Titta

UR Samtiden - Gräv 2015

UR Samtiden - Gräv 2015

Om UR Samtiden - Gräv 2015

Föreläsningar och debatter från seminariet Gräv 2015. Arrangemanget hölls 20-21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2015 : OffentlighetsprincipenDela
  1. Jag kommer att köra grunderna.
    För en del är det kanske repetition.

  2. Jag ska gå raskt fram och sen
    uppehålla mig vid de möjligheter-

  3. -som finns för att bryta igenom
    sekretessen på ett lagligt sätt.

  4. Det finns ju olagliga sätt också.

  5. Jag börjar
    med två stycken stämningsbilder.

  6. Det här är en förbindelse
    som de anställda i Mullsjö kommun-

  7. -för några veckor sen
    uppmanades att skriva under.

  8. Det formuleras bland annat som-

  9. -att allt de har sett, läst och
    så vidare, får inte lämnas vidare.

  10. Det råder då tystnadsplikt
    över det här.

  11. Det första man förvånas över
    är varför kommunen inte-

  12. -förde in sånt som man kan förnimma
    med de sinnen som inte är uppräknade.

  13. Alltså, lukt och känsel.

  14. Det här är då en förbindelse-

  15. -som inte har någon rättslig verkan
    över huvud taget.

  16. Däremot kan det ha stor verkan
    på de anställdas benägenhet-

  17. -att se till att uppgifter om
    misshushållning i stort och smått-

  18. -kommer fram och inte.

  19. Det här är då en liten kommun.

  20. På det högre planet, på myndighets-
    planet för den andra stämningsbilden:

  21. Det här är Post- och telestyrelsen.
    Ett av de centrala verken-

  22. -för att hålla reda på etersändningar
    och hur teleoperatörerna sköter sig.

  23. De gjorde en rättsutredning
    när EU-domstolen-

  24. -upphävde EU:s datalagringsdirektiv.

  25. Den rättsutredningen
    låg till grund för-

  26. -vad myndigheten förklarade utåt
    till teleoperatörerna.

  27. När Bahnhof, en av operatörerna,
    begärde ut rättsutredningen-

  28. -för att kunna driva sin sak
    gentemot Post- och telestyrelsen-

  29. -så sa Post- och telestyrelsen:
    "Nej, det kan vi inte lämna ut."

  30. "Det här är ingen allmän handling."

  31. Sen begär riksdagens justitieutskott
    skriftligt underlag från PTS-

  32. -när utskottet ska behandla det här.

  33. Då skickar Post- och telestyrelsens
    generaldirektör ett brev-

  34. -till kanslichefen
    på justitieutskottet.

  35. Han skriver: "I och för sig kanske vi
    kan lämna ut rättsutredningen."

  36. "Men det är inte bra,
    för då blir det en allmän handling."

  37. "Vi kan nog inte sända den till er."

  38. Sen kommer det här.

  39. "Vi ska naturligtvis förse
    justitieutskottet med information."

  40. De berättar i grova drag
    vad rättsutredningen innehåller-

  41. -och skickar det
    till justitieutskottet.

  42. Detta brev diarieförs inte
    på sedvanligt sätt hos PTS.

  43. Det är ett sätt
    att både äta kakan och ha den kvar.

  44. Man vill informera vissa, men man
    vill inte att det blir offentligt.

  45. Jag vill ge de här exemplen,
    för de visar-

  46. -hur små myndigheter som kommuner
    och stora myndigheter-

  47. -inte har begripit att den här regeln
    om allmänna handlingar-

  48. -är en del av vårt
    konstitutionella arv från 1766.

  49. Det har inte tillkommit av en slump.
    Det finns ju där-

  50. -möjligheten för allmänheten
    att ta del av vad myndigheterna gör.

  51. Den finns där, för att
    när de egna kontrollmekanismerna-

  52. -i form av revisorer
    och tillsynsmyndigheter-

  53. -slår slint eller missar ska det
    finnas ytterligare en kontrollmakt.

  54. Lagstiftaren har liksom
    sett offentlighetsprincipen-

  55. -som en del i den konstitutionella
    kontrollapparaten.

  56. Det är något man har
    fäst oerhört stor betydelse vid.

  57. Men svenska myndigheter, Mullsjö,
    PTS och en del andra exempel-

  58. -har inte begripit,
    eller vill inte begripa-

  59. -att de här regelverken finns
    till gagn för deras egen verksamhet.

  60. Det är inget som svenska journalist-
    kåren har hittat på i djävulskap...

  61. ...för att de ska ha en massa arbete
    att göra som de helst inte vill.

  62. Sett i det här sammanhanget,
    och det är viktigt att ni reportrar-

  63. -kan framhålla för tjänstemännen
    att det inte är för er skull.

  64. Det här är nåt som finns
    för hela samhällets skull.

  65. Att få dem att inse det är inte lätt.
    Det är inte lätt.

  66. Men det är ett sisyfosarbete
    som man inte får lägga ner.

  67. Men om vi nu ska ta-

  68. -den här rättigheten
    att få del av allmänna handlingar.

  69. Den finns reglerad i tryckfrihets-
    förordningen, en av våra grundlagar.

  70. Och där finns ett kapitel,
    nummer två, som reglerar det här.

  71. Där finns också en signal
    till lagstiftaren-

  72. -om i vilka fall
    man kan ge avkall på-

  73. -att handlingar och uppgifter
    ska vara offentliga.

  74. Och de är väldigt allmänt hållna här.

  75. Tanken är att de här begränsningarna
    ska vara-

  76. -nogsamt angivna i en bestämmelse
    i en särskild lag.

  77. Denna särskilda lag är
    offentlighets- och sekretesslagen.

  78. Det är en ganska kvistig historia-

  79. -även om den har blivit påtagligt
    bättre sen sekretesslagens tider.

  80. Tanken är då att alla begränsningar
    ska finnas på ett ställe.

  81. Tidigare var det utspritt
    i en rad olika lagar.

  82. Det gjorde det svårare att förstå
    vad man kunde få del av.

  83. Nu finns allt så att säga
    samlat i den där lagen.

  84. Eller så finns hänvisningar i den
    till någon annan bestämmelse.

  85. Om man ska titta lite på
    tillämpningsområdet-

  86. -alltså var lagen är tillämplig-

  87. -så är det då
    alla myndigheter i Sverige.

  88. Det är nästan... Det är ett tusental
    myndigheter som finns registrerade-

  89. -hos SCB
    i det här myndighetsregistret.

  90. På alla de här myndigheterna ska
    offentlighetsprincipen tillämpas.

  91. Däremot gäller det inte stiftelser,
    privata bolag, statliga bolag-

  92. -föreningar och partier.
    Där har man inget att hämta-

  93. -om man vill
    få ut handlingar därifrån.

  94. Det här tillämpningsområdet,
    det har ju varit så-

  95. -att när alla kommuner drev elbolag,
    reningsverk och allt vad det var-

  96. -i egen regi var det en myndighet.

  97. Sen skulle kommunerna leka närings-
    liv och lägga ut det i aktiebolag.

  98. Då trillade offentlighetsintresset
    bort. Då var det inte en myndighet.

  99. Över en dag blev det ett aktiebolag
    som inte omfattas av regelverket.

  100. Samtidigt försvann meddelarfriheten
    för alla anställda på bolagen.

  101. Det var faktiskt en borgerlig
    regering som delvis återställde det.

  102. Även aktiebolag
    där kommun och landsting-

  103. -har ett rättsligt
    bestämmande inflytande-

  104. -också ska sorteras in
    under offentlighetsprincipen.

  105. Rättsligt bestämmande inflytande är
    att ha mer än hälften av aktierna.

  106. Eller om man tillsätter
    mer än hälften av styrelsen.

  107. Det är nåt att hålla reda på
    som reporter-

  108. -när man är verksam på en kommun
    och vill förstå-

  109. -om man har rätt att få ut allmänna
    handlingar från bolagen eller inte.

  110. Och det här kringgås ju.

  111. För VM i Falun fanns ett särskilt
    aktiebolag som skulle driva VM.

  112. VD:n där var fullständigt...

  113. Han var fullständigt i upplösning
    och skrev i ett e-brev:

  114. "Jag vill att ni som ägare till
    VM-bolaget ändrar i bolagsordningen"-

  115. -"där denna så kallade
    offentlighetsprincip tas bort."

  116. "Vi måste få arbetsro."

  117. Lösningen var att svenska
    skidförbundet fick 10 % i bolaget.

  118. Sen var det locket på för reportrarna
    uppe i Falun-

  119. -om de tittade på hur mycket kommunen
    hade pytsat in i det här projektet-

  120. -och hur det sköttes.

  121. Det här är ett renhållningsarbete,
    eller vad vi nu ska kalla det-

  122. -som reportrarna där uppe
    gör genom att belysa-

  123. -det här sättet att kringgå
    offentlighetsprincipen.

  124. Nog om tillämpningsområdet.

  125. Handlingsbegreppet
    är också någonting-

  126. -som har ställt till tvistigheter.

  127. Så som det är definierat
    med en handling här-

  128. -så är det allt i skrift och bild som
    vi kan uppfatta med våra egna sinnen-

  129. -men därutöver också
    alla bärare av information-

  130. -där man med hjälp av tekniska
    hjälpmedel kan ta del av det.

  131. Det innebär att allt från en morakniv
    som lämnas in till SKL för analys-

  132. -som innehåller fingeravtryck
    eller blod och DNA är en handling-

  133. -precis som en dvd-skiva, ett
    usb-minne eller vad det än är.

  134. Allting som är bärare av information-

  135. -omfattas av
    det här handlingsbegreppet.

  136. Här är några exempel.
    Det kan vi hoppa över.

  137. Register ingår också.

  138. Det är något som ständigt byggs på.

  139. Det är inte en handling
    som en gång för alla färdigställs.

  140. Det är något
    som ständigt tillförs där.

  141. Det är också en allmän handling
    när det finns på myndigheterna.

  142. Det gäller oavsett
    om det är manuella-

  143. -eller automatiskt
    genererade register.

  144. De här filerna på datorn, vad de nu
    heter, som visar vad man har surfat.

  145. Det är filer som alstras automatiskt.
    Det är likadant i e-postprogram.

  146. Där blir det ett register
    över in- och utgående post.

  147. De omfattas också av
    offentlighetsprincipen.

  148. Riksdagens besökslista
    är ett sånt exempel.

  149. Vilka besöker vem i riksdagen?
    Det är också en allmän handling.

  150. De där raderas automatiskt
    efter ett visst antal månader.

  151. SMS var någonting som en...

  152. Var det en kommun? Ja, just det.

  153. Ett kommunalråd tyckte
    att sms inte var nån allmän handling.

  154. Han klassade det
    som ett telefonsamtal.

  155. Det där var det en reporter
    på TV4 som klagade på.

  156. Kammarrätten konstaterade
    att det är en handling.

  157. Den är förvarad när det går
    att öppna och läsa den.

  158. Den är allmän
    om den berör myndigheten.

  159. Det ställs särskilda krav på-

  160. -dem som har sms i sina telefoner
    som berör tjänsten.

  161. Är de ute och reser
    och nån begär ut sms:en-

  162. -så ska det vara möjligt
    att få tag i dem.

  163. Det går inte att säga: "Han är
    tillbaka om en månad eller två."

  164. "Först då kan vi tillhandahålla
    det här sms:et."

  165. Det är en bra dom som förhoppningsvis
    satte punkt för diskussionen om sms.

  166. E-post är också nåt
    där det faktiskt var en domstol-

  167. -som sa:
    "Vi kan inte ta emot e-post"-

  168. "Det kan falla
    under personuppgiftslagen"-

  169. -"och vi har inte
    tekniska resurser för det."

  170. "Och det kan också
    innehålla virus och elände."

  171. "Det där kan vi inte hantera."
    Det blev ett JO-ärende.

  172. Man konstaterade att det inte
    är godtagbart att resonera så.

  173. Myndigheten får se till
    att kunna ta hand om e-post-

  174. -och registrera det.

  175. Det här är ett exempel på när
    handlingsbegreppet diskuterades.

  176. Det var en person
    som begärde ut en aktbilaga.

  177. Det bestod av ett kuvert
    innehållande rester från någonting-

  178. -som såvitt kammarrätten
    kan bedöma är från ett skaldjur.

  179. Kuvertet hade lämnats ut.

  180. Sen ville personen i fråga ha del
    av informationen på skaldjuren.

  181. Kammarrätten fick sätta sig med
    förstoringsglas, kan jag tänka.

  182. De fick kolla om det fanns nån bärare
    av information på det här skalet.

  183. Hade det funnits det
    skulle det ha lämnats ut.

  184. En reporter ville skoja till det lite
    och testa offentlighetsprincipen.

  185. Hon ville lämna in ett marsvin
    på en kommun.

  186. Kommunen tyckte att det inte
    kunde vara en inkommen handling.

  187. Om reportern hade rakat pälsen
    av marsvinet tatuerat in-

  188. -"jag vill ta del av kommunens
    djurskyddsförordning"-

  189. -hade det varit att betrakta
    som en inkommen handling.

  190. Inte så att kommunen måste upprätta
    nåt zoo och ta hand om marsvinet.

  191. Däremot hade de varit tvungna
    att ta hand om själva meddelandet.

  192. En handling är inkommen
    när den har anlänt till myndigheten-

  193. -eller den behörige
    befattningshavaren.

  194. Så det spelar ingen roll-

  195. -att man skickar en allmän handling
    hem till ett kommunalråd-

  196. -om det berör kommunalrådet i hans
    egenskap av myndighetsföreträdare.

  197. Kommer det ner i brevlådan hos dem
    så är det en inkommen handling.

  198. Det här har en del
    försökt tricksa sig runt.

  199. De har fått på nöten
    när det har prövats.

  200. Det andra kriteriet
    för att en handling ska vara allmän-

  201. -kan vara att den är upprättad eller
    expedierad, när den har skickats ut.

  202. Här är det någonting
    som kommer lite längre ner.

  203. Minnesanteckningar som har arkiverats
    och sparats när ärendet är avslutat.

  204. Det är då en allmän handling.

  205. Om det upprättas minnesanteckningar
    under en process är de inte allmänna.

  206. De behöver inte sparas om de inte har
    tillfört ärendet något av betydelse.

  207. Då ska de läggas ned i akten.

  208. Här är det också ständiga
    diskussioner och dispyter.

  209. Vad är minnesanteckningar?
    Vad är en allmän handling?

  210. Det finns en rimlighet i att
    myndigheterna under beredningen-

  211. -ska kunna jobba
    i hyfsad lugn och ro ändå-

  212. -och att tjänstemännen ska kunna ta
    fram alternativ för och emot något.

  213. Då kan det ske avvägningar
    utan att det blir publikt.

  214. Det tror jag är ett sätt
    att få bättre beslut-

  215. -att det faktiskt är på det sättet.

  216. Här, som i mycket annat är det en
    avvägning mellan olika intressen.

  217. Myndigheternas möjligheter
    att ta fram bra beslutsunderlag.

  218. Och invånarnas rätt att ta del av
    vad de håller på med på myndigheten.

  219. Det ska vara ordning på inkomna
    och upprättade handlingar.

  220. Det ska finnas ett diarium eller vara
    ordnat så att det tydligt framgår-

  221. -att handlingarna är inkomna
    eller upprättade.

  222. Det känner ni säkert till.

  223. I offentlighets- och sekretesslagen
    finns det hyfsat noggrant beskrivet-

  224. -vad myndigheterna måste ha
    för att underlätta-

  225. -just allmänhetens möjligheter
    att få del av handlingarna.

  226. Register, sökmöjligheter och
    hjälpmedel. I förvaltningslagen-

  227. -finns en långtgående
    serviceskyldighet för myndigheterna.

  228. De ska ställa upp
    när allmänheten begär ut handlingar.

  229. Då ska de i princip lägga allt
    åt sidan och ta hand om förfrågan.

  230. Ja, det var väl samma, det här.

  231. På myndigheterna
    finns en rad andra handlingar.

  232. Det kan vara privata handlingar.

  233. De är inte allmänna
    eller möjliga att få ut.

  234. Ett sånt exempel
    är Göran Lambertz Quick-mejl.

  235. Han hade ju en intensiv... Han har
    kanske fortfarande e-post-kontakt-

  236. -med Borgström, advokaten,
    och Penttinen, kriminalaren.

  237. Han utredde Quick-fallen.

  238. Och även med åklagaren,
    van der Kwast.

  239. De där e-breven hade han skrivit-

  240. -på sin dator i högsta domstolen.

  241. En reporter tyckte att det var en
    allmän handling att få ta del av.

  242. Då vägrade Göran i första skedet
    att lämna ut de där e-breven.

  243. Han hävdade att de var privata.

  244. Det är helt rätt. I det här fallet
    uppträder han inte som justitieråd-

  245. -utan som en form av privatspanare
    ihop med de andra.

  246. Det var inget han gjorde i tjänsten,
    så han gjorde helt rätt då.

  247. Sen lämnade han ändå ut breven
    till Expressen som publicerade dem.

  248. Det jag sa till nån reporter
    som frågade var:

  249. "De där e-breven
    fanns ju hos en advokat också."

  250. Och det kan man ju glömma,
    advokater lämnar inte ut någonting.

  251. Van der Kwast är i och för sig
    före detta åklagare, men pensionär.

  252. Där gällde ju inte nån
    offentlighetsprincip för honom.

  253. Men Penttinen var fortfarande
    i tjänst uppe i Sundsvall.

  254. Där borde åtminstone en del
    av de här e-breven-

  255. -kunnat ha varit allmänna handlingar.

  256. -Jag vet inte om nån prövade det.
    -De var det!

  257. De var allmänna? Och de lämnades ut?
    Ja.

  258. Det här är ett exempel på
    hur ni ska tänka.

  259. Var kan det här e-brevet eller
    handlingen finnas någon annanstans?

  260. Där kan det vara
    lättare att få ut det.

  261. Det finns en rad andra handlingar som
    heller inte betraktas som allmänna.

  262. Säkerhetskopior...

  263. Nu är prövningstillstånd beviljat
    i högsta förvaltningsdomstolen.

  264. Frågeställningen gäller om man
    kan använda säkerhetskopiorna-

  265. -för att återskapa allmänna
    handlingar som har blivit raderade.

  266. Lagstiftningen är ganska strikt.

  267. De här säkerhetskopiorna
    får bara användas-

  268. -i händelse av haveri eller att det
    har skett nåt annat allvarligt.

  269. Det ska bli intressant
    att se hur det där avlöper.

  270. Det finns en del reportrar
    som har krävt att få ut handlingar.

  271. När de inte har återfunnits
    på myndigheten har man sagt:

  272. "Vi får ta fram dem
    via säkerhetskopiorna."

  273. Det har varit bom stopp
    för det hittills.

  274. En del tror att allmänna handlingar
    bara är offentliga. Så är det inte.

  275. Det finns naturligtvis sekretess-
    belagda uppgifter i handlingarna.

  276. Och även handlingar som innehåller
    både allmänna offentliga uppgifter-

  277. -och allmänna,
    men sekretessbelagda uppgifter.

  278. Då blir det en blandad handling.

  279. Och är det på det viset
    att en handling innehåller-

  280. -både sekretessbelagda uppgifter
    och allmänna-

  281. -ska den lämnas ut till de delar som
    inte faller in under sekretessen.

  282. Då kan det se ut på det här sättet
    när man får ut en sån handling.

  283. Den kan vara mer eller mindre maskat.

  284. Jag hinner inte gå in på vad det här
    gäller, men så kan det se ut.

  285. När ni får
    en sån här maskad handling-

  286. -vad är det första ni ska göra?

  287. Ja...

  288. Här har myndigheterna inte gjort
    som de ska.

  289. Man har bara dragit en kopia
    och dragit en tuschpenna över.

  290. Det kanske inte syns här.

  291. Håller man upp dokumentet som är
    maskat i granskningsnämnden-

  292. -med anledning av anmälan
    mot ett program om Alice Babs.

  293. Håller man upp det mot ljuset
    så kan man läsa i klartext-

  294. -vilka det är som har agerat.

  295. En myndighet ska dra en kopia,
    maska på kopian-

  296. -och sen dra en kopia
    på den maskade kopian.

  297. Då går det inte att läsa ut någonting
    på det här sättet.

  298. Sen händer det
    att de glömmer att maska.

  299. Det är fritt fram att använda
    det som inte är maskat.

  300. Är det så att man har glömt att
    stryka över ett namn i en handling-

  301. -har det skett ett utlämnande
    av den uppgiften.

  302. Då kan man använda den.

  303. Sekretessen har dels så att säga
    ett föremål.

  304. Det kan anges vilken information
    det är som omfattas.

  305. Det kan vara allmänt
    eller preciserat.

  306. Till exempel när det gäller
    enskildas förhållanden.

  307. Sen är det en räckvidd. Det gäller
    vissa ärenden var de än förekommer.

  308. En viss typ av verksamhet
    kan då inkluderas där.

  309. Jag ska inte gå in närmare
    på det där.

  310. Sen har ju sekretessen olika styrka.

  311. Det finns ju olika grader i helvetet
    så att säga.

  312. Där skiljer man
    på ett rakt skaderekvisit...

  313. Då råder,
    då har offentligheten företräde.

  314. Då kan uppgiften lämnas ut.

  315. Vid omvänt skaderekvisit-

  316. -måste myndigheten göra en mer nogsam
    prövning om uppgiften kan lämnas ut.

  317. Sen finns det fall där det inte
    finns något skaderekvisit.

  318. Man kan inte prova det mot någonting.
    Då råder absolut sekretess.

  319. Jag vet inte hur bra det syns.
    Den övre syns i varje fall.

  320. Med det raka skaderekvisitet
    står det: "Kan antas."

  321. Då är det ett rakt skaderekvisit.

  322. Då finns ganska goda förutsättningar
    att ändå få ut de här uppgifterna.

  323. Står det däremot: "Sekretess gäller
    om det inte står klart"-

  324. -"att uppgiften kan lämnas ut
    utan skada."

  325. Då blir det mer besvärligt.

  326. Finns det inget skaderekvisit
    är det absolut sekretess.

  327. Finns det inget att pröva utlämnande
    emot ska det inte lämnas ut.

  328. Ett sånt exempel är instruktioner
    om hur man tillverkar en atombomb.

  329. Det spelar ingen roll om man säger:

  330. "Jag vill ta del av tekniken för att
    jag vill utveckla en solfångare."

  331. Det hjälper inte. Det går inte
    att pröva det. Det lämnas inte ut.

  332. Vad hände? Så! Jag bläddrade två här.

  333. Det här är ett exempel på när...

  334. Det är Säpo som vägrade lämna ut
    ett antal e-brev-

  335. -som hade utväxlats mellan en
    tekniker på regeringskansliet-

  336. -och rättschefen på regerings-
    kansliet i samband med tsunamibanden-

  337. -som Mikael Holmström hittade
    i källaren på regeringskansliet.

  338. De överlämnade banden till Säpo
    för en teknisk genomgång-

  339. -om huruvida de var manipulerade
    eller inte.

  340. Banden var meningslöst
    att försöka få ut.

  341. Däremot vore de där e-breven
    intressanta att få läsa.

  342. Då fick jag både rikets säkerhet,
    terrorbekämpningen-

  343. -och det raka skaderekvisitet
    i form av brottmål.

  344. De e-breven kunde inte lämnas ut.

  345. Då klagade jag till kammarrätten.

  346. Säpo brukar slå sig för bröstet
    och säga att de aldrig gör fel.

  347. De har aldrig blivit korrigerade
    av en kammarrätt tidigare.

  348. Jag överklagade det där,
    och det gick i två vändor.

  349. Kammarrätten skickar då upp
    en tjänsteman till Säpo-

  350. -som läser de där e-breven och gör en
    bedömning huruvida de kan lämnas ut.

  351. I det här fallet menar kammarrätten-

  352. -att Säpo inte har gjort
    den noggranna prövning-

  353. -som förutsätts i sekretesslagen och
    lämnar ärendet tillbaka till Säpo.

  354. Jag fick ett nytt säkerhetskuvert
    från Säpo som jag öppnade.

  355. Där fanns de sex e-breven,
    och där framgår det då...

  356. Det är sällsynta tillfällen
    när det uppdagas-

  357. -hur även höga jurister i våra
    centrala myndigheter tänker.

  358. Här är en direkt uppmaning
    från rättschefen till teknikern-

  359. -att hålla kännedomen om banden
    inom en så snäv krets som möjligt.

  360. Det var mer eller mindre en order
    om att mörklägga bandens existens.

  361. Jag får hoppa över det där också.
    Nu ska vi se här.

  362. När sekretessen slår till
    ska ni ändå inte ge upp.

  363. Det finns ju ett antal möjligheter
    att trots det få del av handlingarna.

  364. En sån är partsinsyn.

  365. Den som är inblandad i en tvist
    eller är åtalad för något-

  366. -har ju rätt att ta del även
    av de sekretessbelagda uppgifterna.

  367. Via den där parten kan man
    komma över de där uppgifterna-

  368. -om det inte råder yppandeförbud,
    för då kan det bli besvärligare.

  369. Men, den där partsinsynen
    kan man så att säga använda-

  370. -om man får bra kontakt med någon
    person som är inblandad i något.

  371. Den har vissa begränsningar.

  372. Det rör ju till exempel uppgifter,
    att en person kan då-

  373. -förvägras att ta del av uppgifter
    till exempel när det gäller sjukvård.

  374. Om det är så att den där uppgiften,
    om personen i fråga får del av den-

  375. -så skulle det försvåra möjligheterna
    att vårda den där patienten.

  376. Så den har sina begränsningar.

  377. Samtycke är en annan del-

  378. -som ni också kan nyttja.

  379. Det är att man får samtycke
    från en person-

  380. -att ta del av uppgifter som finns
    på myndigheten om den där personen-

  381. -som bara den här personen
    har rätt att få del av.

  382. Jag använde det när jag gjorde
    intervjun med Mehdi Ghezali.

  383. När han kom hem efter 2,5 år
    på Guantánamo-fängelset-

  384. -skrev han under en fullmakt
    att jag hade rätt att ta del av-

  385. -alla uppgifter på UD som var
    skyddade av hänsyn till hans person.

  386. När UD efter sedvanlig långsamhet,
    efter ett halvår, eller vad det var-

  387. -hade prövat min,
    TT:s och andras begäran-

  388. -om att få ut handlingarna
    som rörde det här fallet-

  389. -så fick jag och TT mängder
    med maskade sidor.

  390. Jag fick tolv sidor som de andra
    inte fick, med hjälp av fullmakten.

  391. Den där fullmakten fungerade
    som en extra säkerhet för mig.

  392. När jag intervjuade honom visste han-

  393. -att jag skulle
    komma att få del av det UD hade.

  394. Därmed att han då inte skulle, så att
    säga, försöka köra mig på nån amsaga-

  395. -eller annan lögn, va?

  396. Förbehåll är också någonting
    som används relativt frekvent-

  397. -av journalister.

  398. Det innebär att det råder sekretess
    för en uppgift, men om man-

  399. -skriver under ett förbehåll så kan
    man få del av uppgifterna ändå.

  400. Det här är en väldigt bra möjlighet-

  401. -som även rymmer en del negativa...
    Det får en del negativa följder.

  402. Man måste verkligen
    innan man går med på ett förbehåll-

  403. -bestämma sig för
    vad det är man vill ha ut.

  404. Och ställ dig frågan:

  405. "Kan jag få del av det här utan att
    skriva under det där förbehållet?"

  406. Sen måste man vara medveten
    om konsekvenserna.

  407. Det finns ju fördelar,
    som ni ser här.

  408. Det finns ju också en stor nackdel.

  409. Sånt man har fått del av
    med förbehåll-

  410. -det råder det tystnadsplikt för.

  411. Det är straffbart att läcka uppgifter
    som man fått del av via förbehåll.

  412. Om man har
    tagit del av en sån uppgift-

  413. -via myndigheten
    och skriver under förbehållet-

  414. -och sen får ett tips från en annan
    källa som lämnar samma uppgift...

  415. Ska ni publicera uppgiften eller
    inte? Låt säga att ni gör det.

  416. Då säger myndigheten: "Du har skrivit
    på förbehåll. Det är tystnadsplikt."

  417. Det har jag fått tag på
    från annat håll.

  418. Jag kan inte säga var,
    för källan har fått anonymitetsrätt.

  419. Det tror inte myndigheten på, och sen
    kan det bli en rättslig prövning-

  420. -där man får göra sannolikt att man
    faktiskt har fått det på annat sätt.

  421. Det finns nackdelar med det där.

  422. Naturligtvis går alla förbehåll
    att överklaga.

  423. Både när man får dem förelagda sig-

  424. -eller även när man sen
    har fått del av uppgifterna.

  425. Har man fått uppgifterna
    och ser att det var sånt-

  426. -som inte borde kunna skyddas-

  427. -då kan man överklaga det till
    kammarrätten och få förbehållet hävt.

  428. Det är klart att...

  429. Ett sånt överklagande gör ju att
    positionerna blir ganska låsta.

  430. Jag brukar rekommendera...

  431. ...att försöka förhandla med myndig-
    heten som har utfärdat förbehållet...

  432. ...och se om det ändå går
    att komma runt det...

  433. ...så att ni får de möjligheter
    ni vill med materialet...

  434. ...utan att det här skälet
    för förbehållet upphävs.

  435. Jag hoppar över det där
    med tanke på tiden.

  436. Jag vill ändå ta Instagrammålet 2013.

  437. En reporter begärde ut
    bandupptagningar med de målsägande-

  438. -i Instagrammålet
    och fick nej till det-

  439. -av hänsyn till
    de här unga människorna.

  440. De skulle bli utlämnade
    om de lämnade ut de där banden.

  441. Och reportern fick det här
    förbehållet förelagt sig-

  442. -och skrev under det.
    Det innebär ju då som ni ser här-

  443. -hon får inte göra avskrifter eller
    på annat sätt mångfaldiga dem.

  444. De ska förvaras så att ingen annan
    kan ta del av dem.

  445. Det där innebär ju att hon
    inte kan spela upp de där banden-

  446. -som enligt henne
    är oerhört omskakande-

  447. -och gripande på alla sätt och vis.

  448. Hon skulle kunna överklaga det,
    men då blir det ett skyttegravskrig.

  449. Det bästa, när jag funderar på det
    är ju att hon-

  450. -helt enkelt går till lagmannen
    i tingsrätten i Göteborg-

  451. -och försöker se-

  452. -hur man då kan återge den där
    känslan som fanns i rättssalen-

  453. -utan att de där individerna
    blir identifierade.

  454. Det kan ju ske med ljudförvrängning
    och tekniska finesser.

  455. "Uppdrag granskning"
    har begärt ut filmer-

  456. -bland annat från övervakningskameror
    i Husby och har fått ut dem.

  457. Sen har de kunnat maska det
    på ett sånt sätt att det har gått-

  458. -att visa det där.

  459. Sen finns ett annat bekymmer:
    Förbehåll i realtid.

  460. Det är när man
    åker med polisen eller sjukvården-

  461. -och ska skildra deras vardag.

  462. Det skapar bekymmer, för man kan få
    del av sekretessbelagda uppgifter-

  463. -som man inte borde ha fått del av.

  464. Den där möjligheten
    är starkt begränsad.

  465. Det finns både JO-utlåtanden-

  466. -och även en dom
    när det gäller sjukvården i Uppsala.

  467. Jag kommer inte ihåg
    vad programmet hette.

  468. Men man följde vården på en klinik.

  469. Sekundär sekretess får vi hoppa över.

  470. Avidentifiering är också ett sätt
    att få ut sekretessbelagda uppgifter.

  471. Man tar bort allting
    som kan leda till någon.

  472. Man kan även vara ombud för en person
    för att få ut handlingar.

  473. Ställ er frågan vilka myndigheter
    finns den där handlingen på.

  474. Och naturligtvis går man på den
    myndighet som man finner lättast.

  475. Eller gå på bägge, vilket jag gjorde
    angående Metros avtal med SL.

  476. De vägrade att lämna ut
    det här avtalet som fanns-

  477. -annat än i maskat skick, och det
    var menlöst med tomma sidor, etc.

  478. Sen började Metro komma ut i Göteborg
    och jag begärde ut avtalet där med.

  479. Jag fick då en betydligt mindre
    maskad version.

  480. La man de där över varandra så blev
    det ett fullständigt dokument.

  481. Alla myndigheter ska göra en egen
    självständig prövning av dokument.

  482. Om det kan lämnas ut eller inte.
    Då är det bara att lägga pussel.

  483. I bägge de här fallen
    så fick jag inte ut-

  484. -den ekonomiska delen i avtalen.

  485. Den var maskad av hänsyn
    till Metros affärsintresse.

  486. Då är det ju så att sekretess
    inte gäller för all evighet.

  487. Det är en färskvara så att säga,
    sekretessbelagda uppgifter.

  488. När det gäller affärshänsyn
    är det fem år på det där.

  489. Efter fem år begärde jag ut hela
    avtalet mellan SL och Metro.

  490. Det var en nyhet fast det var fem år
    gammalt, för ingen hade sett det.

  491. SL vägrade först att lämna ut
    det här avtalet.

  492. De insåg ganska snabbt att de inte
    hade lagligt stöd för det.

  493. Kom ihåg det också,
    att åldern spelar in.

  494. Sen kan man ju kombinera det här
    med ålder och annan myndighet.

  495. Ett exempel på det är Jan Guillou.

  496. Han begärde ut alla handlingar
    som fanns på Säpo om honom.

  497. Det fick han inte.
    Trots att han var part i målet-

  498. -förvägrades han att få del
    av de där uppgifterna från Säpo.

  499. Det där stod sig även i kammarrätten.

  500. Så han gav väl upp, och sen
    skrev han sina arbetsmemoarer.

  501. Han utelämnade ett kapitel,
    som ni kanske kommer ihåg-

  502. -om de här kontakterna med KGB.

  503. Jag kan tänka mig
    hur förvånad Jan Guillou blev-

  504. -när Expressen då klämmer iväg
    med de här kontakterna och har-

  505. -tillgång till de här dokumenten som
    visar att hans kompis Arne Lemberg-

  506. -hade gått till Säpo och var nervös
    för vad Jan Guillou höll på med.

  507. Och de kunde publicera det.

  508. Hur hade Expressen fått del av
    det Jan Guillou inte fick se-

  509. -även om det
    hade gått några år emellan?

  510. Alla myndigheter lämnar förr eller
    senare sina arkiv till Riksarkivet.

  511. Där sitter folk med en annan inställ-
    ning till offentlighetsprincipen...

  512. ...än de som sitter på Säpo.

  513. Expressen begärde då ut
    de där handlingarna.

  514. Tjänstemannen på riksarkivet
    förstod att det blir hallaballoo.

  515. Men eftersom Arne Lemberg är avliden.

  516. Och även den ryska KGB-officeren,
    Gergel, är avliden.

  517. Och Jan Guillou
    är en offentlig person.

  518. Kalla kriget, åtminstone då,
    var väldigt kallt och borta.

  519. Så handlingarna lämnades ut utan
    att Riksarkivet ens frågade Säpo.

  520. Det är ju så det är tänkt
    att hela regelverket ska fungera.

  521. Varje myndighet ska göra en egen
    prövning utifrån den tidpunkt-

  522. -och när det gäller sekretessbelagda
    handlingar, vem som begär ut det.

  523. Det är ju ett annat exempel på,
    att om ni inte får ut en handling-

  524. -låt det gå ett tag, vänta lite.

  525. Saker förändras
    och det kommer i ett nytt sken.

  526. Då ska det göras en prövning utifrån
    de förhållanden som råder just då.

  527. Sen finns meddelarfriheten.

  528. Men det är en föreläsning på tre
    timmar i sig. Den får vi hoppa över.

  529. Jag ser att klockan
    är elva minuter i tio.

  530. Så jag har dragit över i fyra minuter
    och avslutar därmed. Tack så mycket.

  531. Text: Aino Bergh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Offentlighetsprincipen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nils Funcke är en av Sveriges främsta experter på offentlighetsprincipen. Här berättar han om hur man som journalist kan använda offentlighetsprincipen och vilka möjligheter lagen ger. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Ämnen:
Information och media > Informationssökning och källkritik
Ämnesord:
Offentlighetsprincipen, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sveriges politik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Filmen "The islamic state"

Journalisten Medyan Dairieh bevakade Islamiska staten och hela världen följde hans dokumentation. Han berättar om hur det var att bevaka dem och varför det är viktigt att göra det riskfyllda arbetet. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Gräv med Nisse

Hur är villkoren för en grävande journalist idag? Nils Hanson är ansvarig utgivare för SVT:s Uppdrag granskning. Här berättar han om när han började som grävande journalist och jämför situationen med hur det ser ut nu. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Grävandets ABC

Marja Grill är nyhetsreporter på Sveriges Television och berättar om hur man ska göra för att lyckas med en granskning. Hon säger att det viktigaste är att inte ge upp. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Panel - så blir du anställd

Det är inte lätt att bli anställd inom media idag. Panelsamtal om vad man ska göra för att bli anställd och få jobb som grävande journalist. Medverkande: Nils Hanson, Helena Giertta, Fredrik Laurin, Cecilia Ögren Wanger. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Att bevaka kriget i Syrien

Frilansjournalisten Joakim Medin blev fängslad av den syriska regimen i februari 2015 anklagad för spioneri. Han släpptes efter förhandling och berättar varför det är så viktigt att åka tillbaka till Syrien trots riskerna. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Offentlighetsprincipen

Nils Funcke är en av Sveriges främsta experter på offentlighetsprincipen. Här berättar han om hur man som journalist kan använda offentlighetsprincipen och vilka möjligheter lagen ger. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Granska med motstånd

Carl Larsson är journalist och studerar juridik, och har jobbat på SVT i många år. Han berättar om hur han arbetade med ett fall där två unga killar körde ihjäl sig på Hjulstabron när polis hade beordrat broöppning. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Att göra ansvarsintervju

Bo-Göran Bodin är journalist på SR Ekot och berättar om hur man ska gå till väga när man gör en ansvarsintervju. Man ska vara väl förberedd och det är bra att öva med en kollega innan man går ut och ställer en person till svars. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Wallraffa på sociala medier

Josephine Freje är journalist och programledare för Plus på SVT. Hon berättar om hur man kan använda falska identiteter på nätet för att gräva efter information på sociala medier i sin roll som journalist. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Vardagsgräv

Marja Grill är nyhetsreporter på Sveriges Television och berättar om hur man kan gå till väga när man ska starta ett grävarbete. Först kan det kännas motigt, du har en bra idé eller misstanke men vet inte hur du ska börja. Här får du tipsen. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Gestalta och berätta

Journalisten och författaren Lena Sundström har rapporterat och skrivit om många svenska händelser. Här berättar hon om hur hon har jobbat med sina böcker och sin grävande journalistik, hur hon samlar sitt berättande och gestaltar det hon ser och hör. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Viralgranskarna

Jack Werner, Linnea Jonjons och Åsa Larsson är journalister på Metro och arbetar med Viralgranskaren. De berättar om hur de jobbar med att granska nyheter som sprids via sociala medier. 2014 vann de Stora journalistpriset i kategorin Årets förnyare. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Tom Alandh berättar

Dokumentärfilmaren Tom Alandh har med sin klara och speciella röst berättat svenska historier i 30 år. Här berättar han om sitt arbete och mötena med människor. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Yttrandefrihetsdebatt

Kommer vi att våga berätta efter terrordåden i Paris och attentatet mot Charlie Hebdo? Paneldiskussion om varför det är viktigt att fortsätta arbetet för demokrati och yttrandefrihet. Medverkande: Özz Nûjen, ståuppkomiker och skådespelare, Lena Sundström, journalist och författare, Helle Klein, journalist och präst i Svenska kyrkan och My Vingren, journalist. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Upptäcka lögnaren

Det är inte så lätt som man tror att upptäcka när en person ljuger. Här visar och berättar polisforskaren Ola Kronkvist varför det är så svårt. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gestaltning och populärkultur

Introverta hjältar och twittrande litteratur

Matilda Torstensson Wulf, doktorand och litteraturvetare på Linköpings universitet, talar om hur teknik- och samhällsutveckling ställer nya krav på författares deltagande. Det gamla romantiska konstnärsidealet, det ensamma geniet, utmanas av ett nytt författarideal: den multimediala författaren, där utspel i olika typer av medier blir en del i den litterära verksamheten. Inspelat den 29 september 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning