningar om hur man skapar idrottsaktiviteter där alla kan känna sig välkomna. Vad krävs av tränare och förening? Föreläsare: Anna Bisso, IK Bolton; Malin Bernt, idrottsförvaltningen, Stockholms stad och Håkan Nilsson, SISU Idrottsutbildarna. Inspelat den 12 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Den förutsägbara ledaren

Måns Lööf är sjuksköterska inom psykiatrivården i Gävle och berättar om hur man som ledare bemöter och stöttar barn och ungdomar med adhd. Det handlar om att vara förutsägbar och att sätta upp tydliga regler och följa planeringen. Inspelat den 11 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Jag är inte dum i huvudet - Jag har Asperger

Joanna Halvardsson är bloggare och föreläsare och har Aspergers syndrom. Hon fick diagnosen vid 14 års ålder och har sedan dess velat sprida kunskap bland annat om att det går att leva ett liv som vem som helst. Och att en funktionsnedsättning kan vara en styrka. Inspelat den 11 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Rörelse är en underskattad medicin

Fil.mag Susanne Wolmesjö vid Bosön idrottsfolkhögskola föreläser om forskning som visar att fysisk aktivitet är av stor betydelse för hälsa och skolprestationer hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Inspelat den 12 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Fritidsnätet - ett lyckat samarbete

Markus Blomqvist jobbar med Fritidsnätverket som är en webbtjänst för personer med olika funktionsnedsättningar. Han berättar om uppstarten av tjänsten och om att driva den. Inspelat den 12 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Erfarenheter från idrotten och livet med en diagnos

Samtal om erfarenheter av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och idrott. I samtalet framkommer bland annat att idrott kan dämpa hyperaktivitet och att det är viktigt med rutiner. Medverkande: Helen Wesström, Anna Wennerlund Cruickshank och Azita Iranipour. Inspelat den 12 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Allas rätt att vara med

Aila Ibanez Mengüz arbetar på Riksidrottsförbundet, är idrottsledare för barn på fritiden och har adhd. Hon föreläser om att ökad kunskap om olika diagnoser inom idrottsrörelsen är positivt för enskilda individer, för idrottsföreningarna och för samhället i stort. Inspelat den 12 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Mr Tourette och jag

Pelle Sandstrak är författare och kallar sig även ofrivillig ståuppkomiker. Han berättar om sitt liv med Tourettes syndrom. En gång i tiden var det ett problem och en livskatastrof, men det har vänts till att bli en tillgång och ett yrke. Inspelat den 12 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Mer idrott i skolan förstärker inlärningsförmågan

Forskaren Ingegerd Ericsson berättar om resultatet av Bunkefloprojektet. Projektet innebar att alla elever som ingick fick en timme schemalagd idrott varje skoldag för att undersöka hälsovinsterna. Hälsovinsterna visade sig så positiva att projektet blev till Bunkeflomodellen med ökad idrott, motorikobservationer och stöd för elever med behov. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?

Fråga oss