Titta

UR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

UR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Om UR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Forskare behöver röra på sig och lära av varandra. Det är den här gruppen forskare ganska överens om. De har alla olika expertområden. Här presenterar de sina arbeten och diskuterar hur forskning kan blir mer attraktivt för yngre personer som är intresserade av att forska. Vilka möjligheter finns det i Sverige och hur attraktivt är Sverige för utländska forskare? Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning : Lokal styrning och utvecklingDela
  1. Tack för att ni kom hit,
    och för att jag får prata med er-

  2. -om det arbete jag gör
    och planerar att göra.

  3. Det här är bara en del av mitt arbete.

  4. Tidigare sades det att ni skulle
    få höra om storpolitik i Mellanöstern-

  5. -men jag ska prata om utveckling och
    samhällsstyrning på en mer lokal nivå.

  6. Det är främst åt det hållet
    som min forskning är på väg.

  7. Jag började forska om Mellanöstern
    för 25 år sen.

  8. Jag var intresserad av det faktum
    att folk där sa sig vilja ha demokrati-

  9. -och uppskattade frihet.
    Varför hade de då auktoritära regimer?

  10. Många människor har just den
    ingången när de studerar regionen.

  11. Jag upptäckte snart att de auktoritära
    regimerna fungerade väldigt olika.

  12. Det ville jag ta på största allvar.

  13. Jag ville förstå skillnaderna, varför
    Jordanien är annorlunda än Marocko.

  14. Jag ville särskilt se hur förhållanden
    mellan oppositionsgrupper styrdes.

  15. Jag funderade på
    hur medborgarna agerar.

  16. Återigen var min utgångspunkt
    lite annorlunda än många andras.

  17. Jag utgick från att folk
    inte bara är förtryckta marionetter.

  18. Att det finns en orsak till
    att de ändå bryr sig om att rösta i val.

  19. Frågan var: Varför röstar folk
    i auktoritära regimer-

  20. -där valresultatet
    inte förändrar politiken?

  21. Några frågor inställde sig.
    För det första: Varför röstade folk?

  22. Vilka röstade, och vilka valde att
    stanna hemma? Alla röstade ju inte.

  23. Och vad var det som avgjorde
    vem de röstade på?

  24. Och vilka ställde upp i valen?

  25. I auktoritära regimer är det faktiskt
    massor med folk som kandiderar.

  26. Så det saknades inte konkurrens.
    Frågan är vad de konkurrerar om.

  27. Jag började tänka på det utifrån vad
    jag kallade "konkurrerande klientelism".

  28. Det stämde att folk inte trodde att
    deras kandidat skulle påverka politiken-

  29. -eller att regimen skulle förändras
    och Mubarak plötsligt skulle avgå.

  30. Folk röstade för att de trodde
    att deras representant-

  31. -kunde hjälpa deras barn att få plats
    i skolan, hjälpa dem få bygglov-

  32. -eller hjälpa dem få plats på
    ett bra sjukhus om de behövde vård.

  33. Att de skulle få hjälp med sånt som vi
    kanske ser som rutinmässig byråkrati.

  34. I de här länderna är det dåligt ställt
    med insyn och byråkratisk rationalitet.

  35. Parlamentsledamöter utgör här
    en viktig länk-

  36. -mellan medborgarna
    och statens resurser.

  37. Därför röstar man ofta på personer
    som har goda kontakter med staten.

  38. Men väljarna satte inte samma tilltro
    till alla parlamentsledamöter.

  39. De trodde inte att den de röstade på
    skulle hjälpa dem-

  40. -eller att den som kom från just deras
    region automatiskt skulle hjälpa dem.

  41. De trodde sig få hjälp från kandidater
    som de hade en personlig koppling till.

  42. Nån som kommer från samma by
    som man själv, eller samma stam.

  43. Om det finns en koppling av nåt slag-

  44. -så har man, när man ber om hjälp
    med plats i skolan eller på sjukhuset-

  45. -större rätt att ställa krav, och
    politikern känner sig mer förpliktigad.

  46. Det visade sig alltså tydligt
    att förhållandet mellan medborgarna-

  47. -deras beslut,
    och resultatet som det leder till-

  48. -inte bara handlade om statliga
    institutioner i nationell kontext.

  49. Svag byråkrati,
    valsystem och så vidare.

  50. Det handlade också om sociala
    institutioner, kopplingar på lokal nivå.

  51. Sociala förpliktelser på lokal nivå var
    betydelsefulla, men av varierade natur.

  52. I urbana områden, till exempel,
    kände folk varandra inte särskilt väl.

  53. Där fanns ingen känsla av att
    en viss kandidat skulle vara hjälpsam.

  54. Alla sågs som likadana,
    det vill säga lika värdelösa.

  55. Föga förvånande är valdeltagandet
    därför lågt i städerna i Mellanöstern.

  56. Det fick mig att tänka mycket på
    hur de lokala förhållandena varierar.

  57. Jag insåg att vi inte har nåt bra språk
    för att tala om det.

  58. Jag intresserade mig alltmer för lokala
    variationer i styrning och utveckling.

  59. Till och med i Sverige och USA
    ser vi en stor variation.

  60. På vissa ställen funkar sophämtning,
    skolor och trafik bättre än på andra.

  61. Det finns alltså en stor variation
    på subnationell nivå som är intressant.

  62. Det varierar också hur människor
    och grupper så att säga styr sig själva.

  63. På vissa ställen går man till lokala
    myndigheter om man vill få nåt gjort.

  64. På andra ställen går man direkt
    till de nationella politikerna.

  65. På andra ställen går man till en schejk
    eller en dewaniya - ett stamråd.

  66. De bestämmer hur konflikter ska lösas-

  67. -hur mark ska fördelas,
    och hur fattiga ska få mat och kläder.

  68. Så det finns mycket förändring
    och variation på lokal nivå.

  69. Och variationen beror till viss del på-

  70. -sociala relationer, och de sociala
    institutionernas beskaffenhet.

  71. Det finns fler obesvarade frågor,
    än säkra påståenden, tyvärr.

  72. En sån fråga handlar om vilka faktorer
    som avgör hur lokala beslut fattas-

  73. -hur säkerhet upprätthålls och resurser
    fördelas. Hur folk lever, helt enkelt.

  74. Vad förklarar att det går till
    på olika sätt på olika ställen-

  75. -även om situationen är likartad
    på riksnivå?

  76. Det är inte bara viktigt att ta reda på
    vilka dessa lokala faktorer är.

  77. Intressant nog har vi mycket kunskap
    om nationella politiska institutioner.

  78. Vi känner till proportionella valsystem,
    majoritetssystem, auktoritära regimer...

  79. Men vi har sämre kunskap
    om de sociala institutionerna.

  80. Vi har ännu inget gemensamt språk
    för att kategorisera och förstå dem.

  81. En annan fråga är vad som påverkar
    statens inflytande över medborgarna.

  82. När vänder sig folk till statliga
    institutioner? Vi har inte koll på det.

  83. Vi vet att det varierar, men vi
    vet inte riktigt varför eller hur.

  84. Det kan bero på
    vilka frågor det handlar om.

  85. Frågor om hälsa, utbildning och
    säkerhet kanske hanteras på olika sätt.

  86. Det kan variera på lokal såväl som
    nationell nivå. Vi behöver veta mer.

  87. Till exempel i de så kallade
    räntestaterna, där man har mycket olja-

  88. -är den allmänna efterfrågan
    på utbildning ganska låg.

  89. Det får följder
    som jag tror att man ofta glömmer bort.

  90. Slutligen är vi intresserade av att ta
    reda på hur de sociala institutionerna-

  91. -motarbetar och interagerar med
    de statliga institutionerna-

  92. -och hur de formar varandra.

  93. Det är några frågor
    som började kännas allt viktigare-

  94. -vartefter jag förstod mer om
    vad som styr beteendet på lokal nivå.

  95. För två år sen startade jag ett program
    om dessa frågor vid Yale.

  96. Nu flyttas programmet till Göteborg.

  97. Programmet möjliggjordes
    dels tack vare den arabiska våren-

  98. -som gjorde det mer genomförbart att
    bedriva lokal Mellanösternforskning.

  99. Mer genomförbart därför att staterna
    nu tillät det, till och med stödde det.

  100. Det fanns en känsla av att det
    som hände i Tunisien, till exempel-

  101. -berodde på ojämlikhet
    och problem på lokal nivå.

  102. Så decentralisering och lokal utveckling
    blev plötsligt mycket viktiga frågor.

  103. Programmet finansieras delvis
    av Moulay Hicham Foundation-

  104. -som ville gynna interdisciplinär,
    politiskt relevant forskning om detta.

  105. Projektet består av flera delar,
    däribland stora samarbetsprojekt.

  106. I år har vi studerat kommuner
    i Syriens grannländer-

  107. -och hur de hanterar syriska flyktingar,
    och hur lokala faktorer påverkar det.

  108. Vi samarbetade med FN:s utvecklings-
    program och flyktingkommissariat.

  109. Vi har också tittat på samhällsservice
    i Mellanöstern och Nordafrika.

  110. Vi studerade vikten av institutioner,
    men också av tillit och engagemang-

  111. -för att förstå varför tillgången till
    exempelvis vård och utbildning varierar.

  112. Det gjorde vi
    med stöd av Världsbanken.

  113. Vi beviljar också korttidsstipendium
    till besökande forskare.

  114. Vi håller konferenser och workshops,
    bland annat en den nionde och tionde.

  115. Vi ska prata om tillgången till service
    i arabvärlden. Ni är välkomna allihop.

  116. Sånt har vi sysslat med i programmet.

  117. En sak som vi har insett
    är vikten av att kunna mäta sånt här.

  118. Ett första steg
    till förståelse av det som händer-

  119. -är att finna ett sätt att mäta tillgång
    till samhällsservice och sociala band.

  120. Så det jobbar vi på nu. Vi har mycket
    på gång, men det viktigaste är-

  121. -är att ta fram ett index
    som vi kallar LGPI.

  122. Inspirationen är ett index som heter
    PAPI, som användes i Vietnam.

  123. Där tittade man på den regionala nivån-

  124. -och försökte mäta och ranka
    olika faktorer-

  125. -såsom ansvarighet, insyn
    och tillång till service.

  126. Det baseras på enkäter,
    men vi frågar inte hur nöjda folk är.

  127. Det är nämligen en problematisk fråga.

  128. Man blir lätt nöjd
    om förväntningarna är låga.

  129. Det vi vill veta är hur man får saker
    gjorda, och vilka problem som finns.

  130. Vi frågar till exempel: "Har ditt barn
    haft problem i skolan? Vad gjorde du?"

  131. Vi fokuserar på konkreta upplevelser.

  132. Och vi modifierar förstås frågorna
    så att de bättre passar vårt ämne.

  133. Det innebär också att vi anpassar dem
    till den lokala nivån.

  134. Och vi studerar interaktionen mellan
    statliga och ickestatliga aktörer.

  135. Vi tar fram frågor som kan användas
    inom ett land, och också över tid-

  136. -och utvecklar grundläggande mått-

  137. -som kan användas både i Jordanien,
    Marocko, Grekland och Afghanistan.

  138. I vårt kärnteam ingår Lindsay Benstead
    från Portland State University-

  139. -Pierre Landry, som är verksam
    inom metodik och komparativ politik-

  140. -i Pittsburgh, snart i Shanghai-

  141. -samt Dhafer Malouche, tunisisk
    statistiker. Alla är mycket skickliga.

  142. Målet med LGPI är att kunna utvärdera
    och förbättra styrning och service.

  143. Så det handlar också
    om offentlig politik.

  144. Det mäter
    hur man på lokal nivå beter sig-

  145. -när det gäller deltagande, korruption,
    vertikal ansvarighet och service.

  146. Tanken är att det kan användas
    i kombination med andra mätmetoder-

  147. -grundade antingen i existerande data
    eller i nya undersökningar-

  148. -för att gå till botten med frågor
    om vad som styr folks handlande-

  149. -och förhållandet mellan olika aktörer.

  150. Och återigen:
    Vilka är de sociala faktorer-

  151. -som påverkar styrningen
    i mer eller mindre positiv riktning.

  152. Så när jag flyttar till Göteborg,
    vilket kommer att ske snart-

  153. -kommer jag att fortsätta
    med mycket av den här forskningen.

  154. Tanken är att skapa en katalysator
    för politiskt relevant forskning.

  155. Med den här flytten följer inte bara
    möjligheten att ha gästforskare-

  156. -och finansiering av den typ
    som jag redan fått-

  157. -utan också att kunna ta in nya post-
    doktorala forskare och doktorander.

  158. En av de saker
    jag försöker åstadkomma-

  159. -är en statsvetenskaplig,
    men även interdisciplinär, förståelse-

  160. -av vikten av
    lokal styrning och utveckling.

  161. Och att försöka styra den allmänna
    forskningsriktningen åt det hållet.

  162. Vi ska fortsätta utveckla LGPI, som
    är mycket viktigt för oss och andra.

  163. Vi vill använda det för att besvara
    viktiga teoretiska, övergripande frågor-

  164. -men det ska också fungera
    som ett verktyg inom länderna.

  165. I Tunisien har vi precis samlat in fakta
    till det första LGPI-indexet-

  166. -och nu arbetar vi
    med katalogisering och analys.

  167. Resultatet presenteras
    i Tunisien i juni.

  168. Så det handlar delvis om att göra
    informationen tillgänglig i länderna-

  169. -genom akademiska tidskrifter, men
    också genom workshops och sajter-

  170. -och genom lokala samarbetspartners.
    Det är viktigt.

  171. Jag ser fram emot att kunna utvidga
    forskningen till hela Mellanöstern-

  172. -och så småningom till andra ställen.

  173. De platser som ligger högst på listan,
    av logistiska skäl bland annat-

  174. -är Afghanistan, vilket låter osannolikt
    ur logistisk synvinkel, jag vet.

  175. Och så Kina, Kenya och Marocko.

  176. Det är trevligt att berätta vad jag gör,
    och jag svarar gärna på frågor. Tack.

  177. Översättning: Nina Brander Källman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lokal styrning och utveckling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad innebär det att det är olika styren i Mellanöstern, och hur förhåller sig de olika länderna till varandra? Om detta berättar Ellen Lust som är professor i statsvetenskap vid Yale University. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Andra länders politik och statsskick
Ämnesord:
Forskning, Internationell politik, Internationella relationer, Mellanöstern, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Att forska om mörk materia

Att forska om mörk materia är bland det mest spännande man kan göra, tycker Katherine Freese som är professor i fysik vid Stockholm universitet. Här berättar hon hur vår galax ser ur och hur hon som professor hamnade i Sverige. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Behandlingar mot cancer

Sir David Lane är onkolog och forskar om cancer. Han menar att vi behöver en ny strategi för mediciner som ska bota sjukdomar som cancer. Här berättar han om sitt arbete. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Lokal styrning och utveckling

Vad innebär det att det är olika styren i Mellanöstern, och hur förhåller sig de olika länderna till varandra? Om detta berättar Ellen Lust som är professor i statsvetenskap vid Yale University. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Högkvalitativa forskningsmiljöer

Hur får man unga doktorander att intressera sig för forskning och fördjupa sina kunskaper? Paneldiskussion med experter som själva är forskare. Medverkande: Ellen Lust, Katherine Freese och Sir David Lane. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Sverige en attraktiv forskningsnation

Paneldiskussion om vad man kan göra för att Sverige ska bli en attraktiv forskningsnation. Medverkande: Astrid Söderbergh Widding, Juleen Zierath, Andreas Göthenberg och Sven Stafström. Moderator: Jan-Eric Sundgren. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.