Titta

UR Samtiden - Gräv 2015

UR Samtiden - Gräv 2015

Om UR Samtiden - Gräv 2015

Föreläsningar och debatter från seminariet Gräv 2015. Arrangemanget hölls 20-21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2015 : Att göra ansvarsintervjuDela
  1. Jag ska prata om
    att göra ansvarsintervjuer-

  2. -och lansera
    några hemsnickrade idéer-

  3. -om varför det ibland funkar bättre
    och ibland inte så bra.

  4. Förmodligen blir det självklarheter.

  5. Ni får försöka se intresserade ut
    ändå, annars blir jag helt knäckt.

  6. När jag fick frågan
    nån gång på senhösten-

  7. -om att föreläsa om ansvars-
    intervjuer, var det några veckor-

  8. -innan jag skulle göra den här
    intervjun med Carin Götblad-

  9. -som tidigare varit länspolismästare
    i Stockholm-

  10. -och varit utredare utav
    våld i nära relationer.

  11. Alex och jag höll på med
    reportageserien "Kvinnoregistret".

  12. Jag skulle prata
    med Carin Götblad om-

  13. -att en enhet inom stockholmspolisen
    under tio år-

  14. -registrerat kvinnor som blivit
    misshandlade eller hotade-

  15. -på ett sätt som var olagligt.

  16. Jag hade tänkt att jag skulle
    konfrontera henne med det där.

  17. Om arrangören hört hur jag presterade
    under den där intervjun-

  18. -hade jag inte stått här. Ni ska
    få höra det bästa på den timmen.

  19. Jag blev lite brydd när jag läste om
    det underrättelsebaserade...

  20. Jag har fått höra
    att det finns en enhet-

  21. -som är kopplad till
    en brottsoffergrupp-

  22. -där man fört registerförteckningar-

  23. -över kvinnor som anmält
    att de blivit misshandlade.

  24. Det är flera tusen kvinnor
    som finns där.

  25. -Är det sånt här...
    -Nej, så ska vi inte göra.

  26. Vi ska inte ha register på kvinnor.

  27. Det här registret har inte du
    hört talas om?

  28. Nej. Var kommer de ifrån?

  29. -En enhet inom Stockholms län.
    -Vi har 7 500 anställda.

  30. Vi påstod inte att vi är ofelbara.
    Utan hela tiden förbättra.

  31. -Och det...
    -Förlåt. Så här ska man inte jobba?

  32. Nej. Men jag har inte sett ärendet-

  33. -så jag brukar försöka låta bli
    att uttala mig om enskilda ärenden.

  34. Ni hör det enorma ansvarsutkrävandet
    som pågår.

  35. Förutom att jag var allmänt usel
    under intervjun-

  36. -ser jag nån generell grej
    som jag vill säga som är viktig.

  37. För att man ska lyckas med
    en sån här ansvarsintervju-

  38. -bygger det på att man tror
    att det är ett missförhållande.

  39. Att man själv känner
    att man har rätt.

  40. Problemet var väl
    att jag inte riktigt gjorde det.

  41. Jag hade precis innan kollat med
    källor: "Götblad vet väl om det?"

  42. "Nej." "Hon måste väl veta om det?"
    "Nej, inte alls."

  43. Jag fick ställa om precis innan.

  44. "Är det rätt att ställa henne
    till svars?"

  45. Hade du frågat mig i dag,
    hade jag känt att det var rätt.

  46. Men det gjorde att jag började tveka.

  47. Alex tycker också att jag ska berätta
    att jag var lite rädd för Carin.

  48. Det spelade roll.
    Särskilt eftersom...

  49. Hon hade slutat som länspolismästare
    och varit statlig utredare-

  50. -utav våld i nära relationer,
    men var mellan jobb.

  51. Jag hade inte sagt
    vad intervjun skulle handla om.

  52. Jag hade också dåligt samvete över
    att jag hade lurat henne.

  53. Allt sammantaget gjorde
    att jag kände mig smutsig-

  54. -och jag hade inte researchen
    klar för mig.

  55. Jag kände att jag inte hade rätt.

  56. Det är nyckeln för att man ska lyckas
    med en ansvarsintervju:

  57. Att man verkligen tror på
    det man gör.

  58. Det som jag pratar om är att göra
    ansvarsintervjuer inspelade.

  59. En annan teknik än det jag ska prata
    om nu: Att göra dem live.

  60. Det här är bandat som jag pratar om.

  61. Jag har en idé om att de här
    intervjuerna består utav två delar.

  62. Man kan upprepa delarna under
    samma intervju massor utav gånger.

  63. Den första delen går ut på-

  64. -att den person
    som man ska konfrontera-

  65. -får ge sin bild av vad som har hänt.

  66. Den nästan svåraste typen utav
    såna här intervjuer-

  67. -är där man inte vet
    vad personen står för.

  68. Personen är luddig,
    byter fot hela tiden.

  69. Som att fånga en hal tvål.

  70. Så länge man vet var man har dem
    brukar det funka.

  71. När man inte vet det, blir det svårt.

  72. Vi vet också svaren som är intellek-
    tuellt svåra att komma vidare med.

  73. "Vi har gjort en sammantagen
    bedömning, ska se över våra rutiner."

  74. "Vi har tagit hänsyn till
    alla uppgifter."

  75. När man blir okonkret, är det
    väldigt svårt att komma nånstans.

  76. Det här är en direktsänd intervju,
    men ni kanske kommer ihåg-

  77. -när Karin Enström fick frågan om
    Kina-affären i "Aktuellt".

  78. Jag har kallat till mig
    generaldirektören för FOI.

  79. Han har försäkrat mig om att det inte
    finns nån grund för anklagelserna.

  80. Tycker du
    att du borde du ha blivit informerad?

  81. Jag har haft ett möte med
    generaldirektören.

  82. Han har försäkrat mig om att det inte
    finns nån grund för anklagelserna.

  83. Han har informerat mig om
    att det inte finns nåt samarbete-

  84. -som skulle ha inneburit att man
    skulle ha informerat regeringen.

  85. Betyder det att du tvivlar på
    "Uppdrag gransknings" uppgifter?

  86. Det viktiga för mig är
    att träffa generaldirektören...

  87. -...och försäkra mig om...
    -Vad är det du tvivlar på?

  88. Jag har träffat generaldirektören.
    Han har försäkrat mig om...

  89. Men vi hörde ju...

  90. När man hamnar i den låsningen,
    är det svårt att komma vidare.

  91. Det måste vara en annan teknik
    att göra direktsända intervjuer.

  92. För att inte hamna där
    i inte live-intervjuerna-

  93. -försöker jag låta personen berätta
    vad det var som hände.

  94. De ska komma ut ur
    den reserverade bubblan-

  95. -där de bara kan säga
    en sammantagen bedömning.

  96. Tempot i de här intervjuerna
    är ganska oviktigt.

  97. Det kan bli pladdrigt.

  98. Mycket utav det här materialet
    kommer aldrig att sändas.

  99. Det här är det som jag behöver
    för att sammanfatta vad som hänt-

  100. -och så kan jag använda korta delar.
    Det kanske viktigaste är...

  101. Vi vet alla
    att personer kan ljuga, mörka-

  102. -ändra position under resans lopp.

  103. Från att man lagt fram en utredning
    till att man sitter i intervjun-

  104. -kan man ändra sig.
    Det är det svåraste.

  105. Jag vill veta var de står.

  106. Min erfarenhet är att folk hatar att
    vara ologiska vid samma tillfälle.

  107. "Du sa tvärtemot för fem minuter
    sen", där vill folk inte hamna.

  108. När de väl har positionerat sig-

  109. -håller de sig där under intervjun.

  110. Sen kan det hända nånting efter,
    men... Så.

  111. En annan sak som jag tycker...

  112. Vinsten med den första delen
    när de får prata-

  113. -är att man hittar vilka ord som är
    laddade, vilka de hakar fast vid.

  114. Beskrivningen som de hela tiden
    opponerar sig mot.

  115. Man ska hitta gemensamma hållpunkter.

  116. Det är också ett sätt
    att rensa manus från grejer som gör-

  117. -att man hakar upp sig.
    De delarna vill man inte ha med-

  118. -när det väl ska konfronteras.

  119. Mycket utav den här tekniken
    har jag snott från Per E Samuelsson-

  120. -om hur man korsförhör ett vittne.

  121. Om man kan visa
    att den första versionen-

  122. -inte stämmer med det man sen kan
    lägga fram, har personen ett minus.

  123. Bara där har man kammat hem mycket.
    Jag ska försöka visa det här-

  124. -i ett "case".

  125. Jag gjorde för några år sen
    reportage om Johan Liljeqvist-

  126. -som dog vid
    ett våldsamt polisingripande.

  127. Det var flera internutredningar
    i det fallet-

  128. -som lades ner vid flera tillfällen
    och togs upp efter programmen.

  129. Det var ett våldsamt polisingripande.

  130. Rättsläkaren konstaterade
    att det hade med...

  131. Johans död hade med polisingripandet
    att göra.

  132. Det som vi presenterade
    i programmen var-

  133. -att poliserna använt
    ett Osmo Vallo-grepp.

  134. Man hade suttit på honom,
    haft knän i ryggen-

  135. -samtidigt som han legat
    med händerna på ryggen.

  136. Vilket gör att han inte kunde andas
    och dog utav det här.

  137. Man kunde se i det rättsmedicinska
    utlåtandet att han fick såna skador.

  138. En utav dem är punktformiga
    blödningar i ansiktet och ögonen-

  139. -som man får när blodet pumpar upp
    med högt tryck i huvudet-

  140. -och inte kan rinna tillbaka genom
    venerna. Så huvudet fylls med blod.

  141. Det jag ska prata om är
    att inför det tredje programmet-

  142. -hade åklagaren Björn Eriksson
    lanserat en helt egen teori-

  143. -som handlade om att Johan hade dött
    utav en kräkning på sjukhuset.

  144. Han hade dragit ner kräkningen
    och dött utav det.

  145. Det var en teori som totalt dömdes ut
    utav den rättsläkaren.

  146. Sen pratade jag med andra personer
    som vårdar människor i den situation-

  147. -som Johan var. Det är snarare
    en reflex precis när man dör.

  148. Det här hade Björn Eriksson
    lanserat som en teori.

  149. Jag var väldigt mån om
    när jag skulle intervjua honom-

  150. -att han skulle prata om det här
    konkret.

  151. En grej jag brukar göra när jag har
    tid och det är en viktig intervju är-

  152. -att jag brukar titta på hur personen
    har agerat i intervjuer tidigare.

  153. Björn Eriksson var åklagare
    efter göteborgskravallerna-

  154. -i flera utav fallen. Bl.a.
    när Hannes Westberg blev skjuten.

  155. Jag kollade på intervjun som Janne
    Josefsson gör med Björn Eriksson.

  156. Vi kan lyssna på den.

  157. Efter skottlossningen
    anländer förstärkning?

  158. -Det är ett referat av...
    -Du säger det med egna ord här.

  159. -Vad har du för täckning för det?
    -Nu förstår jag inte vad du menar.

  160. Vad bygger du på att förstärkning
    kom först på plats efter skotten?

  161. Det bygger jag på den utredning som
    jag hade då jag fattade beslutet.

  162. -Hur kom du fram till det?
    -Nu är det så här att...

  163. -Jag vill inte debattera i detalj.
    -Hur kom du fram till det?

  164. -Genom en genomgång av materialet.
    -Kan du berätta?

  165. Nej, inte nu. Det vill jag inte.

  166. Att hamna i det här läget
    var jag livrädd för inför intervjun.

  167. Jag måste få honom att berätta
    hur det har gått till-

  168. -för att kunna
    gå till botten med det.

  169. Jag hade läst Per E Samuelsson-boken
    precis då.

  170. Vi hade kanske en kvart-

  171. -där Björn Eriksson pratar om
    hur det hade gått till.

  172. Johan Liljeqvist dog inte
    p.g.a. polisingripandet.

  173. Han dog för att han spydde på sjuk-
    huset och drog ner det i lungorna-

  174. -säger Björn Eriksson.

  175. Det inträffade på sjukhuset.
    Som en följd av att han kräktes-

  176. -och fick ner det i lungorna.

  177. Han fick andnings- och
    hjärtstillestånd så han kräktes?

  178. Jag är inte medicinare, men så har
    det beskrivits av poliserna.

  179. Det finns så att säga ett orsaks-
    samband mellan kräkningen och...

  180. Får du ner för mycket kräks
    i lungorna, kan du inte andas.

  181. Han pratar om hur det gått till,
    vilket var nyttigt för intervjun.

  182. Att han när jag skulle börja
    ifrågasätta honom-

  183. -inte bara pratar om en bedömning.

  184. Vi kan lyssna när jag pratar
    med honom om det här.

  185. Punktformiga blödningar visar
    att Johan har legat nedtryckt.

  186. Blodet har pumpat upp i huvudet
    och inte kunnat rinna tillbaka.

  187. Rättsläkaren och vittnen är överens:
    Polisen tryckte ihop-

  188. -Johan Liljqvists bröstkorg
    under en längre tid.

  189. Men Björn Eriksson
    har en annan uppfattning.

  190. Det är min uppfattning
    att det inte går att visa...

  191. -...att man legat uppe på honom.
    -Du skriver: "En isolerad uppgift"...

  192. Jag tror inte att den uppgiften
    är gångbar i ett brottmål.

  193. Men sen är det så
    att inträffar de här skadorna-

  194. -p.g.a. hjärtstilleståndet
    på sjukhuset-

  195. -förklarar det också
    de punktformiga blödningarna.

  196. -Gör de det?
    -Ifall man inte andas.

  197. -Får man punktformiga blödningar då?
    -Så har jag uppfattat rättsläkarna.

  198. -Då har du nog missförstått.
    -Det är möjligt.

  199. Den där intervjun är mycket längre.

  200. Jag tänker i den första delen-

  201. -att makthavaren får ge sin bild.
    Det har också andra fördelar.

  202. Där får man ofta en bild
    som man kan polemisera mot.

  203. De har sagt att det är så här,
    sen kan man visa att det inte är det.

  204. En annan vinst är också att...

  205. Daniel Öhman är lite finare än jag-

  206. -så han säger att man ger makthavaren
    en möjlighet att berätta sanningen.

  207. Jag säger att vi ger dem
    en chans att ljuga.

  208. Det här var nånting vi gjorde med
    Jan-Olof Lind när vi träffar honom-

  209. -för att prata om vapenfabriken
    i Saudiarabien.

  210. Lind är generaldirektör på FOI.
    Vi frågar om projekt Simoom-

  211. -som var projektet
    att bygga vapenfabriken.

  212. Vad är det för nåt vi kör?
    Intervju, samtal?

  213. Vi kör intervju,
    om du har så begränsat med tid.

  214. Då måste jag hämta en kopp kaffe.

  215. I väskorna har vi dokumenten
    som beskriver projektet.

  216. Innan vi visar dem, vill vi
    att Lind berättar vad Simoom är.

  217. Vi har i dag inget avtalsbundet
    projekt med det landet.

  218. Så jag har ingen kommentar.

  219. Har ni haft nåt projekt
    som hetat Simoom-projektet?

  220. -Svaret är nej.
    -Ni har inte haft det?

  221. -S-i-m-o-o-m.
    -Jag har svarat på frågan.

  222. -"Nej", alltså?
    -Ja. Så är det.

  223. -Är det sant?
    -Hör du inte vad jag säger?

  224. Där konfronterar vi honom
    med det där.

  225. Den här uppdelningen
    i en del ett och en del två-

  226. -brukar jag upprepa i intervjuerna,
    att det följer ett tema.

  227. "Finns det nåt projekt med
    en vapenfabrik?" "Nej."

  228. I Jan-Olofs fall går vi vidare
    till nästa fråga:

  229. "Finns det nåt bulvanföretag kopplat
    till FOI?" Han går i samma fälla.

  230. FOI har inga bolag.

  231. Har det funnits bolag
    som har koppling till FOI?

  232. Där kan jag bara uttala mig för
    den period som jag varit här.

  233. Det har inte funnits några bolag
    under FOI.

  234. Finns det bolag som benämns
    FOI Company?

  235. Finns det bolag som har en tydlig
    koppling till FOI som myndighet?

  236. Nej, det finns inga såna bolag.

  237. -Är du säker på det?
    -Ja.

  238. Om vi går vidare till del två-

  239. -som väl är
    den ansvarsutkrävande delen.

  240. Åtminstone den del som jag brukar
    försöka använda mest i reportagen.

  241. Det är några grejer
    som jag tycker är viktiga där.

  242. Att göra inspelningen så att man
    behöver klippa så lite som möjligt.

  243. Det är nåt som annars kan användas
    för att ifrågasätta intervjun-

  244. -som kan göra att det blir ett tryck
    att offentliggöra hela inspelningen.

  245. Finns det där massor av klipp
    så är det kanske inte så bra.

  246. Även om klippen är schyssta
    kan det leda till en diskussion-

  247. -om att materialet är klippt,
    och så hamnar man på defensiven.

  248. För att få det där med
    att inte behöva klippa-

  249. -försöker jag sträva efter
    korta frågor, korta svar.

  250. Jag försöker när det brinner till...

  251. Det är en gammaldags teknik
    att bara visa dokument.

  252. I de lägena finns det också en vinst
    att försöka hålla tempot högt.

  253. Jag försöker ha korta frågor.
    I de långa utläggningarna-

  254. -kan de börja snurra tillbaka till
    sitt budskap och "message track".

  255. Det man vill ha är korta frågor
    där svaret måste komma direkt-

  256. -och de svarar som en vanlig människa
    och inte som nån robot.

  257. För att inte få en massa klipp måste
    man undvika de värdeladdade orden.

  258. Vi ska i det läget
    inte tjafsa om ord.

  259. I bästa fall har man lärt sig
    vilka de värdeladdade orden är-

  260. -så att vi slipper det där
    under den delen.

  261. Jag tänkte spela upp ett exempel.

  262. Det här handlar om terrorhotet
    mot Göteborg-

  263. -när man misstänkte att man skulle
    spränga en bomb i Nordstan.

  264. Fyra män greps under våldsamma,
    brutala former-

  265. -när polisen kom in till fyra
    barnfamiljer en lördagsmorgon-

  266. -med masker och automatvapen.

  267. Barnen var svårt traumatiserade
    efter det.

  268. Det som var så speciellt var-

  269. -att det var helt fel personer.

  270. Det fanns ingen koppling till
    att de skulle vara rätt.

  271. Reportaget benar ut
    hur man hade hamnat så fel-

  272. -och alla misstag man hade gjort.

  273. Det som är intressant är
    att när man släppt dem-

  274. -var polisen ändå säker på
    att ingen hade begått några misstag.

  275. Man pratade om:

  276. "Uppgifterna som gjorde
    att vi ingrep mot de här familjerna"-

  277. -"det handlade om
    en trovärdig källa."

  278. Hela tiden en trovärdig källa.

  279. I reportaget kommer vi fram till
    vem den trovärdiga källan var.

  280. Det var en kvinna som hade överhört
    en diskussion på telefon.

  281. Det är oklart om hon varit
    på platsen som hon säger.

  282. Hon pekar ut i förhör en person
    som ska ha pratat i telefon-

  283. -och säger att han ska placera
    en bomb i 5:an.

  284. I förhören beskriver hon
    hur mannen ser ut.

  285. Jag bröt ner hur hon beskriver honom-

  286. -som är väldigt olika
    i varenda förhör.

  287. När jag intervjuade åklagaren
    ett år efteråt-

  288. -stod han fast vid
    att det var en trovärdig källa.

  289. Vi kan lyssna på
    hur den intervjun gick till.

  290. Hej.

  291. När han lade ner förundersökningen,
    skrev Tomas Lindstrand-

  292. -att de uppgifter som låg till grund
    för misstanken om terroristbrott-

  293. -även i dag bedöms som trovärdiga.

  294. Men nu visar det sig att han inte
    läst förhören med vittnet.

  295. Förhör med henne tror jag inte
    att jag sett över huvud taget.

  296. Jag fattade mina beslut
    på muntliga uppgifter.

  297. Och jag... Både beslut om anhållande
    och beslut om att frige.

  298. Tittade du inte på förhören efteråt,
    när du hade släppt dem?

  299. Jag har inget minne utav
    att jag har sett förhöret med henne.

  300. Det är intressant hur kvinnan
    beskriver den här personen-

  301. -som hon har sett.

  302. När hon förhörs här beskriver hon:
    "En lång mörkhyad man. Afrikan."

  303. "Han var jättelång." Polisen samman-
    fattar: "Mörkhyad afrikansk man."

  304. I det tredje förhöret säger hon:
    "Han var inte afrikan."

  305. Polisen sammanfattar förhöret:
    "Inte afrikan."

  306. -Vad tänker du om det här?
    -Jag har inte sett det.

  307. Jag fick som sagt en föredragning.

  308. Jag kan inte kommentera det här.

  309. Det finns fler motsättningar
    i hur hon beskriver mannen.

  310. Han skulle dels ha krulligt hår.
    Dels sett ut som en person som:

  311. "Pillat i håret med gelé
    så det blivit lockigt."

  312. Han beskrivs som en person med stora
    läppar, för att sen ha smala läppar.

  313. Han skulle dels ha varit jättelång,
    dels som en person som är 1,78 m.

  314. -Jag får inte ihop bilderna.
    -Det ringer inga klockor hos mig.

  315. Det gör det inte. Det här känner jag
    definitivt inte igen.

  316. Skulle de här signalementsuppgifterna
    vara tacksamma att jobba med?

  317. Nej, inte särskilt. Inte alls.

  318. Men det där känner jag inte igen.
    Inte ett dugg.

  319. Hade du tänkt nåt kring det
    om du fått...

  320. Det låter oerhört svajigt.
    Väldigt svajigt.

  321. Det här är den person som ni och du
    sagt är en trovärdig källa.

  322. -Ja.
    -Det låter inte så trovärdigt.

  323. Nej, men nu presenterar du
    det här för mig.

  324. När jag hör det här,
    blir det konstigt.

  325. Men som sagt,
    det får jag höra först nu.

  326. När jag gör
    den här typen av intervjuer-

  327. -har jag ett väldigt detaljerat
    frågemanus-

  328. -där jag skrivit frågan.

  329. Jag har ofta också skrivit svaret
    som jag är ganska säker på kommer.

  330. Viktigt för att lyckas med
    intervjuerna-

  331. -är att man har en bra uppfattning
    om vad personen kommer att säga.

  332. Jag försöker prata med personerna
    på telefon innan eller läsa in.

  333. Det som gör det svårt är
    om de ändrat sig från tidigare.

  334. Men jag vill helst inte bli
    överraskad i intervjuerna.

  335. För att testa om frågemanusen funkar
    brukar vi öva mycket.

  336. Det lättaste är om man jobbar med nån
    som kan materialet.

  337. Man testar vilka frågor som funkar.
    Var man är stark, var man är svag.

  338. Var blir frågan för lång,
    var blir det mer debatterande?

  339. Det är användbart att öva
    och spela rollspel.

  340. Man kan turas om vem som är
    den som man ska intervjua.

  341. Att frågemanuset finns
    gör att jag känner mig trygg-

  342. -och gör att jag kan lyssna bättre
    i intervjun.

  343. Jag märker när jag är dåligt för-
    beredd att jag tänker på nästa fråga.

  344. Det kan man släppa
    om frågemanuset är bra och lyssna-

  345. -för att hänga kvar vid grejer
    som de säger. Jag upplever inte-

  346. -en motsättning i att lyssna noggrant
    och ha ett bra frågemanus.

  347. När de delarna går på tomgång,
    går man tillbaka till manuset.

  348. För den som man intervjuar blir det
    förmodligen lite ryckigt.

  349. Det ena till det andra
    och man hoppar tillbaka.

  350. Men jag ser det nästan som en vinst
    att man bökar till det i huvudet.

  351. En grej som jag försöker göra
    alltmer-

  352. -som jag gjorde lite grann
    i intervjun med Tomas Lindstrand-

  353. -är att man pytsar ut informationen
    i frågorna-

  354. -så man inte bränner av allting
    på en gång.

  355. Jag delar upp signalementsuppgifterna
    i flera frågor.

  356. Hade jag gjort om intervjun,
    hade jag delat upp det mer-

  357. -för att få kortare frågor
    och en upptrappning.

  358. Det ena läggs på det andra-

  359. -som också skapar en känsla
    hos den man intervjuar-

  360. -att när det kommer en tredje, fjärde
    femte gång om nästan samma sak-

  361. -att: "Det är sjukt. Jag håller med."

  362. Precis som man bygger dramaturgi
    i ett reportage-

  363. -kan man även dela upp den
    i frågorna som nästan är likadana.

  364. Sen tänkte jag också att...

  365. ...när man nosat upp nånting
    där intervjupersonen är svag-

  366. -att man får anstränga sig för
    att hänga kvar vid det där.

  367. Jag har upplevt "det där var
    supertydligt" under intervjun.

  368. Och man blir besviken
    när man lyssnar på det-

  369. -för det avverkar jag på två frågor.
    Där försöker jag också-

  370. -att hänga kvar vid den grejen
    så mycket som jag kan-

  371. -tills det blir outhärdligt.
    På de svaga grejerna.

  372. Vi kan lyssna lite grann.

  373. Christian Agdur,
    polismästare i Södertörn-

  374. -som Alex och jag intervjuade
    under "Kvinnoregistret".

  375. Vi gjorde en intervju där han pratade
    om att kvinnoregistret har tillstånd.

  376. "Jag vänder mig mot
    att ni ifrågasätter det här."

  377. Sen visade det sig
    att det fanns ett tillstånd.

  378. Men ett tillstånd
    för att kartlägga våldsamma män.

  379. Så när jag ringer upp honom
    för att fråga om det där-

  380. -skulle man ha kunnat
    beta av det där ganska snabbt.

  381. Där försökte jag hela tiden
    hitta samma fråga...

  382. Egentligen samma fråga igen,
    men som låter annorlunda.

  383. Vi kan lyssna.

  384. -Christian Agdur.
    -Bo-Göran Bodin, Sveriges radio.

  385. Jag har kollat upp lite
    från intervjun i fredags.

  386. Du hänvisar till ett s.k. tillstånd,
    men det stämmer inte-

  387. -att ni har tillstånd för registret.

  388. Nähä?
    Det är den information jag har fått.

  389. -Tillståndet gick ut 2010.
    -Okej.

  390. Och tillståndet gällde
    gärningsmännen. Inte kvinnorna.

  391. Okej.

  392. Men du hade inte kollat
    de s.k. tillstånden innan?

  393. Nej.

  394. Hur kan du säga att saker är på ett
    sätt när du inte vet att det stämmer?

  395. Det var den information jag fick
    inför intervjun.

  396. -Som var helt fel, då?
    -Om du säger så.

  397. Hur reagerar du på att ni har
    ett register över kvinnor?

  398. Det låter allvarligt.

  399. Inte jättemycket information,
    men man vevar om den.

  400. Jag brukar vara lycklig
    när jag har dem när jag ska klippa.

  401. En annan grej: Vi lär oss i såna här
    "hur man gör bra intervjuer"-

  402. -att slutna frågor är dåligt.
    Det kan jag nog hålla med om.

  403. Men ibland upplever jag att det är
    det enda som fungerar.

  404. När man har de öppna frågorna,
    svävar det i väg till nånting annat.

  405. Vi ska lyssna på
    när Daniel och jag hoppade på-

  406. -Carl Bildt i en valstuga
    när vi hade nya uppgifter om Saudi.

  407. Vi hade länge försökt intervjua
    honom.

  408. Det är ganska dåligt ljud,
    men det var en rörig situation.

  409. Det är nästan bara stängda frågor
    som vi ställer.

  410. Hade vi haft öppna frågor, hade de
    fyra minuterna som vi fick med honom-

  411. -dragit i väg till nånting annat.

  412. Hade du nåtts av information att
    näringslivsintressen var hotade?

  413. Jag har inte fått den informationen.

  414. Trots att ambassaden var djupt
    delaktig, du kände inte till det?

  415. Jag svarade just på den frågan.

  416. Förra gången vi intervjuade dig,
    varför talade du inte sanning?

  417. Det gjorde jag väl?

  418. Du sa att du inte var informerad
    om det här.

  419. Det är i grova drag korrekt.

  420. Du sa att ingen informerat dig om
    att FOI skulle hjälpa Saudiarabien-

  421. -med att producera anti-tankvapen.
    Ingen hade informerat dig?

  422. Nej, det låg inte på mitt bord.

  423. Det är tre regeringsbeslut fattade
    i det ärendet.

  424. -Fullt möjligt.
    -Det är kollektivt beslutsfattande.

  425. Vi fattar x antal hundra beslut
    varje vecka.

  426. -Du anser inte att du är informerad?
    -Nej, så är det.

  427. Det går att säga mycket om
    den intervjun. Jag låter näbbig.

  428. Dels tror jag
    att det är hög anspänning.

  429. Men de få gånger jag har intervjuat
    Carl Bildt annars-

  430. -och haft öppna frågor
    har det inte lett till nånting.

  431. Jag hör på mig själv
    att det jag inte lyckas med här-

  432. -är att skilja på sak och person
    i intervjun.

  433. Jag gör samma sak av sak och person
    med Bildt.

  434. Lyckas man skilja på sak och person
    är det lättare-

  435. -att få en bra ton i intervjun.

  436. Man ska inte när man gör
    de här intervjuerna-

  437. -ha känslan av att man vill ta upp
    intervjupersonen och strypa den.

  438. Man kan ha-

  439. -en avspänd, trevlig relation
    till själva intervjupersonen.

  440. Men frågorna kan vara kritiska.
    Det där är en nyckel-

  441. -för att hitta en bra ton. När jag
    lyssnar på de gånger jag misslyckats-

  442. -och låter alldeles för mycket på-

  443. -är gångerna när man inte klarar av
    att skilja på det där.

  444. Nån gång handlar det om stress.
    När man får kort tid.

  445. Man blir för mycket på.

  446. En grej som jag också tänkt på
    vid de här intervjuerna-

  447. -är att ofta
    när man har målat in personen-

  448. -på ett intressant område:

  449. "Nu börjar vi närma oss
    ett bra ansvarsutkrävande."

  450. Det är ett bra tempo i intervjun
    och personen är på defensiven.

  451. Så fort man hör frågan
    "vad tycker du själv?"-

  452. -då bara faller det.

  453. Min bild är att när personerna
    ska recensera sig själva-

  454. -de frågorna är usla.

  455. Ett råd är
    att försöka undvika de där.

  456. Dessutom tycker jag
    att det signalerar nån slags...

  457. Att man inte tror på sin grej.

  458. Att man behöver intervjupersonens
    välsignande för att känna sig trygg.

  459. Det är klart att i de fall där de
    håller med om "det var dumt av mig"-

  460. -är det också bra material.

  461. Men jag tycker alldeles för ofta
    att den frågan förstör intervjuerna-

  462. -i ett intressant läge.

  463. Jag tänkte börja runda av.
    En annan grej är också-

  464. -att man försöker hitta enstaka ord
    som är lustiga och bollar tillbaka.

  465. Man upprepar ordet.
    "Vad säger du om de där?"

  466. När Daniel och jag intervjuade
    Ericssons chefsjurist-

  467. -om en mutaffär som bolaget
    hade gjort i Grekland-

  468. -säger hon att hon inte tror
    att Ericsson betalat några mutor.

  469. När hon säger "tror inte", börjar man
    tänka: "Tror hon på det själv?"

  470. Jag ställer frågan: "Tror du på det?"
    Hon suckar och säger: "Ja."

  471. Det svaret blev nånting som sa mycket
    i sin litenhet.

  472. Att de nog inte själva trodde på det.
    Man kan hitta de små orden-

  473. -och bolla tillbaka dem.
    Det är också ett tips.

  474. Det är grejerna jag har sagt.

  475. Moderna som vi är
    på "Ekots" grävgrupp-

  476. -har vi sent omsider skaffat en podd
    där vi börjar samla alla program.

  477. Den kan jag tipsa om-

  478. -för mer ansvarsutkrävande
    intervjuer.

  479. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att göra ansvarsintervju

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Bo-Göran Bodin är journalist på SR Ekot och berättar om hur man ska gå till väga när man gör en ansvarsintervju. Man ska vara väl förberedd och det är bra att öva med en kollega innan man går ut och ställer en person till svars. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Journalistik, Massmedia, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Filmen "The islamic state"

Journalisten Medyan Dairieh bevakade Islamiska staten och hela världen följde hans dokumentation. Han berättar om hur det var att bevaka dem och varför det är viktigt att göra det riskfyllda arbetet. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Gräv med Nisse

Hur är villkoren för en grävande journalist idag? Nils Hanson är ansvarig utgivare för SVT:s Uppdrag granskning. Här berättar han om när han började som grävande journalist och jämför situationen med hur det ser ut nu. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Grävandets ABC

Marja Grill är nyhetsreporter på Sveriges Television och berättar om hur man ska göra för att lyckas med en granskning. Hon säger att det viktigaste är att inte ge upp. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Panel - så blir du anställd

Det är inte lätt att bli anställd inom media idag. Panelsamtal om vad man ska göra för att bli anställd och få jobb som grävande journalist. Medverkande: Nils Hanson, Helena Giertta, Fredrik Laurin, Cecilia Ögren Wanger. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Att bevaka kriget i Syrien

Frilansjournalisten Joakim Medin blev fängslad av den syriska regimen i februari 2015 anklagad för spioneri. Han släpptes efter förhandling och berättar varför det är så viktigt att åka tillbaka till Syrien trots riskerna. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Offentlighetsprincipen

Nils Funcke är en av Sveriges främsta experter på offentlighetsprincipen. Här berättar han om hur man som journalist kan använda offentlighetsprincipen och vilka möjligheter lagen ger. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Granska med motstånd

Carl Larsson är journalist och studerar juridik, och har jobbat på SVT i många år. Han berättar om hur han arbetade med ett fall där två unga killar körde ihjäl sig på Hjulstabron när polis hade beordrat broöppning. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Att göra ansvarsintervju

Bo-Göran Bodin är journalist på SR Ekot och berättar om hur man ska gå till väga när man gör en ansvarsintervju. Man ska vara väl förberedd och det är bra att öva med en kollega innan man går ut och ställer en person till svars. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Wallraffa på sociala medier

Josephine Freje är journalist och programledare för Plus på SVT. Hon berättar om hur man kan använda falska identiteter på nätet för att gräva efter information på sociala medier i sin roll som journalist. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Vardagsgräv

Marja Grill är nyhetsreporter på Sveriges Television och berättar om hur man kan gå till väga när man ska starta ett grävarbete. Först kan det kännas motigt, du har en bra idé eller misstanke men vet inte hur du ska börja. Här får du tipsen. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Gestalta och berätta

Journalisten och författaren Lena Sundström har rapporterat och skrivit om många svenska händelser. Här berättar hon om hur hon har jobbat med sina böcker och sin grävande journalistik, hur hon samlar sitt berättande och gestaltar det hon ser och hör. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Viralgranskarna

Jack Werner, Linnea Jonjons och Åsa Larsson är journalister på Metro och arbetar med Viralgranskaren. De berättar om hur de jobbar med att granska nyheter som sprids via sociala medier. 2014 vann de Stora journalistpriset i kategorin Årets förnyare. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Tom Alandh berättar

Dokumentärfilmaren Tom Alandh har med sin klara och speciella röst berättat svenska historier i 30 år. Här berättar han om sitt arbete och mötena med människor. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Yttrandefrihetsdebatt

Kommer vi att våga berätta efter terrordåden i Paris och attentatet mot Charlie Hebdo? Paneldiskussion om varför det är viktigt att fortsätta arbetet för demokrati och yttrandefrihet. Medverkande: Özz Nûjen, ståuppkomiker och skådespelare, Lena Sundström, journalist och författare, Helle Klein, journalist och präst i Svenska kyrkan och My Vingren, journalist. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Upptäcka lögnaren

Det är inte så lätt som man tror att upptäcka när en person ljuger. Här visar och berättar polisforskaren Ola Kronkvist varför det är så svårt. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Så kan fördjupande journalistik lyftas digitalt

Anna Careborg och Mark Malmström på Svenska Dagbladet visar konkreta förslag på digitala verktyg som även redaktioner med små resurser kan använda för att få den fördjupande journalistiken att lyfta. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning