Titta

UR Samtiden - Gräv 2015

UR Samtiden - Gräv 2015

Om UR Samtiden - Gräv 2015

Föreläsningar och debatter från seminariet Gräv 2015. Arrangemanget hölls 20-21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2015 : Panel - så blir du anställdDela
  1. Nils Hanson, Helena Giertta,
    Fredrik Laurin och Cecilia Wanger-

  2. -ska få presentera sig, men vi
    är definitivt nöjda med panelen.

  3. De har lång erfarenhet av
    att arbetsleda-

  4. -och aktivt jobba med grävande
    journalistik på riktigt hög nivå.

  5. Ni ska få ge
    er bild av grävbranschen.

  6. Hur det funkar för era respektive
    redaktioner och satsningar. - Nils?

  7. -Hur lång tid har jag på mig?
    -Tre minuter.

  8. Den grävande journalistiken
    är i en intressant fas.

  9. Å ena sidan är mediehusen
    inne i ett ekonomiskt stålbad-

  10. -och då sparar man gärna pengar
    på grävande journalistik.

  11. Men å andra sidan
    kan man äntligen se-

  12. -att marknadskrafterna har upptäckt
    den grävande journalistiken.

  13. Som projektledare för "Uppdrag
    granskning" har jag upplevt det.

  14. TV4 snodde helt fräckt
    två av mina bästa reportrar.

  15. Jag ska berätta hur det gick till.

  16. Hur ska vi se på att TV4 rekryterade
    Nicke Nordmark och Hasse Johansson-

  17. -som gjort många fantastiska
    och prisbelönta jobb för oss?

  18. Jag är både ledsen och glad.

  19. Ledsen för att förlora bra reportrar,
    men glad över -

  20. -att TV4 insett det kommersiella
    värdet i grävande journalistik.

  21. Nåt har plötsligt hänt i samhället-

  22. -så att grävande reportrar
    har blivit attraktiva.

  23. Kanske inte alla-

  24. -men ett antal duktiga såna
    har blivit heta på arbetsmarknaden.

  25. Nicke Nordmark kommer hit
    senare i eftermiddag.

  26. När han sa till mig
    att han skulle gå över till TV4-

  27. -blev jag faktiskt lite chockad.

  28. Men jag undrade varför inte vi
    fick vara med och bjuda på dem.

  29. Han sa då ädelt
    att de inte ville ha nån budgivning.

  30. "Men ni hade ändå inte
    haft en chans," sa han sen.

  31. "TV4:s bud var så bra."

  32. Hur ser "Uppdrag gransknings"
    förutsättningar ut?

  33. Hur funkar det på SVT:s flaggskepp?

  34. -Kan jag inte få fullfölja först?
    -Vi kommer tillbaka till det sen.

  35. Alla kanske inte vet
    vilka resurser ni har.

  36. Vi har inte problem med resurserna,
    utan med kravet på-

  37. -att göra granskningar
    och avslöjanden med stort genomslag.

  38. Helst dundergenomslag i hela landet.

  39. Vi har förväntningar
    från ledningen i Stockholm-

  40. -att åstadkomma den typen av gräv
    ett par gånger per säsong.

  41. Samtidigt ser vi
    hur vi trots allt tappar tittare.

  42. -Det kanske vi kan återkomma till?
    -Ja.

  43. Helena Giertta, Tidningen
    Journalisten, du följer utvecklingen.

  44. De andra får säga
    hur de ser på framtiden-

  45. -och hur de ska satsa
    på grävande journalistik.

  46. I egenskap av ordförande
    är jag ju partisk-

  47. -och argumenterar för att grävande
    journalistik löser många problem.

  48. Men hur ser du på läget just nu
    för grävjournalistiken?

  49. Jag tänkte hålla mig till rubriken:
    "Vem anställs som grävare?"

  50. Det viktigaste om man vill gräva
    och fördjupa sig...

  51. Man kan ha målet att hamna på
    "Uppdrag granskning" eller radion.

  52. Men man får börja
    vända sig till lokala redaktioner-

  53. -som man vet har en grävkultur.

  54. Eskilstuna-Kurien, Västnytt
    och tidskrifter som Dagens Arbete-

  55. -har en kultur och ett kunnande
    kring grävande.

  56. Man gör sig ett namn där och vinner
    några priser, gärna en Guldspade.

  57. Man skaffar sig stipendier
    för att visa framfötterna.

  58. Sen söker man sig
    till större redaktioner.

  59. För det handlar i hög utsträckning om
    att ha ett namn-

  60. -innan man hamnar på "UG",
    "Kalla fakta" eller radion.

  61. Det här överköpet från "UG"
    till "Kalla fakta" visar precis det.

  62. Det finns som en nivå av journalister
    som är sitt eget varumärke-

  63. -och dem är det slagsmål om.
    De kostar mycket.

  64. För övriga handlar det naturligtvis
    om att vara multikompetent.

  65. Det som efterfrågas i dag, som inte
    var lika hett för tio år sen-

  66. -är att man har databaskompetens.

  67. Kristoffer Örstadius på DN
    gräver lyckosamt i det.

  68. Helena Bengtsson
    var framgångsrik på SVT.

  69. Så databasjournalistik är bra.

  70. Men vad händer nu med SVT Pejl
    när det blir en del av redaktionen?

  71. Förstärker det grävandet-

  72. -och ger mer vanligt gräv på SVT,
    inte bara "UG"-gräv?

  73. Sen handlar det mycket om-

  74. -att varje företag i sig måste jobba
    mycket mer med kompetensutveckling-

  75. -och där är gräv
    kanske en av de viktigaste sakerna.

  76. TV4 visar att det finns
    en kommersiell framgång att nå-

  77. -om man satsar på bra gräv.

  78. Tack. - Fredrik Laurin,
    du kom från "Uppdrag granskning"-

  79. -och är nu på Sveriges Radio. Vi
    tittade på vem som vinner Guldspadar-

  80. -och där är
    Sveriges Radio framträdande.

  81. Bo-Göran Bodin,
    Daniel Velasco, Daniel Öhman.

  82. Det är mycket framgångsrikt grävande
    som vi belönat.

  83. Vilken bild har du av
    grävjournalistikens möjligheter?

  84. -På Sveriges Radio?
    -Generellt i Sverige.

  85. Men framförallt
    där du kan påverka hur ni arbetar.

  86. Jag är nöjd med att jobba där. Man
    har kvar fötterna i lokala myllan.

  87. 24 lokala stationer jobbar dygnet
    runt. Reportrar hör av sig till oss-

  88. -och kommer med tokiga grejer
    som vi försöker hjälpa till med.

  89. De gör bra saker i Karlstad
    och i Halmstad.

  90. Det är en fantastisk resurs. SR är
    en bastion för lokal journalistik.

  91. Även för grävjournalistiken.
    Vi har också en otrolig resurs-

  92. -SR International,
    som ju har bytt namn nu.

  93. Alla de som driver
    de utländska kanalerna på SR-

  94. -är folk med fötterna i en helt annan
    mylla, men som sitter i vårt hus.

  95. Jag går ofta dit och frågar
    exempelvis Kavoos Akhtari.

  96. Han är duktig,
    och jag vill jobba mer med honom.

  97. Jag har inga problem och jag tycker
    inte att journalistiken har det.

  98. Ni är här och många där ute
    vill ha våra storyer.

  99. Det är inget problem.

  100. Att Bonniers har åkt till New York
    och Sommelius stuckit med pengarna-

  101. -och att Hjörne åkt till Marstrand är
    en finansieringsmodell som brustit.

  102. Det har inget med journalistik
    att göra. Det är inte utmaningen.

  103. Ni gör ett bra jobb.
    Många behöver vår produkt.

  104. Sen är vi i en omställningsfas
    som till största delen är ekonomisk.

  105. Men sker det en utveckling nu? Får du
    prägla grävandet på Sveriges Radio?

  106. Är du anställd för det?

  107. Jag ska försöka coacha fram bra gräv
    på grävredaktionen på "Ekot".

  108. Det är inga problem,
    för de springer så fort.

  109. Jag hjälper till så gott jag kan på
    SR International eller ute i landet.

  110. Men det kokar av sig självt,
    utan min medverkan.

  111. Och så har vi Cecilia
    från TV4:s "Kalla fakta".

  112. Ni har bytt sändningstid
    och format de senaste åren.

  113. Hur jobbar TV4 med grävjournalistiken
    på "Kalla fakta"?

  114. Jag jobbar ju på Nyhetsbolaget
    som levererar "Kalla fakta" till TV4.

  115. Programmet har funnits i snart 25 år,
    vilket är fantastiskt.

  116. Att en kommersiell kanal har satsat
    så uthålligt på grävjournalistik.

  117. Vi är inte alls drabbade av de
    nedskärningar och problem som finns-

  118. -utan har en starkare
    och större redaktion än nånsin.

  119. Vi har tolv personer anställda
    på helårsbasis.

  120. Nyheterna har 25 riksreportrar
    som vi kan jobba mot och med.

  121. Vi har också ett nät av
    duktiga frilansar. Det känns lyxigt.

  122. Men satsar ni? Ni har värvat
    två prisbelönta reportrar från "UG".

  123. -Gör ni en rejäl satsning nu?
    -Det är fantastiskt för oss.

  124. Vi är glada att ha fått
    Nicke Nordmark och Hasse Johansson-

  125. -som jag har följt i många år
    och tycker gör bra grävreportage.

  126. Ofta har de en kvinnovinkel,
    och de görs inte från Stockholm.

  127. Att få såna medarbetare
    upplever vi på Nyhetsbolaget-

  128. -som ett förtroende från TV4.

  129. Vi förändrar hela programmet.
    Det blir en timme.

  130. Vi satsar större digitalt
    och har haft en framgångsrik vår.

  131. Vi har blivit nominerade till fina
    priser, såsom Guldspaden i morgon.

  132. Camilla Ziedorns gräv om Stora Enso
    som ledde till vd:ns avgång.

  133. Läget hos oss
    är just nu överraskande glatt.

  134. Ska ni konkurrera med "Uppdrag
    granskning" på onsdagar kl. 20.00?

  135. Nej, det vet jag inte riktigt,
    utan låter vara osagt.

  136. -Men det är primetime vi snackar om?
    -Ja.

  137. Vi ska prata om kompetens.
    Vem är det som ska gräva?

  138. Nils, du har kunnat rekrytera
    till "Uppdrag granskning".

  139. Fredrik har jobbat där till exempel.

  140. Ni på "Uppdrag granskning"
    kanske sitter mätta och belåtna-

  141. -men så blir
    duktiga reportrar rekryterade.

  142. Vilken kompetens letar du efter
    i framtiden för att utveckla "UG"?

  143. De som tidigare
    har kommit in på "UG"-

  144. -har varit duktiga på att göra
    långa, granskande tv-reportage.

  145. Det gör man inte i början
    av karriären utan lite senare-

  146. -när man har etablerat sig. Det
    har varit den vanligaste vägen in.

  147. Vi har rekryterat ett par
    den här säsongen-

  148. -för att utveckla vår journalistik
    på webben och sociala medier.

  149. Då har vi haft andra kriterier
    och inte haft krav på tv-erfarenhet-

  150. -utan har tittat på att det är
    personer med stark vilja att gräva.

  151. Men också med en stark kompetens
    inom sociala medier.

  152. Att de har kreativitet
    för att utnyttja våra möjligheter.

  153. Vi har fantastiska möjligheter att
    kunna få spridning i sociala medier-

  154. -och då behöver vi nya krafter.

  155. De vi har rekryterat är i 25-
    årsåldern med några års erfarenhet.

  156. Men det handlar om
    granskande journalistik-

  157. -där personer, företag
    och organisationer nämns vid namn.

  158. Det krävs en viss erfarenhet
    och etisk mognad-

  159. -för att kunna göra
    sån journalistik i "UG".

  160. Med det genomslag
    som programmet ändå har.

  161. Fredrik, du kan sätta din prägel
    på radions gräv.

  162. Söker du en viss typ av folk
    nu när du rekryterar?

  163. -Absolut.
    -Vilka då?

  164. Jag ställer höga krav.
    De är två: kompetens och patos.

  165. De två behövs,
    kanske inte i lika delar-

  166. -men man måste brinna och tycka att
    man har ett fantastiskt instrument-

  167. -som kan förändra världen.
    Det ska man vilja jobba för.

  168. Men kompetens kan vara många saker.

  169. Det är en oerhörd kompetens
    som Kavoos på SR International har.

  170. Hans kontakter
    i den iranska gruppen i Sverige...

  171. Jag är ju en nolla i sammanhanget
    och har noll koll.

  172. Jag förstår inte ens vad deras
    Facebook-sidor handlar om.

  173. Han är jätteviktig. Min företrädare
    på det här jobbet, Rolf-

  174. -gjorde ett jäkligt bra jobb.
    Han anlitade...

  175. "He danced with the devil."
    Han anlitade Nuri Kino.

  176. Nuri är en fantastisk figur
    med en enorm kompetens.

  177. Men han är fullkomligt galen.

  178. Han är inte här för att bemöta det.

  179. Jag säger det med kärlek,
    inte i en negativ mening.

  180. Han vågar ta språng som man nog måste
    våga ta ibland i journalistiken.

  181. Han har patoset och
    en otroligt viktig specialkompetens.

  182. Vi såg det han presterade, som blev
    hans tillfälliga stopp i karriären-

  183. -när han gav sig på kungen.
    Man stal hans hårddisk-

  184. -och tog sig antagligen in
    i deras datorer.

  185. -Hur hittar du framtidens Nuri Kino?
    -Hur...?

  186. Hur får du in framtidens Nuri Kino
    på redaktionen?

  187. Jag lyssnar på alla som stoppar mig
    och ser om de har patoset.

  188. Har de en bra idé som de brinner för?
    Verkar de ha kompetensen för det-

  189. -så gillar jag det jag hör.

  190. Helena, om grävbranschen får man höra
    att det är machodominerat.

  191. I Grävföreningen jobbar vi hårt
    och har jämställdhetsansvar.

  192. Vi har diskuterat att kvinnor inte
    kommer fram i samma utsträckning.

  193. Har det hänt nåt i dag?

  194. Janne Josefsson är väl fortfarande
    vår mest kända journalist?

  195. Du ställer många bra frågor,
    men jag är steget efter.

  196. Är det okej om jag reagerar på
    det som sas innan?

  197. När Fredrik pratar om radio, så
    finns det grävande lokala stationer.

  198. Men glöm inte bort att lokaltid-
    ningarna har det mesta lokala grävet.

  199. Nånstans är det därifrån som Sveriges
    Radio, "Kalla fakta" och "UG"-

  200. -kommer att behöva hämta
    sina kunniga grävare, gissar jag.

  201. Jag säger inte emot dig.
    Borås Tidning tog ner Gina Tricot-

  202. -och visade vilka bangladeshiska
    kvinnor som syr deras produkter.

  203. -Jag ville betona lokaltidningarna.
    -Det är ingen motsättning där.

  204. Jag tror också att man kan se-

  205. -att lokala tidningar förstår värdet
    av att göra gräv och granskningar.

  206. -Nu pratar jag gärna om kvinnofrågan.
    -Är grävjournalistik ett machoyrke?

  207. Ser man vår statistik är det en
    kvinna, Anna Jaktén, som vinner pris.

  208. Jag tror att det största problemet
    kanske är Guldspadejuryn själv.

  209. Det är nödvändigtvis inte
    ett problem med kvinnor som gräver-

  210. -utan där är det nog
    ganska bra utjämnat.

  211. Möjligtvis att man inte uppfattar det
    som kvinnor granskar som ett gräv.

  212. Det kan finnas nåt strukturellt i att
    manliga gräv räknas som riktiga gräv-

  213. -och att kvinnors gräv
    räknas som jättebra jobb.

  214. Det kan vara en kommersiell anledning
    till att rekrytera rätt folk.

  215. TV4 har en kommersiell verksamhet och
    grävjournalistiken ska finansieras.

  216. Tänker ni kring rekrytering
    att det ska vara en mångfald-

  217. -med kön, etnicitet, ålder
    och geografisk spridning?

  218. -Jobbar ni aktivt på det sättet?
    -Det är jätteviktigt.

  219. Vi jobbar inte för att andra
    journalister och redaktioner-

  220. -ska tycka att vi är duktiga som har
    gjort fina Excelark och dokument-

  221. -utan vi jobbar mycket mot tittarna.

  222. TV4 har en yngre
    och större andel kvinnlig publik-

  223. -vilket gör det viktigt.
    Vi vill ha bredd.

  224. En del är duktiga på att gräva, andra
    har kommit in med andra erfarenheter.

  225. Så det är prio ett, vill jag säga.

  226. Men TV4 har ju
    flyttat runt "Kalla fakta".

  227. Varför har man inte förstått det
    tidigare? Är det en ny insikt?

  228. Eftersom programmet funnits så länge-

  229. -och alla mätningar visar att namnet
    nästan är mer känt än nyheterna-

  230. -så har det kanske inte haft
    en så stor roll.

  231. Men vi ser fram emot en framtid
    där vi blir ännu mer digitala-

  232. -och mer fria från tablåläggningen.

  233. Har det varit ett problem för er?

  234. Det har hänt när det
    till exempel har varit hockey.

  235. Vi kan ha börjat sända och så har det
    kommit en match och varit uppehåll-

  236. -så att det inte blivit
    nån kontinuitet.

  237. Men så fort vi kör i gång
    säsongen igen kommer tittarna.

  238. Men blir det glapp och lite konstigt
    som det blivit ibland-

  239. -har vi märkt det på tittningen.

  240. Det där med listorna...
    Listor är skitbra-

  241. -och jag är jätteglad
    för alla priser vi har fått.

  242. Men vad är det för jury som
    sitter där? Vilka kriterier har de?

  243. Vi kan inte bara gå på listor
    utan se vad som görs.

  244. Jag utnämndes nyss till en av
    Sveriges mäktigaste journalister.

  245. Där inkluderades hela grävgruppen
    på Sveriges Radio.

  246. Jag blev stolt,
    men juryn bestod av fem personer.

  247. Man tog inte med Randi Mossige-
    Norheim som jobbar i grävgruppen.

  248. Hennes reportage från den svenska
    verkligheten är svårslagna.

  249. Ingen matchar Randi
    med att hitta människor, storyer-

  250. -och att möta människorna.

  251. Samira Othman på P4 Halland har gjort
    jobbet jag haft en mapp om i fem år-

  252. -om hur det egentligen går till
    i idrottsrörelsen.

  253. Anna Jaktén får även Guldspadar,
    men det finns ju...

  254. Patos och kompetens.

  255. Det är precis det jag menar.
    Radion har många exempel.

  256. Vi har även Katarina Gunnarsson.

  257. Nils, du föreläser ofta
    och efterlyser konkurrens.

  258. Vi mår bra av att utmanas
    och får inte bli för lata.

  259. Och ni vinner många Guldspadar.

  260. Men känner du hotet från TV4 eller
    tror du att de blir en konkurrent nu?

  261. Det hoppas jag verkligen.
    Vi behöver konkurrens.

  262. Jag har inte känt
    nån större avsaknad av det-

  263. -för vi har nu
    omvärldens ökade krav på precision-

  264. -och ökad uppriktighet
    och även generositet från vår sida.

  265. Vi anklagas ofta för svartmålning.
    Nu senast efter programmet om Grums.

  266. Förr tog vi lätt på den kritiken
    och klarade oss i Granskningsnämnden.

  267. Men så kan man inte resonera längre.

  268. Vi vet att omvärlden kan motpublicera
    och lyfta fram sånt vi inte berättat.

  269. Är vi ojusta kan det slå hårt
    mot oss då vi tappar i trovärdighet.

  270. Ökad precision är en stor utmaning
    för oss journalister.

  271. Vi får sluta upp med alla faktafel
    vi har haft tidigare.

  272. Men det är kul med konkurrensen när
    "Kalla fakta" är tillbaka fullt ut.

  273. Hur ser den faktiska rekryteringen ut
    till "Kalla fakta"?

  274. Om vi fick veta rätt är det dubbelt
    så många män som är anställda.

  275. Vi räknade ut att det var 70/30.

  276. 8/4 berättade de.

  277. Det beror på hur man räknar.
    I kärngruppen är det mest män.

  278. Men jag är redaktör och vi har
    två kvinnliga reportrar på heltid.

  279. Vi jobbar mycket med nyheternas
    reportrar och de som gjort program-

  280. -har bara varit kvinnor på sistone.
    Vi har kvinnor som frilansar.

  281. Under säsongerna försöker vi vara mer
    jämna i vilka som program som görs.

  282. Redaktionen ser ut så här nu på grund
    av den interna omorganisationen-

  283. -och jag tror även att det finns
    nåt grabbigt över grävande.

  284. Även om de som ni räknar upp
    bevisar motsatsen.

  285. Är det grabbigt, Fredrik?

  286. Vi har Randi, Sophia Djiobaridis,
    Anna Jaktén och Malin Olofsson.

  287. Alla klår mig på fingrarna
    utan problem i sina respektive...

  288. -Så nej, alltså?
    -Man måste ändå titta på statistiken.

  289. Det här landets näringsliv behärskas
    fortfarande av lite överviktiga män-

  290. -med flyende hårfäste.
    Börsbolagens styrelser är en skam.

  291. Vi har samma problematik i svensk
    journalistik och den måste bekämpas.

  292. Jag vill inte säga vare sig ja eller
    nej. Problemet måste adresseras.

  293. Men jag är inte säker på
    att man ska kvotera in alla.

  294. -Nils vinkar här.
    -Apropå manligt och kvinnligt.

  295. Vi har kallats
    det sista machoreservatet.

  296. Vi har fått symbolisera grabbigheten
    inom grävjournalistiken.

  297. Lite orättvist,
    men inte helt utan anledning.

  298. Vi har tagit fasta
    och funderat på den kritiken.

  299. Efter den kritikstorm
    vi fått utstå ibland.

  300. I den senaste räkningen fann jag
    att vi har tio manliga reportrar-

  301. -och åtta kvinnliga, så det är
    nästan så jämställt det kan bli.

  302. När Scoop gjorde
    en sammanställning över löner...

  303. Den listan är numera återkommande.

  304. Då framstod "Uppdrag granskning" som
    att män tjänar mycket mer än kvinnor.

  305. Janne Josefsson är en av få
    fram till nu som utsatts för-

  306. -eller blivit föremål för marknads-
    krafterna. Därför är hans lön så hög.

  307. Men journalistklubben på SVT Göteborg
    blev lite orolig-

  308. -och gjorde en sammanställning
    över SJF-medlemmarnas löner på "UG"-

  309. -och kom fram till
    att kvinnorna tjänar mer än männen.

  310. Kvinnor har högre medellön än männen.

  311. En medarbetare skickade
    den uppgiften till Journalisten-

  312. -som dock tyckte att det var
    en icke-nyhet, vilket det väl var.

  313. Men vi tyckte att det var intressant
    då bilden var att männen tjänade mer.

  314. Det var om man räknade bort
    Janne Josefsson.

  315. -Man fick ju först räkna bort honom.
    -Men han gör inte alla program.

  316. Nej, men hans lön togs bort
    när man gjorde jämförelsen.

  317. Det här är alltså Grävseminariet
    och vi pratar om kompetens-

  318. -vem som ska jobba i framtiden
    och hur redaktionerna hanterar det.

  319. Vi har företrädare från
    de ledande redaktionerna i Sverige.

  320. Ni kan twittra och "hashtagga".
    Hashtagen är #grav15.

  321. Vi släpper strax in frågor.

  322. En anledning till att rekrytera är
    att det är lättare att nå målgruppen.

  323. Att nå tittare, läsare, lyssnare.

  324. Nils, jag har hört
    din föreläsning där du säger-

  325. -att en viss grupp tittare
    alltid ser "Uppdrag granskning".

  326. Vem konsumerar den bra grävande
    journalistiken i slutändan?

  327. Vi är populära i gruppen 60-99 år.

  328. Framförallt de mellan 90 och 99 år
    för att vi berättar långsamt.

  329. Jag skojar lite, men vi ser
    vikande siffror i vissa grupper.

  330. Ingenting är sig likt
    sen tjock-tv:n försvann.

  331. Man kan inte lita på tittarna. De
    ser på Netflix och YouTube och allt.

  332. Ja, de gör vad de vill.
    Vi har inte nått många tittare.

  333. Man oroar sig för om de ska bli
    mer mogna samhällsmedborgare.

  334. Eller fortsätter de
    att avstå från public service?

  335. Är det nåt i våra program som gör
    att de tycker att vi är trista?

  336. Jag tror ändå att riktigt bra
    avslöjanden slår över hela linjen.

  337. Alla tycker att det är spännande.
    Det är ändå drama i verkligheten.

  338. Det är rafflande
    och spännande reportage.

  339. Så vår största utmaning är
    att ha ännu bättre reportage.

  340. Men vi funderar nu också på
    om vårt tilltal är rätt.

  341. Är reportagen för långa,
    är sändningstiden för lång?

  342. Hur ska vi utveckla programmet för
    att nå och inte tappa fler tittare?

  343. Fredrik, Sveriges Radio satsar nu
    och många därifrån är här.

  344. Men gruppen från P3
    fick inte åka hit.

  345. P3 har ju sin målgrupp och
    public service kämpar för att nå den-

  346. -med bra journalistik,
    men inga av deras reportrar är här.

  347. Hur tänker du kring det?
    Ska det bara vara i "Studio Ett"?

  348. Hur når ni målgrupperna
    som inte lyssnar på public service?

  349. Det låter som en felallokering
    av resurser om P3 inte får åka hit.

  350. -Jag vet inte varför.
    -Inte jag heller.

  351. Det låter helt barockt
    att de inte är här.

  352. Jag har jobbat med deras reportrar
    som bett om stöd eller feedback.

  353. Även de har fötterna i en mylla
    som vi verkligen är beroende av.

  354. De når en publik som vi kanske inte
    når från våra plattformar.

  355. Men ett långt gräv blir
    25 minuters reportage i "Studio Ett".

  356. Jättebra kvalitet. Men hur når ni de
    som inte lyssnar på Sveriges Radio?

  357. Jag ligger sömnlös
    kring de där grejerna.

  358. Public service, "Ekot"
    och "UG":s problem-

  359. -är hur många av tittarna
    som dog under sändningen.

  360. De är så gamla att det är hemskt.

  361. Jätteroligt att de är kvar,
    men vi måste nå de andra.

  362. Min dotter som är fjorton...
    Sexton fyllde hon nyss.

  363. När jag började det här jobbet
    hade hon ingen aning om-

  364. -Daniel Velascos reportage om
    flickan Nora som han fick pris för.

  365. Jag gav henne en mp3-fil med
    reportaget och hon pratar om det än.

  366. Det visar att "Ekot"
    inte nådde ut till målgruppen.

  367. Vi fanns inte i min dotters kanaler.

  368. Min dotter tittar en del
    på Blondinbella-

  369. -som har enorma tittarsiffror
    eller följare.

  370. Vår utmaning ligger i att nå dem
    på Facebook och andra nya kanaler.

  371. Det tänker jag mycket på.

  372. Vi hade en satsning med Alexander
    Gagliano och Bo-Göran Bodins gräv-

  373. -om kvinnoregistret,
    där vi jobbade häcken av oss-

  374. -för att få ut det bra i Facebook
    och andra sociala medier.

  375. Det lyckades. Vi gjorde en
    specialsatsning på en webbplattform-

  376. -där materialet delades
    med rekordsiffror.

  377. Det är vi stolta över, för vi nådde
    uppenbarligen väldigt många-

  378. -i de nya sfärerna.

  379. Den typen av satsningar
    ska vi fortsätta med.

  380. "Studio Ett" är fantastiskt, men vi
    måste nå även Blondinbellas läsare.

  381. Via statistiken över tv-tittande
    får man ibland en bild av...

  382. Vi journalister är duktiga på
    att använda play-tjänster.

  383. Men ser man på antalet tittare
    i play-tjänster är det en liten del-

  384. -jämfört med det som sänds.
    Hur ser ni på TV4 på det?

  385. Hur ska ni nå tittare?
    Play-tjänsterna är ju nu etablerade.

  386. Ser du det som räddningen
    om man tittar på tv?

  387. Jag ser ingen kris
    nånstans egentligen-

  388. -för det linjära tittandet
    är störst för oss.

  389. Alla sa att det skulle dippa,
    men det går inte så fort.

  390. Mediekonsumtionen i stort
    bara ökar och ökar.

  391. Det finns ett jätteintresse.
    Sociala och digitala medier-

  392. -och linjära medier.
    Alla tittar överallt på allting.

  393. Vi har redan sett exempel på
    hur vi genom att publicera smart-

  394. -och slänga ut ett smaskigt uttalande
    som sen delas och twittras om-

  395. -får strömstarter på "Kalla fakta" i
    efterhand. Det lever länge digitalt.

  396. Kanske kan man våga sig på att gissa
    att det blir mer sånt i framtiden.

  397. Finns det
    ett kommersiellt värde i det?

  398. Det är TV4:s problem,
    inte Nyhetsbolagets.

  399. -Nils?
    -Den bilden stämmer inte med oss...

  400. -Men ni har ju samma ägare.
    -Tyst nu, Fredrik.

  401. Vi har fullständigt grymma
    tittarsiffror.

  402. 100 000 webbvisningar
    är inte alls ovanligt.

  403. -Jämfört med en miljon?
    -800 000 eller en miljon.

  404. -100 000 är väl en ansenlig mängd?
    -Ja.

  405. -Men det är en sjättedel...
    -Vi utvecklas nu.

  406. Vi har haft en webbjournalist
    sen starten 2001.

  407. Nu har vi två
    och kommer nog snart ha tre.

  408. Utvecklingen är fantastisk, så där
    finns det skäl att vara optimist.

  409. Har nån frågor,
    så har vi en mikrofon.

  410. Där uppe.

  411. Helena Giertta,
    cheferna här låter optimistiska-

  412. -och man har många plattformar.
    Är det frid och fröjd?

  413. Nej. Det största problemet som har
    varit och som jag hoppas kan lösas-

  414. -är kompetensutvecklingen.

  415. Jag håller med om att det mer är
    en finansieringskris.

  416. Men kompetensutvecklingen måste öka.

  417. Mediehusen måste vara lite kyligare
    med vad man kräver av reportrarna.

  418. Tio grejer om dagen kanske är sämre
    än att fokusera på en viktig sak.

  419. Men det handlar mer om prioriteringar
    än ointresse från läsare och tittare.

  420. Vi har en fråga i publiken.

  421. Yasmine El Rafie, utvecklings-
    redaktör på sociala medier på SR.

  422. Nils, du sa att ni har tagit hänsyn
    till sociala medier-kompetens nu.

  423. Kan du utveckla mer specifikt hur ni
    definierar sociala medier-kompetens-

  424. -och så undrar jag om ni också
    tittar på mångfaldskompetens.

  425. På fråga ett utsatte vi
    våra sökande för ett test.

  426. De fick en arbetsuppgift för att se
    hur de löste det rent kreativt-

  427. -för att få så stor spridning
    i sociala medier som möjligt.

  428. Men mycket godtycke och en viss
    kompetens styr vem man anställer-

  429. -när det gäller
    sociala medier-kompetens.

  430. Som Fredrik sa handlar det om att
    hitta nån som brinner för grävande.

  431. Även mångfald var ett viktigt
    kriterium som styrde rekryteringarna.

  432. Jag är inne på er Facebook-sida
    där ni har flera hundra kommentarer.

  433. Men jag ser inte
    att ni har svarat en enda gång.

  434. Är det bara spridning och inte
    research det handlar om då?

  435. Vi får en sån enorm mängd reaktioner
    att vi inte kan hantera alla.

  436. Därför rekryterar vi nu
    kanske ytterligare en-

  437. -för att kunna hantera alla
    reaktioner. Vi är tacksamma för dem-

  438. -men har inte resurser nog
    att hantera det. Därav den bristen.

  439. Vi fokuserar på kompetensen.

  440. Hur definierar ni
    mångfaldskompetensen och har ni den?

  441. Mångfaldskriterierna har varit kön-

  442. -och även bakgrund som har vägts in.
    Bakgrund från ett annat land-

  443. -eller om man är man eller kvinna,
    så vägs det in som kriterier.

  444. Vi ska runda av med att ni
    som har möjlighet att rekrytera...

  445. Hur ser
    den perfekta grävaren ut 2015?

  446. Om ni får skräddarsy kompetensen,
    journalisten som ni vill ha.

  447. -Cecilia?
    -Allt i en och samma person?

  448. Ja, om du har en optimal grävare
    som du vill ha.

  449. Jag tror inte på en optimal grävare
    utan på bredden...

  450. Ni har precis värvat två.

  451. Kan du inte säga lite konkret
    vilken sorts grävare ni mår bra av?

  452. Min personliga preferens är nån-

  453. -som har en förmåga
    att göra både ett väldigt bra gräv-

  454. -men också kan presentera det
    tv-mässigt och bildmässigt.

  455. Det är en svår utmaning att förklara
    de ofta ganska invecklade turerna-

  456. -som en sån story inbegriper.

  457. -Vilken ålder?
    -Det spelar ingen roll.

  458. -Kön?
    -Kanske en tjej, då.

  459. Fredrik, hur är drömvärvningen?

  460. Jag säger patos och kompetens.

  461. Vi måste ha en organisation
    som kan härbärgera det.

  462. När jag jobbade på "Striptease"
    hade vi "katapultstolen"-

  463. -där begåvade människor sattes i nio
    månader, fick svettas och sköts ut-

  464. -för att vi inte mäktade med
    att ta hand om dem-

  465. -och ta emot det patos, engagemang
    och den kunskap de hade.

  466. Det var för svårt
    att göra heltimmesreportage.

  467. När jag kom till "Kalla fakta" för 15
    år sen vägrade jag vara researcher.

  468. Jag hade sett så många researcher
    misshandlas av reportrar.

  469. Jag krävde att få lära mig använda
    en mikrofon.

  470. Jag blev tvungen till det
    och lärde mig successivt.

  471. Patos, kompetens och så inramningen,
    att infrastrukturen klarar det.

  472. Att det finns duktiga människor
    som vet hur man ska få ut det.

  473. De som kan sociala medier.

  474. Där är vi lyckligt lottade
    på Sveriges Radio som är välbesatta.

  475. -Ålder och kön blir bara konstigt?
    -Patos och kompetens.

  476. Nils, drömvärvningen?
    Försök att vara konkret.

  477. Jag vill ha en person
    eller en personlighet-

  478. -som gör att hen
    kan vinna människors förtroende.

  479. En person som brinner
    för sin metodik-

  480. -för att ta fram sånt
    som nån försöker gömma undan.

  481. Och en person som aldrig finner sig
    i ett nej, inte ens från mig.

  482. Helena, vem är drömvärvningen?

  483. Vilken sorts människa
    är drömgrävaren?

  484. Vill man bli en grävare
    är det viktigt att lära sig-

  485. -de nya plattformarna och teknikerna.

  486. Och man ska ha en uthållighet.
    Det tror jag är viktigt.

  487. Tack, panelen. En applåd.

  488. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Panel - så blir du anställd

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det är inte lätt att bli anställd inom media idag. Panelsamtal om vad man ska göra för att bli anställd och få jobb som grävande journalist. Medverkande: Nils Hanson, ansvarig utgivare Uppdrag granskning; Helena Giertta, chefredaktör Journalisten; Fredrik Laurin, redaktör för grävande journalister på Sveriges Radio och Cecilia Ögren Wanger, Kalla fakta. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Ämnen:
Information och media, Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv
Ämnesord:
Anställbarhet, Arbete, Arbetsmarknad, Journalister, Massmedia, Publicistik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Tidningar, Tidskrifter
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Filmen "The islamic state"

Journalisten Medyan Dairieh bevakade Islamiska staten och hela världen följde hans dokumentation. Han berättar om hur det var att bevaka dem och varför det är viktigt att göra det riskfyllda arbetet. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Gräv med Nisse

Hur är villkoren för en grävande journalist idag? Nils Hanson är ansvarig utgivare för SVT:s Uppdrag granskning. Här berättar han om när han började som grävande journalist och jämför situationen med hur det ser ut nu. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Grävandets ABC

Marja Grill är nyhetsreporter på Sveriges Television och berättar om hur man ska göra för att lyckas med en granskning. Hon säger att det viktigaste är att inte ge upp. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Panel - så blir du anställd

Det är inte lätt att bli anställd inom media idag. Panelsamtal om vad man ska göra för att bli anställd och få jobb som grävande journalist. Medverkande: Nils Hanson, Helena Giertta, Fredrik Laurin, Cecilia Ögren Wanger. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Att bevaka kriget i Syrien

Frilansjournalisten Joakim Medin blev fängslad av den syriska regimen i februari 2015 anklagad för spioneri. Han släpptes efter förhandling och berättar varför det är så viktigt att åka tillbaka till Syrien trots riskerna. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Offentlighetsprincipen

Nils Funcke är en av Sveriges främsta experter på offentlighetsprincipen. Här berättar han om hur man som journalist kan använda offentlighetsprincipen och vilka möjligheter lagen ger. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Granska med motstånd

Carl Larsson är journalist och studerar juridik, och har jobbat på SVT i många år. Han berättar om hur han arbetade med ett fall där två unga killar körde ihjäl sig på Hjulstabron när polis hade beordrat broöppning. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Att göra ansvarsintervju

Bo-Göran Bodin är journalist på SR Ekot och berättar om hur man ska gå till väga när man gör en ansvarsintervju. Man ska vara väl förberedd och det är bra att öva med en kollega innan man går ut och ställer en person till svars. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Wallraffa på sociala medier

Josephine Freje är journalist och programledare för Plus på SVT. Hon berättar om hur man kan använda falska identiteter på nätet för att gräva efter information på sociala medier i sin roll som journalist. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Vardagsgräv

Marja Grill är nyhetsreporter på Sveriges Television och berättar om hur man kan gå till väga när man ska starta ett grävarbete. Först kan det kännas motigt, du har en bra idé eller misstanke men vet inte hur du ska börja. Här får du tipsen. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Gestalta och berätta

Journalisten och författaren Lena Sundström har rapporterat och skrivit om många svenska händelser. Här berättar hon om hur hon har jobbat med sina böcker och sin grävande journalistik, hur hon samlar sitt berättande och gestaltar det hon ser och hör. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Viralgranskarna

Jack Werner, Linnea Jonjons och Åsa Larsson är journalister på Metro och arbetar med Viralgranskaren. De berättar om hur de jobbar med att granska nyheter som sprids via sociala medier. 2014 vann de Stora journalistpriset i kategorin Årets förnyare. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Tom Alandh berättar

Dokumentärfilmaren Tom Alandh har med sin klara och speciella röst berättat svenska historier i 30 år. Här berättar han om sitt arbete och mötena med människor. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Yttrandefrihetsdebatt

Kommer vi att våga berätta efter terrordåden i Paris och attentatet mot Charlie Hebdo? Paneldiskussion om varför det är viktigt att fortsätta arbetet för demokrati och yttrandefrihet. Medverkande: Özz Nûjen, ståuppkomiker och skådespelare, Lena Sundström, journalist och författare, Helle Klein, journalist och präst i Svenska kyrkan och My Vingren, journalist. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Upptäcka lögnaren

Det är inte så lätt som man tror att upptäcka när en person ljuger. Här visar och berättar polisforskaren Ola Kronkvist varför det är så svårt. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Roande och oroande om datorspel

Dataspel i Tekniska museets verksamhet

Hur fångar man intresset för teknik? Tre personer på Tekniska museet berättar om sina respektive verksamheter och hur de arbetar för att nå publiken genom forskningsprojekt, event och pedagogisk verksamhet. Medverkande: Peter Du Rietz, Linda Sandberg och Tomas Ribba. Inspelat den 12 april 2016 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Tekniska museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning