Titta

UR Samtiden - Gräv 2015

UR Samtiden - Gräv 2015

Om UR Samtiden - Gräv 2015

Föreläsningar och debatter från seminariet Gräv 2015. Arrangemanget hölls 20-21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2015 : Gräv med NisseDela
  1. Det här är ett klipp från
    Journalisten från januari 1992.

  2. Ni kan läsa om föreningen grävande
    journalisters första skandal.

  3. Det här kanske är
    den värsta skandalen.

  4. Det handlade om grävseminariet 1991
    där kassören försvann med pengarna.

  5. Ett år senare berättar Journalisten
    att pengarna kommit tillbaka.

  6. Jag ska prata om gubbarna på bilden:
    Göteborgs-Postens grävgrupp.

  7. Vi bildade Sveriges första grävgrupp-

  8. -på Göteborgs-Posten i januari 1991.

  9. Fyra medelålders män
    fick gräva på heltid.

  10. Fyra män.
    Bara det leder till vissa problem.

  11. Vi tyckte själva att vi var duktiga.

  12. Vi hade ett bra första år.
    Vi gjorde stora lokala avslöjanden.

  13. Med facit i hand får man säga
    att vi gjorde en del misstag.

  14. Vi höll till i en lokal
    utanför GP-huset.

  15. Vi deltog inte speciellt ofta
    på morgonmötena.

  16. Vi deltog sällan eller aldrig
    i nyhetsarbetet.

  17. Våra kollegor frågade: "Vad håller ni
    på med?" Vi sa: "Det är sekretess".

  18. I januari 1992 tyckte vi
    att framtiden såg väldigt ljus ut.

  19. På den tiden hade tidningarna
    mycket pengar.

  20. Så vi grävde under mottot
    gräva utan deadline.

  21. Jag hävdade exempelvis att ett gräv-
    jobb ska få ta den tid det kräver.

  22. Så kunde man säga på den tiden.

  23. Vi ställde också krav på
    hur långa våra texter skulle vara.

  24. Sällan under 10 000 tecken.
    Det kanske inte är så konstigt-

  25. -att vissa på tidningen tyckte
    att vi var lyxreportrar.

  26. Och vi visste inte vad som väntade i
    januari 1992. Då internet inte fanns.

  27. Det var mycket snack om databaser på
    den tiden, men internet fanns inte.

  28. 2015 har vi som sysslar med grävande
    journalistik en annan situation.

  29. Det ställs nya och större krav
    på oss.

  30. Det beror framför allt på
    de sociala medierna-

  31. -som innebär att omvärlden
    kan motpublicera mot oss-

  32. -om omvärlden tycker att vi är
    oschyssta eller anser att vi har fel.

  33. Vi kan ta Grums kommun-

  34. -som betalade pr-konsulten Paul Ronge
    125 000 kronor-

  35. -för att medieträna kommunalrådet.

  36. Nu blev den intervjun aldrig
    publicerad i "Uppdrag granskning".

  37. 125 000 i sjön, kan man tänka.
    Men då gjorde kommunen så här:

  38. Kommunen spelade i hemlighet in
    intervjun-

  39. -som vi gjorde med kommunalrådet
    och publicerade den på sin hemsida.

  40. Det här skulle aldrig ha hänt 1992.

  41. Men 2015 är det i legio.
    Dock är det första gången-

  42. -som vi blir utsatta för
    en smyginspelning av en kommun.

  43. Sen har vi det ekonomiska stålbadet,
    som gör-

  44. -att grävandet blir ett tacksamt byte
    när mediehusen måste spara pengar.

  45. Hur ska vi förhålla oss till detta?
    Det tänker jag prata om.

  46. Hur ska vi svara upp mot
    de här nya kraven 2015-

  47. -men som inte ställdes 1992?

  48. Jag tänkte ta upp fyra punkter.
    Kravet på effektivitet.

  49. Det handlar om att spara tid.
    Kravet på precision.

  50. Det handlar om att se till
    att man har rätt och tar fram belägg.

  51. Jag tänker också ta upp frågor
    som blir allt viktigare för oss:

  52. Kravet på uppriktighet och kravet
    på generositet från vår sida.

  53. Jag ska se om jag får den att funka.

  54. Effektivitet är avgörande för att vi
    ska kunna bedriva vår journalistik.

  55. Vi måste gräva smart,
    klokt och effektivt.

  56. På "Uppdrag granskning" har vi infört
    ett kontrollsystem.

  57. Ett system med kontrollstationer.

  58. Jag ska se om jag får fram den.

  59. Vi har tre kontrollstationer
    under grävprojektet.

  60. Startmöte, mittmöte
    och faktakontroll.

  61. Ett sätt att säkerställa kvaliteten-

  62. -men också ett sätt att jobba
    effektivt. Att spara tid.

  63. När det gäller en idé,
    har vi rätt högt ställda krav.

  64. Ett reportage i "Uppdrag granskning"
    kostar cirka 500 000 kronor.

  65. Kanske 1 miljon med komplicerade
    jobb.

  66. Då gäller det för oss
    att vara sparsmakade.

  67. Det här är krav som vi ställer på
    en idé som ska genomföras.

  68. Det ska vara viktigt. Vi vill få
    publiken att reagera: "Å fan!"

  69. Inte: "Än sen, då?" Ibland är det
    kanske inte viktigt för vår publik-

  70. -men vi tycker själva
    att det är så viktigt-

  71. -att vi gör en avvikelse
    från den här principen.

  72. Det handlar om att ta fram uppgifter
    som annars inte skulle bli kända.

  73. Vi ska berätta nånting som vår publik
    vill, behöver-

  74. -och som de inte skulle få veta
    om inte vi berättade om det.

  75. Vi vill att det ska bli genomslag
    i samhället.

  76. Vi har förväntningar och krav på oss
    från ledningen.

  77. Ledningen förväntar sig
    att vi två gånger per säsong-

  78. -ska göra reportage som leder till
    samhälleliga förändringar.

  79. Vi ska förändra samhället
    till det bättre-

  80. -därför att vi utgör
    en god kraft i samhället.

  81. Vi gör också en bedömning om det
    finns tillräckligt många källor-

  82. -för att vi ska kunna belägga
    missförhållandet.

  83. En tidsbesparande åtgärd är
    att försöka sänka storyn.

  84. Den mest tidsbesparande åtgärd man
    kan tänka sig: inte genomföra jobbet.

  85. Många grävjobb som görs
    borde inte ha gjorts.

  86. Jag kan gå tillbaka till min tid
    på Göteborgs-Posten.

  87. Jag gjorde jobb som var ointressanta,
    som inte fick nåt genomslag-

  88. -och som kanske mest var intressant
    för en person: mig själv.

  89. Och det håller inte.

  90. Vi är väldigt krävande
    när vi prövar våra idéer-

  91. -vid vårt startmöte.

  92. Vi försöker identifiera
    den svaga länken.

  93. Det är det viktigaste.
    Varje idé har en svag länk.

  94. Identifiera den.

  95. På startmötet deltar reportageteamet-

  96. -fotograf är ofta med,
    och sen deltar två redaktörer.

  97. En redaktör har då rollen
    som djävulens advokat.

  98. Att ställa fullständigt infama frågor
    som reportern inte vill höra.

  99. För att se till att vi identifierar
    den svaga länken i idén.

  100. Det här är klassiska argument
    för att få göra ett jobb.

  101. "Det här är ett viktigt ämne."
    "Kanske det, men vem bryr sig?"

  102. Reportern tycker att det verkar skumt
    och då kan reportern bli puritansk.

  103. "Men räcker det för oss?" O.s.v.

  104. Det här är en process för att skilja
    de viktiga idéerna från de dåliga.

  105. Vi försöker också sortera bort
    de halvbra idéerna.

  106. Vi ska lägga våra resurser på det
    som verkligen är viktigt.

  107. En annan tidsbesparande åtgärd är
    att avgränsa. Det är inte lätt.

  108. För en reporter är allt så viktigt.

  109. Om jag ber reportern förklara
    för mig:

  110. "Intressant, men vad är grejen?"

  111. "Grejen och grejen...
    Det är för komplicerat."

  112. "Kan du inte förklara för mig
    i ett par meningar?"

  113. Då kan inte reportern det.

  114. Kan man inte formulera vad som är
    grejen, har man inget fokus.

  115. Hur ska man lösa detta?
    Vi jobbar mycket med-

  116. -att formulera,
    definiera hypoteser i våra jobb-

  117. -för att få fokus och precision
    i grävandet-

  118. -och framför allt för att spara tid.

  119. Här t.ex. från muthärvan i Göteborg.
    Vi fick ett tips från en kvinna-

  120. -att hennes man låter sig köpas av
    en byggmästare i Göteborg.

  121. Här ser vi tjänstemän på rivieran.
    Den här bilden visar på-

  122. -hur kommunala tjänstemän bjöds ner
    till franska rivieran-

  123. -på den här byggmästarens
    flotta chateau.

  124. I muthärvan formulerade vi
    tre hypoteser.

  125. För ibland räcker det inte
    med en hypotes.

  126. Det viktiga är att hypoteserna
    är kortfattade, begripliga-

  127. -och koncisa.
    Vi hade tre hypoteser:

  128. Dels att tjänstemannen låtit sig
    köpas av den här leverantören.

  129. Att kontrollen på kommunen är
    obefintlig, och att kommunen också-

  130. -har fått tips om oegentligheterna,
    men lagt locket på.

  131. Tre konkreta hypoteser. Man kan säga
    att alla tre hypoteser besannades.

  132. På Göteborgs-Posten drev jag linjen-

  133. -att varje grävprojekt ska få ta
    den tid grävprojektet kräver.

  134. Det är inte att rekommendera.

  135. När jag kom till
    "Uppdrag granskning"-

  136. -insåg jag att ska vi mäkta med
    att göra 45 program om året-

  137. -då måste vi ha deadline.

  138. Annars kommer våra reportrar
    att gräva i all oändlighet.

  139. När jag var reporter, tyckte jag
    att själva grävandet var huvudsaken.

  140. Skrivandet av artiklar var bisaken.

  141. Så hade jag fått hållas, hade jag
    bara grävt och grävt och grävt.

  142. Hos oss får två reportrar
    kanske tre månader på sig-

  143. -att göra ett reportage
    på 40-50 minuter.

  144. Sex månader för en reporter.
    Det kan tyckas vara en ocean av tid.

  145. Men tv är mödosamt att jobba med.
    Bara klippningen tar cirka en månad.

  146. Vi har strikta deadlines.
    Det intressanta är-

  147. -att jag inte kan påminna mig om
    nåt exempel där jag kan säga:

  148. "Hade vi fått hålla på en månad till,
    hade vi fått fram det också."

  149. Deadline är en nödvändighet
    för att kunna gräva effektivt.

  150. Det här är ett sätt som vi har börjat
    tillämpa på senare tid.

  151. Det här är ett tips som jag vill ge
    som man kan använda-

  152. -när man granskar systemfel,
    myndighetsutövning o.s.v.

  153. Det är inte tillämpbart
    när man sysslar med...

  154. ...kriminalitet,
    organiserad brottslighet.

  155. Utan mer intressanta
    systemgranskningar.

  156. Det här innebär
    att vi i ett väldigt tidigt skede-

  157. -kontaktar den myndighet eller
    det företag som vi tänkte granska-

  158. -och ber om ett faktamöte, där vi...
    Det behöver inte vara cheferna.

  159. Det kan vara personer
    med den största sakkunskapen.

  160. Vi besöker myndigheten
    eller företaget.

  161. Vi berättar våra hypoteser
    och ser om de har några förklaringar.

  162. I ett tidigt skede.

  163. Idén till att jobba så här kom
    från ett företag som heter NCC.

  164. Vi granskade nånting som kallades
    "dödens väg".

  165. Alltså en nyasfalterad väg
    utanför Vagnhärad.

  166. En nyasfalterad väg som blev
    livsfarlig i sommarvärmen.

  167. Den blev hal som om den vore belagd
    med is.

  168. NCC:s kommunikationschef fick reda på
    att vi höll på med en granskning.

  169. Hon bjöd in oss och sa: "Ni ska få
    träffa våra bästa experter"-

  170. -"och tillsammans gå igenom
    asfaltläggningen."

  171. En förutsättning var att det var ett
    möte utan inspelning, utan kameror.

  172. Vi fick ny information
    och kunde lägga ner vissa spår.

  173. Det fanns naturliga förklaringar.

  174. Den här typen av faktamöten
    kan vara ett sätt att spara tid-

  175. -och inte gräva i nånting
    som kanske är onödigt att gräva i.

  176. Den kanske viktigaste tidsbesparande
    åtgärden är att kontakta-

  177. -den ansvarige för en intervju
    så tidigt som möjligt.

  178. Traditionen påbjuder
    att man ska slutföra sin research.

  179. När den är klar, ska man kontakta
    vederbörande, kort före deadline-

  180. -för att ställa de ansvarsutkrävande
    och tuffa frågorna.

  181. Då kan det komma fram förklaringar
    som man inte känner till.

  182. Det är en mardröm att få reda på
    saker som man har missat.

  183. Jag har själv upplevt det.

  184. Fördelar med att utkräva ansvar
    tidigt är tydliga.

  185. Man får klarhet i om grejen håller.
    Man vet inte om grejen håller-

  186. -förrän man lyssnar på andra sidan.
    Ett skäl till-

  187. -att man skjuter på intervjun: Man är
    rädd för att grejen ska spricka.

  188. Så man går runt den ansvarige
    vecka efter vecka-

  189. -månad efter månad.
    Alldeles i onödan.

  190. En fördel är att den ansvarige
    inte hinner smita.

  191. Ju tidigare man kontaktar den
    ansvarige och får prata med denne-

  192. -desto mindre risk
    att personen går under jorden.

  193. Man slipper obehagliga, sena
    överraskningar.

  194. Och när förklaringarna kommer,
    får man tid att kontrollera dem.

  195. Ljuger den ansvarige,
    kan man ta fram belägg.

  196. Det är svårt om man kontaktar den
    ansvarige dagar före publicering.

  197. Dessutom kan man på ett bättre sätt
    etablera en relation-

  198. -till den som man håller som
    ansvarig.

  199. Det finns en risk
    att man demoniserar en person-

  200. -om man väntar för länge med
    att träffa personen i fråga-

  201. -och kan se att det är en person
    av kött och blod. En vanlig människa.

  202. Precision i journalistiken
    är ett krav som alltid har funnits.

  203. Men som blir allt mer påtagligt, med
    tanke på utvecklingen i samhället.

  204. Kravet på oss är
    att vi ska bevisa saker.

  205. Det finns en frestelse om man till
    hälften misslyckats med ett grävjobb:

  206. Att man insinuerar saker.

  207. Jag kan själv påminna mig
    artiklar i Göteborgs-Posten-

  208. -där det fanns ett budskap
    mellan raderna till läsarna.

  209. "Jag lyckades inte belägga
    missförhållanden."

  210. "Men håll med om
    att detta verkar skumt."

  211. Det ska man avhålla sig från.

  212. Man kanske har hittat
    ett litet missförhållande.

  213. Då kan det vara frestande
    att blåsa upp det.

  214. Eller så har man hittat tre små miss-
    förhållanden och tror att de tre-

  215. -blir ett stort missförhållande.
    Sånt där ska man se upp för.

  216. På "Uppdrag granskning"
    arbetar vi ofta analogt.

  217. D.v.s. vi jobbar lite "old school".

  218. Det uppmuntrar jag inte bara för
    att jag är gammal själv-

  219. -utan för att jag ser
    att det ger resultat.

  220. Tyvärr blir grävande reportrar i
    större utsträckning på redaktionen-

  221. -och ger sig inte ut på fältet
    där uppgifterna och källorna finns.

  222. Jag vill uppmana mina medarbetare
    att åka ut så fort man kan.

  223. "Det är där ute grejerna finns."

  224. Ibland gör vi oanmälda besök hos
    människor som vi vill ska bli "case"-

  225. -eller källor. Även om det är
    en person som står på vår sida.

  226. Om vi ringer den personen,
    är det lätt att säga nej.

  227. Det kanske t.o.m. är säkrast
    att säga nej. Men om vår reporter-

  228. -dyker upp i dörrporten,
    knackar, ringer på-

  229. -och så står det en reporter där
    och uppträder vänligt-

  230. -och berättar om sitt ärende,
    är det väldigt svårt att säga nej.

  231. Det ger bättre resultat
    att göra ett oanmält besök-

  232. -än att ringa,
    vilket gör det bekvämast.

  233. En legendar inom grävbranschen:
    Carl Bernstein. Watergate-avslöjare.

  234. Han var i Göteborg och berättade
    hur de avslöjade Watergate-härvan-

  235. -som kostade Nixon jobbet.
    De ringde inte - de knackade dörr.

  236. De gjorde en lista på alla personer
    som ingick i Nixons återvalskommitté.

  237. Över 100 namn.
    Sen knackade man dörr hos var och en.

  238. Jag tänkte visa ett klipp från filmen
    "Alla presidentens män".

  239. Man kan lära sig mycket om undersö-
    kande journalistik genom den filmen.

  240. Än bättre: Läs boken,
    som är en verkligt bra handbok.

  241. Det här är Carl Bernstein
    som knackar dörr hos en person-

  242. -som jobbat i Nixons
    återvalskommitté.

  243. Tricket som Carl Bernstein
    tillämpar här är cigarettricket.

  244. Tyvärr inte så tillämpbart i dag
    längre.

  245. Men på den tiden rökte alla i
    princip. Då var det användbart.

  246. Det kanske förresten är bra
    att inte så många röker i dag.

  247. Som ni ser är det Dustin Hoffman
    som spelar Carl Bernstein.

  248. Carl Bernstein, Washington Post.
    Jag vill ställa några frågor.

  249. Ni ska tala med min syster.
    - Det är Carl Bernstein.

  250. -Skulle jag kunna få en cigarett?
    -Självklart.

  251. -Ni måste gå.
    -Kan jag bara få eld, först?

  252. Jag förstår att ni är rädd.
    Vissa ville inte höra sanningen.

  253. Vissa har gått tillbaka och delgett
    FBI saker de aldrig tillfrågats om.

  254. Ni var Hugh Sloans bokhållare.

  255. Började ni arbeta för mr Stans
    direkt efter att mr Sloan slutade-

  256. -eller gick det en tid däremellan?

  257. Jag har aldrig arbetat för
    Sloan eller Stans.

  258. -Får det vara lite kaffe?
    -Tack, gärna.

  259. Och sen var det inga problem.
    Väldigt skickligt.

  260. Ett sätt att föredra när man tar
    kontakt med en tilltänkt källa-

  261. -eller ett tilltänkt "case"
    är att skriva ett pappersbrev-

  262. -som man skickar hem till personen.

  263. Man öppnar den typen av brev
    med väldig förväntan.

  264. "Tänk att nån skrivit ett brev
    till mig!"

  265. Man öppnar också brevet
    i en stund av stillhet i sitt hem.

  266. Jämför det med att få
    ett telefonsamtal från en journalist.

  267. Men att få ett brev
    är nånting helt annat.

  268. Vi har ett team i Luleå, som tyvärr
    lämnat "Uppdrag granskning"-

  269. -och har gått till TV4.
    De jobbar ofta med känsliga ämnen.

  270. De har jobbat mycket med
    nättrakasserier.

  271. De har nominerats till Guldspaden
    för "Naken på nätet".

  272. Hur får man människor att ställa upp?

  273. Hasse Johansson har berättat-

  274. -att de senaste åren har de skickat
    arton pappersbrev till personer.

  275. Unga tjejer, föräldrar till unga
    tjejer och andra personer.

  276. Arton brev
    och alla har lett till kontakt.

  277. Hur ska man skriva ett sånt brev?

  278. Här kan vi se hur Nicke formulerar
    sig i ett brev till föräldrar-

  279. -till en flicka som man vill
    ska ställa upp.

  280. "Vi skulle vilja träffa er. Vi
    förstår att ni har annat som tynger"-

  281. -"och har all respekt i världen
    om ni inte vill just nu."

  282. "Men låt oss berätta om vad vi
    tänker. Att bara få träffa er."

  283. "Vi har ingen kamera med och skulle
    aldrig göra ett reportage"-

  284. -"utan att ni har möjlighet
    att sätta stopp när ni själva vill."

  285. "Vi är två seriösa journalister"-

  286. -"som gjort flera svåra och känsliga
    reportage genom åren."

  287. "Ni kan även ta kontakt med andra
    som träffat oss"-

  288. -"och medverkat i våra reportage."

  289. Så formulerar Nicke och Hasse sig.
    Det har gett resultat.

  290. Det inger förtroende att skriva
    ett brev av det här slaget.

  291. Vi försöker också så mycket som
    möjligt besöka myndigheter.

  292. Det blir svårare
    att komma in i arkiven.

  293. Men att besöka myndigheter innebär
    ändå större förutsättningar-

  294. -än att ringa, göra beställningar
    via e-mejl-

  295. -eller genom att göra sökningar
    på nätet.

  296. Och när man ändå är på myndigheterna,
    har man möjlighet att odla källor.

  297. Jag har en lista på "Uppdrag
    granskning" på alla reportage-

  298. -som har lett till journalistpriser
    sen 2001. Det är väldigt många.

  299. Och i så gott som alla reportage-

  300. -har anonyma hjältar gjort
    avgörande insatser.

  301. Hemliga källor som har hjälpt oss
    i vårt arbete.

  302. Vad är det vi får av våra källor?
    Främst uppgifter om missförhållanden-

  303. -på företaget, myndigheten
    eller inom organisationen.

  304. Vi får också tips om hur vi kan
    gå vidare för att belägga detta.

  305. Vi får kopior på hemliga handlingar.

  306. Tjänstemän är beredda att göra sig
    skyldiga till tjänstefel-

  307. -genom att kopiera handlingar
    och ge oss dessa.

  308. Det är upp till oss
    att hantera dokumenten klokt-

  309. -och inte publicera dokument
    som kan leda till-

  310. -att man inleder en klappjakt
    på tjänstemannen.

  311. Det är väsentligt att få dokument
    som styrker missförhållanden-

  312. -även om vi inte kan publicera
    dokumenten.

  313. Den ena källan leder dessutom
    till den andra.

  314. Källan hjälper oss också
    att analysera komplicerade frågor-

  315. -och komplicerat material.
    Genom källan har vi också insikt i-

  316. -hur man diskuterar
    för att motverka vår granskning.

  317. Källor kan betyda så oerhört mycket.
    Då är frågan: Hur får man...

  318. Hur får man en källa?

  319. "Deep Throat", som betydde så mycket
    för Watergate-avslöjarna-

  320. -de träffade honom i ett garage
    i Washington.

  321. "Hur finna sin egen 'Deep Throat'?"
    Jag tror för det första-

  322. -så ska man vara en reporter
    som en källa vill samarbeta med.

  323. Som en källa vill vända sig till.

  324. Ni ser egenskaperna som krävs
    för att en källa ska känna sig trygg.

  325. Just de egenskaperna är utmärkande
    för grävande reportrar.

  326. Resurser är viktigt. För källan
    är det viktigt att jag har tid-

  327. -att lägga ner mycket möda och kraft
    på jobbet där källan medverkar.

  328. Det är också viktigt för källan
    att veta att det leder till resultat.

  329. Att det leder till förändring.
    För bakom många källors drivkraft-

  330. -finns ett starkt engagemang.

  331. Väldigt ofta kan det handla om
    hämndlystnad.

  332. Det gör också att man kan lyssna
    och jobba med källan.

  333. Men då får man vara lite mer
    försiktig när det gäller källkritik.

  334. Som nyhetsreporter, eller som
    grävande reporter för den delen-

  335. -är man ideligen i kontakt
    med experter.

  336. När man fått kontakt med en expert
    på nån myndighet-

  337. -som verkar engagerad,
    som verkar meddelssam-

  338. -ska man ta vara på
    och utnyttja den kontakten.

  339. Myndigheterna har en skyldighet
    att hjälpa oss, men vissa är-

  340. -mer benägna att göra det än andra.
    De tjänstemännen kan bli våra källor.

  341. Privata företag som TeliaSonera.
    På varje företag-

  342. -av någorlunda storlek i landet-

  343. -finns det minst en person som är
    beredd att hjälpa oss i vårt arbete.

  344. Är man etablerad grävande journalist,
    har man stor nytta av det.

  345. Men det är nåt man får jobba sig till
    så att man kan få hjälp inifrån.

  346. På "Uppdrag granskning" har man
    mycket gratis-

  347. -när det gäller att få källor
    i sitt arbete.

  348. Men det är stora möjligheter för oss
    alla om vi jobbar på ett bra sätt.

  349. Identifiera personer med stor sakkun-
    skap. Det behöver inte vara personer-

  350. -som uttalar sig kritiskt.
    Men jag tror att man ganska lätt-

  351. -kan lista upp tänkbara källor. Man
    vill ha källor med stor sakkunskap.

  352. Man märker när man kontaktar myndig-
    heter vilka som har sakkunskapen.

  353. Man ska utgå ifrån
    att alla vill prata med dig.

  354. Sen är frågan hur man ska göra...

  355. De flesta kontakter har man
    per telefon.

  356. Men är man på väg att bygga en
    relation, be om ett sammanträffande.

  357. Då är det viktigt att göra klart
    att det inte handlar om en intervju.

  358. En tjänsteman kan se sitt namn
    under rubriker och säga: "Nej!"

  359. Du vill få reda på
    hur saker och ting fungerar.

  360. Det blev ett kunskapssamtal.

  361. För att få tjänstemannen
    att känna sig tryggare-

  362. -kan man vara öppen och berätta om
    vad du håller på med.

  363. Var öppen så långt möjligt för att
    involvera den tilltänkta källan.

  364. Men om källan är tveksam,
    vad ska man säga?

  365. I stället för att tala om
    "en kritisk granskning"-

  366. -kan man säga: "Jag vill skaffa mig
    en rättvisande bild."

  367. Det här är också ganska neutralt.

  368. "Jag har några dokument -
    kan du hjälpa mig att tolka dem?"

  369. Inget märkvärdigt alls. "Är det
    några dokument kan vi hjälpa till."

  370. Smicker går nästan alltid hem.
    "Jag har pratat med så många"-

  371. -"alla säger att du är så kompetent."
    "Ett och annat har man lärt sig..."

  372. Då är isen bruten. Det här är
    en metod som jag vill stanna vid.

  373. Det kanske är den metod
    som vi borde tillämpa mer.

  374. Det finns farhågor hos personerna
    som vi vill göra till våra källor.

  375. En källa kan se sin karriär hotad-

  376. -sin trygghet hotad o.s.v.
    genom att träffa en journalist.

  377. Då kan man säga till källan:

  378. "Du vill inte prata, men jag har
    tagit reda på intressanta saker."

  379. "Jag skulle vilja berätta om detta."

  380. Då väcker man en nyfikenhet som man
    gärna vill få stillad som källa.

  381. Det här är den grävare som är den
    skickligaste jag har jobbat med:

  382. Hannes Råstam, som tyvärr dog
    för ett par år sen.

  383. Han fick alla att ställa upp förr
    eller senare. Han gav sig aldrig.

  384. Han kontaktade en tilltänkt källa
    i Dalarna-

  385. -som inte ville träffa nån
    journalist. Men Hannes sa:

  386. "Jag hälsar på och berättar.
    Du behöver inte säga nåt."

  387. Hannes körde 50 mil till Dalarna-

  388. -träffade personen och berättade
    vad han hade fått fram.

  389. Källan sa ingenting. Hannes åkte hem.

  390. Han skrev ett brev till
    den tilltänkta källan.

  391. Ett brev där han tackade för
    det givande och trevliga besöket.

  392. "Jag hoppas att jag kan få
    återkomma." Sen åkte han tillbaka.

  393. Då tänkte väl källan: "Nu har den här
    journalisten åkt fram och tillbaka."

  394. "Han verkar så seriös
    och så trevlig."

  395. Då började källan prata.
    En fullständigt avgörande intervju.

  396. Den metod som Hannes tillämpade
    borde tillämpas mycket mer.

  397. Carl Bernstein var i Göteborg
    och berättade om "Deep Throat":

  398. "'Deep Throat' berättade aldrig
    nånting. Han bara bekräftade."

  399. "Vi berättade vad vi hade fått fram"-

  400. -"och så bekräftade han
    om det var sant eller inte sant."

  401. Om man ska vinna en källa ordentligt,
    måste man kanske vidta åtgärder.

  402. Ett sätt kan vara att man tänker
    mycket på säkerheten.

  403. Att man skaffar
    en begagnad mobiltelefon.

  404. Att man köper ett kontantkort
    till den här mobiltelefonen-

  405. -ger mobiltelefonen till källan
    och säger:

  406. "Hädanefter kommunicerar du och jag
    med mobiltelefonen"-

  407. -"med ett kontantkort
    som inte går att spåra."

  408. Det kan också vara så att du måste ge
    information för att få information.

  409. Nu är vi inne på
    etiska vanskligheter.

  410. Ska man ge polis och åklagare
    en uppgift för att få en uppgift?

  411. Det är så en del har jobbat
    genom åren-

  412. -för att kunna göra
    de största avslöjandena.

  413. Men det är etiskt vanskligt,
    givetvis.

  414. Jag ser alltför många reportrar samla
    på sig hur mycket material som helst.

  415. De har kaos på det fysiska
    och i det digitala skrivbordet.

  416. De har så mycket dokument
    att de inte hinner läsa allt.

  417. Hur kan det komma sig? Man har
    fullt upp att skaffa nya dokument.

  418. Det är viktigt att ta sig tid
    att läsa igenom allt material-

  419. -för att upptäcka detaljerna som
    kan bli förlösande i grävjobbet.

  420. Om man ska granska korruption,
    ska man ställa sig frågan:

  421. "Om jag själv vore korrupt,
    hur skulle jag kunna sko mig själv?"

  422. Om man granskar en kommun, kan man
    titta på det kommunala systemet:

  423. "Hur skulle jag kunna
    utnyttja systemet?"

  424. Hittar man såna brister,
    finns det alltid nån som skor sig.

  425. Kommungranskarna har till uppgift
    att se hur kommunerna hanterar-

  426. -våra skattepengar. Ett problem
    är bristfälliga kontroller.

  427. Ibland på gränsen till
    obefintlig kontroll.

  428. Hur ska man identifiera
    den här typen av oegentligheter?

  429. Jo, det krävs att man tänker
    just så här.

  430. Hur skulle jag, om jag vore
    en korrupt person, agera?

  431. Man får tänka det sämsta
    om sina medmänniskor-

  432. -för att kunna identifiera.

  433. Vilken reporter som helst
    som sett den här slippen-

  434. -hade tyckt: "Det här är
    inget konstigt. Frukostmat."

  435. Men Sophia Djiobaridis tyckte
    att det såg väldigt konstigt ut.

  436. "Varför finns det inte mer underlag?"

  437. Hon gick till botten med det
    och det var inte frukostmat.

  438. Utan det var flaskor med
    champagneliknande dryck.

  439. Det här ledde till att en bolags-
    direktör blev åtalad i tingsrätten-

  440. -och nyligen friad.

  441. Här har vi ett kvitto-

  442. -där man kan läsa "utlägg lunch".

  443. Har man inte attityden-

  444. -där man tänker det sämsta om folk
    skulle man inte komma på tanken-

  445. -att det inte skulle kunna vara
    lunch.

  446. Men detta var inköp av
    ett damklädesplagg.

  447. Vilket man hade förstått om man vetat
    vad Kookai står för.

  448. Det ledde till att en bolagsdirektör
    förlorade jobbet-

  449. -och blev avsatt som ordförande
    i IFK Göteborg.

  450. Att läsa fakturor är inte
    världens mest stimulerande läsning.

  451. Men ska man avslöja oegentligheter,
    måste man gå igenom-

  452. -den här typen av dokument i detalj.
    Det handlar om muthärvan i Göteborg.

  453. Man ser att här är det fakturor
    som gäller belysning på lekplats.

  454. Här har man lagt in posterna
    för handdukstork, elradiator o.s.v.

  455. Prylar som har gått hem
    till en tjänstemans villa-

  456. -och som då faktureras kommunen.

  457. Den här fakturan bidrog till att
    en tjänsteman dömdes till fängelse.

  458. Jag ska berätta om principer
    för att belägga missförhållanden.

  459. Sonderingsprincipen innebär-

  460. -att man i stället för att konfron-
    tera direkt med oegentligheter-

  461. -försöker få personen
    att ljuga sig in i ett hörn-

  462. -från vilket man inte kan komma.

  463. Det här är ett exempel
    från muthärvan.

  464. Vi fick den här bilden från hustrun
    till en tjänsteman. Vi sa:

  465. "Om tjänstemannen med solglasögon
    har en bra förklaring"-

  466. -"lägger vi ner. Om han försöker
    ljuga, vet vi att vi har en story."

  467. Nu ska vi se hur det gick.

  468. -Har du varit på hans sommarställe?
    -En gång, jag och min hustru.

  469. Det betalade jag, precis alltihop.

  470. -Har du varit där med jobbarkompisar?
    -Nej.

  471. Det är bara jag och min hustru
    som varit där.

  472. Ska vi titta på några kort?

  473. Ja du, det stämmer.
    Det är riktigt, när du säger det nu.

  474. -Varför sitter du där?
    -Det glömde jag fullständigt.

  475. Där visste vi att vi var hemma.

  476. En annan princip är
    trovärdighetsprincipen-

  477. -som innebär en situation där
    personen inte vet vad reportern vet.

  478. I det här läget handlar det om
    Österåkers kommun.

  479. Kommunfullmäktiges ordförande
    Ingela Gardner-

  480. -var också egenföretagare i
    friskolebranschen.

  481. Vi har uppgifter om att hon har fått
    lån från grevefamiljen Douglas-

  482. -som är den dominerande familjen
    i kommunen. Vi har inga belägg.

  483. Å andra sidan vet Ingela inte
    om vi har belägg eller inte.

  484. För henne handlar det om: Ska hon
    säga som det är eller förneka-

  485. -och därmed riskera
    att tappa sin trovärdighet?

  486. Sophia Djiobaridis intervjuar.

  487. ...banklånet som finansierade bygget?

  488. Vi var tvungna också-

  489. -att göra en inteckning
    i vårt eget hus-

  490. -för att vi skulle få lov till
    det här-

  491. -och vi var tvungna att ha
    ett större aktiekapital än normalt.

  492. -Och kapitalet hämtade ni...?
    -Vi äger ju ett hus.

  493. Men det är bara banklån
    och inteckning på ert hus?

  494. -Ett lån från en privatperson också.
    -Vem?

  495. Jag vet inte om den personen vill
    att vi uppger det.

  496. Jag har information om
    att den personen är grevefamiljen.

  497. Stämmer det?

  498. En person i den familjen
    har lånat oss pengar, ja.

  499. Det här är en metod som vi tillämpat
    och som fungerat väldigt bra.

  500. Vi vet att det förhåller sig på ett
    sätt, men vi inte kan belägga det.

  501. Jag tänkte avsluta. Uppriktighet.

  502. Om det är så
    att vi saknar en pusselbit-

  503. -är kraven på oss mycket större i dag
    att vi är öppna med detta.

  504. Våra granskningar vinner
    i trovärdighet-

  505. -om vi medger
    att vi saknar pusselbitar.

  506. Här är en granskning
    av Migrationsverket-

  507. -och språkanalysföretaget Sprakab-

  508. -där vi kunde visa på att Sprakab
    gör felaktiga analyser.

  509. Här säger reportern nånting
    han kanske inte hade behövt.

  510. Men som ändå visar på
    en uppriktighet.

  511. Muhammed väntar på utvisning
    till Somaliland-

  512. -och familjen Baker till Armenien.

  513. Länder de påstår
    att de aldrig varit i.

  514. Länder som inte har nämnts
    i asylutredningarna-

  515. -förrän språkanalyserna
    kommer in i bilden.

  516. Om de asylsökandes berättelser är
    fullt sanna eller inte vet inte vi.

  517. Och inte Migrationsverket. Men de
    litar på Sprakabs språkanalytiker.

  518. Vi vet inte om "casen" talar sanning.

  519. Här väcks ett tvivel som tittarna
    inte har känt fram till dess.

  520. Det är ett sätt
    att vara uppriktig med vad vi vet.

  521. Slutligen att vara generös
    mot den som vi granskar.

  522. Vi har alltid en diskussion
    kring förmildrande omständigheter.

  523. Reportern ska alltid
    kunna argumentera för-

  524. -varför de omständigheterna
    inte är med.

  525. Och det finns alla skäl i världen-

  526. -att ge dem vi granskar
    en mer mänsklig bild.

  527. Människor är inte så onda
    som vi har gjort dem till.

  528. Om vi lyfter fram
    förmildrande omständigheter-

  529. -får vi också en bättre story.

  530. Vi kommer sanningen närmare,
    vi ökar vår trovärdighet.

  531. Vad hände med grävgruppen?
    Den upplöstes.

  532. Chefredaktörerna sa: "Ni skapar
    motsättningar på redaktionen."

  533. "Härmed lägger jag ner grävgruppen."
    Vi hade grävt vår egen grav. Tack.

  534. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Gräv med Nisse

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur är villkoren för en grävande journalist idag? Nils Hanson är ansvarig utgivare för SVT:s Uppdrag granskning. Här berättar han om när han började som grävande journalist och jämför situationen med hur det ser ut nu. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Journalister, Journalistik, Massmedia, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Filmen "The islamic state"

Journalisten Medyan Dairieh bevakade Islamiska staten och hela världen följde hans dokumentation. Han berättar om hur det var att bevaka dem och varför det är viktigt att göra det riskfyllda arbetet. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Gräv med Nisse

Hur är villkoren för en grävande journalist idag? Nils Hanson är ansvarig utgivare för SVT:s Uppdrag granskning. Här berättar han om när han började som grävande journalist och jämför situationen med hur det ser ut nu. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Grävandets ABC

Marja Grill är nyhetsreporter på Sveriges Television och berättar om hur man ska göra för att lyckas med en granskning. Hon säger att det viktigaste är att inte ge upp. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Panel - så blir du anställd

Det är inte lätt att bli anställd inom media idag. Panelsamtal om vad man ska göra för att bli anställd och få jobb som grävande journalist. Medverkande: Nils Hanson, Helena Giertta, Fredrik Laurin, Cecilia Ögren Wanger. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Att bevaka kriget i Syrien

Frilansjournalisten Joakim Medin blev fängslad av den syriska regimen i februari 2015 anklagad för spioneri. Han släpptes efter förhandling och berättar varför det är så viktigt att åka tillbaka till Syrien trots riskerna. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Offentlighetsprincipen

Nils Funcke är en av Sveriges främsta experter på offentlighetsprincipen. Här berättar han om hur man som journalist kan använda offentlighetsprincipen och vilka möjligheter lagen ger. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Granska med motstånd

Carl Larsson är journalist och studerar juridik, och har jobbat på SVT i många år. Han berättar om hur han arbetade med ett fall där två unga killar körde ihjäl sig på Hjulstabron när polis hade beordrat broöppning. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Att göra ansvarsintervju

Bo-Göran Bodin är journalist på SR Ekot och berättar om hur man ska gå till väga när man gör en ansvarsintervju. Man ska vara väl förberedd och det är bra att öva med en kollega innan man går ut och ställer en person till svars. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Wallraffa på sociala medier

Josephine Freje är journalist och programledare för Plus på SVT. Hon berättar om hur man kan använda falska identiteter på nätet för att gräva efter information på sociala medier i sin roll som journalist. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Vardagsgräv

Marja Grill är nyhetsreporter på Sveriges Television och berättar om hur man kan gå till väga när man ska starta ett grävarbete. Först kan det kännas motigt, du har en bra idé eller misstanke men vet inte hur du ska börja. Här får du tipsen. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Gestalta och berätta

Journalisten och författaren Lena Sundström har rapporterat och skrivit om många svenska händelser. Här berättar hon om hur hon har jobbat med sina böcker och sin grävande journalistik, hur hon samlar sitt berättande och gestaltar det hon ser och hör. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Viralgranskarna

Jack Werner, Linnea Jonjons och Åsa Larsson är journalister på Metro och arbetar med Viralgranskaren. De berättar om hur de jobbar med att granska nyheter som sprids via sociala medier. 2014 vann de Stora journalistpriset i kategorin Årets förnyare. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Tom Alandh berättar

Dokumentärfilmaren Tom Alandh har med sin klara och speciella röst berättat svenska historier i 30 år. Här berättar han om sitt arbete och mötena med människor. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Yttrandefrihetsdebatt

Kommer vi att våga berätta efter terrordåden i Paris och attentatet mot Charlie Hebdo? Paneldiskussion om varför det är viktigt att fortsätta arbetet för demokrati och yttrandefrihet. Medverkande: Özz Nûjen, ståuppkomiker och skådespelare, Lena Sundström, journalist och författare, Helle Klein, journalist och präst i Svenska kyrkan och My Vingren, journalist. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Upptäcka lögnaren

Det är inte så lätt som man tror att upptäcka när en person ljuger. Här visar och berättar polisforskaren Ola Kronkvist varför det är så svårt. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gestaltning och populärkultur

Introverta hjältar och twittrande litteratur

Matilda Torstensson Wulf, doktorand och litteraturvetare på Linköpings universitet, talar om hur teknik- och samhällsutveckling ställer nya krav på författares deltagande. Det gamla romantiska konstnärsidealet, det ensamma geniet, utmanas av ett nytt författarideal: den multimediala författaren, där utspel i olika typer av medier blir en del i den litterära verksamheten. Inspelat den 29 september 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning