Titta

UR Samtiden - Gräv 2015

UR Samtiden - Gräv 2015

Om UR Samtiden - Gräv 2015

Föreläsningar och debatter från seminariet Gräv 2015. Arrangemanget hölls 20-21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2015 : Grävandets ABCDela
  1. Hej. Välkomna.

  2. Jag tänkte att vi skulle ta det här-

  3. -från starten, helt enkelt.

  4. Vi börjar med att hitta din idé.

  5. Det är viktigt att komma ihåg
    att en granskning-

  6. -är mycket lättare att göra
    av vad någon har gjort-

  7. -och inte av löften.
    Ibland hör man på redaktioner-

  8. -om granskningar av vallöften.

  9. "Vad tänker den nya majoriteten
    göra med det här?"

  10. Men det är svårt att granska.

  11. Det kanske blir så,
    eller kanske inte.

  12. Det som går att göra är att titta på
    vad de har gjort tidigare.

  13. Har de här utlovade lösningarna
    testats någon annanstans?

  14. Kan man se hur det gick där?

  15. Det är viktigt att komma ihåg
    att vi som nyhetsreportrar-

  16. -kan fastna i vad som händer just nu,
    eller i vad som kommer att hända.

  17. Men det kan bli
    väldigt starka nyheter-

  18. -av någonting som har,
    eller inte har hänt.

  19. Det kan man tänka på
    om man letar efter en idé.

  20. Kolla vad de lovade.
    Det där stora projektet-

  21. -som man bevakade
    för några år sedan.

  22. Det skulle lösa alla problem.
    Vad hände med det?

  23. Ibland får vi väldigt fina
    pressmeddelanden om lyckade projekt-

  24. -men de misslyckade brukar ju inte
    de medverkande peka ut åt oss.

  25. De får man leta reda på själv.

  26. Här ska man tänka på att spara allt-

  27. -även när du gör en, som du kanske
    tycker är en enkel granskning.

  28. De startar ett projekt,
    eller presenterar en ny plan-

  29. -för...centrum,
    eller vad det kan vara.

  30. Försök få alla löften så konkreta
    som möjligt och spara banden.

  31. Om några år
    kan vi kolla om de har uppfyllts.

  32. Har politikerna eller tjänstemännen
    uppfyllt sina löften?

  33. Hur gick det?

  34. Ett annat bra sätt att få idéer
    är ju tips.

  35. Jag tillhör dem som har tänkt
    att Watergate-tips-

  36. -nere i något garage,
    det kommer jag aldrig att få.

  37. Men min erfarenhet är att man vet
    aldrig det förrän man ber om tips.

  38. Man får väldigt mycket hjälp
    av allmänheten om man ber om det.

  39. Om man visar att man är intresserad
    och beredd att sätta sig in i nåt-

  40. -och bevaka det på riktigt,
    så kommer många som är upprörda-

  41. -att se en som en pålitlig reporter.

  42. "Där har vi någon som jag kan ge
    det här kvalificerade tipset."

  43. Men för att komma dit
    kan man få starta litet.

  44. Man behöver inte... Många av oss har
    inte möjlighet att sitta i månader-

  45. -och göra ett stort
    "Uppdrag granskning"-reportage.

  46. Det kan vara minst lika effektivt-

  47. -att börja litet,
    med en liten reportageserie-

  48. -eller med en del av granskningen-

  49. -och sen vara öppen mot publiken:
    "Vi vill veta mer."

  50. "Tala om för oss var vi ska leta."

  51. Det är väldigt viktigt,
    när man ska hitta en idé-

  52. -och när man börjar gräva,
    att följa sin passion.

  53. Du kommer att leva med ämnet
    väldigt länge.

  54. Du måste tycka att det är roligt
    och viktigt - att det är värt det.

  55. Börja med att formulera en hypotes.

  56. Här har jag läst boken
    "Story-based Inquiry".

  57. Den finns gratis på nätet
    och är inte särskilt lång-

  58. -men den kommer att revolutionera
    ditt sätt att arbeta.

  59. Nils som föreläste förut
    har varit med och skrivit den.

  60. Hypoteser är som
    en påa eller en ingress.

  61. Genom den formulerar du din idé.

  62. Du har oftast redan en hypotes,
    fast kanske inte nedskriven.

  63. Genom att skriva ned den
    tydliggör du var du ska börja leta.

  64. Jag har ett exempel på ett gräv.

  65. Det är ett gräv som jag har gjort.
    Inte ensam.

  66. "Utländska läkare
    har svårt att få sin legitimation."

  67. "Myndigheterna gör inget,
    och politikerna duckar."

  68. "Detta leder till
    att vården saknar resurser."

  69. Man skulle aldrig publicera det,
    men det tydliggör problemet-

  70. -och vår hypotes.
    Det är nåt att starta med.

  71. Grejen med hypoteser är
    att om hypotesen inte håller-

  72. -så måste man ju ändra på den.

  73. Det här är inte skrivet i sten,
    men du måste börja nånstans.

  74. Nån annanstans än att tänka: "Nåt
    funkar inte med utländska läkare."

  75. Då blir det för ostrukturerat.

  76. Sen kommer vi till "C": "Läsa in".

  77. Du har din hypotes, men du måste
    också bestämma din miniminivå.

  78. Du måste säkerställa den först,
    för om hypotesen är-

  79. -att minister X är korrupt-

  80. -så är kanske miniminivån...

  81. "Nej, det var hen inte."
    Då är det ju ingen story-

  82. -och det blir mycket arbete förgäves.
    Maxnivån är: "Ja, det var hen."

  83. Den är hög, men det är väldigt dåligt
    om det inte är så-

  84. -och du har lagt ned
    jättemycket jobb.

  85. Man måste säkerställa en miniminivå
    om man ska lägga ned en massa tid.

  86. Jag tycker att man i början ska ha
    grävet som en stickning i byrålådan.

  87. Man ska inte be om en vecka att gräva
    på: "Det här verkar spännande."

  88. Då höjer du kraven på redaktionen
    och på vad du ska leverera.

  89. Avgörande personer
    är kanske utomlands den veckan.

  90. Du kan ha en väldig otur. Då är det
    svårare att få tid att gräva senare.

  91. Använd den här "stickningsidén"
    till att läsa på.

  92. Du har en hypotes och börjar
    "för-reka" tills du är så säker-

  93. -att du går till chefen och säger:
    "Jag har den här storyn."

  94. "Jag behöver X antal dagar för in-
    spelning, intervjuer och redigering."

  95. Ska man göra det effektivt
    krävs en arbetsdagbok.

  96. Det räcker med
    att skriva upp vem du ringer-

  97. -vem du mejlar och vad du har rekat.

  98. Ha källhänvisningar. Du glömmer vad
    det var du läste i den där rapporten.

  99. Ha ett dokument, eller två: ett
    med källor och ett med telefonlistan.

  100. Det beror på hur noggrann man är,
    men man bör ha en arbetsdagbok.

  101. Ett bra redskap om du inte jobbar
    med grävet på heltid-

  102. -är att skriva upp nästa steg.

  103. Om du har ringt person A-

  104. -skriver du:
    "I dag, torsdagen den..."-

  105. -"ringde Greta Hansson.
    Hon hänvisade till Per Jansson."

  106. "Ring honom." Då är nästa steg klart.

  107. När du sen undrar vad du skulle göra-

  108. -ser du det direkt och kan klämma in
    det före nästa jobb.

  109. Så skriver du: "Han var inte där.
    Sök honom på måndag."

  110. Då minimerar du
    hela tiden ställtiden:

  111. "Var var jag nu någonstans?
    Det här känns jobbigt."

  112. Det ska kännas lätt och roligt.

  113. Här är det viktigt
    att använda sin hypotes-

  114. -så att man inte bara
    samlar in material-

  115. -och sen inte vet
    vart man ska ta vägen.

  116. Det tänkte jag visa ett exempel på.

  117. Om vi tar utländska läkare,
    som var början på min hypotes.

  118. Då ska vi definiera det. Det finns de
    som är utbildade inom EU-

  119. -och utanför EU.
    Är det någon skillnad där?

  120. Vad behöver vi veta?
    Finns det olika regler?

  121. Vem kan veta det? Socialstyrelsen
    eller Läkarförbundet?

  122. Nästa steg: "De har svårt
    att få sin legitimation."

  123. Hur svårt? Finns det väntetider?
    Vem vet det?

  124. Hur ser systemet ut?
    Finns det några utredningar?

  125. Vilka myndigheter bevakar det här?
    Alltså, vanlig research.

  126. Men genom att använda hypotesen
    missar du inga luckor.

  127. Annars kan det lätt bli en lucka.

  128. Nåt är så självklart
    att man inte kollar upp det.

  129. Till exempel hur lång väntetiden är,
    eller nationaliteter.

  130. "Det beror på att myndigheterna
    inte gör något."

  131. Hur belägger vi det? Finns det
    rapporter eller granskningar?

  132. I det här fallet har Riksrevisionen
    kontrollerat det här.

  133. "...och på att politikerna duckar..."
    Det var min tes.

  134. Vad har de sagt tidigare?

  135. Går man in i sina...
    På SVT, där jag jobbar-

  136. -har vi ett stort arkiv
    med våra nyhetsreportage.

  137. Där kan man söka efter vad
    politikerna har sagt i ämnet.

  138. Har de gjort utfästelser
    som de inte har uppfyllt?

  139. "Det leder till att vården saknar
    resurser." Det kan vara svårbevisat-

  140. -men återigen kan man gå till
    Retriever, Sirenarkivet eller IVO.

  141. Sirenarkivet kostar ju pengar-

  142. -men gå till dem som granskar vården
    och se vad de säger.

  143. Finns det en läkarbrist?
    Påverkar den vården?

  144. På nåt sätt är det ju en "sanning".
    Mycket av det vi vet-

  145. -måste man ändå belägga.

  146. Skillnaden mot om man gör en story
    som man får ett pressmeddelande om-

  147. -eller som grundar sig på en rapport-

  148. -är att nu är det vi
    som påstår något.

  149. På en presskonferens
    kan jag intervjua utredaren:

  150. "Hur är det?"
    "Jo, det är så här."

  151. Men när vi gör egen journalistik
    måste vi verkligen veta-

  152. -att allting vi säger
    går att belägga.

  153. Offentliga källor
    är ett bra ställe att börja på.

  154. Tillsynsmyndigheter är underbara.

  155. Hur dokumenteras tillsynen
    inom området du vill granska?

  156. Hur rapporteras det när någon
    på myndigheten gör något fel?

  157. Vilka möten har chefen med
    medarbetare? Finns det protokoll?

  158. Finns det handlingar som inte
    diarieförs? Var förvaras de?

  159. En gång lyckades jag till slut
    spåra upp en chefsläkare.

  160. Jag ville veta vad som händer om nåt
    går fel när ambulanserna rycker ut.

  161. Man pratar med väldigt många.
    Man ringer till handläggare-

  162. -och alla möjliga på myndigheten.

  163. "Vad händer om ambulansen kör fel?"
    Oftast skrivs det ett dokument.

  164. Vi lever ju i ett dokumentsamhälle.

  165. Då sa de: "De skriver en rapport."

  166. "Jaha. Vart skickas den?"
    "Till ambulansöverläkaren."

  167. "Skrivs den in i
    ett felrapporteringssystem?"

  168. "Kanske i någon data...
    Finns det diariefört?"

  169. Nej, på det här landstinget
    hamnade allt i en hög-

  170. -på ambulansöverläkarens skrivbord.
    Så tog de hand om felanmälningar-

  171. -och avvikelser. Så kan det ju vara.

  172. Genom att nosa reda på
    var dokumenten finns-

  173. -vet du vad du ska be om
    när du begär ut den.

  174. Om du hade tänkt
    att det lättaste var-

  175. -att kontakta
    presstjänsten på landstinget-

  176. -så hade pressekreteraren sagt:
    "Såna finns inte."

  177. Kanske. Kanske hade hen vetat
    att de låg hos överläkaren-

  178. -men antagligen inte.

  179. Därför är det viktigt att först
    ta reda på vad som finns.

  180. Vilken statistik för myndigheten?
    Där kan det finnas spännande grejer.

  181. Det gjorde vi
    i fallet med läkarna.

  182. -Jag har jobbat med potatis.
    -Det var 2011.

  183. Socialstyrelsen hade ingen statistik-

  184. -över hur lång tid det tar
    att få en legitimation-

  185. -om man söker
    från ett land utanför EU.

  186. Det vi fick göra var att...

  187. Jag och en researcher...

  188. Jag kommer inte ihåg om det var
    Lotta Sima eller Linda Kakuli.

  189. Vi gick till botten med det här
    genom att begära ut alla handlingar-

  190. -om dem
    som hade fått sin legitimation-

  191. -och var sökanden utanför EU,
    under föregående år.

  192. Vi tog de fallen och undersökte
    hur lång tid det hade tagit för dem.

  193. Det blev det här reportaget.

  194. Mensur Sojeva
    kom hit som läkare från Kosovo.

  195. Han klarade inte svenskaprovet som
    krävs för att få läkarlegitimation.

  196. Han gick på socialbidrag
    och tog de jobb han fick.

  197. Jag har jobbat med potatis,
    med att plocka jordgubbar-

  198. -och på en flyttfirma.

  199. Socialstyrelsen,
    som är ansvarig myndighet-

  200. -vet inte hur många utländska läkare
    som drabbas, hur man kan underlätta-

  201. -eller ens hur lång tid det tar
    att få sin legitimation.

  202. Vi vill
    att vi ska komma framåt i frågan.

  203. Vore det inte bättre om ni först
    visste hur lång tid det tar?

  204. Det är ju självfallet
    en intressant fråga-

  205. -men Socialstyrelsen äger ju bara
    en liten del av den biten.

  206. -Ni vet inte hur lång tid den tar?
    -Den mäter vi inte.

  207. -Varför inte?
    -Det kan jag inte svara på.

  208. "Rapport" har kartlagt de 181 läkare
    från länder utanför EU-

  209. -som fick sin legitimation i fjol.

  210. För dem har det tagit 1-24 år
    att få sin legitimation.

  211. Genomsnittet är fyra år.
    För att få svensk legitimation-

  212. -krävs ett medicinskt test
    efter svenskaprovet-

  213. -eller som specialistläkare
    ett halvårs provtjänstgöring.

  214. Men man
    måste ordna praktikplatsen själv.

  215. Jag började ringa, till
    varenda vårdcentral i Skåne.

  216. I flera år antecknade han
    varje vårdcentral han ringde till.

  217. Kirunaområdet.
    Jokkmokk, till exempel.

  218. Jag ringde från den 25 maj 2006,
    till 2009.

  219. Nästan varje dag
    sökte jag på datorn och ringde.

  220. "I dag ska jag ringa
    till Falkenberg."

  221. "I morgon är det Halmstad."
    Så ringde jag.

  222. Trots att vården
    desperat behöver fler läkare-

  223. -är den för hårt pressad
    för att hinna handleda läkare.

  224. Prodekanus Jan Ygge på Karolinska har
    en kurs för utomeuropeiska läkare.

  225. Vi har svårt att ordna
    verksamhetsförlagd utbildning-

  226. -det vill säga praktikplatser,
    åt studenterna.

  227. Mensur Sojeva fick efter tre års
    sökande en praktiktjänstgöringsplats.

  228. I dag är han läkare i Askersund,
    men processen tog fjorton år.

  229. Är det inte ditt ansvar
    att det har tagit tid?

  230. Jag tror säkert
    att jag har ett visst ansvar-

  231. -men inte bara jag.
    De sa bara "tyvärr" eller "vänta".

  232. Här i Sverige
    är det lite för mycket byråkrati.

  233. Det var "lite byråkrati".

  234. Här är Mensur Sojeva
    en muntlig källa på så sätt-

  235. -att jag bara har hans ord
    på att han har sökt så här ihärdigt.

  236. Men jag har ju hans dokument också.

  237. Det är ju så med muntliga källor-

  238. -att man inte helt kan...

  239. Det är ingen vetenskap.
    Man måste göra en bedömning.

  240. Det gäller att skapa ett förtroende.

  241. Särskilt om det är någon
    som vet någonting-

  242. -och vill berätta,
    men riskerar mycket-

  243. -kanske rentav sin anställning.

  244. Så... Då kan man skapa
    det förtroendet-

  245. -genom att dela med sig: "Så här
    mycket har jag tagit reda på."

  246. Genom att visa att man är insatt
    i ämnet och intresserad.

  247. Någonting jag lärde mig
    på "Uppdrag granskning" var-

  248. -att man måste dubbelkolla källor,
    särskilt de anonyma-

  249. -så att de är den de säger sig vara.

  250. Det känns lite obehagligt att be
    någon som ska berätta något hemligt-

  251. -och som man kanske
    träffar i en skogsdunge:

  252. "Skulle du kunna legitimera dig,
    tack? Och visa något bevis för"-

  253. -"att du har varit anställd
    på det här företaget?"

  254. Det kändes obehagligt i början,
    men det är väldigt viktigt-

  255. -att man vet vem man har pratat med,
    och jag har bara bemötts positivt.

  256. Personen jag har pratat med
    har känt att jag är seriös.

  257. Att jag tar det på allvar
    och gör det på riktigt.

  258. Det är också viktigt att fråga sig-

  259. -för vem de vill vara anonyma.

  260. Det kan ju vara så att de inte vill
    att det ska gå att googla deras namn.

  261. Det är inte samma sak som
    att vilja vara så anonym-

  262. -att man inte kan avgöra
    varken kön eller ålder.

  263. I sådana fall kan man själv göra
    en bedömning angående-

  264. -hur mycket man till exempel
    kan visa av personen i tv.

  265. Ibland ser man nån
    bli intervjuad bakifrån-

  266. -och tänker: "Jag skulle känna igen
    det där håret om jag kände personen."

  267. Då vill personen kanske inte hålla
    det hela hemligt från sina närmaste-

  268. -utan bara slippa bli igenkänd
    på gatan eller googlad-

  269. -för att de har sagt det här.

  270. Referensbanda bör man göra.

  271. Telefonsamtal... När folk ringer dig,
    när du ringer.

  272. Om någon frågar om du spelar in
    kan du svara ärligt:

  273. "Jag referensbandar för att det ska
    bli korrekt." När nån inte bandar-

  274. -blir det alltid konstiga faktafel
    eller missförstånd.

  275. Man kan också fråga: "Skulle du säga
    nåt annat om jag inte spelade in?"

  276. Då kommer vi till "Berätta en story".
    Här kan man ha hjälp-

  277. -dels av sin hypotes,
    men också av kronologin.

  278. Gör en tidslinje.
    I vilken ordning har allt hänt?

  279. Där kan man få nya insikter
    när man har ett stort material.

  280. Det är också viktigt att vara ärlig
    mot sig själv. Vad är riktigt belagt-

  281. -och vad är nästan sant?
    Vad tror eller antar vi?

  282. Där måste man göra mer research.

  283. Vad behövs för att nå minimi-
    respektive maxnivå?

  284. Gör ett drömmanus och tänk: "Vad
    skulle behövas om vi nådde maxnivå?"

  285. Det kan leda dig till att ta reda på
    saker som du inte har tänkt på.

  286. Ibland kan man snöa in på saker.
    Det ringer nån-

  287. -och så ägnar man mycket tid åt nåt
    som i reportaget inte blir så stort.

  288. Därför måste man tänka på vad
    som är viktigt i den stora bilden.

  289. Vad måste vi veta och ha belagt
    innan vi kan publicera?

  290. Här har jag skrivit "orka",
    för det är en viktig egenskap.

  291. Jag tycker att man ska ta hjälp
    av redaktionen, kollegor och chefer.

  292. Alla som gräver
    känner någon gång under processen-

  293. -att man hänger där på en klippkant.

  294. Man har kommit en bit,
    men det är långt kvar.

  295. Man känner i magen att:
    "Jag kanske ska släppa?"

  296. "Är det värt det här?"

  297. Man behöver veta
    att man kommer att komma dit-

  298. -och att man behöver hjälp
    att ta sig vidare.

  299. Här tänkte jag visa,
    just utifrån det här med miniminivå.

  300. Det här med läkarna
    följde jag upp året efter.

  301. Då gjorde vi det inte
    så svårt för oss.

  302. Jag gjorde helt enkelt
    en sökning på ämnet-

  303. -och fick upp flera JO-anmälningar.

  304. Då blev det ett ganska enkelt nyhets-
    knäck på att problemet kvarstod.

  305. Det kan vara bra
    att hela tiden hålla koll-

  306. -genom att
    ha en Retrieversökning igång.

  307. Rafal Lesniak
    är specialistläkare i akutmedicin.

  308. För fyra år sen
    blev han headhuntad från Polen.

  309. Det skulle vara lätt
    att få svensk legitimation-

  310. -eftersom Polen är ett EU-land.

  311. Efter att ha fullgjort
    utbildningen som krävdes-

  312. -fick han inga besked
    från Socialstyrelsen.

  313. Efter kompletteringen har ingen
    svarat från Socialstyrelsen.

  314. Jag och min handledare
    skickade flera påminnelser och mejl-

  315. -utan att få svar.

  316. Under ett år
    sökte de Socialstyrelsen.

  317. Under tiden jobbade han
    som underläkare med halv lön.

  318. Förra våren avslöjade "Rapport" att
    utländska läkare fick socialbidrag-

  319. -och plockade jordgubbar
    i väntan på legitimationen.

  320. I snitt tog det fyra år.
    Socialstyrelsen sa så här:

  321. Det har varit prioriterat att komma
    tillrätta med det, och det har vi nu.

  322. -Det var ett år sen.
    -Vi har vidtagit åtgärder...

  323. ...från dag ett,
    men det har inte gett önskad effekt.

  324. Nu vidtar vi nya åtgärder.
    Vi tar in läkare här i huset-

  325. -för den medicinska bedömningen.

  326. JO utreder Socialstyrelsen efter att
    ett tjugotal läkare och psykologer-

  327. -och nio fackförbund ställt sig bakom
    anmälningar. En av dem var Rafal.

  328. Två dagar efter det ringde en kvinna
    från Socialstyrelsen.

  329. Hon informerade mig om
    att de hade glömt bort mina dokument.

  330. De glömde
    trots alla mina påminnelser.

  331. När Rafal fick sin legitimation
    var den daterad ett helt år tidigare.

  332. Papperen hade blivit liggande.

  333. När det gäller dem som har fått vänta
    mycket länge, över ett år-

  334. -så är det förstås allvarligt.

  335. Jag vill säga till dem
    att vi tar det här på stort allvar.

  336. De glömde.

  337. De glömde läsa mina dokument.

  338. Så var det.

  339. Här hade jag en liten del av
    just det här med att utkräva ansvar.

  340. Det viktiga med ansvarsintervjuer,
    och där tycker jag att vi ofta...

  341. ...missar eller inte riktigt tar på
    allvar den vikt som det har-

  342. -att vi faktiskt är tittarnas
    och läsarnas ombud.

  343. Vi måste ställa de ansvariga
    till svars för det som har hänt.

  344. De kan ha jättebra förklaringar.

  345. Det kan vara väldigt synd om dem.

  346. Ibland träffade jag kommunpolitiker
    när jag var kommunreporter.

  347. Bevakade jag jämställdhet, skickade
    de fram den jämställdhetsansvarige.

  348. Hon eller han kanske hade kämpat
    jättehårt i motvind men inte lyckats-

  349. -och så ska jag hålla personen
    ansvarig för missförhållandena.

  350. Där har jag några trick för att
    behålla det professionella lugnet-

  351. -och komma i håg mitt uppdrag.
    Det första är "läs på".

  352. Inte bara din egen granskning,
    utan deras förklaringar.

  353. Vad har de sagt tidigare? Går det
    att kolla i förväg om det stämmer?

  354. Då är det bra att man läser det.

  355. "Öva med en kollega."

  356. Vad kommer personen att säga?
    Vad säger jag då?

  357. Ha en tanke,
    för de gör ju allt det här.

  358. Varenda kommuntjänsteman
    får medieträning i dag.

  359. De har övat på allt
    du kan tänkas säga.

  360. Då säljer man sig kort om man går in
    utan att själv vara förberedd.

  361. Jag brukar försöka med kaffeförbud,
    men det är personligt vad man tycker.

  362. En kollega har som regel att inte le.

  363. Det här handlar om sympati.
    Man kan ju vara psykopat-

  364. -och inte känna sympati,
    men de flesta gör det.

  365. Även med nån som är ansvarig tänker
    man att man själv kunde sitta där-

  366. -för att nån på ens myndighet gjort
    fel, och man är ansvarig chef.

  367. Men jag tycker att man måste behålla
    sin professionalitet.

  368. Drick inte kaffe, småprata inte.
    Hur trevlig personen än är-

  369. -så är ni inte privata just nu.
    Just nu är ditt uppdrag-

  370. -att ställa personen till svars.
    Är de inte ansvariga...

  371. Efteråt kan jag tänka
    att jag skulle ha sagt det.

  372. Ofta skickar de fram
    nån som inte är ansvarig.

  373. Då kan man fråga: "Varför står du här
    och inte kommunchefen"-

  374. -"eller landstingets ordförande?"
    Det kan vara någon presschef.

  375. Ett annat missförstånd,
    eller en annan myt som florerar-

  376. -är att man måste vara otrevlig
    och bufflig.

  377. Det kan bli
    väldigt otrevlig stämning-

  378. -men man behöver inte vara otrevlig.

  379. Man ska vara vänlig,
    men inte ge upp.

  380. Det är ditt jobb att ställa de här
    frågorna. Du behöver inte skrika.

  381. Man kan vara vänlig,
    men man ska inte ge inte upp för det.

  382. Och återvänd som sagt
    till de personer som har lovat saker.

  383. Här behöver vi lite ljud.

  384. -Det här gick i går.
    -Vården skriker efter arbetskraft.

  385. Ändå kan det ta sju år
    för utländska läkare-

  386. -att få en svensk läkarlegitimation
    och kunna börja jobba.

  387. Den snåriga byråkratin har påtalats
    länge, men problemen kvarstår.

  388. Den svenska vården skriker efter dem:

  389. En hjärtspecialist, två tandläkare,
    en gynekolog och en neurokirurg.

  390. De är syrier och har varit
    i Vänersborg i ett drygt år-

  391. -men jobba här
    får de inte på många år.

  392. Jag har jobbat som kardiolog i 28 år.

  393. Jag skulle kunna hjälpa
    många patienter.

  394. Jag kan. Jag gillar att hjälpa.

  395. 21 yrken kräver en svensk
    legitimation från Socialstyrelsen.

  396. Kraven är höga. De måste klara
    svenska för invandrare.

  397. Sen 3-årig gymnasiesvenska,
    kompletterande kurser-

  398. -eller ett kunskapstest, praktik och
    ett prov i den svenska författningen.

  399. Sen tillkommer administration
    hos Socialstyrelsen.

  400. Det är så upphackat. Socialstyrelsen
    sitter med papperen i 7-8 månader.

  401. Sen skakar man på axlarna,
    och så ska nån annan ta över.

  402. I bästa fall vet de berörda hur de
    ska gå vidare via arbetsförmedlingen.

  403. Men ibland vet de inte det.

  404. För en läkare tar det i snitt 4-7 år
    att få en legitimation.

  405. Det tar lång tid.
    Jag skickade in mina papper i juli.

  406. Nu väntar jag på besked.

  407. Natalies ansökan väntar här,
    sen åtta månader.

  408. Socialstyrelsen har haft
    långa väntetider i flera år.

  409. Det har varit prioriterat att komma
    till rätta med detta. Det har vi nu.

  410. Det har inte gett önskad effekt.
    Nu vidtar vi nya åtgärder.

  411. Vi arbetar ständigt mot
    att vara snabba och effektiva-

  412. -men vi måste följa bestämmelserna.

  413. Vi har tagit det på allvar
    och utökat våra resurser.

  414. Nu håller vi handläggningstiderna.

  415. Vi har intervjuat er en gång om året.
    Varje gång har ni löst problemet.

  416. -Det ska alltid ordna sig.
    -Vi har löpande tillfört resurser.

  417. Vi har fördubblat verksamheten på 4-5
    år för att ta hand om ärendeinflödet.

  418. Ändå tar det åtta månader-

  419. -innan ni lyfter på
    det första papperet.

  420. -Det stämmer inte.
    -Jo, enligt er egen hemsida.

  421. Vi fattar just nu beslut
    om ansökningar vi fick i juni.

  422. Vi har för lite resurser
    för handläggningen.

  423. Det här kostar samhället. I Göteborg
    utvärderade Handelshögskolan-

  424. -en snabbfil med särskilda kurser,
    föreläsningar och ordnad praktik.

  425. Det kostade fem miljoner.
    Samhället tjänade 150 miljoner.

  426. Det är inte mycket pengar. Det
    handlar om att få det här att rulla.

  427. Det är synd om dem som kommer,
    men även för sjukvården.

  428. Staten måste ta ett större ansvar.

  429. Man kan inte lämna walk over,
    vilket man har gjort.

  430. Där har vi då...

  431. Om de kommer med floskler eller lovar
    saker så kan man följa upp det.

  432. Här har vi då "Berätta".

  433. När vi ska berätta vår story
    använder vi vår hypotes-

  434. -och vårt drömmanus-

  435. -men det är också viktigt
    att ta med de bästa motargumenten.

  436. Varför ser det ut så här?

  437. Socialstyrelsen säger
    att inflödet har ökat.

  438. Det är viktigt att de får säga det.

  439. Man kan tycka vad man vill om deras
    motargument, men de måste vara med.

  440. Nåt som kan vara frestande,
    särskilt om man tycker sig veta nåt-

  441. -som man inte har bevisat,
    är att insinuera.

  442. Det går att göra i tv
    med musik eller klippning.

  443. Det ska vi hålla oss för goda för.
    Jag har själv varit väldigt arg-

  444. -när Nils eller andra chefer
    tvingat mig att klippa bort saker-

  445. -för att det var lite taskigt.
    Nåt litet tjuvnyp.

  446. Missförhållandet gör en så förbannad.
    Man vill visa att det finns mer.

  447. Men kan vi inte belägga det
    så ska det ut.

  448. Då får man återvända
    när man har bevis.

  449. Där kan man ta hjälp av fräscha ögon.

  450. Låt kollegor, vänner, bekanta-

  451. -titta, läsa
    och komma med en första reaktion.

  452. Tittarna har inte samma sakkunskap.
    Man blir väldigt kunnig-

  453. -och väldigt blind
    inom sitt eget ämne.

  454. Man kan tycka
    att de frågar dumma saker-

  455. -men om de har frågor efter ditt
    reportage så har du varit otydlig.

  456. Då är det bara att klippa om.

  457. Jag tänkte visa en liten bit
    som vi hade med i "Aktuellt".

  458. Då behöver jag också ljud.
    Ja, just det...

  459. Det här var samma dag i "Aktuellt".

  460. -Här ställs politiker till svars.
    -Det tar för lång tid.

  461. Mellan de här stegen
    blir det också väntetider.

  462. Staten måste ta ett större ansvar.
    Man kan inte lämna walk over.

  463. Ingvar Karlberg bör veta.
    Han var utredare i frågan-

  464. -men hans förslag genomfördes inte.
    Problemen har uppmärksammats länge.

  465. Så här svarade den förre
    socialministern:

  466. Landstingen är ansvariga
    för sin personalförsörjning.

  467. Här har myndigheten ett tydligt
    ansvar. De har fått tidsgränser.

  468. Du har lagt ansvaret på landsting och
    på myndigheter. Vad är ditt ansvar?

  469. Varje regering har ett ansvar.

  470. Det är dåligt för dem som vill bidra,
    och för landstingen.

  471. Det är slöseri med resurser
    och dåligt för patienterna.

  472. -Därför måste man skynda på.
    -Det sa du till mig redan 2011.

  473. Vissa undrar
    vad som har hänt sen dess.

  474. Jag vet inte om du lyssnar.
    2013 kunde jag redovisa-

  475. -att handläggningstiderna var 6-8
    veckor. Det tycker jag är ganska bra.

  476. Men väntetiderna är nu betydligt
    längre än så.

  477. Det tyckte jag
    var en viktig del av berättelsen.

  478. Jag slogs för att få ha den med.

  479. Särskilt om det har blivit maktskifte
    i kommun, landsting eller regering-

  480. -så måste man lägga ansvaret
    där det hör hemma.

  481. Det här hände under deras regering.

  482. Göran Hägglund var ansvarig minister.
    Sen behöver man inte fördjupa sig.

  483. I studion fick nuvarande ministern
    svara på frågor.

  484. Men det är en hederlig del
    av berättelsen som jag ville ha med.

  485. Här, före publicering,
    jobbade vi mycket med...

  486. Det är viktigt
    och svårt att granska sig själv.

  487. Därför måste man ta hjälp
    av en redaktör eller kollega.

  488. Men det finns några bra frågor
    som vi jobbar efter-

  489. -både på "Uppdrag granskning"
    och på nyheterna.

  490. Vi börjar med att stryka under
    alla sakuppgifter.

  491. Är de korrekta? Det kan vara små
    saker. Jag började ett inslag med:

  492. "I Sverige har vi kvinnlig
    tronföljd."

  493. Jag fick mycket frågor på det.
    "Heter det så?"

  494. "Säger man så?"
    "Är det då bara kvinnor som får...?"

  495. Då fick jag klargöra: "Det heter
    agnatisk, men 'kvinnlig' går bra."

  496. Alla sakuppgifter: namn, siffor...

  497. Vi dubbelkollar allting
    innan vi publicerar sakuppgifter.

  498. Är alla påståenden välgrundade?

  499. Saknas det väsentliga uppgifter?

  500. Här får man vara ärlig mot sig själv.
    Att välja bort är ju vårt jobb.

  501. Men är det något som är viktigt,
    även om det talar emot vår tes-

  502. -så ta med det,
    för det kommer ändå fram.

  503. Det kan sänka din trovärdighet-

  504. -om du inte har med
    en viktig uppgift.

  505. Får alla som kritiseras
    komma till tals?

  506. De måste få svara på kritiken de får.

  507. Få dem att bemöta
    all allvarlig kritik.

  508. Det här är jätteviktiga punkter.

  509. I publiceringen, då...

  510. Sälj in din story.
    Jag ser jättemånga bra granskningar-

  511. -eller reportage som glimtar till.

  512. Då tänker jag: "Har de ringt TT?
    Har de sålt in det?"

  513. "Ingen har ringt mig
    och erbjudit oss förtur"-

  514. -"om vi ger dem kredd." Vi borde vara
    mer generösa sinsemellan.

  515. Både med kredd
    och med att tipsa varandra.

  516. Det är viktigt att vara på
    redaktionen när reportaget sänds.

  517. Det kan uppstå frågor, särskilt med
    tanke på dagens sociala medier.

  518. Ta inte semester direkt
    för att du är helt slut.

  519. Orka den sista biten
    genom publiceringen.

  520. Och var öppen mot allmänheten
    och kollegor om källor-

  521. -och svårigheter.

  522. En stor bidragande orsak
    till de mest lyckade genomslagen-

  523. -inom den granskande journalistiken-

  524. -som till exempel
    Saudivapen-granskningen-

  525. -är att de bakom har varit öppna.

  526. Dels med sitt grundmaterial,
    men de har också hjälpt till-

  527. -om man har ringt och sagt:
    "Jag ska intervjua ministern."

  528. "Vad har ni för tips?"
    Då har de hjälpt till.

  529. Här har Gräv
    en otroligt viktig funktion.

  530. Det är här vi kan utbyta erfarenheter
    och förstå att när nåt är publicerat-

  531. -så är vi inte konkurrenter,
    utan kollegor.

  532. Som ni märkte här,
    där jag har följt en story länge-

  533. -så tjänar vi, genom att följa upp,
    in mycket rent ekonomiskt-

  534. -av det som redaktionen lägger ut på
    din tid-

  535. -och det arbete
    som du själv har lagt ned.

  536. Du jobbar på, och så... "Nu har jag
    publicerat. Dags för nästa grej!"

  537. Men när du sen följer upp
    och ser om det hände någonting-

  538. -då har du förkunskapen med dig.

  539. Då får redaktionen en "pay-off"
    på att de lät dig gräva.

  540. Om man räknar ihop de spaltmeter
    eller de inslagsminuter-

  541. -som det faktiskt har blivit
    av till exempel Saudigrävet-

  542. -så kostar det knappast mer
    än en vanlig nyhetsbevakning-

  543. -därför att det ger så mycket mer
    i uppföljningar-

  544. -reaktioner och kredd, såväl som
    i uppföljande tips till redaktionen.

  545. Så följ upp.

  546. Det var det jag hade att säga.
    Några frågor?

  547. Då får jag tacka för mig.
    Tack så mycket.

  548. Textning: David Lind
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Grävandets ABC

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Marja Grill är nyhetsreporter på Sveriges Television och berättar om hur man ska göra för att lyckas med en granskning. Hon säger att det viktigaste är att inte ge upp. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Journalistik, Massmedia, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Filmen "The islamic state"

Journalisten Medyan Dairieh bevakade Islamiska staten och hela världen följde hans dokumentation. Han berättar om hur det var att bevaka dem och varför det är viktigt att göra det riskfyllda arbetet. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Gräv med Nisse

Hur är villkoren för en grävande journalist idag? Nils Hanson är ansvarig utgivare för SVT:s Uppdrag granskning. Här berättar han om när han började som grävande journalist och jämför situationen med hur det ser ut nu. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Grävandets ABC

Marja Grill är nyhetsreporter på Sveriges Television och berättar om hur man ska göra för att lyckas med en granskning. Hon säger att det viktigaste är att inte ge upp. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Panel - så blir du anställd

Det är inte lätt att bli anställd inom media idag. Panelsamtal om vad man ska göra för att bli anställd och få jobb som grävande journalist. Medverkande: Nils Hanson, Helena Giertta, Fredrik Laurin, Cecilia Ögren Wanger. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Att bevaka kriget i Syrien

Frilansjournalisten Joakim Medin blev fängslad av den syriska regimen i februari 2015 anklagad för spioneri. Han släpptes efter förhandling och berättar varför det är så viktigt att åka tillbaka till Syrien trots riskerna. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Offentlighetsprincipen

Nils Funcke är en av Sveriges främsta experter på offentlighetsprincipen. Här berättar han om hur man som journalist kan använda offentlighetsprincipen och vilka möjligheter lagen ger. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Granska med motstånd

Carl Larsson är journalist och studerar juridik, och har jobbat på SVT i många år. Han berättar om hur han arbetade med ett fall där två unga killar körde ihjäl sig på Hjulstabron när polis hade beordrat broöppning. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Att göra ansvarsintervju

Bo-Göran Bodin är journalist på SR Ekot och berättar om hur man ska gå till väga när man gör en ansvarsintervju. Man ska vara väl förberedd och det är bra att öva med en kollega innan man går ut och ställer en person till svars. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Wallraffa på sociala medier

Josephine Freje är journalist och programledare för Plus på SVT. Hon berättar om hur man kan använda falska identiteter på nätet för att gräva efter information på sociala medier i sin roll som journalist. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Vardagsgräv

Marja Grill är nyhetsreporter på Sveriges Television och berättar om hur man kan gå till väga när man ska starta ett grävarbete. Först kan det kännas motigt, du har en bra idé eller misstanke men vet inte hur du ska börja. Här får du tipsen. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Gestalta och berätta

Journalisten och författaren Lena Sundström har rapporterat och skrivit om många svenska händelser. Här berättar hon om hur hon har jobbat med sina böcker och sin grävande journalistik, hur hon samlar sitt berättande och gestaltar det hon ser och hör. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Viralgranskarna

Jack Werner, Linnea Jonjons och Åsa Larsson är journalister på Metro och arbetar med Viralgranskaren. De berättar om hur de jobbar med att granska nyheter som sprids via sociala medier. 2014 vann de Stora journalistpriset i kategorin Årets förnyare. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Tom Alandh berättar

Dokumentärfilmaren Tom Alandh har med sin klara och speciella röst berättat svenska historier i 30 år. Här berättar han om sitt arbete och mötena med människor. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Yttrandefrihetsdebatt

Kommer vi att våga berätta efter terrordåden i Paris och attentatet mot Charlie Hebdo? Paneldiskussion om varför det är viktigt att fortsätta arbetet för demokrati och yttrandefrihet. Medverkande: Özz Nûjen, ståuppkomiker och skådespelare, Lena Sundström, journalist och författare, Helle Klein, journalist och präst i Svenska kyrkan och My Vingren, journalist. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Upptäcka lögnaren

Det är inte så lätt som man tror att upptäcka när en person ljuger. Här visar och berättar polisforskaren Ola Kronkvist varför det är så svårt. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför slog Facebook men inte minidisc?

Sara Leckner forskar om medier och medieutveckling vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Hon föreläser om tiden vi befinner oss i där nya medier uppstår hela tiden. För vissa är det spännande men för andra upplevs det som stressande. Men är medieutvecklingen verkligen så snabb och hur nya är de nya medierna egentligen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning