Titta

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Om UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Föreläsningar från konferensen "It och digital pedagogik i skolan" som handlar om hur kommuner och skolor arbetar med den digitala förflyttningen. Hur påverkar den digitala tekniken med nätbaserade tjänster skolan? Hur gör man för att en tekniksatsning inte enbart stannar vid inköpet av de nya produkterna utan istället leder till ett mervärde i lärandet och undervisningen? Konferensen hölls den 10-11 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Till första programmet

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan : Den uppgraderade rektorns rollDela
  1. Dags för en liten paneldiskussion,
    ett samtal här.

  2. "Den uppgraderade rektorns roll
    i den digitaliserade skolan".

  3. Jag känner mig som rektorn.
    De känns som busiga klassen.

  4. Jag satt med dem på lunchen.

  5. Vi har en plan.
    Vi vet vad vi förväntas prata om.

  6. Vi har en plan på hur vi ska göra
    det, och så får vi se hur det går.

  7. Med mig här i dag har jag-

  8. -en gammal rektor.

  9. Carola, som är rektor-

  10. -med speciellt utvecklingsuppdrag
    i Sigtuna.

  11. En före detta rektor,
    Jannie Jeppesen-

  12. -som numera är på Rektorsakademin.

  13. Och vi har en ganska ny rektor,
    Simon Ekdahl-

  14. -som är rektor på IT-gymnasiet.

  15. Vi gör väl så här att du
    som är äldst i gamet, Carola...

  16. Femton år har jag jobbat som rektor.

  17. Vi har varit digitaliserade
    sen jag startade som rektor.

  18. Jag var i Uppsala i sex år, och sen
    i Sigtuna. Mina uppdrag har varit-

  19. -att driva IT-utvecklingen,
    men också att skapa framtidens skola.

  20. Nu är det mer
    att skapa framtidens lärande.

  21. Man har gått till framtidens lärande.

  22. Jag ska dels stötta
    den här utvecklingen, men också-

  23. -hur jag ska kunna coacha andra
    rektorer i ett hållbart ledarskap-

  24. -i en digitaliserad värld.

  25. Recept och recept.
    Det beror på hur man ser på det.

  26. Mina tankar runt det här med
    att vara rektor på en grundskola-

  27. -är att titta på vilket perspektiv
    man ska ha. Ska jag ha perspektivet-

  28. -att jag är chef där? Jag behöver
    vara chef för att fatta beslut.

  29. För att jag ska kunna skapa
    möjligheter att ta tuffa beslut-

  30. -och ibland enkla beslut.

  31. Jag behöver vara ledare för att se
    ut riktningen, dit vi ska i världen.

  32. Det är dit vi vill komma
    med det vi gör.

  33. Sen behöver vi få varje individ...

  34. Det är utifrån mitt perspektiv
    först lärarna som ska coachas i-

  35. -att kunna leda eleverna vidare
    på olika sätt.

  36. I alla beslut som fattas,
    i coachning, ledarskap och chefskap-

  37. -handlar det om
    att veta vem man är till för.

  38. Vi sitter här för att vi vill ha
    en skola i framtidens lärande-

  39. -där elevernas lärande är i fokus.
    Allt vi gör ska vara för deras bästa.

  40. Det handlar även om andra perspektiv.

  41. Vilken stol sitter jag på?
    Ibland på rektorsstolen-

  42. -ibland på lärarstolen,
    och ibland på elevstolen.

  43. Är det nuet som gäller, eller
    är det om ett år, eller om fem år?

  44. Så att man har tidsperspektivet.
    För att lyckas göra det här-

  45. -har jag funderat på vad framtidens
    lärande är. Vi är digitaliserade.

  46. Vi kommer att vara
    mer digitaliserade.

  47. Vi vet inte vad som väntar, men
    vi kommer att vara digitaliserade.

  48. Det behöver vi ha med oss i skolan.
    vi vet att man måste ha en god hälsa.

  49. Vi ska kunna leva ett bra liv, och vi
    måste grunda det i våra värderingar.

  50. Den etiska delen i den digitala
    världen är också otroligt viktig.

  51. Då behöver vi titta ut.
    Vad är det jag ser? Helikoptern.

  52. Och kunna byta perspektiv, för att
    fatta rätt beslut och leda en skola.

  53. Tack för din introduktion.
    - Vi går vidare med dig.

  54. Hur var din resa?

  55. Du var ju med och startade Vittra
    på Telefonplan. Hur var din resa?

  56. Jag kom in från ett annat håll.
    Jag blev anställd för att jag-

  57. -hade den bakgrunden, och hade jobbat
    med digital kompetens länge.

  58. Det var det uppdraget jag fick.
    Bara att de gick ut med-

  59. -att de hade anställt mig...
    "Digital" rektor fick jag heta.

  60. "Var är den riktiga rektorn?"

  61. Jag kom ju in från ett helt annat
    håll, där jag startade en verksamhet-

  62. -och anställde varenda person själv.

  63. -Du har träffat...
    -Många är med i programmet.

  64. Det kan jag komma fram till
    med min rekryteringsstrategi.

  65. Jag hade hela tiden tanken att man
    inte skulle stanna på den här skolan.

  66. Man ska göra det man gör, och under
    tiden ska man jobba mot en vision-

  67. -som vi tillsammans hade.

  68. Jag såg det
    som att kompetens är flexibel-

  69. -och skapar man en utvecklingsplats
    så kommer den att dra till sig den.

  70. Jag kan inte lägga upp en strategi
    där jag ska få alla att stanna.

  71. Då stagnerar vi.
    Jag kom in från ett annat håll-

  72. -och det var en stark förväntning
    på mina lärare och på mig själv.

  73. Jag tyckte att frågan inte
    var intressant. Den var självklar.

  74. Jag var ny som rektor. Det var
    ett jättelärande ledarskapsmässigt.

  75. De första månaderna hade jag ett
    stort intresse för elevernas lärande.

  76. Och för hur pedagogerna
    skulle få elevernas kreativitet-

  77. -och digitala kompetens att
    utvecklas. Men det var knasigt.

  78. Jag var tvungen att växla perspektiv,
    så som du erfaret beskriver.

  79. Det handlade om hur jag som rektor
    iscensätter situationer-

  80. -för att pedagogernas lärande ska
    ske. Det kommer eleverna till del.

  81. En av de sakerna jag hade med mig,
    tack vare att jag hade förståelse-

  82. -för digital kompetens... Den frågan
    är så komplex. Den är jättekomplex.

  83. Det är avgörande för
    att jobba med den. Det handlar om-

  84. -att lägga upp en plan
    där verksamheten ställer frågor-

  85. -till sig själv. Att vara skitjobbig.
    Men det är ju aproligt.

  86. Ja...

  87. Vad tänker du, Jonas? Förlåt,
    nu tänker jag på nästa talare.

  88. Simon, vad tänker du?
    Du ger dig in i det här minfältet.

  89. Du är ganska ny. Hur tänker du när
    du tar ett sånt självmordsuppdrag?

  90. Det kan man undra. Jag sprang på
    en sån här fin...folder här utanför.

  91. Den är signerad av, om jag inte
    missminner mig, Citykonferensen.

  92. "Är du rädd att misslyckas?"
    Nej, inte särskilt, tänkte jag-

  93. -och lade den åt sidan.

  94. Jag har jobbat som lärare
    på IT-gymnasiet i Örebro sen 2006.

  95. Jag har egentligen aldrig varit rädd
    att misslyckas-

  96. -utan sett det som ett sätt
    att komma vidare i mitt lärande.

  97. Jag hade inte slutat att misslyckas
    som lärare, och sökte nya utmaningar-

  98. -utan det var en möjlighet som
    dök upp, som jag inte kunde låta bli.

  99. Det kan tyckas märkligt, men jag
    förutsätter att jag ska misslyckas.

  100. Jag har varit rektor i tre månader-

  101. -och jag har inga katastrofala
    misslyckanden bakom mig.

  102. Jag hoppas att jag kommer
    att undvika de stora minorna.

  103. Men nog kommer jag att misslyckas.
    Jag känner igen mig i det du säger.

  104. Det här med "Vem är jag till för?".

  105. Jag hoppas-

  106. -att jag, när jag gick in i rollen,
    var mer medveten om det-

  107. -än vad du var. Jag har aktivt
    fått avskärma mig från eleverna.

  108. Som lärare har man ju sin klass,
    eller sina klasser med elever.

  109. Jag tänker att jag har min klass
    bestående av skolans lärare.

  110. Det är dem jag måste förhålla
    mig till, och avgöra var lärarna-

  111. -befinner sig i sitt lärande.
    Vad behöver de för att komma vidare-

  112. -med eleverna?

  113. Det var en utmaning, som jag
    inte kunde låta bli att ta på mig.

  114. Härligt. Vi har fått in en hel del
    frågor i förväg till panelen.

  115. "Hur får vi skolledare
    att vara förebilder"-

  116. -"i ett digitalt arbetssätt?"

  117. Ska jag börja?

  118. Jag tror att man måste äga, som
    jag kallar det. Äga på så sätt att...

  119. ...jag inte behöver kunna allting,
    men jag måste leda så att det händer.

  120. Det är lätt att prata,
    men sen ska det hända nåt.

  121. Jag behöver inte kunna alla appar,
    men jag måste ha rätt människor-

  122. -och kunna tänka ett steg till.
    "Vad är det egentligen jag vill?"

  123. Jag tar hjälp av personer runt om.
    När jag startade den här resan-

  124. -för snart femton år sen,
    fick jag lära mig att jag inte ber-

  125. -nån lägga en lapp i mitt fack,
    utan jag säger sms:a eller ring mig.

  126. Sms:a eller skicka ett mejl.
    Eller att jag ger förutsättningar-

  127. -så att de kan agera på ett digitalt
    sätt. Även om det kan vara små saker.

  128. Svara med vändande post, i stället
    för att skicka det pappersvägen.

  129. Jag tycker om det här med att
    skapa nytt. Jag har också gjort det.

  130. Men när man sitter på en stol
    och ska förändra och utveckla-

  131. -krävs också en annan sak. Man
    måste medvetandegöra alla runt om.

  132. "Vad vill vi, vart ska vi,
    för att kunna ta klivet?"

  133. Och ibland obekväma beslut.

  134. Visionen är otroligt viktig.
    Jag hade en väldigt tydlig riktning-

  135. -där den digitala kompetensen
    var självklar för visionen 2025-

  136. -som vi satte upp på skolan.

  137. Och utifrån den målbilden
    försökte jag väl att...

  138. ...göra som jag levde. Vi spelade in
    en film, där vi iscensatte målbilden.

  139. Där lärarna själva var med.
    Såna små, enkla trick.

  140. Sen var det ju så att...2011,
    när vi öppnade lagom till-

  141. -att vi fick nya styrdokument,
    och skulle implementera dem-

  142. -hade jag mer huvuduppdraget att få
    skolan att överhuvudtaget fungera.

  143. Med den starka förväntningen
    som finns på en ny verksamhet-

  144. -spelade det ingen roll
    om vi mejlade. Vi kunde ha lappar.

  145. Jag tänker på hur digitalt
    det digitala arbetssättet är.

  146. Är det digitalt, eller är det
    ett annorlunda sätt att tänka?

  147. Jag är överhuvudtaget väldigt analog.
    Jag gillar whiteboardtavlor.

  148. Men jag ställer frågor,
    men det här är ju ingen fråga.

  149. Vi pratar inte om IT-pedagogik,
    om "papper och penna"-pedagogik.

  150. Det är ett verktyg som ger
    andra möjligheter och utmaningar.

  151. Men vi pratar inte om verktygen
    i sig, för det är inte intressant.

  152. Det fysiska mötet blir än viktigare.
    Det är också en del-

  153. -av den digitala kompetensen.

  154. Frågor?

  155. Då kör vi på.

  156. Vi ska se här.

  157. När det gäller att få med lärarna
    i den digitala utvecklingen...

  158. "Vad ser ni som den viktigaste
    faktorn för att få med lärare"-

  159. -"på det digitala tåget?"

  160. Jag vill prata hela tiden.

  161. Stoppa mig. Det står också i EU:s
    definition av digital kompetens.

  162. Nyfikenhet.
    Det är en av grundplattformarna.

  163. Nyfiket, undersökande, ställa frågor.
    Vad innebär det här?

  164. -Hur skapar man det?
    -Genom att vara nyfiken.

  165. Så... Det är en kultur.

  166. Det är viktigt med öppenhet. "Jag
    förstår inte. Kan du hjälpa mig?"

  167. Att våga mötas i det här bemötandet
    och säga: "Jag förstår inte det här."

  168. "Jag behöver hjälp."
    Och ställa frågan: "Vad behöver du?"

  169. Förväntan är att vi ska göra det
    på bästa sätt för elevernas bästa.

  170. Men att också våga.
    Våga vara öppen och ärlig i det.

  171. Jag satt och grunnade på
    var min skola befinner sig.

  172. Vi har haft en dator per elev
    sen skolan startade.

  173. Nu är det inte så att vi... Vi har
    inte hittat det perfekta sättet-

  174. -att jobba med digital pedagogik.

  175. Vi befinner oss
    i det lärandet hela tiden.

  176. Och i vissa fall
    handlar det om att...

  177. Som rektor är ledarskapet för mig
    att vara tydlig och gå på.

  178. Man pratar om "push and pull".
    Ibland behöver man trycka på.

  179. Det här ska alla göra.
    Man behöver gå före och dra.

  180. Men man ska
    inte underskatta "release"-effekten.

  181. Jag har en bild framför mig
    att man har dörrar.

  182. Det står "push" på en dörr,
    och "pull" på en annan.

  183. Men det finns dörrar som snurrar.

  184. Vad händer om man trycker?
    Då stannar motorn.

  185. Om man försöker dra i den,
    stannar den också.

  186. För mig är den en nyckel,
    en framgångsfaktor.

  187. För att få med alla lärare måste
    man balansera de här effekterna-

  188. -beroende på vilka lärare
    det är man hanterar-

  189. -och var organisationen befinner sig
    i sin mognadsgrad i utvecklingen.

  190. Jag är från Microsoft.
    Jag vill anknyta till det du säger.

  191. Det symptomatiska
    för IT-användning-

  192. -är det märkliga fenomenet "eldsjäl".
    Jag träffar många rektorer-

  193. -och folk på kommunal nivå.
    Ni delar er i hälften-

  194. -i behandlingen av eldsjälarna. Den
    ena delen... Jag vet inte hur ni gör.

  195. Den ena delen tycker att
    de är fantastiska, och lyfter dem-

  196. -och låter dem gå före. Den andra
    delen av kollektivet skolledare-

  197. -tycker att de är jobbiga. De tar
    för stor plats. De blir alienerade-

  198. -och kanske byter verksamhet.
    Jag vill höra er reflektion.

  199. Hur utnyttjar vi kraften i eldsjälar?
    Kan vi göra det på ett bra sätt?

  200. Eller är de ett problem?

  201. Jag...
    -Nu var du nära att hinna före.

  202. Jag tycker att det är oerhört viktigt
    att ta tillvara på drivet-

  203. -och engagemanget, som lärare har.

  204. Det kan handla om
    att man är en eldsjäl inom IKT-

  205. -eller om eldsjälar inom... Vi
    pratade förut om hälsa till exempel.

  206. Man kan inte låta dem springa fritt
    och dra.

  207. Då kan de hamna för långt
    från gruppen och bli alienerade-

  208. -som du beskriver.
    Det blir ett glapp.

  209. Men man kan inte heller
    dra åt tyglarna för hårt.

  210. För mig handlar det om
    att ge förutsättningar för att...

  211. ...det drivet och engagemanget
    ska få sprida sig mellan kollegor.

  212. Vi jobbar med team,
    där lärare träffas varje vecka-

  213. -och tar upp olika frågor.
    Agendan sätts av...

  214. Den kan komma från enskilda lärare-

  215. -men den passerar alltid mig som
    rektor tillsammans med ledningsgrupp-

  216. -och förstelärare. Vi tittar på
    vad skolan behöver just nu.

  217. Det är inte alltid samma sak,
    som lärare vill jobba med.

  218. Där kan det ibland bli en krock.

  219. Men det går inte att basera skola
    och skolutveckling på eldsjälar.

  220. Det går inte att basera på det,
    men vi måste ta tillvara på dem.

  221. Och se att det kommer många till del.

  222. Att man sprider de goda exemplen,
    tror jag stenhårt på.

  223. Och låter människor växa i det. Sen
    måste fler rektorer vara modigare.

  224. Våga släppa. Jag behöver
    inte ha kontroll på allt hela tiden-

  225. -utan måste låta lärarna blomma.
    Våga släppa loss lite.

  226. Det är skillnad på koll och kontroll.

  227. Jag måste ha koll på det,
    men inte ha kontroll.

  228. Men låta det blomma. Och det
    strategiska jobbet är jätteviktigt.

  229. "Vad är det för nånting de vill?
    Hur får jag med fler?"

  230. Några måste vara först på tåget.
    Hur kan man dra med alla-

  231. -så att det inte är nån
    som hamnar på stationen?

  232. Det är en gammal klyscha: Ingenting
    är bättre än den svagaste länken.

  233. Man måste få med alla
    för att lyfta skolan.

  234. Men jag måste ju vara med som rektor.

  235. Jag kan inte överlåta det ansvaret
    till nån annan.

  236. Jag måste leda utvecklingen ändå.

  237. Den frågan du ställde har jättemycket
    att göra med att man som rektor-

  238. -har delegerat ner
    hela strategiska ansvaret till IKT.

  239. "Det kan du hålla på med." Då
    får man jättesvårt att jobba vidare.

  240. Att jobba med frågan om elevernas
    individuella utvecklingsplan.

  241. Är man supertaggad, finns det
    en massa möjligheter. Visa, berätta-

  242. -och undersök till exempel.

  243. Sen tror jag att eldsjälarna är
    jätteviktiga. Ju fler såna ju bättre.

  244. Sen tror jag också att det
    är livsfarligt att alla måste med.

  245. Vi har inte tid. De kommer med ändå.

  246. Det sitter ganska många lärare
    i publiken.

  247. En del har rektorer som är väldigt
    framåt. Andra har kanske andra-

  248. -som är mindre lätta att övertyga om
    att det är dags att göra saker.

  249. Hur gör man för att sälja till er,
    eller era kollegor? Vad är tricket?

  250. Om man sitter med en bra idé-

  251. -hur rör och för man sig för att få
    "go" från rektorn? Har ni några tips?

  252. Komma hit.

  253. Jag skulle gå in i skolans
    utvecklingsområden och säga:

  254. "Det här utvecklingsområdet har vi.
    På konferensen får jag möjlighet"-

  255. -"att gräva djupare, och jag delar
    med mig till alla mina kollegor"-

  256. -"på nästa arbetslagsplaneringsmöte."
    Då skulle jag säga okej.

  257. -Andra tips?
    -Att vara med är självklart.

  258. Jag brukar säga att om man blir
    klagomur, om det inte når fram...

  259. Man säger:
    "Det är så dåligt med det här".

  260. Däremot kan man komma med konkreta
    förslag. "Det här vill jag leda".

  261. Då nappar man.

  262. När det handlar om ens kollegor
    är det samma sak.

  263. Vi måste visa att vi kan göra så här.
    Hur vi kan hjälpa dem i det här.

  264. Vi är ju ändå en digitaliserad värld.

  265. Vi släpper in en fråga längst bak.

  266. Per Magnus Byström,
    rektor på Kulturama.

  267. Jag har en fråga om vad ni har
    för erfarenheter, tips och råd-

  268. -när det gäller, vad ska vi säga,
    framgångsrikt arbete-

  269. -kring...lobbandet uppåt?

  270. Som rektor kan det ibland också
    vara lite trögt, svårt, kämpigt-

  271. -att få igenom saker, att få gehör
    och stöd från sin huvudman.

  272. Och huvudmannens styrning kring
    infrastruktur och IT-avdelning.

  273. Vad är framgångskonceptet där
    enligt era erfarenheter?

  274. -Jag kan ta det.
    -Nej, jag var först.

  275. Nummer ett: Hota att säga upp dig.
    Nej, det handlar om samma sak-

  276. -som när lärare vill komma
    och genomföra någonting.

  277. Att lägga upp det på ett konstruktivt
    sätt. Det är stora investeringar.

  278. "Du måste visa hur du tänker
    anpassa kostymen ekonomiskt."

  279. Det handlar om att hitta
    rätt personer, hitta rätt nycklar-

  280. -för att komma åt det.
    Jag har ett exempel.

  281. När jag kom till Sigtuna, och
    skulle starta "Framtidens skola"-

  282. -hade man inte
    hört talas om BETT-mässan.

  283. Jag var fundersam hur de hade tänkt
    runt IT i den nya skolan.

  284. Jag gjorde en analys, och tittade på
    vilka jag behövde ta med mig.

  285. "Hur löser jag det här?"
    Jag hittade en som var IT-ansvarig-

  286. -och jag hittade förvaltningschefen.
    Jag bjöd in dem och talade om-

  287. -hur jag tänkte mig det.
    "Ska vi titta på det?"

  288. "Jag löser allting praktiskt."

  289. "Hur ska det finansieras?
    Hur ska vi göra då?"

  290. "Jag löser det. Jag fixar det.
    Säg ja, så fixar jag."

  291. Det är det man efterfrågar,
    så att inte paketet blir för tungt.

  292. Att hitta rätt person
    är en av framgångsfaktorerna.

  293. -Nån som vill komplettera?
    -Styrdokumenten är ditt stöd.

  294. Det finns i varenda kursplan. "Har ni
    reell måluppfyllelse på er enhet?"

  295. Kanon. Det här samtalet
    börjar dra sig mot sitt slut.

  296. Vi har suttit här nu och berättat
    för andra hur de ska göra.

  297. Vad gör ni själva? Vad kommer
    ni själva att göra konkret-

  298. -som nästa steg? Vad har ni på gång?

  299. Jag sitter, som ganska många rektorer
    gör just nu-

  300. -med planering av nästa läsår.
    Med tjänster och så vidare.

  301. Jag funderar mycket på...

  302. ...hur skolan ska organiseras för
    att ge förutsättningar för samarbete-

  303. -förutsättningar för att...
    inom skolan sprida det här-

  304. -som man kallar "good practice".
    Den formen av lärande-

  305. -som fungerar bra,
    men också ger förutsättningar för-

  306. -att kunna komma
    från "good" till "best practice".

  307. Att hitta det som är ännu bättre.
    Jag grunnar väldigt mycket-

  308. -på förutsättningar för en
    samarbetande, lärande organisation.

  309. -Och du, Jannie?
    -Jag har ju ingen skola.

  310. Nej, jag...
    Jag har inget att tillägga.

  311. -Carola?
    -Jag har två skolor. En nystartad...

  312. ...där vi ska jobba med framtidens
    lärande, och flytta in i ny byggnad-

  313. -om ett drygt halvår. Och en skola,
    som jag ska jobba med att förändra.

  314. Hur får vi med alla? Man behöver
    inte ha med alla, men de flesta.

  315. 80/20-principen.

  316. Hur ska jag strategiskt
    kunna få de här skolorna att växa-

  317. -från helt olika utgångslägen?
    Jag har en biträdande på varje skola-

  318. -som ska in i rektorsrollen.
    Hur ska jag kunna få dem att äga?

  319. Mina funderingar är de sakerna. Jag
    kommer att grunna på dem ännu mer.

  320. Vad är det jag behöver göra för
    att andra ska växa mer och ta klivet?

  321. Med det tycker jag
    att vi tackar panelen med en applåd.

  322. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den uppgraderade rektorns roll

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om vad som utmärker en framgångsrik rektor i en digitaliserad skola. Medverkande: Carola Sjödin, rektor på Sätunaskolan, Sigtuna; Simon Ekdahl, rektor på IT-gymnasiet, Jannie Jeppesen, Rektorsakademien Utveckling. Inspelat den 10 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Informationskompetens, Rektorer, Skolan, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

En digital skolvardag

Kristina Alexanderson arbetar för organisationen Webbstjärnan. Hon föreläser om viktiga frågor som skolan behöver informera om och förankra i sin digitala vardag. Det kan till exempel handla om hur internet fungerar och om vem det är som bestämmer ute på nätet. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Arbeta interaktivt, kollaborativt och visuellt

Camilla Askebäck Diaz är lärare i matematik och NO och berättar om hur hon använder digitala verktyg i undervisningen. Datorn eller lärplattan blir tillsammans med projektorn ett bra pedagogiskt verktyg som kan användas för att visualisera, simulera och skapa interaktion tillsammans med elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

LIKA - ett it-verktyg för skolan

IKT-pedagogen Johanna Karlén föreläser om verktyget LIKA som är tänkt som ett stöd för rektor, skola och förvaltning i arbetet med digitaliseringen. Verktygen fungerar som ett slags självvärdering som ska resultera i en handlingsplan för skolans digitalisering. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Den uppgraderade rektorns roll

Panelsamtal om vad som utmärker en framgångsrik rektor i en digitaliserad skola. Medverkande: Carola Sjödin, rektor på Sätunaskolan, Sigtuna; Simon Ekdahl, rektor på IT-gymnasiet, Jannie Jeppesen, Rektorsakademien Utveckling. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Med smarttelefonen i handen

NO-läraren Sabine Louvet berättar om hur man kan använda smarta telefoner i undervisningen. Kameran är ett enkelt och bra verktyg för att fota av det som skrivits och ritats på tavlan. Det är bra för elever som har lättare att lära sig visuellt och för dem som inte hinner skriva av tavlan. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Rätt metod och material i matten

NO- och matematikläraren Eva Björklund föreläser om sin didaktiska utveckling i matematik. Hon berättar om vad som utmärker en bra matematik-app och ger exempel på hur lärare kan göra matteundervisningen rolig och inspirerande för sina elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Erfarenheter av flippat klassrum

Daniel Barker är lärare i matematik och fysik och berättar om sina erfarenheter av att använda metoden "flipped classroom". Han skräddarsyr genomgångar och lägger ut dem på nätet för sina elever. Han tycker att eleverna ska vara i centrum i klassrummet och inte han som lärare. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Lärare i en ny digital tid

IKT-pedagogen och läraren Olle Strömbeck berättar om att Burlövs kommun i Skåne har utrustat varje elev med en surfplatta. Lärarna i kommunen vill ha tips på bra appar. Olle Strömbeck menar dock att en app i sig inte är pedagogisk utan att den blir det i ett sammanhang tillsammans med elever. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Molnet, juridiken och elevers integritet

Magnus Forsberg från Microsoft berättar om hur företaget samarbetat med Ale kommun vid installation av molntjänster i kommunens skolor. Han berättar om vikten av att tjänsterna som levereras stödjs av svensk lagstiftning och hur viktigt det är med personlig integritet. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Bortom en dator per elev

Frida Monsén är digital utvecklingsledare och föreläser om att digital kompetens bör bli en naturlig del av skolan. Hon säger att man behöver förstå den värld av kod som finns bakom allt på nätet och hur det påverkar oss i vardagen. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Samtal om digitala lärverktyg och arbetssätt

Panelsamtal om digitala lärverktyg och arbetssätt i skolan. Medverkande: Olle Strömbeck, IKT-pedagog; Danny Stacey, IT-strateg; Tony McCarrick, IT-strateg; Lars Sundberg, utvecklingsledare, och Joke Palmkvist, ansvarig för skola och högre utbildning på Microsoft. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Inte teknik utan kreativ pedagogik

Cecilia Jalkebo är lärare i svenska och berättar om hur man kan arbeta med it för att elevernas aktivitet i klassrummet ska öka på ett lustfyllt sätt. Hon ger tips på verktyg som både hon och eleverna är positiva till. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Digitala verktyg i NO

Patrik Jönsson är NO-lärare och reflekterar över försök han gjort med digitala verktyg i undervisningen. Han säger att resultatet inte alltid har blivit lyckat och att fel saker fokuseras av eleverna. Det har gjort att han blivit noggrann med utformandet av uppgifterna och ser till att pedagogiken kommer i första hand. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Datorspel i undervisningen

Att spela datorspel är att vara en del av en kreativ kultur, menar läraren och verksamhetsautvecklaren Jonas Lindahl som ofta använder sig av spel i undervisningen. Här berättar han om hur datorspel stärker samarbetet mellan elever och ökar deras kreativa tänkande. Inspelat den 10 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Mottagandet

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Religionen i den sekulära skolan

Vad händer i mötet mellan det sekulära landet Sverige och den allt större andelen nya invånare från länder med en mer religiöst präglad kultur? På en skola i utkanten av Västerås träffas lärare och vägledare för en studiecirkel om kulturmöten. De vittnar om att det finns ett behov bland lärare av att få diskutera de situationer som kan uppstå när elever från andra kulturer möter den icke-konfessionella religionsundervisningen i skolan. Lärarna möter frågor från både elever och föräldrar. Hur kan skolan bidra till en ömsesidig förståelse, både mellan religiösa grupper och mellan det sekulära och det religiösa?