Titta

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Om UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Föreläsningar från konferensen "It och digital pedagogik i skolan" som handlar om hur kommuner och skolor arbetar med den digitala förflyttningen. Hur påverkar den digitala tekniken med nätbaserade tjänster skolan? Hur gör man för att en tekniksatsning inte enbart stannar vid inköpet av de nya produkterna utan istället leder till ett mervärde i lärandet och undervisningen? Konferensen hölls den 10-11 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Till första programmet

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan : Med smarttelefonen i handenDela
  1. Det här är jag.
    Vi börjar där det började.

  2. Här är, vad jag vet,
    min första selfie.

  3. Den togs med en analog engångskamera
    på Hultsfredsfestivalen år 2000.

  4. Den här Sabine var redan då
    väldigt intresserad-

  5. -av det här med teknik,
    datorer och tv-spel.

  6. Jag hade inte tv-spel hemma,
    men jag fick spela hos min kompis.

  7. Sonys Michael Jackson-spel
    var det coolaste jag visste.

  8. Under en period vid den här tiden
    hade vi inget internet hemma.

  9. Då började jag utforska Windows-

  10. -och programmera om kortkommandon
    och en massa nördiga grejer.

  11. Jag var redan där väldigt intresserad
    av teknik och datorer.

  12. Jag testade grejer och lekte liksom.

  13. Och så snabbspolar vi femton
    år framåt.

  14. En bild från inspelningen av "Kalkyl"
    som jag är programledare för.

  15. Den här Sabine, hon är fortfarande
    intresserad av de här sakerna.

  16. Hon "nördar runt"
    och har aktivitetsarmband-

  17. -för att kunna se hur många steg jag
    har tagit på mobilen i en app.

  18. Och den här nörd-Sabine ville-

  19. -få ihop det här med den digitala
    verkligheten i sitt privatliv-

  20. -med det som fanns i skolan.

  21. När jag började jobba
    var det något jag tänkte mycket på.

  22. Hur ska jag få ihop det här
    och göra livet lite enklare?

  23. Det var krångligt när jag pluggade.
    Man fick släpa runt på block.

  24. Hur ska man slippa använda
    en massa papper?

  25. Det började jag rota i,
    och det är vad jag ska prata om idag.

  26. Vad har jag gjort? Och vilka verktyg
    har jag använt mig av?

  27. Här är en bild från Äppelvikskolan.

  28. Vi har prov. Jag kommer inte ihåg
    vad det var för prov.

  29. Så ser det ut där jag jobbar.

  30. De tycker det är kul
    att stapla smartphones.

  31. Jag blir nervös
    att de ska ramla och gå sönder.

  32. Men det har aldrig hänt, faktiskt.

  33. Det här är den verkligheten vi har
    på den skolan jag jobbar på.

  34. Nästan varje elev har smartphones,
    men vi har inte så många datorer.

  35. Jag började fundera på hur jag skulle
    använda det som faktiskt fanns.

  36. Jag var sugen på att använda datorer,
    men de fanns inte.

  37. Jag kom fram till att det blir svårt
    när det inte finns.

  38. Men så kom jag på det här.
    De finns ju, så de kan vi använda.

  39. Det här kan man väl säga
    är lite varför.

  40. Det här är nån "urban legend"
    som sprids på internet.

  41. Det kanske är Black Pearl
    som Jonas pratar om.

  42. Vad är Black Pearl på internet?
    Spökskeppet.

  43. Man kan säga att det här är en
    sammanfattning av olika pyramider-

  44. -som finns på internet som visar
    hur man lär sig bäst.

  45. Ni har säkert
    sett nåt liknande förut.

  46. Man lär sig minst
    genom föreläsningar.

  47. Man lär sig mest genom att lära
    andra, så finns det olika nivåer.

  48. Man lär sig mer om man demonstrerar
    själv än om man tittar och lyssnar.

  49. Gör man det själv
    så lär man sig ännu mer.

  50. Jag försökte sammanfatta det lite
    i det här.

  51. Det är ganska logiskt.

  52. Vi lär oss mindre när vi är passiva
    och mer när vi är aktiva.

  53. Det är inga konstiga grejer. Det har
    man hållit på med i skolan länge.

  54. Vi har ju...

  55. Alla lärare genom tiderna
    har sett till att eleverna gör saker.

  56. Det är så vi lär oss bäst. Det har
    man intuitivt i sig som lärare.

  57. I alla fall tror jag
    att många har det.

  58. Jag ville försöka öka den här biten
    på något sätt. Den aktiva biten...

  59. Jag tänkte att digitala grejer
    kanske kunde hjälpa till med det.

  60. Innan vi går vidare tänkte jag
    visa ett digitalt verktyg-

  61. -och fråga er, för jag har dålig
    koll på vilka ni är.

  62. Använder ni digitala verktyg? Ja.

  63. Det här är en quiz-app,
    eller funktion.

  64. Då kan man gå in på den här sidan med
    sin smartphone eller vad man nu har.

  65. Så skriver man in koden och röstar.
    Då kan vi se vad alla har röstat.

  66. Ja, nu börjar det dyka upp
    lite grejer.

  67. Som ni ser så får vi upp alla svaren.

  68. Än så länge ser det ganska
    översiktligt ut. Eller hur?

  69. Det är en massa svar som inte syns.

  70. Det är alltid lika spännande
    att använda digitala verktyg.

  71. Scrolla. Jaha, de har gjort något
    nytt som inte jag har sett.

  72. Det här var bättre.
    Förut kom det upp ett moln.

  73. Pratbubblorna blev mindre
    ju fler svar det var.

  74. Till slut kunde man inte se
    vad man hade skrivit.

  75. När jag hade föreläsning med 200
    personer blev det omöjligt att tyda.

  76. Nu kan vi se vad ni använder.
    Det är mycket ipads och projektorer.

  77. Och allt möjligt.

  78. Den här är smart för att få
    en överblick i klassrummet.

  79. Man behöver inte ens
    ha förberett det.

  80. Man kan komma på en fråga, skriva in
    den och snabbt gå in och rösta.

  81. Vi hoppar över fråga ett,
    för många använder digitala verktyg.

  82. Okej, nu ska vi gå tillbaka
    till den här resan jag var på.

  83. På olika sätt försökte jag bygga mig
    nån sorts digitalt hem på nätet.

  84. Det här var vad det till slut
    landade i.

  85. Det är en hemsida eller en blogg,
    jag kan aldrig bestämma mig.

  86. Jag säger till eleverna
    att det finns på bloggen.

  87. Nästa gång säger jag hemsidan.

  88. "Vad menar du?"
    Jag menar bloggen eller hemsidan.

  89. Det är inte riktigt färdigt
    vad den är än.

  90. Den är hela tiden under arbete
    och ändrar sig och så där.

  91. Det är coolt med internet,
    för man kan göra vad mad vill.

  92. Då betyder det att man kan skapa sig
    en person som finns där-

  93. -som är en del av mig,
    fast kanske också en annan person.

  94. Beroende på vad man gör
    blir det olika grejer.

  95. Jag har flera olika ställen
    där jag är på internet.

  96. Jag kan länka ut
    till mitt tv-program, "Kalkyl"-

  97. -till min lärar-Instagram,
    eller Twitter eller min blogg.

  98. Det viktigaste är längst upp,
    det är vad eleverna använder.

  99. I början så var det
    att jag försökte hitta någonting-

  100. -där jag kunde ha papper
    som jag delade ut-

  101. -för att slippa dela ut dem igen
    när eleverna tappar bort papper.

  102. Då började jag bara ha information.
    "Vi ska ha prov på de här sidorna."

  103. Den här gången fick eleverna bestämma
    vad provet skulle heta.

  104. De ville att det skulle heta
    "livsavgörande förhör i bråk".

  105. Då sa jag okej och skrev
    att det här är de sidorna vi har.

  106. Sen kom jag på att jag kunde ha ett
    foto av tavlan, det verkade smart.

  107. Jag använder tavlan mycket.
    Jag ritar jämt på tavlan.

  108. För de som gillar bilder är det bra,
    och säkert för de andra med.

  109. För en del är det svårt att skriva
    av, så jag kan lägga upp fotot.

  110. Och jag slipper skriva det igen.

  111. Jag kan fota och lägga upp det,
    så blir det enkelt för mig och dem.

  112. Sen har vi hållit på med den här,
    vad ska man säga...

  113. Informations...
    Envägskommunikationen.

  114. Bilder på tavlan
    och bilder på information.

  115. I ett helt år höll jag på med det,
    sen ville jag prova nåt nytt.

  116. Jag funderade hela sommaren på om jag
    vågade mig på "flipped classroom".

  117. Så läste jag massor om det.

  118. Jag läste Daniels blogg.
    Han pratar lite senare.

  119. Så tänkte jag: "Okej, jag provar."

  120. Så började höstterminen och jag var
    ganska nervös inför det här.

  121. Hur ska det gå? Men jag testade.

  122. Så började vi med statistik i matten.

  123. Då gjorde jag min första flip.

  124. Då sa jag till eleverna
    att de fick kolla på den i läxa.

  125. Man kan inte lägga två timmar
    på att spela in tio minuter.

  126. Det måste vara enkelt
    och jag fick lära mig efter hand.

  127. Och så kastade jag mig ut i det.

  128. Eleverna sa: "Det här är jättebra.
    Fortsätt med det."

  129. "Men vänd på mobilen
    så att bilden blir bred."

  130. "Det blir svårt att se annars.
    Och så ritar du diagram"

  131. "Du kanske kan förbereda det,
    för det är tråkigt att titta på."

  132. De kom med tips, så blev det bättre
    och jag gjorde flera flippar.

  133. Jag la upp dem på min hemsida/blogg.

  134. Och eleverna gillar det.
    Hur många vet vad flippar är?

  135. Jag körde på som om alla visste det.

  136. Lite kort för de
    som inte känner att de har koll:

  137. Man vänder på klassrummet och
    föreläser hemma, eller på filmen.

  138. Eleverna kollar på det hemma, så kan
    vi prata om saker på en djupare nivå-

  139. -för att de har lite koll på
    vad det är.

  140. Det är spännande med internet,
    för det kan hända vad som helst.

  141. Plötsligt undrade Danne var
    "sifferjävelen" var en han.

  142. Han började presentera en annan metod
    för vad man kan göra.

  143. Jag har ingen elev som heter Danne,
    så jag vet inte vem det är.

  144. Det kan hända vad som helst,
    och det är spännande och läskigt.

  145. När jag hade hållit på med flipped
    classroom vågade jag göra grejer.

  146. När man tar in nya grejer i klass-
    rummet, fast det var en förenkling...

  147. ...så var det läskigt, för jag
    visste inte hur det skulle bli.

  148. Jag kände att det funkade ganska bra
    och jag vågade testa nya saker.

  149. Jag vågade ge tid till det,
    för det kan ta mycket tid i början.

  150. Jag började testa andra verktyg.

  151. Till exempel att göra utvärderingar.

  152. Det har jag gjort hela tiden,
    men att göra dem på hemsidan-

  153. -så eleverna kunde fylla i ut-
    värderingen på mobilen i klassrummet.

  154. Utvärderingar är inget nytt,
    men det fina på nätet-

  155. -är att man får en väldigt snygg
    sammanställning sen.

  156. Här kan man se arbetsinsatser. "Hur
    tycker du att din egen insats var?"

  157. Om de flesta tyckte "fyra" behöver
    jag inte hålla koll på frågan-

  158. -när jag läser dem.

  159. Sen samlar det alla frågor för sig.
    Det här verktyget gör det.

  160. Det finns olika verktyg
    man kan använda.

  161. "Har du fått det stöd du behöver
    för det här arbetsområdet?"

  162. "Ja, det tycker jag."
    Jag tycker att jag borde ge stödet.

  163. Det är det som är så coolt
    med anonyma svar.

  164. "Mamma och pappa hjälpte mig
    att plugga." Det är intressant.

  165. Då undrar jag
    om jag hade kunnat hjälpa dig mer.

  166. Man får reda på mycket mer när man
    börjar rota i de här sakerna.

  167. En quiz-grej som jag började testa
    var den här, "Socrative".

  168. Den var lite tråkig tyckte jag.

  169. Jag försökte göra det på ett annat
    sätt med bilder med lösningar.

  170. Eleverna kunde, inte gissa,
    utan de kunde räkna ut först-

  171. -hur många elever som...

  172. ...gick på skolan om det ökade med
    fem procent och det innan var 580.

  173. De fick räkna och svara.

  174. Sen kommer i nästa fråga en annan
    elev som jag har hittat på.

  175. Janne och Lotta har räknat ut det
    på det sättet.

  176. Är det rätt tänkt? Har de gjort rätt?
    Varför? Varför inte?

  177. Sen skriver de in sitt svar,
    så får jag upp alla svaren.

  178. Så kan vi titta på dem
    och diskutera dem.

  179. Det är då den nedre delen
    av pyramiden kommer in.

  180. Det jag gjorde i början var passivt.
    "Läs det som fröken säger."

  181. Nu hamnar vi plötsligt i det aktiva,
    i tvåvägskommunikationen.

  182. Det digitala verktyget synliggör vad
    eleverna kan och behöver träna på.

  183. Vi får upp kanske tolv olika
    förklaringar till problemet.

  184. Vad har de gjort för fel?
    Vad har de gjort rätt?

  185. Jag kommer inte ihåg vad jag hade
    tänkt med den här uppgiften.

  186. Det är nåt som är lurigt.

  187. De har kanske använt fel
    förändringsfaktor, till exempel.

  188. Dels kommer vi att se hur många
    elever har fattat förändringsfaktorn.

  189. Man ser också hur de förklarar det,
    då kan man se på olika förklaringar.

  190. Den förklaringen kan utvecklas,
    men hur?

  191. Den här förklaringen är utvecklad.
    Vad är skillnaden?

  192. Vad ska in i förklaring ett för
    att den ska bli som förklaring tre?

  193. Då blir det diskussioner, eleverna
    ser hur de andra gör och tänker.

  194. Då händer nåt spännande,
    för de lär sig en massa saker.

  195. Då är digitala verktyg bra.

  196. Man kan göra alla de här grejerna
    på papper-

  197. -men det som händer
    när man har de här i handen-

  198. -är att det blir snabbare och mer
    live när de ska visa upp det.

  199. Om jag ska ta in tolv papper och
    titta så blir det inte samma sak.

  200. Det finns inte samma utrymme för
    diskussion. Här kan eleverna säga:

  201. "Den här är jättebra, för den
    innehåller mer begrepp än den där."

  202. "Nej jag håller inte med."
    Och så blir det en diskussion.

  203. I den här resan
    så vågade jag liksom lite till.

  204. Så kände jag att jag kunde
    hitta nåt nytt att utmana mig med.

  205. Nu började jag tagga till lite med
    digitala verktyg, det var kul.

  206. Då funderade jag på
    vad jag kunde göra.

  207. Jag hade läst om delade dokument
    där flera personer är inne samtidigt.

  208. I början tyckte jag att det lät
    stökigt att flera skrev samma text.

  209. Jag fattade inte hur det funkade.

  210. Sen tänkte jag att jag kunde
    testa med två personer samtidigt.

  211. Jag och Kalle.

  212. Den här texten skrevs i höstas. Det
    var inte första gången jag provade.

  213. Men det såg ungefär likadant ut då.

  214. Kalle skrev en text om
    rörelsesystemet och huden.

  215. I den här uppgiften hade alla elever
    fått varsin kroppsdel.

  216. Och så forskade vi. Det låter töntigt
    när man säger det.

  217. De fick söka information,
    värdera källor och skriva en text.

  218. Sen gav de varandra feedback
    och jag gav dem feedback.

  219. Det var tre personer inblandade.
    Kalle, Alexander och jag.

  220. Alexander tycker att Kalles källor
    kunde vara mer pålitliga.

  221. Om vi scrollar ner
    ser vi frågor från mig.

  222. "Vad är det här med hornämne?
    Varför finns det där?"

  223. "Basalmembran,
    vad är det för någonting?"

  224. Han skriver långt.
    Fler kommentarer från Alexander:

  225. "Du får med mycket fakta
    och det är nice."

  226. Sen säger Alexander: "Det är inte
    för mycket avancerade ord. Nice."

  227. Här blev det live på ett annat sätt
    än när vi hade allt på skärmen.

  228. Här fick vi...

  229. Alexander fick dyka in i Kalles text
    och lära sig om huden, men också...

  230. Han fick liksom ge feedback
    och på något sätt bedöma hans text.

  231. Vad är svårt att förstå?
    Vad är lätt att förstå?

  232. Finns det nåt som är jättebra
    som vi kan fortsätta med i texten?

  233. Sen tänkte jag att det här
    med att dela dokument-

  234. -det borde man ju kunna testa
    att använda tillsammans.

  235. Det var det jag förstod var meningen.

  236. Då gav jag dem en uppgift
    att undersöka magneter.

  237. Varje grupp fick två magneter
    som de skulle ut i skolan och prova.

  238. De skulle se vad de hittade
    för egenskaper hos magneterna.

  239. De gick ut och testade en massa.

  240. När de hade testat skulle de skriva
    sina resultat i ett delat dokument.

  241. Så alla elever hade tillgång
    till samma dokument.

  242. Grupp ett skrev: "Magneter dras
    mot varann om det är vit mot röd."

  243. "De fastnar ibland."

  244. "På trappräcket fastnar de,
    men inte på vattenkranen."

  245. De kom tillbaka och vi kunde kolla på
    det som vi hade gjort med Socrative.

  246. Man kunde se olika förklaringar,
    så kunde vi jämföra dem.

  247. Hur kan man förbättra?

  248. Då tog jag upp alla på skärmen
    som nu.

  249. Så pratade jag om det,
    så började några elever fnissa.

  250. Så jag tänkte: "Har jag glömt
    att stänga nån knapp? Nej."

  251. "Har kjolen fastnat i strumpbyxorna?
    Nej. Vad kan det vara?"

  252. Då hade dokumentet bakom mig
    blivit en livechatt.

  253. De satt och skrev till varandra.
    "Tjena, Kalle! Snygg tröja."

  254. Det hade jag inte räknat med.
    Vad skulle jag göra?

  255. Det gällde att bestämma sig snabbt.
    De fick leka i fem minuter.

  256. Då skulle vi förhoppningsvis inte
    ha problem sen.

  257. Då sa jag: "Varsågoda, kör er grej."
    Så satte jag mig i fem minuter.

  258. Sen fick de chatta på.

  259. Det spårade snabbt ur. En person
    kopierade in tolv sidor om valar.

  260. När valarna hade kommit in-

  261. -blev det bara copy-paste
    från olika wikipedia-artiklar.

  262. De hade kul. Sen sa jag: "Är vi
    klara?" Sen hade vi inga problem.

  263. Eller "problem", det var inget
    problem, utan en ny utmaning.

  264. De kan hända när man
    börjar använda digitala verktyg.

  265. Det är öppet, alla är med.

  266. Som kommentaren från Danne på
    blogginlägget några slides innan.

  267. Han hade kunnat skriva nåt annat.

  268. Hej, Sabine. Din flip är jättedålig.

  269. Det var faktiskt nån som skrev det
    till en flip.

  270. Då tänkte jag:
    "Hur ska jag göra med det här?"

  271. Sånt kan hända. Vad ska man göra?

  272. Spårar det ur och blir tolv sidor
    hatgrejer får man ta tag i det.

  273. Det kan hända sånt man inte har
    räknat med, därför var jag rädd.

  274. Men det gick bra. Låt dem skriva tolv
    sidor om valar, sen är det färdigt.

  275. Just det, det här är min favorit.

  276. När vi hade lekt med delade dokument
    i grupp så fick de-

  277. -prova på att skriva... Vi hade
    skrivit matteuppgifter egentligen.

  278. Det brukar alltid vara "D, gör en
    liknande uppgift och lös den."

  279. Nån nickar igenkännande.

  280. Jag brukar vilja göra nåt kul
    av de där uppgifterna.

  281. Jag brukar samla dem i en fin mapp
    på mitt skrivbord.

  282. Så hamnar de längre ned i högen,
    och efter ett halvår kastas de.

  283. Det är lite tråkigt, för eleverna
    är ganska roliga och påhittiga.

  284. Då kom jag på att vi kunde göra
    uppgifterna i ett delat dokument.

  285. Alla får tillgång till dem. Då slapp
    jag minnas att vi ska använda dem.

  286. Vi kan använda dem direkt istället.

  287. Här hade vi jobbat med procent
    och ekvationer.

  288. Jag har valt ut den jag gillar bäst.
    Nu ska vi se.

  289. Här kommer den. Hoppas vi kan
    se hela. Nej, det kan vi inte.

  290. "Maggan och Peters pappas syster
    skulle bränna häxor."

  291. "Hon dödade 30 % av häxorna."

  292. "Resten av häxorna levde på Blåkulla
    i harmoni i tre månader till."

  293. "Under den tiden fick 30 % av häxorna
    ett barn var."

  294. "Det var möjligt eftersom dessa häxor
    trollade fram en manlig partner."

  295. "10 % av barnen hade blå hud, vilket
    innebär att de inte var häxor."

  296. "De omplacerades till inspelningarna
    av 'Avatar' och 'Smurfarna'."

  297. "Om häxornas ledare Sean-Per
    har köpt 325 soffor från Ikea"-

  298. -"hur många häxor fanns då från
    början om det finns 275 nu?"

  299. Det var en bra fråga, och svår.

  300. De som hade gjort den här kom inte
    fram till nåt, och bad mig om hjälp.

  301. De brukar hålla på
    och lösa det själva ett bra tag.

  302. Ofta löser de det utan mig.
    Den här var lite klurig.

  303. Den är ju fantastiskt rolig.

  304. Jag frågade vad de tyckte var kul
    med det här.

  305. "Det är kul att göra svåra uppgifter
    till de andra och sätta dit dem."

  306. Sen gillar de att gå runt och fråga
    om nån har gjort fel.

  307. Det roligaste var att fråga andra
    vad det egentligen skulle stå.

  308. Vi upptäckte i den här uppgiften att
    det var någonting som inte stämde.

  309. Det var några siffror som gjorde
    att historien inte var rimlig.

  310. Och det är den ju nu.

  311. Det tycker de tydligen då
    är jättekul.

  312. Det är nåt annat som händer. De
    sätter dit varann med svåra problem.

  313. Men de måste kunna lösa det själva,
    därför sträcks deras utmaning ut.

  314. De utmanar sig mer för att de andra
    i gruppen ska se det och lösa det.

  315. Kommer andra inte fram till lösningen
    går de till gruppen och frågar.

  316. Kan de inte svara på det
    blir det lite jobbigt.

  317. Det blir live på nåt sätt.

  318. När vi delar det med varann
    blir det en mer seriös nivå.

  319. Det blir en mer... Vad ska man säga?

  320. Ja, det blir viktigare att göra det
    på riktigt på något sätt.

  321. Då kommer vi till nästa del som jag
    har börjat utforska litegrann.

  322. Och nu lite mer.
    Det är sociala medier.

  323. Med jobbet som programledare skulle
    jag vara borta från skolan en del.

  324. Då tänkte jag att det är bra om jag
    finns mer än på bloggen/hemsidan-

  325. -så att eleverna kan fråga mig grejer
    fast jag inte är där.

  326. Sen behöver jag ge dem information.

  327. Då var det skönt med en plattform
    information som är mer informell.

  328. Då provade jag på det här med
    Facebook och en grupp med eleverna.

  329. Här kan man se
    att jag har skrivit ett meddelande.

  330. "Imorgon är jag på UR. Vikarien
    kommer att dela ut instruktioner."

  331. Det låter jätteseriöst. Till saken
    hör att det var stökigt med vikarier.

  332. Det var samma vikarie hela tiden,
    men ni vet ju.

  333. Jag hade skrivit ett brev och jag
    ville skriva att de skulle få det-

  334. -så de var förberedda på att jag hade
    en ordentlig instruktion till dem.

  335. Förhoppningen var
    att det skulle bli lite jobb gjort.

  336. Vilket det självklart blev då.

  337. Sen kan man ju blanda ihop lite
    labbtid till nationella prov och så.

  338. Det var tillbaka till
    envägskommunikation från mig.

  339. Men sen hände det någonting.

  340. Den 17:e februari,
    klockan nio på kvällen.

  341. "Räknar jag fel, eller är det fel
    i facit på apelsinskalsfrågan?"

  342. "Och lite konstigt på glassfrågan."

  343. "Apelsinskalet är väldigt fel,
    och glassen är jätteudda."

  344. "På sidorna skulle man även få i
    minst fyra halva. Svaret är tolv."

  345. "Okej, tack, lite förvirrade.
    Det är fel på apelsinskalsfrågan."

  346. "Rätt metod, men har ingen aning om
    varifrån Sabine har fått siffrorna."

  347. Och så fortsätter de att diskutera.

  348. De skulle ha matteprov dagen efter,
    som ni förstår.

  349. Jag sa till dem att jag inte kommer
    att svara klockan nio på kvällen.

  350. Jag har det på min jobb-ipad, och den
    ligger kvar här när jag går hem.

  351. Jag kommer inte att vara aktiv
    när jag inte är på arbetsplatsen.

  352. Det var viktigt för mig
    med den gränsen-

  353. -och att fysiskt lämna ipaden
    på bordet och sen gå-

  354. -för att inte vara där klockan nio
    på kvällen och svara på frågor.

  355. Annars skulle jag vara där hela tiden
    och det är inte bra.

  356. Man måste ju dra gränsen nånstans
    för var den här...

  357. ...eldsjälen tar slut.

  358. Det var coolt
    att de pratade med varandra.

  359. Och så löste de flera av problemen,
    och de satt på olika ställen.

  360. De var nöjda efteråt
    att de hade gjort det här.

  361. Det var spännande.
    Hur får man till det igen?

  362. Jag kanske ska ställa frågor,
    men sen kom jag inte på något.

  363. Så gick det jättelång tid tills jag
    kom på att Twitter verkar spännande.

  364. Jag vill att de kommunicerar,
    och det verkar vara en bra plattform.

  365. Då började jag experimentera med det.

  366. De fick uppgifter på Twitter.
    Vi skaffade Twitter allihopa.

  367. Sen gav jag dem en uppgift
    på Twitter.

  368. Jag sa bara: "Gå in i flödet
    och kolla hashtagen Fy8F".

  369. De tyckte det var jättekul.
    Jag tänkte "fysik 8F".

  370. Men det var ju också "fy, 8F".
    Det var kul tydligen.

  371. "Förklara energiomvandlingarna."

  372. "Lägg upp era förklaringar
    under hashtagen Fy8F."

  373. De fotar sina förklaringar
    och lägger upp dem.

  374. Om nån vill utmana sig kan de skriva
    en förklaring på 135 tecken.

  375. För det går åt fem för mellanslag
    och hashtag. Ja, 134 var det då.

  376. Man får ju bara skriva 140 tecken
    på Twitter.

  377. Det var lite svårt,
    så de flesta fotade och skriva av.

  378. Så började vi lägga upp grejer,
    och de tyckte det var kul.

  379. De började läsa varandras,
    och det funkade bra tyckte jag.

  380. Men jag var ändå inte riktigt nöjd.

  381. Så var jag på kurs förra veckan,
    så fick de kolla på en film.

  382. Och sen fick de läsa i boken.

  383. Istället för att svara på frågor,
    som är "the classic"-

  384. -så fick de skriva frågor
    och dela på Twitter.

  385. Då kunde jag kolla när jag åt lunch
    på kursen om de hade gjort det.

  386. "Varför gör det ont i ögonen
    i starkt ljus?"

  387. "Hur många färger finns det i det
    elektromagnetiska spektrumet?"

  388. Jättespännande frågor. Vi måste
    använda oss av frågorna på nåt sätt.

  389. Så jag delade ut några av frågorna,
    och de fick svara på dem på Twitter.

  390. Då tänkte jag passa på
    att få igång den här diskussionen.

  391. Då fick de i läxa att läsa svaren
    på Twitter och kommentera-

  392. -med "bra skrivet" eller "jag förstår
    inte den biten, utveckla."

  393. Jag försöker jobba in
    den här kommunikationsgrejen.

  394. Jag tränar dem i det,
    för de har inte använt Twitter förut.

  395. Den läxan har de till imorgon,
    nej till på torsdag.

  396. Jag vet inte hur det slutar.
    Det kanske inte blir nån diskussion.

  397. Ni kan kolla på hashtagen.
    Det kanske är flera som har skrivit.

  398. Det som hände när vi började med
    Twitter var samma som i alla stegen.

  399. Först: Läskigt, kan jag göra det här?
    Vad kan hända om det blir fel?

  400. Jag har hört att man får fråga sig
    det här: "Kommer jag att dö?"

  401. "Kommer jag att bli sjuk? Kommer jag
    att få sparken? Tror inte det."

  402. Då borde det gå bra.
    Och sen våga.

  403. Och sen leka lite och prova.
    Jag vill inte alltid ha det bestämt.

  404. Jag brukar ofta fråga eleverna.

  405. Jag frågar om vi
    kan testa det här med Twitter.

  406. De säger: "Det verkar kul."
    Sen frågar jag alla.

  407. Det är viktigt för mig
    att våga leka med det här.

  408. Jag tror att formatet
    med de här digitala verktygen-

  409. -bjuder in till det.

  410. Om man tänker
    en klassisk stereotyp lektion-

  411. -så pratar läraren, sen läser
    eleverna och svarar på frågor.

  412. Håller ni med mig? Ja, typ.

  413. Det här är nåt helt annat.

  414. Vi kan ju göra det i det här
    formatet, men det är annorlunda.

  415. Vi får ändå live-känslan
    när alla ser vad som händer.

  416. Det blir på nåt sätt på allvar
    på ett annat sätt.

  417. Just det, det papperslösa samhället.

  418. Det är en myt.

  419. Det är ett digitalt verktyg när man
    fotar papper och visar på skärmen.

  420. Det skapar möjligheter
    till diskussion.

  421. Man behöver inte förbereda nåt quiz
    och hålla på.

  422. Man kan fota det och se att eleven
    skriver snyggt.

  423. "Det måste vara rätt"
    tänker de flesta eleverna.

  424. Så börjar vi titta. "Vadå
    1,5 gånger tio upphöjt till åtta?"

  425. Börjar uppgiften där? Vad räknar
    personen på? Vad handlar det om?

  426. Då är vi tillbaka i diskussionen,
    och så utvecklas man.

  427. Min teori är att vi hamnar här nere-

  428. -om nu den här
    "urban legend-pyramiden" stämmer.

  429. Jag tror att den stämmer.

  430. Det känns vettigt att om man är
    mer aktiv så lär man sig mer.

  431. Visar man för andra vad man har
    gjort... Jag kan skriva dagbok.

  432. Om jag ska visa den för nån annan
    skulle det vara jättepinsamt.

  433. Visar man någon annan
    blir det på riktigt.

  434. Jag tror att eleverna lär sig mer
    om de visar för varann vad de gör.

  435. Sen kan det hända andra grejer.

  436. En kompis och kollega kom och undrade
    vad det här var för något.

  437. Det kom från hans lärar-Instagram.

  438. Han sa att en elev hade lagt upp det
    och han fick ont i magen av det.

  439. -"Din fest var grym, mannen".
    -"Haha, tack. Förvånad att du minns."

  440. -"Varför säger du så?"
    -"För du var skitfull."

  441. "Du grattade en potatis för att den
    fick en roll i 'Toystory'."

  442. Han undrade om eleverna i sexan
    hade druckit.

  443. Då sa jag: "Ta de lugnt,
    det är nån slags vattenstämpel."

  444. "Jag tror att det står
    facebook.com/roligasms."

  445. "Roligasm. Ja... Det är inte
    ett riktigt sms eleven har fått."

  446. Det är förmodligen en skärmdump
    från en skojig sida.

  447. Men det hade kunnat vara
    ett riktigt sms.

  448. Jag har sett statusuppdateringar
    som har kränkt andra elever.

  449. Jag har tagit tag i det
    och frågat vad eleven menar.

  450. Då blir eleven arg och känner sig
    ledsen för att såg vad han skrev.

  451. Men om jag är där ute ser jag saker.

  452. Man får tänka lite innan man hoppar
    ut i world wild web.

  453. Det kan hända grejer. Vad ska jag
    göra om det händer grejer?

  454. Ja! Det var lite... Ja.

  455. Text: Aino Bergh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Med smarttelefonen i handen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

NO-läraren Sabine Louvet berättar om hur man kan använda smarta telefoner för att öka aktiviteten i klassrummet om det finns för få datorer. Hon säger bland annat att kameran är ett enkelt och bra verktyg som hon ofta använder för att fota det hon skriver och ritar på tavlan. Det är bra för elever som har lättare att lära sig visuellt och för dem som inte hinner skriva av tavlan. Inspelat den 10 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Smartphones, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

En digital skolvardag

Kristina Alexanderson arbetar för organisationen Webbstjärnan. Hon föreläser om viktiga frågor som skolan behöver informera om och förankra i sin digitala vardag. Det kan till exempel handla om hur internet fungerar och om vem det är som bestämmer ute på nätet. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Arbeta interaktivt, kollaborativt och visuellt

Camilla Askebäck Diaz är lärare i matematik och NO och berättar om hur hon använder digitala verktyg i undervisningen. Datorn eller lärplattan blir tillsammans med projektorn ett bra pedagogiskt verktyg som kan användas för att visualisera, simulera och skapa interaktion tillsammans med elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

LIKA - ett it-verktyg för skolan

IKT-pedagogen Johanna Karlén föreläser om verktyget LIKA som är tänkt som ett stöd för rektor, skola och förvaltning i arbetet med digitaliseringen. Verktygen fungerar som ett slags självvärdering som ska resultera i en handlingsplan för skolans digitalisering. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Den uppgraderade rektorns roll

Panelsamtal om vad som utmärker en framgångsrik rektor i en digitaliserad skola. Medverkande: Carola Sjödin, rektor på Sätunaskolan, Sigtuna; Simon Ekdahl, rektor på IT-gymnasiet, Jannie Jeppesen, Rektorsakademien Utveckling. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Med smarttelefonen i handen

NO-läraren Sabine Louvet berättar om hur man kan använda smarta telefoner i undervisningen. Kameran är ett enkelt och bra verktyg för att fota av det som skrivits och ritats på tavlan. Det är bra för elever som har lättare att lära sig visuellt och för dem som inte hinner skriva av tavlan. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Rätt metod och material i matten

NO- och matematikläraren Eva Björklund föreläser om sin didaktiska utveckling i matematik. Hon berättar om vad som utmärker en bra matematik-app och ger exempel på hur lärare kan göra matteundervisningen rolig och inspirerande för sina elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Erfarenheter av flippat klassrum

Daniel Barker är lärare i matematik och fysik och berättar om sina erfarenheter av att använda metoden "flipped classroom". Han skräddarsyr genomgångar och lägger ut dem på nätet för sina elever. Han tycker att eleverna ska vara i centrum i klassrummet och inte han som lärare. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Lärare i en ny digital tid

IKT-pedagogen och läraren Olle Strömbeck berättar om att Burlövs kommun i Skåne har utrustat varje elev med en surfplatta. Lärarna i kommunen vill ha tips på bra appar. Olle Strömbeck menar dock att en app i sig inte är pedagogisk utan att den blir det i ett sammanhang tillsammans med elever. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Molnet, juridiken och elevers integritet

Magnus Forsberg från Microsoft berättar om hur företaget samarbetat med Ale kommun vid installation av molntjänster i kommunens skolor. Han berättar om vikten av att tjänsterna som levereras stödjs av svensk lagstiftning och hur viktigt det är med personlig integritet. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Bortom en dator per elev

Frida Monsén är digital utvecklingsledare och föreläser om att digital kompetens bör bli en naturlig del av skolan. Hon säger att man behöver förstå den värld av kod som finns bakom allt på nätet och hur det påverkar oss i vardagen. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Samtal om digitala lärverktyg och arbetssätt

Panelsamtal om digitala lärverktyg och arbetssätt i skolan. Medverkande: Olle Strömbeck, IKT-pedagog; Danny Stacey, IT-strateg; Tony McCarrick, IT-strateg; Lars Sundberg, utvecklingsledare, och Joke Palmkvist, ansvarig för skola och högre utbildning på Microsoft. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Inte teknik utan kreativ pedagogik

Cecilia Jalkebo är lärare i svenska och berättar om hur man kan arbeta med it för att elevernas aktivitet i klassrummet ska öka på ett lustfyllt sätt. Hon ger tips på verktyg som både hon och eleverna är positiva till. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Digitala verktyg i NO

Patrik Jönsson är NO-lärare och reflekterar över försök han gjort med digitala verktyg i undervisningen. Han säger att resultatet inte alltid har blivit lyckat och att fel saker fokuseras av eleverna. Det har gjort att han blivit noggrann med utformandet av uppgifterna och ser till att pedagogiken kommer i första hand. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Datorspel i undervisningen

Att spela datorspel är att vara en del av en kreativ kultur, menar läraren och verksamhetsautvecklaren Jonas Lindahl som ofta använder sig av spel i undervisningen. Här berättar han om hur datorspel stärker samarbetet mellan elever och ökar deras kreativa tänkande. Inspelat den 10 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Inspirerande matematik

Detta krävs för bra, formativ bedömning

Man kan alltid bli bättre, hur bra man än undervisar. Det säger matematikforskaren Torulf Palm. Men vad ska man utveckla? Hans förslag är formativ bedömning, som enligt många forskare är ett av de mest effektiva sätten att öka elevernas kunskaper. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

De destruktivt väluppfostrade barnen

Lydiga barn löper större risk att utsättas för näthat och sexuella övergrepp på nätet. Det har Elza Dunkels sett i sin forskning. Lär man sig att alltid lyda vuxna och att det är fult att ljuga blir man sårbar i mötet med en vuxen som inte vill dig väl, säger hon. När ordning och lydnad premieras skapar vi de destruktivt väluppfostrade barnen. Därför måste vi lära barnen att vara olydiga. Här berättar hon hur. Elza Dunkels är docent i pedagogiskt arbete, lärarutbildare och forskar om unga och internet. Hon har även skrivit boken "Nätmobbning, näthat och nätkärlek".

Fråga oss