Titta

UR Samtiden - Hjärnans dag 2015

UR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Om UR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Under Hjärnans dag får vi höra Sveriges främsta hjärnforskare dela med sig av de senaste forskningsrönen och öka våra kunskaper om vad som händer i den fantastiska hjärnan, men också när allt inte fungerar som det ska. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Till första programmet

UR Samtiden - Hjärnans dag 2015 : Barnhjärnans uppkopplingDela
  1. Jag har fått uppdraget att prata om
    varför man ska forska-

  2. -om barnets hjärna. Det blir förstås
    en personlig betraktelse-

  3. -utifrån nyföddhetsperspektivet.

  4. Som vi hörde i den inledande filmen
    har vi över 100 miljarder nervceller-

  5. -som ligger färdiga i hjärnan
    när vi föds.

  6. Frågan är: vad händer när de cellerna
    utsätts för sinnesintryck?

  7. För ljud och ljus och känsel?
    Hur påverkas de då?

  8. Hur utvecklas nätverk mellan cellerna
    i samklang med omgivningen?

  9. Det är nåt som intresserar oss.

  10. Förutom att det är spännande att
    försöka förstå hur hjärnan utvecklas-

  11. -så finns det ju också,
    som Gunilla var inne på-

  12. -många barn som lider av
    att deras hjärnor inte fungerar-

  13. -riktigt så som det krävs
    av vårt samhälle i dag.

  14. I en skolklass har vi-

  15. -genomsnittligen tre barn
    som har ångeststörning.

  16. Då är det inte vanlig ångest,
    som är alla vi människors arvedel-

  17. -utan det är lite mer problem,
    som påverkar deras vardag.

  18. Vi har ett antal barn som har ADHD
    eller uppmärksamhetsproblematik-

  19. -i varje skolklass.

  20. Genomsnittligen ett barn
    med en uttalad språkstörning-

  21. -och flera barn
    med läs- och skrivsvårigheter.

  22. Sett över flera klasser finns
    nån som har autismspektrumtillstånd-

  23. -med svårigheter att kommunicera
    och relatera till andra-

  24. -och barn med motoriska problem,
    cerebral pares, till exempel.

  25. Man kan fråga sig
    varför det inte var så förr.

  26. Varför var det inte lika många barn
    som hade diagnoserna då?

  27. Det kan naturligtvis ha att göra med
    hur man ställer diagnoser-

  28. -och uppmärksammar problem-

  29. -men också att vi har ett krävande
    samhälle och en krävande skolgång.

  30. Du måste kunna fokusera väldigt bra.

  31. Du måste kunna byta fokus snabbt
    i dagens skola och samhälle.

  32. Du måste kunna planera
    din egen verksamhet från småskolan-

  33. -vilket det kanske inte finns...

  34. Hjärnan är inte riktigt klar
    för att planera när barnen är så små.

  35. Det ställs stora krav
    på barnen i dag.

  36. Det är ju så att alla de här
    diagnoserna som jag har nämnt...

  37. Det finns, som vanligt,
    en kombination av arv och miljö.

  38. Det finns gener beskrivna för
    de neuropsykiatriska tillstånden-

  39. -men det finns också miljöfaktorer
    som påverkar.

  40. En miljöfaktor
    som särskilt intresserar mig-

  41. -är om man har en tuff start i livet.

  42. På bilden ser vi ett barn
    som är tre månader för tidigt fött.

  43. Det ligger i en kuvös
    och andas själv-

  44. -men har en snabel, en CPAP,
    för att komma ihåg att andas.

  45. Det som intresserar mig
    i min forskning är-

  46. -att barn som är för tidigt födda
    eller har en skada tidigt-

  47. -är en högriskgrupp för att
    få avvikelser i hjärnans utveckling.

  48. Är man mer än
    tre månader för tidigt född-

  49. -är det ungefär hälften av barnen
    som behöver extra hjälp i skolan.

  50. Det är vanligt
    med inlärningssvårigheter.

  51. Det är också vanligt med ADHD,
    uppmärksamhetsproblematik-

  52. -och autismspektrumtillstånd-

  53. -är kanske 5-10 gånger vanligare
    än hos barn födda i vanlig tid.

  54. Språkstörningar... Många av barnen
    har en lite senare språkutveckling-

  55. -som de sen hämtar igen.

  56. När de blir större är det vanligare
    med ångestproblematik-

  57. -och 7-10 % av barnen
    får cerebral pares, CP.

  58. Det här är ett exempel på-

  59. -hur en tidig påverkan på
    hjärnans utveckling kan leda till-

  60. -de här problemen.

  61. Det är ju så att hjärnans utveckling
    i fosterlivet är helt fantastisk.

  62. Här ser vi magnetkamerabilder
    från mänskliga foster-

  63. -i mammas mage.

  64. Från vänster ser vi
    en liten hjärnblåsa.

  65. Det är ungefär vecka tolv
    i graviditeten.

  66. Om vi går hela vägen till vecka 40,
    längst bort till höger-

  67. -och det är i vecka 40
    det är meningen att man ska födas-

  68. -och då är hjärnan vackert veckad
    och en komplex struktur.

  69. Under tiden
    har alla nervceller bildats-

  70. -ungefär upp till vecka 20
    i graviditeten.

  71. När de bildats ska de hitta till
    rätt ställe i hjärnbarken.

  72. Sen ska de börja bilda synapser,
    förbindelser med varandra-

  73. -och det sker
    i senare tredjedelen av graviditeten.

  74. Sen ska hjärnans ledningsbanor
    också börja bildas-

  75. -och det fortsätter
    ända upp till 20-30-årsåldern.

  76. De allra minsta barnen
    som jag träffar på-

  77. -är ungefär här nånstans
    i hjärnans utveckling.

  78. Ni ser att hjärnan är alldeles slät,
    som en boxarhandske.

  79. Den här veckningen
    har inte alls kommit till ännu.

  80. Då kan man fråga sig:
    vad händer om hjärnan ska utvecklas-

  81. -inte i mammas mage,
    utan i intensivvårdsmiljö-

  82. -med ljud, ljus, smärtupplevelser
    och känselintryck?

  83. När vi är nånstans i vecka 10-12,
    ända upp till vecka 20-

  84. -är nervstamcellerna, som ligger
    nära hjärnans hålrum, väldigt aktiva.

  85. Det sker nybildning av nervceller
    i en rasande takt:

  86. 200 000 per minut.
    Då delas cellen i två.

  87. Det skjuts ut ett migrerande neuron,
    som ska vandra till rätt plats-

  88. -och den andra cellen
    går tillbaka in i celldelning.

  89. Så fortsätter det, jättesnabbt.

  90. De här cellerna som vandrar
    måste hitta rätt på nåt sätt-

  91. -och då finns, så vist ordnat,
    stödjeceller, som är lite klistriga.

  92. Nervcellerna kan liksom klättra
    uppför ett rep-

  93. -och hamna på precis rätt ställe.

  94. Det finns sex olika lager
    i hjärnbarken.

  95. Det har visat sig vara betydelsefullt
    att de hamnar rätt-

  96. -för att
    de högre intellektuella funktionerna-

  97. -ska fungera bra.

  98. Sen när de har hittat rätt
    ska de börja prata med varandra-

  99. -och bilda synapser.

  100. Som vi hörde i inledningsfilmen
    sker det där hela livet.

  101. Det är ständig ombyggnation
    och renovering i hjärnan.

  102. Vi ser här hur de bildar utskott
    till varandra.

  103. Nervcellerna bildar utskott till
    andra nervceller de vill prata med-

  104. -om det finns några intryck som gör
    att den banan ska användas.

  105. Det är gammal forskning.
    Torsten Wiesel, en svensk-

  106. -som tillsammans med kollegor visade
    hur synbarken förtvinar-

  107. -om det inte kommer några synintryck
    under en period i vår utveckling.

  108. Det gäller att använda de funktioner
    som man vill fortsätta använda.

  109. "Use it or lose it."

  110. De områden som ska prata med varandra
    behöver ledningsbanor-

  111. -och det är den vita substansen.

  112. För att det ska gå fort,
    hastigheten i kommunikationen-

  113. -så bildas små fettskidor,
    som vi ser här.

  114. Då studsar nervsignalen fram.
    Processen kallas myelinisering.

  115. Man bygger hjärnans bredband.

  116. Det sker i senare tredjedelen
    av graviditeten.

  117. Det sker, som all mognad i hjärnan,
    nerifrån och upp.

  118. Precis som man bygger ett hus.
    Här är ett nyfött, fullgånget barn-

  119. -och då ser vi en skugga här,
    i den här höjden.

  120. Då ser vi att myeliniseringen
    har kommit ända hit.

  121. Sen sker myelinisering i framhjärnan
    först när man är 20-30 år.

  122. Det är... Det vet man ju också:

  123. Framhjärnan, planeringen
    och kontrollen av det som ska göras-

  124. -är inte alltid fullt utvecklad
    när man är tonåring.

  125. Det här är Gabriella.
    Hon är född i vecka 26 hos oss.

  126. Paul Hansen, en känd fotograf,
    har gjort ett bildreportage.

  127. "Gabriellas färd" heter det.

  128. Vi ser Gabriella här.
    Hon är duktig och orkar andas själv.

  129. Hon behöver bara snabeln
    som hjälper henne-

  130. -men den miljö hon hamnar i,
    mitt under graviditeten-

  131. -den är fylld av ljud och ljus
    och slangar och sladdar.

  132. Det är nåt vi funderar över:
    hur påverkas hjärnan utav det?

  133. När man är så liten
    måste vi kolla att de mår bra.

  134. Vi måste ta blodprover ibland.
    Det är flera smärtsamma ingrepp.

  135. Här ser vi när man tar blodprover.
    Vi ser också Gabriellas pappa.

  136. Sen gäller att försöka få möjlighet
    till lite avskildhet-

  137. -och anknyta till sitt barn-

  138. -fast det är en högteknologisk miljö
    de befinner sig i.

  139. Och här ser vi lilla Gabriella.
    Hon ligger hud-mot-hud med mamma.

  140. Sen har vi lilla triaden här,
    mamma och pappa och barnet-

  141. -mitt bland all denna teknik.

  142. Vi försöker stimulera att barn och
    föräldrar ska få komma nära varandra.

  143. Att de ska känna hud mot hud-

  144. -för att det ska förbättra
    den sensoriska upplevelsen-

  145. -och även emotionellt, så klart.

  146. En hel familj ska anknyta.
    Här är systrarna-

  147. -som ser Gabriella för första gången
    genom kuvösväggarna.

  148. Det är ofta en tuff period
    för familjerna.

  149. De tillbringar flera månader
    på sjukhus.

  150. Det är en resa
    mellan hopp och förtvivlan.

  151. Vissa dagar är bra,
    andra är riktigt kritiska.

  152. Så det är jobbig tid för dem-

  153. -men så en dag är det dags
    att packa väskorna-

  154. -och åka hem.

  155. Och där har systrarna förberett.

  156. Nu är tiden inne när Gabriella
    egentligen skulle ha fötts.

  157. Nu ska de hitta en ny struktur
    i den här familjen.

  158. Vi är intresserade av hur det gick
    med hjärnans utveckling-

  159. -i den här annorlunda miljön.

  160. För att studera det använde vi
    magnetkameraundersökningar.

  161. Här ligger Gabriella och sover.
    Hon är trött, för hon har fått mat.

  162. Hon sover en naturlig sömn i kameran.

  163. Det gör vi på
    de mest för tidigt födda-

  164. -och studerar hur hjärnan utvecklas
    och hur ledningsbanorna utvecklas.

  165. Vi ser att de allra flesta barnen
    har en normal utveckling-

  166. -som det ser ut här-

  167. -men att det också finns barn som har
    skador och avvikelser i "bredbandet".

  168. Tittar man mer på avancerade metoder-

  169. -kan man se att i mikrostrukturerna
    av ledningsbanorna finns skillnader.

  170. Där funderar vi på om utvecklingen
    kommer till stånd senare-

  171. -eller om det är så
    att den skiljer sig.

  172. För att studera det kan man använda
    funktionell magnetkameraundersökning-

  173. -och titta på hur områden
    i hjärnan pratar med varann.

  174. Då studerar man syresatt blod.

  175. Syresättningen i blodet fluktuerar,
    upp och ner.

  176. Då antar man att områden som
    fluktuerar samtidigt eller synkront-

  177. -de pratar med varann.
    De har en funktionell konnektivitet.

  178. Jag lade upp den här bilden
    på Tänkaren av Auguste Rodin-

  179. -för att komma ihåg att berätta:

  180. När en vuxen ligger i en magnetkamera
    och låter tankarna sväva-

  181. -och så gör man den funktionella
    undersökningen, utan att stimulera-

  182. -då är det högre mentala nätverk
    som är aktiva, till stor del.

  183. Det handlar om områden som har
    att göra med social intelligens.

  184. Man försöker förstå
    hur andra människor planerar och så.

  185. Även andra nätverk är aktiva-

  186. -men i det lilla barnets hjärna
    ser det helt annorlunda ut.

  187. Den är inriktad på omgivningen.

  188. Det är nätverk för syn,
    som vi ser här, överst-

  189. -och nätverk för känsel,
    motorik och hörsel som är aktiva-

  190. -när lilla barnet gör ingenting.
    De är helt inriktade på omgivningen.

  191. De här lite högre mentala
    processningsnätverken i framhjärnan-

  192. -som är aktiva hos de vuxna,
    de är fortfarande rudimentära.

  193. Det är också så
    att de skiljer sig lite grann åt-

  194. -mellan de som är för tidigt födda
    och undersöks när de skulle ha fötts-

  195. -och de som är friska, fullgångna.

  196. Det är nåt vi intresserar oss för
    och undersöker närmare.

  197. Man kan säga, om vi tittar på
    en schematisk bild av hjärnan-

  198. -att det finns tidigt
    en bra förbindelse-

  199. -mellan hjärnhalvorna.
    Den fungerar även hos nyfödda.

  200. Förbindelsen mellan framhjärnan
    och bakre delar av hjärnan-

  201. -kommer först när man är vuxen.

  202. Enkelt uttryckt handlar det
    om planering och kontroll.

  203. Det kommer lite senare i livet.

  204. När vi jämför hur hjärnan växer hos
    för tidigt födda och fullgångna-

  205. -ser vi att alla de här orangea
    och gula områdena-

  206. -där är det mindre volymer hos
    de som är mycket för tidigt födda.

  207. Men det finns också områden,
    eller ett område, där det växer mer.

  208. Det är faktiskt i synbarken.

  209. Vi blev lite glada när vi såg det,
    men det är ju inte så konstigt-

  210. -för de här barnen har ju sett
    i flera månader-

  211. -och vi jämför dem med nyfödda barn
    som bara har sett i ett par dagar.

  212. Omgivningens stimulans
    påverkar hjärnans tillväxt-

  213. -även så tidigt i livet.

  214. Det ger oss en potentiell möjlighet
    att påverka hur hjärnan utvecklas-

  215. -och växer.

  216. Vår forskning handlar om
    att tidigt identifiera-

  217. -skador och avvikelser
    i hjärnans utveckling.

  218. Tanken med det är att försöka
    förutsäga hur det går senare i livet.

  219. Tidig magnetkameraundersökning-

  220. -relaterar vi till hur barn utvecklas
    när de är två, sex och elva år-

  221. -och vad de har varit med om
    tidigt i livet.

  222. Målet är att tidigt sätta in
    det stöd-

  223. -och den hjälp som de behöver.

  224. När vi studerar
    de mycket för tidigt födda barnen-

  225. -ser vi att vi kan
    ganska väl förutsäga-

  226. -om det kommer att bli
    motoriska problem.

  227. Vi kan sätta in motorisk träning
    redan vid ett par månaders ålder-

  228. -och det tycker vi har varit
    värdefullt och viktigt.

  229. En annan sak vi märker när vi följer
    för tidigt födda till skolåldern-

  230. -är att det är väldigt vanligt
    med autismspektrumtillstånd.

  231. När man letar efter det... Det är
    åtminstone tio gånger vanligare-

  232. -än hos fullgångna barn.

  233. Där är viktigt att lyfta fram
    de här barnens behov-

  234. -så att de får den hjälp
    och den förståelse de behöver.

  235. Vi är, som nyföddhetsbarnläkare,
    intresserade av att försöka förstå-

  236. -vad var det som hände tidigt.
    Varför blev det så med hjärnan?

  237. När vi går tillbaka och tittar på
    hjärnan när de var nyfödda-

  238. -så ser vi...
    Här ser vi hjärnan från sidan.

  239. Här har vi tittat på strukturen
    på hjärnans volymer-

  240. -och varje färg är en modul
    i ett nätverk.

  241. Då ser vi till vänster
    en väldig blandning av färger-

  242. -i hjärnbarken.

  243. Det är bra.
    Det kallas differentiering.

  244. Det är komplex organisation där.

  245. I mitten och till höger är det
    inte samma blandning av färger.

  246. Det är inte lika komplext.
    Vi ser där, längst till höger-

  247. -på normalt utvecklade barn
    som ändå är för tidigt födda-

  248. -att vi har ett grönt nätverk
    i mitten.

  249. Det är viktigt för social intelligens
    och hur man förstår andras beteende.

  250. Det är ändå välutvecklat,
    men sämre hos de barn-

  251. -som senare utvecklar
    autismspektrumproblematik.

  252. Det tycker vi förstås är intressant.

  253. Vi funderar på om det finns faktorer
    tidigt i livet-

  254. -som vi kan förbättra.
    Vi försöker förbättra vår vård.

  255. Kan vi tillföra mer näring?

  256. Kan vi påverka vilken sorts stimuli-

  257. -sinnesintryck som de utsätts för?

  258. När vi tittar på
    vad de har varit med om-

  259. -ser vi att det var vanligare att ha
    varit med om tidig sjukdomsstress:

  260. Långa perioder i respirator,
    fler operationer-

  261. -mera separation från föräldrarna
    och smärtsamma upplevelser-

  262. -hos de barn som fick
    autismspektrumtillstånd senare.

  263. Vi har pratat om att nätverken
    för sinnesintryck finns på plats-

  264. -redan tidigt. Vi kan också se
    att beteendet finns på plats.

  265. Här är ett tre månader för tidigt
    fött barn som skyler sig-

  266. -från ljuset.

  267. Hela kopplingen finns där
    redan tidigt.

  268. Här är en spännande studie från USA,
    som kom i slutet av förra året.

  269. Det är populärt nu att bygga
    familjerum på nyföddhetsavdelningar.

  270. Det har vi redan här i Sverige.

  271. Det bygger man nu i USA.
    Det här är i St. Louis.

  272. Barnen som legat i "private rooms"
    hade en senare språkutveckling-

  273. -än barnen som legat
    i en stökig intensivvårdssal-

  274. -med mycket ljud och ljus
    och störande moment.

  275. Då frågar man sig:
    hur såg hjärnan ut?

  276. Ja, då ser vi att i mittenhjärnan-

  277. -har vi ett rött område
    i tinningloben-

  278. -som är en djup dal i hjärnbarken.

  279. Det tyder på att den är mer utvecklad
    än de som har legat i private rooms.

  280. Det här var ju alldeles tvärtemot
    vad man hade förväntat sig.

  281. Man tänker att det skulle vara bra
    med lugn och ro-

  282. -men då visar det sig
    att de här barnen i private rooms-

  283. -deras föräldrar hade inte möjlighet
    att ha föräldraledigt.

  284. Så är inte socialförsäkringssystemet.
    Så har vi det i Sverige.

  285. Våra föräldrar är hos sina barn,
    men så är det inte på många ställen.

  286. De här barnen hade legat ensamma.
    De var övervakade elektroniskt-

  287. -hade väldigt lite mänsklig kontakt
    och väldigt lite sinnesintryck.

  288. Det var inte bra
    för deras hjärnutveckling.

  289. Det här var en tankeställare
    för vår värld.

  290. Ett exempel på det där finns också
    från den basala grundforskningen.

  291. Michael Meaney är en kanadensare
    som har gjort viktig forskning-

  292. -i vårt fält.

  293. Han studerade råttmammor
    och råttmammors beteende.

  294. Han lade märke till
    att råttmammor är på olika sätt.

  295. Det finns de som slickar och gullar
    med sina barn hela tiden-

  296. -och så finns de som matar barnen,
    men dessemellan låter dem vara.

  297. Då delade han in dem i "high licking"
    och "low licking".

  298. Sen undersökte han-

  299. -hur råttungarnas hjärnor
    utvecklades.

  300. Då kunde han se, där till höger-

  301. -den översta sjöhästen ni ser där:

  302. Det blev mer synapsbildning
    i minnesstrukturen i hjärnan-

  303. -det är lite svartare,
    hos barn till high licking mothers-

  304. -och mindre synapsbildning,
    lite blekare hos barn till-

  305. -de råttmammor som inte hade
    hållit på så mycket med sina barn.

  306. Sen tänkte man
    att det kanske bara är genetiskt.

  307. Det kanske nedärvs och inte har
    med mammans beteende att göra.

  308. De gjorde adoptionsstudier.

  309. Råttmammor accepterar väldigt lätt
    att få andra ungar.

  310. Då kunde man visa att det
    hade att göra med mammans beteende.

  311. Det här är återigen
    en sensorisk, en känsel...

  312. Det är stimulans, sinnesintryck,
    i form av beröring-

  313. -och även emotionellt innehåll,
    som påverkar hjärnans utveckling.

  314. Meaney har ägnat ett decennium åt
    att försöka förstå mekanismen-

  315. -och funnit att det har att göra med
    känsligheten i stresshormonsystemet.

  316. Så vi försöker...
    Här är Gabriella med sin pappa.

  317. Vi försöker stimulera
    till hudkontakt-

  318. -mellan barnet och dess föräldrar-

  319. -och att man gärna också sjunger,
    så det blir flera sinnen-

  320. -och inte minst
    det emotionella innehållet.

  321. Det tror vi är bra
    för barnets hjärna.

  322. Det kom en rolig studie förra året
    i den ansedda tidskriften PNAS...

  323. ...att inte bara barnets och mammas,
    men även pappas hjärna utvecklas...

  324. ...av att ta hand om barnet.

  325. Återigen gjorde man funktionell
    magnetkameraundersökning-

  326. -och tittade på hur vissa områden
    pratar med varandra.

  327. Då var det ett område här-

  328. -som har att göra med
    hur man kan förutse andras behov-

  329. -och hur det området pratar
    med känslocentret amygdala.

  330. Sen tittar man på konnektiviteten
    eller signalstyrkan emellan-

  331. -och då såg man ett visst samband
    mellan hur stark kopplingen var-

  332. -och hur många timmar pappan
    tillbringade ensam med sitt barn.

  333. Det är inget konstigt.
    Vi lär oss hela tiden, det vi gör.

  334. Det kommer vi att ha en konferens om
    på Läkarsällskapet i sommar-

  335. -som heter
    "Föräldraskapets neurobiologi".

  336. Så tänkte jag bara sammanfatta att:

  337. Barnets hjärna utvecklas
    i samklang med omgivningen-

  338. -och är känslig för sinnesintryck.

  339. Vi tror att den tidiga stimulansen
    kan optimeras-

  340. -och vårt ultimata mål är förstås
    att förhindra skador-

  341. -och avvikelser i utvecklingen.

  342. Frågan är: varför är varje krona
    till forskning om barnhjärnan viktig?

  343. Och jag tänker att om man kan skydda
    ett enda barn-

  344. -från problem med hjärnans utveckling
    eller skada-

  345. -finns så många friska år framöver
    som man kan förvänta sig.

  346. I det finns enorma mänskliga värden
    för barnet och familjen-

  347. -men det finns också stora
    samhällsekonomiska besparingar i det.

  348. Det kan man naturligtvis räkna på,
    men det har inte jag gjort.

  349. Jag vill avsluta med
    att berätta om Gabriella-

  350. -som här skrevs ut från sjukhuset.

  351. I dag är hon tre år
    och utvecklas normalt.

  352. Jag pratade med dem häromveckan
    och hon hade påssjuka-

  353. -men annars mår hon bra.

  354. Bra.

  355. Vad skönt att höra.
    Det rörde våra hjärtan, verkligen.

  356. Ulrika, förstod jag dig rätt?

  357. Det är inte lagbundet att
    för tidig födsel ger dåliga effekter.

  358. Nej. Allt är beroende av
    hur tidigt det är.

  359. Det jag pratat om
    har att göra med barn födda-

  360. -mer än tre månader för tidigt,
    200-300 barn per år i Sverige.

  361. Det går bättre och bättre,
    ju mindre för tidigt född man är.

  362. De fallen där det går bra-

  363. -även om det är väldigt för tidigt,
    vad är framgångsfaktorerna då?

  364. Ja, det är det
    vi försöker identifiera-

  365. -men det handlar om
    att slippa de komplikationer-

  366. -som hör till för tidig födsel-

  367. -som blödningar i hjärnan,
    behov av operationer och så vidare.

  368. Du sa att autism var
    tio gånger vanligare.

  369. Då kunde det bero på operationer
    och separationer.

  370. Separationer kan man göra nåt åt,
    men operationerna måste ju till.

  371. Ja, precis.

  372. Vi skruvar och försöker förbättra
    våra vårdstrategier hela tiden.

  373. Vi har alltid att överväga-

  374. -mellan om operation behövs
    eller inte. Är det värt det?

  375. Den här informationen
    har betydelse i de överväganden.

  376. Det här råttmammeexemplet,
    hur tillämpligt är det?

  377. Hur överförbart är råttmammans
    föredöme på människan?

  378. Ja, jag tycker att det är intressant.

  379. Det är så basala mekanismer-

  380. -att det går att studera
    även hos råttmammors beteende.

  381. Ja... Jag tycker
    att de studier som finns-

  382. -kring utveckling av barns hjärnor
    i relation till anknytning-

  383. -tyder på att det är viktigt-

  384. -med en tidig kontakt med
    en bra vuxen person.

  385. Det är utanför ditt område,
    men vad händer med råttbarnen-

  386. -som inte får kärleken?
    Blir det råttligister?

  387. Det man kunde visa var...
    Om ni kommer ihåg synapserna.

  388. De som hade lite färre synapser
    hade också sämre minne.

  389. Men människor har en egen fri vilja,
    så de mammor och pappor-

  390. -som inte är de slickande,
    eller omsorgsskapande-

  391. -de kan man ju inte befalla.

  392. Kan man göra nånting åt det
    eller är det mänsklighetens öde-

  393. -att en del barn kommer att
    råka illa ut på grund av detta?

  394. -Stora frågor.
    -Ja, mer filosofiskt, kanske.

  395. Vår uppgift är att berätta det vi vet
    har betydelse i hjärnans utveckling.

  396. Jag tänker också
    att vi lär oss hela tiden-

  397. -och det vi gör
    lär vi oss att göra ännu mer av.

  398. Om vi börjar bära våra barn nära
    vill vi fortsätta göra det.

  399. Det händer nånting
    hos föräldern också.

  400. Det var en del som var bra
    med att vara för tidigt född.

  401. Synintrycken. Går det
    att använda till nånting?

  402. Blir de barnen bättre på nånting
    senare i livet?

  403. Bra fråga. Det är ju så att-

  404. -för tidigt födda barn har svårt
    att tolka sina synintryck.

  405. Det är inte så att ju större volym,
    desto bättre funktion.

  406. Det säger oss att vi har möjlighet
    att påverka hjärnans utveckling.

  407. Sen måste vi lära oss hur
    och vad som är framgångsfaktorer.

  408. En naiv fråga, men jag kan gissa
    att det finns folk som tänker:

  409. Magnetröntgen är kraftiga instrument.

  410. Är vi hundratusen procent säkra på
    att det inte ger nån bieffekt?

  411. Det finns ingen joniserande strålning
    i magnetröntgen.

  412. Det finns ett starkt magnetfält,
    men inga kända biverkningar.

  413. Vi har gjort de här undersökningarna
    på små barn sen 90-talet.

  414. Det enda bekymret är
    att det är högt oljud-

  415. -så man måste ha
    ordentliga hörselskydd.

  416. Är den forskning som du bedriver
    i internationell framkant?

  417. Man diskuterar att svensk forskning
    har hamnat i bakvatten-

  418. -under de senaste decennierna.
    Hur uppfattar du ditt forskningsfält?

  419. Ja, det är roligt att jobba i Sverige
    inom det området-

  420. -för att vi anses nog vara
    bäst i världen-

  421. -på att rädda för tidigt födda.

  422. Nu är det vår uppgift
    att noga studera-

  423. -hur det går för dem
    och vad de behöver.

  424. Det är roligt att jobba
    i den vård vi har i Sverige-

  425. -där vi har möjlighet att
    låta föräldrar vara med sina barn.

  426. Forskningsmässigt innebär det-

  427. -att vi har fått stor uppmärksamhet
    för de här resultaten.

  428. När det gäller funktionella magnet-
    kameraundersökningar på nyfödda-

  429. -där var vi först i världen.

  430. Men det behövs alltid mer resurser.

  431. Det är svårt att få stabila resurser
    från statliga medel-

  432. -utan där är vi beroende av fonder.

  433. En stor del av arbetstiden är
    att söka forskningsanslag-

  434. -från Hjärnfonden och andra.

  435. Den kunskap du presenterade
    hade inte funnits utan Hjärnfonden.

  436. Nej, det kan jag säga.

  437. Det är väl inte din uppgift,
    men att sprida kunskapen-

  438. -att den implementeras
    och fungerar inom vården-

  439. -eller senare i livet, i skolan-

  440. -hur ser du på möjligheterna där,
    även om det inte är din uppgift?

  441. Jo, det är min uppgift.
    Vår tredje uppgift.

  442. Att vi får sprida
    den kunskap vi har funnit.

  443. Det vi står i, när vi identifierar
    att barnen har en del bekymmer-

  444. -det är att det ska finnas mottagare
    som kan hantera problematiken-

  445. -i skolan, i samhället.
    Där finns mer jobb att göra.

  446. Allra sist: om du blickar framåt,
    hur fort går det?

  447. Gunilla sa att kunskapen om hjärnan
    växer väldigt snabbt.

  448. Hur ser det ut om tio år?
    Vilka gåtor är lösta?

  449. Ja... Jag önskar mig
    att vi ska veta mer-

  450. -om vad vi kan göra tidigt
    för att optimera utvecklingen.

  451. Vi måste också komma in i-

  452. -hur man påverkar omorganisationen
    efter en skada.

  453. Vi har forskat mycket på hur man kan
    förhindra att skadan utbreder sig.

  454. Det har varit mycket om stamceller
    för att påverka omorganisationen-

  455. -och där finns fler angreppspunkter
    än bara stamceller:

  456. Att stimulera läkningen i hjärnan.

  457. Lycka till är väl ett ord
    som passar i sammanhanget. Tack.

  458. Text: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barnhjärnans uppkoppling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

För tidigt födda barn har inte samma utvecklade nätverk i hjärnan som barn som föds i normal tid. Risken finns också att för tidigt födda utvecklar sjukdomar och hjärnskador. Det berättar Ulrika Åden, forskare vid Karolinska institutet, som forskar på barnhjärnan. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Pediatrik, Prematura barn
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Uppdrag: lösa hjärnans mysterium

Nittio procent av vår kunskap om hjärnan har vi lärt oss de senaste två decennierna. Hjärnforskningen går fort, berättar Hjärnfondens generalsekreterare Gunilla Steinwall i det här talet från Hjärnans dag 2015. Att hitta lösningar till hjärnans gåtor och stötta den bästa forskningen är Hjärnfondens viktigaste uppdrag, konstaterar hon. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Barnhjärnans uppkoppling

För tidigt födda barn har inte samma utvecklade nätverk i hjärnan som barn som föds i normal tid. Risken finns också att för tidigt födda utvecklar sjukdomar och hjärnskador. Det berättar Ulrika Åden, forskare vid Karolinska institutet, som forskar på barnhjärnan. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Min vardag med adhd

Var inte rädd att söka hjälp. Det säger Vilhelm Nordström som är diagnostiserad med adhd. För honom tog det flera år innan han själv accepterade sin diagnos. Här berättar han om vad som är viktigt när man lever med adhd, som exempelvis att söka hjälp och vikten av att ha vänner som kan vara ärliga och stötta en genom livet. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Så hjälper vi barn med adhd

Barn med adhd kan bli deprimerade, självmordsbenägna och utbrända, berättar Ann Sophie Forsell Öhrn som är mamma till två barn med adhd och asperger. I det här panelsamtalet diskuterar hon vad vi kan göra åt ungas hjärnohälsa tillsammans med forskaren Emma Frans och psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Spring för att gymma hjärnan

När vi tränar fysiskt bildas nya hjärnceller. Om den här revolutionerande upptäckten pratar Yvonne Forsell, psykiatriker och professor vid Karolinska institutet. Förr trodde man att hjärnceller dör med tiden, men så är det alltså inte. Det är till exempel ingen slump att vi mår bättre i både kropp och huvud efter ett träningspass. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Hur hjärnan styr kroppen

Professor Mats Lekander ger exempel på hjärnans alla vardagliga funktioner och berättar om hur hjärnan påverkar vårt generella hälsotillstånd genom att den reglerar bland annat sömn, stress och inflammation. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Superminne hos äldre

Hur ska vi lyckas hålla hjärnan frisk och fungerande genom hela livet? Det kan hjärnforskaren Lars Nyberg vid Umeå universitet svara på. Det som ofta sviker oss först på ålderns höst är minnet. Men att vi blir glömska när vi blir gamla stämmer inte alltid. Vissa 75-åringar har fortfarande ett väldigt gott minne. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Framsteg inom strokeforskning

Stroke drabbar 35 000 personer i Sverige varje år och är den vanligaste orsaken till fysiska handikapp hos vuxna. Det är också den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Mot dessa tuffa odds försöker forskarna att arbeta för att nå framsteg, berättar Nils Wahlgren, professor i neurologi. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2015

Att bromsa demens

Är det sant att man blir dement om man är svartsjuk? Den frågan fick professor Ingmar Skoog från Göteborgs universitet vid ett tillfälle. Hans forskning om Alzheimers sjukdom visar vilka faktorer som kan skydda mot demens och vilka faktorer som kan påskynda demens. Här berättar han som sina senaste forskningsrön. Inspelat den 18 mars 2015 på Oscarsteatern, Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att leka Stålmannen 24 timmar om dygnet

I rymden får man reda på hur den mänskliga kroppen fungerar både fysiskt och psykiskt. Astronauten Samantha Christoforetti berättar om sin senaste rymdresa, där hon gör experiment på sig själv för att testa blodet och de mänskliga vävnaderna. Allting samtidigt som hon flyger runt som Stålmannen 24 timmar om dygnet. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.