Titta

UR Samtiden - Hjärnans dag 2015

UR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Om UR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Under Hjärnans dag får vi höra Sveriges främsta hjärnforskare dela med sig av de senaste forskningsrönen och öka våra kunskaper om vad som händer i den fantastiska hjärnan, men också när allt inte fungerar som det ska. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Till första programmet

UR Samtiden - Hjärnans dag 2015 : Spring för att gymma hjärnanDela
  1. Tack.

  2. Jag heter Yvonne Forsell
    och finns på Karolinska Institutet.

  3. Jag är psykiater och har
    länge jobbat inom psykiatrisk vård.

  4. Nu sysslar jag med forskning-

  5. -som handlar om fysisk träning
    som intervention vid mental ohälsa.

  6. Jag ska berätta lite grann...

  7. ...om vad som händer i hjärnan
    när vi tränar fysiskt-

  8. -och på vilket sätt man
    har använt det i studier i vården.

  9. Bilden visar att vi vet att vi
    behöver fysisk träning för kroppen.

  10. Det läser vi dagligen i tidningen
    om blodtryck och vikt och allting.

  11. Men vi vet mycket mindre om vad
    som händer i hjärnan när vi tränar.

  12. Det jag tycker är viktigast och vill
    börja med är ett positivt budskap.

  13. Vi har länge trott att vi inte får
    nya hjärnceller. De dör när vi äldre.

  14. Det är inte sant.

  15. Man har hittat faktorn
    "Brain-derived neurotrophic factor"-

  16. -som är som ett slags tillväxtfaktor,
    gödningsmedel för nervceller.

  17. Och den bildas det mer av
    när vi tränar fysiskt.

  18. Den hjälper till
    att bilda nya nervceller-

  19. -och skyddar de nervceller vi har
    från att brytas ner.

  20. Speciellt i det som heter hippocampus
    som jag ska berätta om nu.

  21. Om ni ser hjärnan underifrån
    är de röda områdena hippocampus.

  22. Hippocampus är ett slags telefonväxel
    inne i huvudet.

  23. Vi ser saker, vi hör saker,
    vi känner saker-

  24. -och kopplar ihop dem och skapar
    minnen och intryck av vår värld.

  25. De kopplingarna sker här,
    i hippocampus.

  26. Man kan tänka sig att om man får fler
    celler i det här området som kopplar-

  27. -kommer man att minnas bättre.

  28. Man får alltså
    ett förbättrat minne om man tränar.

  29. Jättemånga projekt och studier
    har använt sig av det här-

  30. -och jag tror att det kommer
    att pratas om det i eftermiddag.

  31. I samband med demens.

  32. Men det här området är också kopplat
    till det vi kallar för "stressaxeln"-

  33. -som jag ska berätta mer om.

  34. Men vi bildar alltså mer nervceller,
    vilket är väldigt positivt.

  35. Sen händer nåt annat,
    som ni kanske har läst om.

  36. Man pratar om att det också
    bildas serotonin när man tränar.

  37. Serotonin är ju en budbärare,
    en meddelare.

  38. När en nervcell vill prata
    med en annan...

  39. Allt vi gör är nervceller som pratar.

  40. Man rör handen,
    det går en signal ut till handen.

  41. Jag tänker att jag ska röra handen
    och så hjälper transmittorerna mig.

  42. Och det finns många budbärare i vårt
    nervsystem. En av dem är serotonin.

  43. Och antidepressiv medicinering
    som har ökat så mycket...

  44. Det är den serotonerga
    som har ökat mest.

  45. En del kallar det "lyckopiller"
    vilket det alls inte är.

  46. Man har sett att effekten av träning
    är likadan som effekten...

  47. ...av antidepressiv medicinering,
    av det slaget.

  48. Man har också sett att den budbärare
    som kallas dopamin ökar.

  49. Dopamin har
    med vår motoriska kontroll att göra.

  50. När vi rör våra muskler är det
    dopaminsystemet som triggar in.

  51. Men dopamin är också viktigt för nåt
    som kallas för exekutiva funktioner.

  52. När jag nån gång tänker logiskt,
    kopplar ihop saker med varandra-

  53. -kopplar ihop händelser,
    kopplar ihop...

  54. Om jag sparkar på den här kommer den
    att falla och då ramlar det vatten.

  55. Jag tänker i sekvenser.
    Det är exekutiva funktioner.

  56. Logiskt tänkande-

  57. -associationsbanor, att koppla ihop
    saker - det har med dopamin att göra.

  58. Det är förenklat, det finns ju mycket
    annat som har med dopamin att göra.

  59. Noradrenalin har med aktivitet,
    att vara alert och på gång, att göra.

  60. De här substanserna,
    har man visat, ökar när man tränar.

  61. Det som ni säkert har hört talas om
    är "runner's high".

  62. Många har säkert upplevt
    att när man tränar...

  63. Först är man jättetrött
    och tänker: "Det här går inte".

  64. Plötsligt blir man hög, man flyter.
    Då har endorfinerna kickat in.

  65. Endorfinerna finns av en evolutionär
    orsak, för att vi ska överleva.

  66. Endorfinerna kickar också in om vi
    gör illa oss. Då minskar smärtan.

  67. Ur evolutionär synpunkt,
    om vi stukar foten-

  68. -ska vi kunna
    springa ifrån lejonen ändå.

  69. Om då endorfinerna
    hjälper oss att minska smärtan...

  70. Det kommer också när vi älskar.

  71. Det finns inga människor
    om det inte bildas några.

  72. Men det är också så
    att hjärnan vill ha reserver-

  73. -fysiska reserver.

  74. Den kommer att säga till dig att du
    är trött innan du är riktigt slut.

  75. Den vill ha kvar de här reserverna.

  76. Om det kommer ett lejon eller en
    tiger ska du ha lite reserver kvar.

  77. När du använder dem
    och springer som en galning-

  78. -så får du ett lyckorus, en belöning
    och du lär dig:

  79. "Jag dog inte, jag kan göra det",
    säger hjärnan till dig.

  80. Ni som har varit på träningsklasser-

  81. -vet att i slutet,
    när ni känner att "Nej, nu går jag"-

  82. -och tränaren säger
    att det sitter i huvudet...

  83. Det är rätt. Det sitter i huvudet.

  84. Det finns en reserv kvar.
    "Mind over muscle" är rätt.

  85. Men en del får endorfinkickar
    långt tidigare än på slutstadiet.

  86. Men det är en av effekterna
    av träningen.

  87. En del kallar det
    för "hjärnans eget opium".

  88. De tycker att det har effekter
    som ett opiumrus.

  89. Så att...

  90. Tillbaka till stressaxeln, som jag sa
    hade lite med hippocampus att göra.

  91. Det händer en massa hemska saker i
    livet, mer eller mindre hemska saker.

  92. När det händer jobbiga saker-

  93. -så blir många av oss stressade.

  94. Och när vi blir stressade och hjärnan
    säger "Det här var jobbigt, hjälp"-

  95. -så kickar ett system i gång
    som utsöndrar stresshormoner.

  96. Kortisol kommer utströmmande
    från binjurarna, där nere. Där nere.

  97. Det är tallkottskörteln och
    hypotalamus som styr stressaxeln.

  98. En del personer
    blir lättare stressade än andra.

  99. Det kan vara så i vissa perioder av
    livet. Får man väldigt mycket på sig-

  100. -så kan det bli så
    att man minskar sin tröskel.

  101. Man blir så belastad av allt,
    man har ett sånt grundtryck...

  102. Man kanske har ekonomiska problem,
    problem med förhållandet...

  103. Ni vet den där droppen
    som bara välter hela vattenglaset.

  104. Den här stressaxeln är inte konstant
    hos alla personer under hela livet.

  105. Det vet ni säkert själva.
    Alla har perioder-

  106. -när man blir mer stressad
    av småsaker.

  107. Det är ofta när man är sårbar.

  108. Men man har sett
    att om man sätter igång och tränar-

  109. -stabiliserar man den här axeln
    och blir inte lika lätt stressad.

  110. Man kan inte ta bort
    det som händer i livet-

  111. -men man kan öka
    sin motståndskraft mot stress.

  112. Den här axeln
    har också med immunsystemet att göra.

  113. Ni har nog läst att man blir mindre
    sjuk om man tränar. Men med en gräns.

  114. Elitidrottare kan vara
    extra känslig för sjukdomar.

  115. De har tränat så mycket att de har
    förstört immunsystemet, kan man säga.

  116. Och kroppstemperaturen ökar, det
    vet vi ju. Spring, så svettas man.

  117. Den mesta av den energi
    som musklerna producerar blir värme.

  118. Kroppen tål inte att bli så varm.
    Då signalerar hjärnan att svettas.

  119. Då minskar kroppstemperaturen. Men på
    nåt sätt ökar även sömnkvaliteten.

  120. Vi sover bättre
    om vi har svettats när vi har tränat.

  121. Och jag vill bara säga det här sista.

  122. Många säger att man
    inte ska träna innan läggdags.

  123. Men många studier visar
    att det inte påverkar sömnkvaliteten.

  124. När man har tittat och mätt
    så finns det ingen skillnad.

  125. Har man bara tid att träna
    precis före läggdags - gör det.

  126. En jättespännande sak som det
    började forskas kring för tio år sen-

  127. -det är epigenetik.
    Det är så här att en gen...

  128. ...ger ju vissa signaler.
    Vi har trott att det var statiskt.

  129. Man är född så här, det är kört.
    Men det är inte så.

  130. Utan man har sett att man kan sätta
    av och på geners uttryckssätt.

  131. Man förändrar inte genen,
    utan sättet den uttrycker sig på.

  132. Man har hittat miljöfaktorer
    som kan ge epigenetiska förändringar.

  133. Nu har man sett epigenetiska
    förändringar av fysisk träning.

  134. Man har sett det i muskel.
    Man vet inte vad det betyder.

  135. Betyder det att man kan slå bort
    förändringar som orsakar sjukdom?

  136. Ingen aning. Det är bara början,
    men det är jättespännande.

  137. En annan sak som kom nu-

  138. -precis i slutet av förra
    året från Karolinska institutet-

  139. -är att i musklerna,
    om jag tar i hårt med musklerna-

  140. -bildas en substans
    som blockerar en annan substans-

  141. -som produceras vid stress.

  142. Man kan tänka sig att om nånting
    stressar mig enormt här-

  143. -så producerar jag
    ett ämne i min kropp som svar på det.

  144. Det här stressande ämnet
    skulle kunna orsaka depression.

  145. Men om jag i stället springer
    härifrån, som bara den, runt stan-

  146. -så bildar mina muskler
    ett ämne som blockerar det ämnet.

  147. Bort med den riskfaktorn.

  148. Det här är visat hos råttor-

  149. -och i laboratorieförsök
    med människor.

  150. Människor med experimentell träning.

  151. Men livet är ju inte så att folk bara
    sitter på cykeln, de gör annat också.

  152. Det återstår att se
    vad det betyder för oss-

  153. -som tränar lite då och då
    och gör annat emellan.

  154. Men det är extremt spännande.

  155. Sen vet ju alla
    att det har psykologiska effekter.

  156. Vi får ökad kroppskontroll,
    vi lär känna vår kropp bättre.

  157. Vi vet också att om vi har
    ett problem som är olösbart-

  158. -för att vi inte kan ändra
    på andra människor-

  159. -så kan vi bryta spiralen genom
    att röra på oss och tänka på annat.

  160. Vi kan också i många fall skaffa
    sociala kontakter om vi går ut.

  161. Vi kan också reprogrammera oss.

  162. När man tränar får man ökad puls.

  163. Man andas mer frekvent.

  164. Man svettas. Man kanske skakar lite.

  165. Om ni tänker på vad jag sa,
    så var det precis som ångestsymptom.

  166. Om man lider av panikångest
    eller ångestsyndrom-

  167. -kan man lära sin kropp när man
    tränar att det inte var så farligt.

  168. Man kan inte bota panikångest, men
    lindra känslan av att "Nu dör jag"-

  169. -genom att man har lärt sig
    att man inte dog.

  170. Och med alla bevis
    för vad som händer...

  171. Men en del är råttforskning och
    återstår att bevisa i levande livet.

  172. Kan vi då bota
    eller förebygga mental ohälsa?

  173. Men bilden visar att vi
    kanske hellre vill ha piller-

  174. -än att sitta på den där cykeln
    eller maskinen.

  175. Men om vi nu vill ha ett alternativ
    till pillret.

  176. Kan man det? undrar man. Bota? Ja, om
    man tittar på sammanställningar...

  177. Det finns ju folk som sammanställer
    alla studier av en viss kvalitet.

  178. Då säger
    de här färska sammanställningarna:

  179. Medelbra effekt
    på mild till måttlig depression.

  180. Observera, inte djup depression.

  181. En viss effekt på välbefinnandet
    hos personer med schizofreni.

  182. Och korttidseffekt
    på självförtroendet.

  183. Men studierna spretar åt alla håll.

  184. De är ofta för små.
    Det är ofta många som droppar ut.

  185. Nån säger åt er att träna fyra gånger
    i veckan. Hur länge gör ni det?

  186. Inga långtidsuppföljningar finns.
    Man mäter korttidseffekter.

  187. Nåt annat som är rätt intressant...
    Den här grafen visar en studie i USA.

  188. Folkhälsoinstitutet
    och motsvarande i alla länder-

  189. -ger ut rekommendationer
    om hur mycket vi ska röra oss.

  190. Man frågade folk
    hur mycket de rörde sig-

  191. -och så satte man en liten mätare
    på deras höft.

  192. Den höga, den gröna är hur mycket
    man rapporterade på papperet-

  193. -och den lila är verkligheten.

  194. Men jag tror att vi är så.

  195. Vi har väldigt svårt att bedöma
    hur mycket vi rör oss.

  196. Testa själva.
    Tänk efter hur mycket ni rör er-

  197. -och sen tänker ni på riktigt en dag
    på hur mycket ni rör er.

  198. Vi har gjort en studie,
    som är avslutad.

  199. Den är ett samarbete mellan
    sex landsting och två akademier.

  200. Vi har gjort en randomiserad studie,
    man fick inte välja behandling.

  201. Vi lottade dem till internetbaserad
    kognitiv beteendeterapi-

  202. -fysisk träning och sedvanlig
    behandling hos primärvårdsläkare.

  203. De hade mild till måttlig
    depression, inte djup depression.

  204. De hade inte psykotiska symptom
    eller var självmordsbenägna.

  205. Vi fick med oss 946 personer,
    vilket vi är väldigt tacksamma för.

  206. I den fysiska tränings-armen
    fick vi med 313 personer.

  207. Där var en av de frågor
    vi ställde oss själva-

  208. -hur mycket man behövde träna för
    att få effekt, vilken intensitet.

  209. Så vi lottade folk
    till tre olika intensiteter också.

  210. Låg intensitet är typ yoga,
    bodybalance och pilates.

  211. Medelhög är lättare cirkelträning.

  212. Hög är vad jag kallar
    medelcirkelträning-

  213. -men den är rejält pulshöjande.

  214. Vi gick till Friskis
    och bar såna här säckar på ryggen.

  215. Sen kalibrerade vi passen och såg hur
    mycket energi, syrgas som gick åt.

  216. Så vi hade tre olika nivåer
    och sa till folk:

  217. "Det här ska du träna
    tre gånger i veckan i tolv veckor."

  218. När de tränade hade de pulsklocka
    och annars hade de en accelerometer-

  219. -där vi såg
    hur mycket de rörde sig i vardagen.

  220. Vi gjorde fitnesstest före och efter.
    De fick cykla-

  221. -och vi tog en massa blodprover
    och ställde frågor.

  222. Vi träffade dem en gång i veckan.

  223. Vi tillät dem
    att ha kvar sin medicinering.

  224. Vi ändrade inte på medicineringen.

  225. Inte i nån av armarna.

  226. Hur gick det?
    Det gick faktiskt jättebra.

  227. De som tränade
    eller fick internet-KBT-

  228. -hade lika bra eller bättre effekt
    än de som fick sedvanlig behandling.

  229. Det är kontrollerat
    för antidepressiv medicinering.

  230. Det är inte det
    som är skillnaden mellan grupperna.

  231. Så det gick faktiskt väldigt bra.

  232. Men vad vet vi om dosen som behövs?

  233. Förvånansvärt...
    Hjärnfonden har gett oss pengar-

  234. -för att titta
    på just intensitet och dos.

  235. Dos och intensitet,
    hur mycket man behöver.

  236. Det gör vi mycket nu.
    Vi tittar på blodprover-

  237. -och hur det påverkar stresshormoner.
    Det tackar vi hjärnfonden för.

  238. Men hittills vet vi inget konklusivt.

  239. Det verkar som om lätt gympa
    och hård gympa har samma effekt.

  240. Yoga har effekt.
    Aerobisk träning har också effekt.

  241. Det vi tittar på nu är om det
    kan vara så, som datamannen där-

  242. -att efter en hård klass
    lägger vi oss framför tv:n-

  243. -och tänker "Det är jag värd".
    Det känner ni igen.

  244. Men om jag går på en yogaklass känner
    jag mig stark och trygg i mig själv-

  245. -och går hem, går uppför trapporna
    och känner att jag får energi.

  246. Så den totala summan kanske
    är likadan? Det vet vi inte än.

  247. Det är spännande
    att alla nivåer har samma effekt.

  248. Men ett problem är motivationen.
    Det är ett problem för oss alla.

  249. Men det är ännu svårare
    vid depression.

  250. Sjukdomen ger initiativlöshet
    och koncentrationssvårigheter.

  251. Man behöver stöd. Kanske med andra
    livsstilsförändringar också.

  252. Om man röker är det mycket svårare
    att börja träna än om man inte röker.

  253. Om man dricker för mycket också. Man
    kanske behöver hjälp med det också.

  254. Jag vill göra reklam för en studie
    som vi ska börja med i augusti.

  255. Vi har fått stöd. Den handlar om
    att träna unga personer med psykos.

  256. Psykos är en sjukdom
    som ökar dödligheten markant.

  257. Man dör mycket yngre
    om man har en psykos.

  258. Det ger också en grav
    funktionsförmågeminskning med åren.

  259. Sjukdomen har enormt mycket stigma
    och drabbar unga personer.

  260. Vi tror inte att vi kan bota psykos,
    det handlar inte om det.

  261. Vi tror att vi kan
    förbättra funktionsförmågan.

  262. Vi tror att vi kan förbättra
    kognitionen. Minnet påverkas ju.

  263. Exekutiva funktioner
    och logisk förmåga påverkas.

  264. Så varför skulle inte det påverkas
    hos den som är drabbad av psykos?

  265. Vi tror att kroppskännedomen, som kan
    vara ett problem, blir bättre.

  266. Och framförallt
    tror vi på självkänsla.

  267. Det är Midhagens öppenvårdsmottagning
    för unga psykoser-

  268. -i norra Stockholms psykiatri
    som är med på den.

  269. Och studien är döpt av en av de
    som går på mottagningen som patient.

  270. Vi hade en tävling. Det är ett
    jättebra namn som han har valt.

  271. Vi börjar i augusti och nästa år
    hoppas vi kunna presentera resultat.

  272. Jag skulle vilja sluta
    med att säga så här-

  273. -att om man vill ha mer hjärnceller
    och vem vill inte det?

  274. Om man vill sänka stresskänsligheten.
    Man kan inte ta bort det som händer.

  275. Men vi kan ge oss själva lite
    starkare motstånd mot det som händer.

  276. Vi vet att vi får ökat välbefinnande.
    Vi påverkar serotoninet.

  277. Och när vi påverkar serotoninet
    påverkar vi nåt annat som är viktigt.

  278. Det är benmassan.

  279. Det är ju framförallt kvinnor
    som drabbas av det.

  280. Vi vet att fysisk träning är bra för
    benmassan. Det här är en förklaring.

  281. Men vi får också bättre
    kroppskontroll, sömn och minne.

  282. Barn behöver man inte säga åt
    att röra på sig-

  283. -utan snarare att de ska sitta still.

  284. Om vi skulle bli lite mer som när vi
    var barn och inte kunde sitta still-

  285. -så tror jag att det vore bra,
    faktiskt.

  286. Det var väl vad jag ville säga.

  287. Har du nån tanke om det vi talade
    om förut med barn och ungdomar?

  288. Många säger att barn och ungdomar
    sitter still väldigt mycket-

  289. -framför datorer och tv-apparater.

  290. Vilka effekter får det för hjärnan?
    Rent fysiskt.

  291. Jag tror också... Ni vet ju
    att mental ohälsa ökar bland unga.

  292. Det kan vara så. Men jag vill inte...

  293. Jag tycker att det är konstigt
    med skolsystemet-

  294. -där man ska sitta still
    i sex timmar när man är så liten.

  295. Mer gymnastik i skolan.
    Mer röra på sig.

  296. Det tycker jag. Ja.

  297. Jag tycker att man ska röra
    på sig mer. Jag har många kollegor-

  298. -som börjar prata om att det hör till
    livet att röra på sig och äta bra.

  299. Det är ju så självklart.

  300. Men man måste kanske
    tala om det självklara.

  301. Om man har dåligt samvete och har
    slarvat - är det aldrig för sent?

  302. Nej, det är aldrig för sent.
    Jag jobbade med Örjan Ekblom-

  303. -som tränar 80- och 90-åringar.

  304. Han har sett ökad muskelmassa.
    Det är nästan "Ta din säng och gå".

  305. Jag har sett studier från USA där
    sjukhemmen slängde ut rollatorerna.

  306. Det är aldrig för sent.
    Balansen ska man träna varje dag.

  307. Det är en färskvara.
    Det är jätteviktigt när man är äldre.

  308. Det finns ju heller aldrig... Man ska
    inte träna för att gå ner i vikt.

  309. Man ska inte ha det som mål.
    Man ska känna sig frisk och stark.

  310. Man känner sig ju
    så nöjd med sig själv.

  311. Jag kan, jag vill, jag törs.
    Det tycker jag.

  312. Kan man träna för mycket? Inte
    bara för kroppen, utan för hjärnan.

  313. Jo, det tror jag nog,
    med immunsystemet och så.

  314. Men jag tror inte att de flesta
    av oss löper nån större risk.

  315. Men vi talade tidigare om
    att vi behöver återhämtning.

  316. Om man ser till hur livet ser ut,
    i Stockholm i alla fall-

  317. -så är det ju många
    som ska göra karriär och hämta barn-

  318. -och ha middagar på fredagen-

  319. -och sen ska de ut och träna. Det
    blir ju ytterligare en stressfaktor.

  320. Då kan det ju nästan
    vara kontraproduktivt.

  321. Jag har två barn, ett barn som hämtar
    barn och lever mitt i det du sa.

  322. Men man kan ju då gå till jobbet.

  323. Hon leker med sina barn aktivt.

  324. Hon går och simmar med sina barn.
    Man kan lägga in det med nåt annat.

  325. Så jag tror att det går.
    Och det tar mer tid att vara sjuk-

  326. -än det tar
    att må bra och vara frisk.

  327. Nu låter jag
    som en gymtränare nästan.

  328. -Det var inte meningen.
    -Du kan få börja på SATS.

  329. När du sa att det är bra
    för måttliga depressioner-

  330. -vad menar du då? Är det det som man
    kanske inte ska kalla depression?

  331. -Att man är lite nere?
    -Nej, mer än så.

  332. Om man tar bort allvarlig depression,
    då krävs specialistpsykiatri.

  333. När man har självmordstankar och
    bara ligger och inte rör sig alls.

  334. Man kan vara ganska sjuk
    vid måttlig depression också.

  335. Det är inte det
    vi kallar stressrelaterat.

  336. Nej, man är sjuk. Och då hjälper det.

  337. Men man behöver alltid en
    undersökning och en genomgång-

  338. -för att se att det inte
    absolut behöver medicinering.

  339. Du nämnde också att det har goda
    effekter på schizofreni. Varför det?

  340. -Du menar att det har effekt?
    -Varför just schizofreni?

  341. Jag är psykiater,
    det är den grupp jag ömmar för mest.

  342. Framför allt är det stigmat, när man
    är 18 år och får en diagnos...

  343. Sen hamnar man inom psykiatrin och...
    Det är mörkt, på nåt sätt.

  344. Och jag hörde nån patient som hade
    fått fysisk aktivitet på recept.

  345. Han hade schizofreni.
    Han kom till Friskis med receptet-

  346. -och sa att de betraktade honom
    som fysiskt handikappad.

  347. Men han var ju stor och stark.

  348. Vi måste förstå att det inte
    bara är fysiskt handikappade-

  349. -som behöver hjälp med träning.

  350. Man kan ha problem
    med koordinationen vid schizofreni.

  351. Man kanske behöver
    speciella rörelser och så.

  352. Sen kanske man inte vågar gå
    till ett gym.

  353. Så det är väl lite det
    att det blev just schizofreni.

  354. Det kanske blir nåt annat nästa gång.

  355. En mer vardaglig företeelse som
    drabbar oss alla nån gång, som sorg.

  356. Skulle du säga att det är ett sätt
    där också att bearbeta...

  357. Man kan inte ta bort det, men man
    kan stärka sin motståndskraft.

  358. Det tror jag absolut fungerar.
    Om vi kan...öka stress...

  359. Att vi behöver mer stress
    för att nå stressnivån.

  360. Och vi sover bättre
    och då bearbetar vi bättre.

  361. Man kan inte ändra livet genom att
    träna, men klara av det lite bättre.

  362. Det finns en fantastisk person
    som har kommit i kontakt med mig-

  363. -som är en ung person
    med manodepressiv sjukdom.

  364. Hon berättade att när hon är manisk
    kör hon yoga för att komma ner-

  365. -och vid depression
    springer hon för att komma upp.

  366. Hon har en enorm känsla
    för vad och hur mycket hon behöver.

  367. Hon kan inte bota sin sjukdom,
    men hon kan tackla symptomen.

  368. Man kan behöva olika saker
    i olika perioder.

  369. Hon var precis medveten
    om vad hon behövde.

  370. Den bilden utav...Vad ska jag säga?

  371. Ni är hyfsat åldersmässigt
    så att ni vet vem Edvard Persson är.

  372. Han står för bilden av den gode,
    jovialiske, tjocke människan-

  373. -som mår bra, som är god och glad.
    Är det en myt?

  374. -Han kanske rör på sig ändå.
    -Det vet jag ju inte.

  375. Men du förstår.
    En kock ska vara stor och fet.

  376. Så var det tidigare, kanske.
    Men finns det nånting av att...

  377. ...att man förknippar orörlighet
    med jovialiskhet?

  378. -Eller är det bara gammalt?
    -Jag förknippar nog inte kroppen...

  379. ...eller fetma med...
    Nej, inte direkt.

  380. Man kan se människor som är över-
    viktiga som har jättebra kondition-

  381. -och rör sig jättemycket. Det är
    säkert andra faktorer som spelar in.

  382. Det är ju mycket jobbigare att träna
    om man är överviktig, förstås.

  383. Men vi såg inte att övervikt
    spelade in för motivationen.

  384. Vi var inne på hur informationen når
    ut till olika grupper i samhället.

  385. Det kan bli regionala och kommunala
    skillnader och klasskillnader.

  386. Klasskillnader talar man mycket om
    när det gäller fetma.

  387. Blir det en välutbildad medelklass
    i Stockholm som motionerar...

  388. -...och andra som inte gör det?
    -Tyvärr.

  389. Sen tror jag att det finns
    kulturella skillnader, tyvärr.

  390. I vissa kulturer kanske kvinnor
    inte får göra vissa saker.

  391. Ja, tyvärr tror jag
    att det är klasskillnader.

  392. -Vad gör man åt det?
    -Det är ju jättesvårt att säga.

  393. Men informationen måste ju kunna
    anpassas till olika språk och nivåer.

  394. Och så skolan. Om det är naturligt
    att röra på sig från början...

  395. Man kan ju göra fysisk träning
    till ett behov, som narkotika.

  396. Om man har barn
    som regelbundet går och tränar...

  397. Den som har gjort det vet att
    när man slutar mår man jättedåligt.

  398. Det är precis som med abstinens.

  399. Vi skulle kunna skapa det
    om vi ville. Ett behov.

  400. Jag tror att skolan kommer in mycket.
    Att det är roligt.

  401. Många som löptränar talar om
    att det är beroendeframkallande.

  402. Och den här berusningseffekten.
    Är den sann?

  403. Jag har sett idrottsmän
    som blir skadade och slutar.

  404. De mår jättedåligt,
    de får en depression.

  405. Så man gör kroppen beroende
    av fysisk träning, det tror jag.

  406. Hur mycket är det som ett vaccin?

  407. Jag tänker
    på de som tränar väldigt mycket.

  408. Zlatan tränar mycket. Är han
    garanterad att slippa depressioner?

  409. Nej. Statistiskt sett är han det.

  410. Det gäller ju aldrig i det enskilda
    fallet. Men statistiskt sett.

  411. Jag såg en spännande studie
    från Danmark-

  412. -där de som tränade mycket hade en
    lägre insjuknandegrad i depression.

  413. Men är det en selektion
    som håller igång från början?

  414. Att de som har risk för depression
    inte tränar?

  415. Så var börjar det?
    Det kan man inte säga.

  416. Och det spelar ingen roll
    för oss själva.

  417. Vi vet att vi ökar
    vår motståndskraft-

  418. -och att det inte löser nåt, men att
    vi blir starkare när vi får problem.

  419. Och när vi mår som värst, är riktigt
    låga - det är då vi ska gå ut.

  420. Personen som är manodepressiv
    säger: "När jag är som lägst"-

  421. -"önskar jag att nån gick ut med mig
    som en hund." Kanske är det så.

  422. Om nån vi känner är låg går vi dit,
    tar dem i handen och tar en promenad.

  423. Den personen kommer inte ut själv.
    Vi kanske inte ska sitta och prata.

  424. Vi går ut och går. Precis som
    hon sa. Det är väldigt illustrativt.

  425. Du var inne på att skapa motivation
    för dem som inte orkar eller vill.

  426. -Där kan vi göra nåt allihopa.
    -Ja. Absolut.

  427. Vi tar en promenad
    i solen eller regnet.

  428. Det tror jag.

  429. När det gäller forskning,
    vad vill du veta mer om?

  430. Egentligen vill jag veta hur vi ska
    få det att fungera rent praktiskt.

  431. Det är en sak att teoretiskt...

  432. Det har ju fungerat i studien,
    så jag skulle vilja rulla ut det mer.

  433. Annars är det ju självklart,
    det är klart vi ska röra på oss.

  434. Det är löjligt nästan att säga det.

  435. Men själv är jag intresserad
    av mekanismerna bakom.

  436. Vad händer med musklerna? Är yoga
    verkligen lika bra som att springa?

  437. Det är jättespännande. Men det som
    är mest intressant är att få ut det.

  438. Hur får man folk
    att göra det som är bra?

  439. Man behöver ju bara
    gå till sig själv.

  440. Det går ju inte alltid.

  441. Vi lever inte som vi lär, för nu
    borde vi ha haft en fysisk övning.

  442. Det har vi inte, tyvärr.
    Men vi säger tack.

  443. Applådera mycket,
    så blir det lite rörelse.

  444. Textning: Stina Hedin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Spring för att gymma hjärnan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När vi tränar fysiskt bildas nya hjärnceller. Om den här revolutionerande upptäckten pratar Yvonne Forsell, psykiatriker och professor vid Karolinska institutet. Förr trodde man att hjärnceller dör med tiden, men så är det alltså inte. Det är till exempel ingen slump att vi mår bättre i både kropp och huvud efter ett träningspass. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Träning och dess effekter
Ämnesord:
Allmän medicin, Fysisk träning, Gymnastik, Hjärna, Idrott, Medicin, Nervsystemet, Neurologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Uppdrag: lösa hjärnans mysterium

Nittio procent av vår kunskap om hjärnan har vi lärt oss de senaste två decennierna. Hjärnforskningen går fort, berättar Hjärnfondens generalsekreterare Gunilla Steinwall i det här talet från Hjärnans dag 2015. Att hitta lösningar till hjärnans gåtor och stötta den bästa forskningen är Hjärnfondens viktigaste uppdrag, konstaterar hon. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Barnhjärnans uppkoppling

För tidigt födda barn har inte samma utvecklade nätverk i hjärnan som barn som föds i normal tid. Risken finns också att för tidigt födda utvecklar sjukdomar och hjärnskador. Det berättar Ulrika Åden, forskare vid Karolinska institutet, som forskar på barnhjärnan. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Min vardag med adhd

Var inte rädd att söka hjälp. Det säger Vilhelm Nordström som är diagnostiserad med adhd. För honom tog det flera år innan han själv accepterade sin diagnos. Här berättar han om vad som är viktigt när man lever med adhd, som exempelvis att söka hjälp och vikten av att ha vänner som kan vara ärliga och stötta en genom livet. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Så hjälper vi barn med adhd

Barn med adhd kan bli deprimerade, självmordsbenägna och utbrända, berättar Ann Sophie Forsell Öhrn som är mamma till två barn med adhd och asperger. I det här panelsamtalet diskuterar hon vad vi kan göra åt ungas hjärnohälsa tillsammans med forskaren Emma Frans och psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Spring för att gymma hjärnan

När vi tränar fysiskt bildas nya hjärnceller. Om den här revolutionerande upptäckten pratar Yvonne Forsell, psykiatriker och professor vid Karolinska institutet. Förr trodde man att hjärnceller dör med tiden, men så är det alltså inte. Det är till exempel ingen slump att vi mår bättre i både kropp och huvud efter ett träningspass. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Hur hjärnan styr kroppen

Professor Mats Lekander ger exempel på hjärnans alla vardagliga funktioner och berättar om hur hjärnan påverkar vårt generella hälsotillstånd genom att den reglerar bland annat sömn, stress och inflammation. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Superminne hos äldre

Hur ska vi lyckas hålla hjärnan frisk och fungerande genom hela livet? Det kan hjärnforskaren Lars Nyberg vid Umeå universitet svara på. Det som ofta sviker oss först på ålderns höst är minnet. Men att vi blir glömska när vi blir gamla stämmer inte alltid. Vissa 75-åringar har fortfarande ett väldigt gott minne. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Framsteg inom strokeforskning

Stroke drabbar 35 000 personer i Sverige varje år och är den vanligaste orsaken till fysiska handikapp hos vuxna. Det är också den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Mot dessa tuffa odds försöker forskarna att arbeta för att nå framsteg, berättar Nils Wahlgren, professor i neurologi. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Att bromsa demens

Är det sant att man blir dement om man är svartsjuk? Den frågan fick professor Ingmar Skoog från Göteborgs universitet vid ett tillfälle. Hans forskning om Alzheimers sjukdom visar vilka faktorer som kan skydda mot demens och vilka faktorer som kan påskynda demens. Här berättar han som sina senaste forskningsrön. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Första kvinnliga kosmonauten på rymdstationen

Elena Serova är den första kvinnliga kosmonauten att besöka internationella rymdstationen ISS. Hon berättar om sin senaste halvårslånga rymdexpedition och alla experiment som gjordes där. Elena Serova studerade till exempel hur det mänskliga hjärtat påverkas i viktlöst tillstånd. Hon pratar också om den miljöforskning som kan bedrivas från rymden. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Onani en källa till njutning och flykt

För de allra flesta människor är onani ett sätt att uppnå njutning, att känna lust och välbehag. Och sexologer vill undanröja tabun som rör att ha sex med sig själv. Men för vissa människor kan onanin vara tvångsmässig, ett sätt att fly oro och nedstämdhet.