Titta

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Om UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Föreläsningar från konferensen "It och digital pedagogik i skolan" som handlar om hur kommuner och skolor arbetar med den digitala förflyttningen. Hur påverkar den digitala tekniken med nätbaserade tjänster skolan? Hur gör man för att en tekniksatsning inte enbart stannar vid inköpet av de nya produkterna utan istället leder till ett mervärde i lärandet och undervisningen? Konferensen hölls den 10-11 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Till första programmet

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan : Arbeta interaktivt, kollaborativt och visuelltDela
  1. Är ni redo? Va? Ipads, surfplattor,
    telefoner eller datorer?

  2. Härligt. Då får vi se hur det går
    med allt det tekniska.

  3. Vi kör i gång med interaktivitet,
    visuellt och kollaborativt arbete.

  4. Hur kan man göra det?

  5. Albert Einstein har ett uttryck
    jag tycker passar bra.

  6. Att man skapar möjligheter
    för eleverna att lära sig.

  7. Att skapa ett engagemang
    i klassrummet.

  8. Varför digitalt?
    Jag har jobbat som lärare sen 2002.

  9. Och 2011 kom vår nya läroplan. Jag
    hade varit mammaledig några gånger.

  10. Sen hittade jag det här
    i vår nya läroplan.

  11. Då kände jag:
    "Gud, vad bra. För det här vill jag."

  12. Jag hade alltid varit nyfiken
    på det digitala.

  13. När jag kom tillbaka, 2012, började
    jag jobba digitalt i klassrummet.

  14. Och det här kunde jag stötta mig mot,
    i läroplanen.

  15. Att vi ska låta eleverna
    använda modern teknik som verktyg.

  16. Vad är det jag gör? Delvis använder
    jag min surfplatta i undervisningen.

  17. Med hjälp av den kan jag
    visa saker lätt i klassrummet.

  18. Jag använder kameran i surfplattan
    och kopplar den till projektorn-

  19. -för att kunna visa saker snabbt
    ur böcker och texter.

  20. Om jag ser eleverna fastna
    på en matteuppgift-

  21. -fotar jag, upp på projektorn
    och diskuterar med hela klassen.

  22. Det är ingen mening att gå runt till
    20 olika elever och förklara en sak.

  23. Jag har inte förmedlat det jag måste.

  24. Då behöver jag göra nåt nytt. Upp
    med det till diskussion i stället.

  25. Jag kanske vill diskutera en text.
    Och det är svårt.

  26. "Sidan 63. Hittar ni tredje raden?
    Vi börjar där."

  27. Fota, upp på projektorn, diskutera.

  28. Eller så ser jag att eleverna
    har använt olika lösningar.

  29. Fota några exempel,
    upp på projektorn och diskutera.

  30. Eleverna blir anonyma, och vi kan
    diskutera olika lösningsmetoder.

  31. Enkelt.

  32. Vill man gå steget längre
    kan man använda Stage-appen.

  33. Med hjälp av Stage
    kan man rita på bilderna.

  34. Med en livekamera
    kan man rita på bilden-

  35. -eller lägga till etiketter
    när man pratar.

  36. Ni har väl sett fotbollsmatcher
    när de ritar på skärmen?

  37. Det kan man göra med appen Stage.
    Den är suveränt bra.

  38. Här fotade vi rakt ner i mikroskopet.
    Jag använde den här.

  39. Jag fotade ner i mikroskopet
    när vi tittade på kindceller.

  40. Upp på projektorn,
    ringa in och prata om det.

  41. Och så sparar vi det på vår hemsida-

  42. -så att alla kan se det en gång till.

  43. Jag har också inspirerats
    av Dylan William.

  44. Till exempel No hands up.

  45. Då räcker man inte upp handen, man
    vill att alla elever ska vara med.

  46. Man fördelar ordet. Om man gör det
    slumpmässigt i klassrummet-

  47. -gör man det egentligen inte
    slumpmässigt - man gör val.

  48. När man använder appen Teacher's Pick
    HD lägger man in sina elever.

  49. Mina elever har fått lägga in
    sig själva, med lite emojis och sånt.

  50. Sen kan jag trycka bort
    de elever som är sjuka den dagen.

  51. För de ska inte vara med
    i den här dragningen.

  52. Sen kan jag låta appen dra namn på
    de elever som ska svara på frågorna.

  53. Där ser ni att nån är sjuk och några
    som inte ska få frågan just nu.

  54. Men jag använder den
    även på utflykter.

  55. Då har jag alltid
    en klasslista i handväskan.

  56. När jag går av tunnelbanan
    kan jag göra så här.

  57. Jag använder klasslistan hela tiden.

  58. Och man skapar
    bordsplaceringar snabbt.

  59. Man har alltid åsikter kring det.
    "Kanske inte han bredvid henne."

  60. Jag låter appen göra grupper åt mig.
    Det går att ställa in.

  61. "Gör grupper om fyra." Färdigt.
    Då får man grupper om fyra.

  62. Så gör man bordsplaceringar. "Det är
    inte Camilla som har satt mig här."

  63. "Det är appen som har satt mig här,
    och vi byter om två veckor."

  64. Det blir enkelt att göra grupper. Och
    man kan göra pardiskussioner snabbt.

  65. "Ni ska diskutera i par - så."
    Man låter appen göra det.

  66. Man skapar en klasslista och låter
    appen fördela grupper eller par.

  67. Sen kan man dra i namnen
    och ändra i efterhand-

  68. -om man skulle vilja ha
    ett första förslag.

  69. Dylan Williams No Hands Up,
    Teacher's Pick HD.

  70. Och så finns
    "student response"-appar.

  71. Alla elever
    ska få vara med och svara.

  72. Jag använder appen
    Traffic light feedback.

  73. På den finns en whiteboard-funktion.

  74. Man kan ställa en fråga,
    till exempel den jag ställde i går.

  75. "Beskriv kemiska beteckningen
    för koldioxid."

  76. Alla elever kan skriva ner sina svar
    och visa.

  77. Alla får vara med och svara,
    även de som inte vågar svara.

  78. Så kan man skanna av läget.

  79. Den här appen har två funktioner. Den
    har också "teacups", "traffic light".

  80. Man kan kryssa i hur pass säker
    man känner sig på sitt svar.

  81. Ni har nog hört om när man ställer
    fram röda, gula och gröna koppar.

  82. Så signalerar man till lärarna
    att man är med eller inte alls.

  83. Då får man signaler om hur det går
    eller om nån behöver hjälp.

  84. En sån funktion
    finns inbyggd i samma app.

  85. Den har två Dylan William-saker
    i samma app. Den gillar jag.

  86. För att skapa interaktivitet
    finns olika knep.

  87. Man kan jobba med ordmoln,
    quizverktyg-

  88. -mentometerundersökningar, platt-
    formar eller kollaborativt skrivande.

  89. Det finns hur mycket verktyg som
    helst i de här fem kategorierna.

  90. Vi ska testa några stycken.

  91. Vi börjar med mentometer. Då gör man
    en undersökning i klassrummet.

  92. Jag ställer en fråga om ett begrepp
    och så får de svarsalternativ.

  93. Jag kan fråga hur säkra de är.

  94. Alternativen kan vara "osäker",
    "ganska säker" eller "jättesäker".

  95. Så kan man kolla av stämningen
    i klassrummet.

  96. Nu ska vi rösta om vad som
    är viktigast hos en app.

  97. Vad är det viktigaste när ni väljer
    appar kopplad till era elever?

  98. Nu gör vi en omröstning.

  99. Det krävs ingen inloggning av er,
    ni går bara till govote.at.

  100. Där får ni en kod. 704980.

  101. När ni har gjort det får ni rösta.

  102. Vad är viktigast hos en app?
    Kopplingen till LGR11?

  103. Att den är rolig? Spelbaserad?
    Lättanvänd? Eller delning?

  104. Till exempel via e-post. Att man
    kan dela med sig av resultatet.

  105. Varsågoda.

  106. En som har röstat. Två.

  107. Tre, fyra.

  108. Nu ser jag att det börjar
    bli påverkat, då gör jag så här.

  109. Jag vill ju inte att ni
    blir påverkade av varandra.

  110. Har du inte det i din telefon?

  111. Det går att stänga av. Jag ser att
    responserna fortfarande kommer in.

  112. Men ni ser inte
    vad de andra röstar på.

  113. Man kan tänka till innan. "Vill jag
    att man ska se hur det växer fram?"

  114. "Eller vill jag dölja det
    tills vi är färdiga?"

  115. Ibland spelar det ingen roll, men
    det kan vara skönt att inte påverkas.

  116. Det är live. Vi ser på en gång
    hur det ligger till.

  117. Den här gången är det "lättanvänd"
    som verkar vinna. En lättanvänd app.

  118. Det blir inte alltid så
    när jag gör undersökningen.

  119. Man blir påverkad av varandra.

  120. Jag kan ha gjort en genomgång
    och ställer en klurig fråga.

  121. Och så har jag förberett
    olika svarsalternativ.

  122. Eller behöver jag berätta på ett
    annat sätt för att de ska hänga med?

  123. Eller ska jag avsluta lektionen med:
    "Hur kändes det här?"

  124. "Jag fattade ingenting." "Jättebra."
    "Jag lärde mig nånting nytt."

  125. Man kan ställa en fråga
    i slutet på lektionen.

  126. Det här är en mentometerundersökning.
    Nu sitter ju ni med devices.

  127. Men det är inte alltid man gör det.

  128. Vad gör man då?
    Om inte eleverna har en egen device?

  129. Man kanske inte har en Ipad
    till varje elev.

  130. De kanske inte ska mobiltelefonerna
    framme i klassrummet.

  131. Då kan man använda sig av Plickers.

  132. Plickers är ungefär samma sak, fast
    man är bunden till fyra alternativ.

  133. Man kan ställa frågor med fyra
    svarsalternativ. Då gör man så här.

  134. Ni har fått papper
    på de främre borden, med rutor.

  135. Ta en varsin sån.

  136. Nu har ni fått era devices.
    Papprena är devicen, helt enkelt.

  137. Jag använder verktyget Plickers.
    Jag behöver två devices som lärare.

  138. En bärbar dator,
    som jag kopplar in som projektor-

  139. -och nån device som jag har i handen.
    En mobiltelefon eller surfplatta.

  140. Jag har en surfplatta.
    Jag öppnar Plickers-appen här i.

  141. Jag har plickers.com öppet i datorn.

  142. Då ser ni min "live view" just nu.
    Ni ser frågan jag har öppnat i appen.

  143. Vilken... Eller vilket? Jag är,
    som tur är, inte svensklärare.

  144. "Vilken av dessa skelettdelar
    finns inte i örat?"

  145. Svarsalternativen är hammaren,
    stigbygeln, släggan eller städet.

  146. Om man tittar på en sån där lapp...
    Kan nån skicka upp en lapp?

  147. Om man tittar på lappen
    finns en siffra på varje.

  148. Jag kan i förväg skapa klasslistor
    och koppla en elev till varje siffra.

  149. Jag gör färdiga klasslistor.
    Ni har fått "demoklassen".

  150. Den har jag gjort i ordning,
    men jag vet ju inte vad ni heter.

  151. Och kommer nog inte
    att veta det sen heller.

  152. På varje sida ser ni
    att det är en bokstav. Det är a, b-

  153. -c och d.

  154. Då gissar ni så klart
    att det är kopplat till svaren.

  155. Det svar som jag vill ge
    håller jag uppåt, framför mig.

  156. "Fröken, jag tycker så här."
    Då gör ni det nu.

  157. I min surfplatta öppnar jag nu
    kameravyn i appen.

  158. Och nu kommer jag att skanna av er
    på det här sättet.

  159. Då ser ni att det börjar komma fram
    vilka jag har skannat av.

  160. Ser ni?

  161. Jag ser dessutom
    vilka som svarar fel.

  162. Det ser inte ni.

  163. Men eleverna ser sina namn dyka upp.
    Jag brukar använda förnamnen.

  164. De kan säga "min blev inte skannad".

  165. Det är ingen fara om jag skannar
    en gång till, det blir inte dubbelt.

  166. Här kan jag se hur de har svarat. Jag
    ser, här i, vilka som har svarat fel.

  167. Jag skulle kunna göra så här också,
    och se hur det ligger till i gruppen.

  168. Den här använder jag aldrig med mina
    elever, när de ska visa vad de kan.

  169. För man ser vem som hade fel.

  170. Vi kan också gå över till graf och
    kolla på hur ni svarade statistiskt.

  171. Det kan vi göra som klass. Har många
    svarat fel får jag göra nåt åt det.

  172. Jag kan också visa vilket alternativ
    som var rätt svar.

  173. Jag kan enkelt byta fråga också.

  174. Om jag byter fråga nu
    så kommer nästa fråga upp.

  175. Så jag förbereder frågorna,
    och så kan jag byta frågor.

  176. Och så kan jag göra en ny skanning.

  177. Resultaten sparas i min platta. Sen
    kan jag kolla vad klassen svarade.

  178. Den kan man använda
    om man inte har devices.

  179. Den är fräck, tycker jag.

  180. Plickers var det.

  181. Todaysmeet är ett verktyg
    där man skapar tillfälliga chattrum.

  182. Jag skapar ett konto, öppnar ett rum
    och ger dem länken till rummet.

  183. De kan delta i rummet
    med sitt riktiga namn-

  184. -eller så väljer man ett annat,
    och är anonym.

  185. Där kan man prata om saker.

  186. Det är för att öppna upp
    för de som inte vågar prata rakt ut.

  187. Tänk att få prata rakt ut
    utan att behöva säga det muntligt.

  188. Skapa diskussioner kring ett bord.
    Ge eleverna olika rum.

  189. De får en uppgift om
    att diskutera nåt.

  190. Och så kan jag följa alla
    diskussioner från min skärm.

  191. Och så kan man ställa följdfrågor
    i deras rum.

  192. Som biologilärare
    lär man ut sex och samlevnad.

  193. Man brukar ha en låda för hemliga
    frågor där man kan lägga i en lapp.

  194. Men lådan är inte så hemlig.

  195. Den står i klassrummet.

  196. Och så ska nån hemligt
    försöka lägga en lapp i lådan.

  197. Öppna ett sånt här rum
    där de kan ställa frågorna.

  198. Man har koll på vilka frågor som
    ställs och kan ta frågor därifrån.

  199. Och de behöver inte
    använda sina riktiga namn.

  200. Tillfälliga chattrum. Fundera på
    vad ni kan använda dem till.

  201. Padlet. Todaysmeet är begränsat
    med ett visst antal tecken.

  202. Vill man skapa mer diskussion och
    samarbeta kan man använda Padlet.

  203. Det fungerar på samma sätt. Läraren
    öppnar ett konto och ger dem en länk.

  204. Man skapar möjligheten att kunna
    skriva på ett gemensamt papper.

  205. De skriver sitt namn
    - vanliga namn eller påhittat namn.

  206. Man kanske kan köra med siffersystem.

  207. Och de kan skriva tillsammans. Och
    varje elev får sin färg i bakgrunden.

  208. Det finns också en "history".
    Jag kan spola tillbaka texten.

  209. Jag kan se vad de har klistrat in
    för textmängd från nån annanstans.

  210. Eller om de har skrivit allt.

  211. Jag kan också se om de har klistrat
    in text och sen redigerat.

  212. För det är okej att göra så. Jag kan
    fortfarande följa deras process.

  213. Kahoot är också ett sätt
    att kolla av om eleverna kan-

  214. -och om min undervisning
    har gått hem.

  215. Där kan man skapa "exit tickets"
    och kolla vad de har lärt sig.

  216. Man kan göra förkunskapstest. Förra
    veckan gjorde jag ett om procent.

  217. För att kolla vad de kunde sen innan.

  218. Eller ha prov. För alla resultat
    sparas i Excel-filer i min dator.

  219. Jag kan se vilka som har svarat fel
    och rätt på olika frågor.

  220. Eller låta eleverna bygga
    en egen Kahoot tillsammans med mig.

  221. Vi kör en tillsammans.

  222. Ni ska få instruktioner.

  223. Schyst musik.

  224. Ni går in på kahoot.it.

  225. Då får ni i uppdrag att skriva in
    en game-pin, som står högst upp.

  226. Därefter väljer ni ett namn.

  227. Det behöver inte vara ert riktiga
    namn. Jag sparar inte era resultat.

  228. Gå in på kahoot.it, skriv in game-pin
    och välj "nickname".

  229. Vad vill ni heta?

  230. Några elever kommer att tycka att det
    är roligt att det dyker upp namn-

  231. -på projektorbilden bakom fröken.

  232. Och de kanske vill testa lite grann.

  233. Då går det att föra musen över namnen
    och kicka ut dem-

  234. -tills de lär sig att "vi sköter
    det snyggt, så att vi kan ha roligt".

  235. Man tvingar eleven att logga om.

  236. Det går att ta ut folk om man tycker
    att de har olämpliga namn.

  237. Vem som nu avgör det.

  238. Är alla inne, som vill vara med?

  239. Ja, jag väntar.

  240. Vi ska se vad ni har
    för mattekunskaper.

  241. Jag gör som med eleverna. Jag kör
    det inte som ett spel rakt av.

  242. Jag pausar mellan frågorna och lyfter
    upp sånt som vi har haft en fråga på.

  243. Vi diskuterar och vrider och vänder
    på det, eller berömmer för alla rätt.

  244. Men de vet att jag inte kör rakt av.

  245. Är alla inne nu? Nej?
    Vi väntar en liten stund till.

  246. Jag älskar musiken i bakgrunden.
    Den är så himla poppig.

  247. Kör vi? Då kör vi.

  248. Då startar vi. Det är 1 000 poäng
    som sakta tickar neråt.

  249. Man får poäng för rätt svar,
    noll poäng om man svarar fel.

  250. Det gäller att avgöra
    om man har rätt svar eller inte.

  251. Det är bättre att få 500 än 0 poäng.

  252. Frågorna kommer upp här.

  253. Svarsalternativen kommer upp
    med olika färger bakom-

  254. -och med geometriska symboler
    för färgblinda.

  255. På era skärmar kommer ni bara
    att se färgerna och symbolerna.

  256. Och så väljer ni den
    som passar till det svar ni vill ge.

  257. Fråga, svar... Ni har bara färger.
    Tryck på den som passar.

  258. 1 000 poäng tickar neråt.
    Vi kör första frågan.

  259. Fem frågor.

  260. "Om priset ökar från 10 kr till 15 kr
    så har det ökat med 5 %."

  261. Sant eller falskt?

  262. Falskt är rätt svar.

  263. Här har jag bara tagit en uppgift
    från matteboken-

  264. -för att inte överarbeta.

  265. Sant- och falskt-rutor finns nästan
    i varenda mattebok.

  266. De brukar inte jubla
    över sant- och falsktrutorna.

  267. Men när jag säger
    att jag har gjort en Kahoot av dem-

  268. -säger de: "Yes, vi ska köra Kahoot."

  269. Och vi kan diskutera sant och falskt
    på ett annat sätt.

  270. Överarbeta inte,
    använd uppgifter som finns i stället.

  271. Ganska bra resultat, tycker jag.

  272. Vi har några stycken
    vi behöver hämta upp.

  273. I vanliga fall hade jag haft
    en genomgång innan nästa fråga.

  274. Sant och falskt. Jag har skrivit in
    två svarsalternativ.

  275. Då har vi topplistan
    över de fem som ligger i topp.

  276. Man ser inte hur de andra ligger
    till, bara hur man själv ligger till.

  277. Man kan få vara lite hemlig
    om man vill.

  278. Therese Klercker...

  279. Då kör vi nästa fråga.

  280. CO2 är den kemiska beteckningen
    för...

  281. ...kolmonoxid,
    koldioxid eller koloxid?

  282. Spelet slutar när tiden tar slut
    eller när alla har svarat.

  283. Några ser lite...

  284. Koldioxid är rätt svar.

  285. Här hade jag fler svarsalternativ.

  286. Man kan välja
    mellan två-fyra svarsalternativ.

  287. Och i Kahoot är det enkelt att skriva
    matematiska formler och beräkningar.

  288. För den funktionen finns
    både där man skriver frågor och svar.

  289. Skönt som matte- och NO-lärare,
    att slippa tricksa med tecken.

  290. Allting finns redan färdigt.

  291. Därför är den här frågan med,
    för att visa att det funkar.

  292. Då kollar vi ställningen.

  293. Det är hårt där uppe.
    17 poäng mellan ettan och tvåan.

  294. Vi tar nästa fråga.

  295. "20 % av 40 kr
    är lika mycket som 40 % av 20 kr."

  296. Här har ni fått längre tid
    för att man ska kunna diskutera.

  297. Jag har ofta satt eleverna
    två och två vid den här frågan.

  298. Några skruvar på sig lite.

  299. Oj! Här hade det
    blivit genomgång på en gång.

  300. Den här hade vi haft
    en genomgång kring.

  301. Här ser jag att jag har misslyckats
    förmedla mitt budskap.

  302. Det är jag som behöver
    fånga upp den här frågan igen.

  303. Man kan ha mellan 5-120 sekunder som
    spann på hur lång tid de får på sig.

  304. De får lång tid på sig
    att svara på den här frågan.

  305. För att de ska kunna mumla lite grann
    innan de svarar.

  306. Men om jag kör multiplikations-
    tabellen får de bara 5 sekunder.

  307. Anpassa tiden efter frågan.

  308. Då kollar vi.

  309. Vi kör nästa fråga,
    näst sista frågan.

  310. Denna symbol kan användas till...

  311. Nu började mumlet. Jag gillar det.

  312. I Kahoot behöver inte
    bara ett alternativ vara rätt.

  313. Alla svarsalternativ kan vara rätt.

  314. Men det skapade diskussion,
    för jag hörde mumlet i klassrummet.

  315. För ni började prata.
    "Jag tycker att den kan användas..."

  316. Helt underbart. Man kan ställa in
    hur många alternativ som är rätt.

  317. Och vi fick en fördelning.

  318. Therese är svårslagen.

  319. Vi får se. Nästa fråga är om ni
    har tittat på alla mina slides.

  320. Jag kollar ibland om eleverna är med.

  321. "Har de uppfattat det jag har visat?"
    Det bygger nästa fråga på.

  322. "Camillas Twitter-alias är..."
    Det stod på första sliden.

  323. "Askeback." Ja, det ser bra ut.

  324. Man kan också lägga in bilder
    i Kahoot-

  325. -och ställa frågor till.
    Det glömde jag säga.

  326. Man kan också lägga in Youtube-klipp
    och ställa frågor.

  327. Med den här frågan
    slår jag ett slag för Twitter.

  328. Twitter är en utmärkt källa till att
    kunna ha pedagogiska diskussioner.

  329. Twittra gärna.

  330. Då ska vi se vem vinnaren blev.

  331. Therese.

  332. Och så blir det så här snyggt.

  333. Tryck på "feedback" och be eleverna
    säga vad de tyckte om quizen.

  334. Då får jag också möjligheten
    att ladda ner mina resultat.

  335. Om jag har låtit eleverna använda
    sina initialer eller förnamn-

  336. -kan jag spara ner resultaten.

  337. Där ser jag vad Pelle
    har svarat rätt och fel på.

  338. Det var Kahoot.

  339. Answergarden är en tjänst
    där man kan samla in ord om nånting.

  340. Här hade jag ställt frågan:
    "Vad är digital kompetens för dig?"

  341. Och så fick publiken lägga in ord
    som de tyckte passade.

  342. Ju större ordet är,
    desto fler har svarat samma ord.

  343. Så här kan man kolla
    inför ett område.

  344. "Vad betyder bråk?" "Vad är ekologi?"
    "Vad betyder biologi för dig?"

  345. Att kolla av innan. Vilka ord
    de tycker tillhör ett område.

  346. Då kan man göra så här. Eller fråga
    vad de vill göra på klassresan.

  347. Det ordet som dyker upp flest gånger
    är det som flest har sagt.

  348. Man kan kolla av
    och samla in begrepp eller ord.

  349. Answergarden,
    ordmoln använder jag till det.

  350. Padlet är en gemensam plattform.

  351. Tänk att ha en anslagstavla på nätet,
    med länkar, bilder och texter.

  352. Tillsammans eller att jag bestämmer,
    att bara jag kan göra inlägg.

  353. Eller så är det
    en gemensam anslagstavla.

  354. I fredags fick mina elever
    instuderingsfrågor.

  355. Vi ska ha läxförhör
    för att avsluta perioden.

  356. Där lade de in facit. Några fick ta
    reda på svaren till uppgift 1-5.

  357. Sen fick de lägga in, så att det blev
    som en facittavla till alla frågor.

  358. Sen kunde de bolla frågorna med
    varandra. De har tagit reda på facit-

  359. -utan att jag
    behöver ge dem en lista med facit.

  360. Tänk att få en massa frågor, och sen
    kommer fröken och lämnar svaren.

  361. "Varför skulle jag ta reda på dem?"

  362. Då är det bättre
    att de skapar ett eget facit.

  363. Padlet är antingen länkar,
    bilder eller texter.

  364. Man kan samla tillsammans
    eller ta hand om den själv.

  365. Man skickar ut en länk
    till sin gemensamma anslagstavla.

  366. Visualisering och simulering
    gillar jag i klassrummet.

  367. Då använder jag den här
    för att öppna upp olika appar.

  368. Jag öppnar en app för att vi
    ska titta på nåt tillsammans.

  369. Till exempel My incredible body.

  370. Att kunna åka genom kroppen-

  371. -skapar ju mer wow-känsla
    än att titta på en bild.

  372. Att aktivt känna att man åker med
    in i kroppen och ser hjärtat inuti-

  373. -och se det tillsammans. I stället
    för att de sitter med varsin enhet.

  374. Det finns många såna appar, för
    att kunna visualisera olika saker.

  375. Sen har vi Slice it.
    Det här är en projektorbild.

  376. Det är ett spel
    som man ska spela själv.

  377. Man ska ta triangeln och dela upp
    ett bestämt antal delar med streck.

  378. Man ska försöka få dem lika stora,
    och man spelar bana efter bana själv.

  379. Men om jag tar en del av ett spel,
    pausar där-

  380. -och ställer frågor
    till spelet i stället...

  381. "På hur många olika sätt kan vi dela
    triangeln med två streck?"

  382. "Varsågoda och gör det på papper."

  383. "Samtala i grupper. Jag vill ha
    fyra förslag från varje grupp."

  384. Då blir det inte bara ett spel.
    Man kanske inte tänker så mycket.

  385. Det skapar mer engagemang
    om man ställer frågor.

  386. Den här jobbade jag
    ett helt 60-minuterspass med.

  387. "Vilket sätt
    är bäst att dela upp den i?"

  388. De fick testa
    och vi gjorde om banan flera gånger.

  389. "Vilket förslag var bäst?
    Och varför då?"

  390. "Spelar det nån roll
    var vi lägger horisontella linjer?"

  391. Vi gjorde en mentometerundersökning
    där de fick rösta om nästa linje-

  392. -för att få areaprocenten
    på rätt ställen.

  393. Titta när ni spelar spel.

  394. "Den här banan skulle jag kunna
    använda för att skapa diskussion."

  395. Hittar ni inspiration
    - pausa och ta en screenshot.

  396. Upp på projektorn och diskutera.
    Skapa frågor till spelen.

  397. Eleverna gick ut ur klassrummet
    och frågade: "Vad hette appen?"

  398. "Slice it."
    Sen sa de: "Nu ligger jag på bana..."

  399. De hade fortsatt spela hemma.

  400. De fortsatte jobba med area, procent
    och problemlösning på sin fritid.

  401. För att jag hade skapat
    ett ögonblick av det i klassrummet.

  402. Hittar ni nåt ni kan använda -
    använd det tillsammans med eleverna.

  403. Jag tackar för mig. Ni hittar mig på
    Askeback och livetsgladapussel.se.

  404. Textning: Marie Karlsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Arbeta interaktivt, kollaborativt och visuellt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Camilla Askebäck Diaz är lärare i matematik och NO och berättar om hur hon använder digitala verktyg i undervisningen. Datorn eller lärplattan blir tillsammans med projektorn ett bra pedagogiskt verktyg som kan användas för att visualisera, simulera och skapa interaktion tillsammans med elever. Inspelat den 10 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

En digital skolvardag

Kristina Alexanderson arbetar för organisationen Webbstjärnan. Hon föreläser om viktiga frågor som skolan behöver informera om och förankra i sin digitala vardag. Det kan till exempel handla om hur internet fungerar och om vem det är som bestämmer ute på nätet. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Arbeta interaktivt, kollaborativt och visuellt

Camilla Askebäck Diaz är lärare i matematik och NO och berättar om hur hon använder digitala verktyg i undervisningen. Datorn eller lärplattan blir tillsammans med projektorn ett bra pedagogiskt verktyg som kan användas för att visualisera, simulera och skapa interaktion tillsammans med elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

LIKA - ett it-verktyg för skolan

IKT-pedagogen Johanna Karlén föreläser om verktyget LIKA som är tänkt som ett stöd för rektor, skola och förvaltning i arbetet med digitaliseringen. Verktygen fungerar som ett slags självvärdering som ska resultera i en handlingsplan för skolans digitalisering. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Den uppgraderade rektorns roll

Panelsamtal om vad som utmärker en framgångsrik rektor i en digitaliserad skola. Medverkande: Carola Sjödin, rektor på Sätunaskolan, Sigtuna; Simon Ekdahl, rektor på IT-gymnasiet, Jannie Jeppesen, Rektorsakademien Utveckling. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Med smarttelefonen i handen

NO-läraren Sabine Louvet berättar om hur man kan använda smarta telefoner i undervisningen. Kameran är ett enkelt och bra verktyg för att fota av det som skrivits och ritats på tavlan. Det är bra för elever som har lättare att lära sig visuellt och för dem som inte hinner skriva av tavlan. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Rätt metod och material i matten

NO- och matematikläraren Eva Björklund föreläser om sin didaktiska utveckling i matematik. Hon berättar om vad som utmärker en bra matematik-app och ger exempel på hur lärare kan göra matteundervisningen rolig och inspirerande för sina elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Erfarenheter av flippat klassrum

Daniel Barker är lärare i matematik och fysik och berättar om sina erfarenheter av att använda metoden "flipped classroom". Han skräddarsyr genomgångar och lägger ut dem på nätet för sina elever. Han tycker att eleverna ska vara i centrum i klassrummet och inte han som lärare. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Lärare i en ny digital tid

IKT-pedagogen och läraren Olle Strömbeck berättar om att Burlövs kommun i Skåne har utrustat varje elev med en surfplatta. Lärarna i kommunen vill ha tips på bra appar. Olle Strömbeck menar dock att en app i sig inte är pedagogisk utan att den blir det i ett sammanhang tillsammans med elever. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Molnet, juridiken och elevers integritet

Magnus Forsberg från Microsoft berättar om hur företaget samarbetat med Ale kommun vid installation av molntjänster i kommunens skolor. Han berättar om vikten av att tjänsterna som levereras stödjs av svensk lagstiftning och hur viktigt det är med personlig integritet. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Bortom en dator per elev

Frida Monsén är digital utvecklingsledare och föreläser om att digital kompetens bör bli en naturlig del av skolan. Hon säger att man behöver förstå den värld av kod som finns bakom allt på nätet och hur det påverkar oss i vardagen. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Samtal om digitala lärverktyg och arbetssätt

Panelsamtal om digitala lärverktyg och arbetssätt i skolan. Medverkande: Olle Strömbeck, IKT-pedagog; Danny Stacey, IT-strateg; Tony McCarrick, IT-strateg; Lars Sundberg, utvecklingsledare, och Joke Palmkvist, ansvarig för skola och högre utbildning på Microsoft. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Inte teknik utan kreativ pedagogik

Cecilia Jalkebo är lärare i svenska och berättar om hur man kan arbeta med it för att elevernas aktivitet i klassrummet ska öka på ett lustfyllt sätt. Hon ger tips på verktyg som både hon och eleverna är positiva till. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Digitala verktyg i NO

Patrik Jönsson är NO-lärare och reflekterar över försök han gjort med digitala verktyg i undervisningen. Han säger att resultatet inte alltid har blivit lyckat och att fel saker fokuseras av eleverna. Det har gjort att han blivit noggrann med utformandet av uppgifterna och ser till att pedagogiken kommer i första hand. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Datorspel i undervisningen

Att spela datorspel är att vara en del av en kreativ kultur, menar läraren och verksamhetsautvecklaren Jonas Lindahl som ofta använder sig av spel i undervisningen. Här berättar han om hur datorspel stärker samarbetet mellan elever och ökar deras kreativa tänkande. Inspelat den 10 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Dokumentation för lärande

Gymnasieläraren Daniel Sandin har i flera år särskilt intresserat sig för frågor som rör bedömning och dokumentation. Här föreläser han om en modell för dokumentation med verktyg som blir till hjälp i det formativa bedömningsarbetet och vid betygssättning. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

De svenska skolflyktingarna

Sedan möjligheten att ge barn hemundervisning ströps åt i Sverige genom en lagändring 2011 har familjer som vill hemskola sina barn tvingats flytta till andra länder. På Åland finns en koloni bestående av ett femtontal svenska familjer som flytt systemet i Sverige. De flesta av dem tror på filosofin om "unschooling" eller "avskolifiering". Vi åker till Åland för att ta reda på vad det är och vad de här familjerna gör som de inte får göra i Sverige.