Titta

UR Samtiden - Gräv 2015

UR Samtiden - Gräv 2015

Om UR Samtiden - Gräv 2015

Föreläsningar och debatter från seminariet Gräv 2015. Arrangemanget hölls 20-21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2015 : VardagsgrävDela
  1. Om man börjar med definitionen
    av vad ett gräv är-

  2. -så skräms vi ganska ofta, om man
    ska börja på en liten redaktion-

  3. -eller har små resurser,
    av att det ska vara så väldigt stort.

  4. Jag tycker att man måste börja med
    att definiera grävande journalistik.

  5. Och... Det handlar ju
    om grunderna för alla journalistik.

  6. Vad är det som sägs?
    Vad är det som är sant?

  7. Det är inte alltid de berättar
    hela sanningen på presskonferenser.

  8. I vanlig nyhetsrapportering hinner vi
    ibland bara rapportera det som sägs.

  9. "Det här är Länsstyrelsens rapport."
    "Det här är senaste buden."

  10. Men vi kanske inte alltid den dagen
    hinner gå till botten med-

  11. -exakt det som är sant. "Har de
    berättat allting i rapporten?"

  12. Finns det förklaringar som
    inte finns med? Eller som finns med-

  13. -men inte presenteras
    i sammandraget, utan på sid 83.

  14. Det försöker vi så klart
    i vårt vanliga nyhetsjobb.

  15. Men grävande handlar om att gå till
    botten med det som är svårt att...

  16. ...belägga,
    eller som inte finns öppet på ytan.

  17. Den första metoden,
    som jag kallar "testa förklaringen"-

  18. -handlar just om det.
    Om det finns nåt som förklaras-

  19. -på ett visst sätt av makthavare-

  20. -så är det skönt
    om vi kan testa om det är sant.

  21. Är det verkligen som de säger?

  22. Här är ett exempel
    på när jag jobbade...

  23. Ansvariga kommunchefer
    struntar i sina jämställdhetsansvar.

  24. Det visar en rundringning.

  25. Regeringen funderar på att skärpa
    jämställdhetslagen ytterligare.

  26. Det handlar om att jag har granskat
    jämställdhetsplanerna.

  27. Jag tycker att det de skriver
    inte riktigt är hela sanningen.

  28. De skriver att ansvaret
    ska ligga på respektive chef-

  29. -för de olika åtgärderna.
    Då tänkte jag kolla det.

  30. Är det sant? Gör de det?

  31. Det här är ganska enkelt gjort.

  32. Det är telefonare, fast man försöker
    undvika det när man jobbar med tv.

  33. Men det blev ganska effektivt.

  34. -Är du förvaltningschef?
    -Ja.

  35. Vad har du haft
    för kompetensutveckling-

  36. -som går i jämställdhetsplanens anda
    på din förvaltning?

  37. Jag kan inte svara på det. Vi har nog
    inte haft nån kompetensutveckling-

  38. -med den inriktningen.

  39. En arbetsplats med över tio anställda
    måste ha en jämställdhetsplan.

  40. Där ska stå vem som är ansvarig för
    att uppnå målen, t.ex. en utbildning.

  41. I Lindesberg, liksom för
    de flesta kommuner som har granskats-

  42. -står det
    att respektive chef är ansvarig.

  43. Vi gjorde några stickprov
    bland kommunernas chefer.

  44. Diane Stenbacka.

  45. Vad har du gjort
    för att antalet heltidstjänster-

  46. -i förhållande
    till antalet deltidstjänster ska öka?

  47. -Det har jag inte gjort nåt åt.
    -Vet du att det står att du ska det?

  48. Ja, det vet jag. Jag har inte sysslat
    med de bitarna i år.

  49. Forskning visar att om den person som
    är ansvarig för jämställdhetsmålen-

  50. -också har makt att genomföra dem,
    är det större chans att de uppfylls.

  51. Vid förra årets granskning
    var Ljusnarsberg en av få kommuner-

  52. -där den jämställdhetsansvarige
    hade den makten.

  53. Då hade de ingen jämställdhetsplan.

  54. När kommer Ljusnarsberg
    ha en fungerande jämställdhetsplan?

  55. Förhoppningsvis i höst. September,
    oktober skulle jag nästa kunna lova.

  56. -Vi får beställa ett exemplar då.
    -Det ska komma till dig.

  57. Nu har de en plan, men i den har man
    spritt ut ansvaret på alla chefer.

  58. -Linda Gustafsson.
    -Marja Grill från Tvärsnytt.

  59. Jag undrar vad du har gjort
    för att underlätta för föräldrar-

  60. -att kombinera arbetet
    med ansvar för hem och barn-

  61. -genom flexibel arbetstid
    och partiell tjänstledighet?

  62. -Vad jag... I min tjänst, menar du?
    -Just det.

  63. Ta om det där. Vad jag har gjort
    för att underlätta...?

  64. Jag måste först tillgodose
    att verksamheten fungerar-

  65. -utifrån brukarens
    och hjälptagarens behov.

  66. Där går jag vidare.

  67. Det här blev roligt
    eftersom det var sån spontan...

  68. De erkände själva att...

  69. När man ringde respektive chef
    var de inte så himla ansvariga-

  70. -eller så visste de inte ens om
    att de var ansvariga.

  71. Och det här tycker jag är
    en väldigt viktig sak att ha med sig.

  72. Man måste utgå från att alla ljuger.

  73. Sen är det kanske inte så
    att alla alltid ljuger.

  74. Men jag tror,
    och forskningen visar det-

  75. -att om man blir pressad och nån kör
    upp en tv-kamera i ansiktet på dig-

  76. -är det stor sannolikhet
    att du kommer att ljuga.

  77. Vi får väl låta dem göra det.
    Och så får vi ha med oss våra belägg-

  78. -för att det de säger
    inte alltid stämmer med verkligheten.

  79. Det är inget man tänker på i Laxå.
    Det de sköter är viktiga saker.

  80. Som rent vatten i kranen.

  81. Det vattnet går inte att dricka.

  82. -Jag åker till Djupbäcken och hämtar.
    -Är det bra där?

  83. Ja!
    Du förstår att kaffet blir så gott.

  84. Antalet anställda i offentligägda
    bolag har tredubblats sedan 1995.

  85. Nya bolag startas hela tiden.
    Ett av dem är Laxå Vatten-

  86. -som här bygger ledningar
    till en vattentäkt.

  87. I Laxå kommuns bolagsstyrelser sitter
    inte någon kvinna på ordinarie plats.

  88. Ändå finns det många att välja på.

  89. Här har vi Laxå, en liten kommun.

  90. Där har de kommunala bolag där det
    inte sitter någon kvinna i styrelsen.

  91. Då kan man tänka: "Vad beror det på?"

  92. "Vi ska göra det här reportaget.
    Jag ringer och bokar intervjun."

  93. Valberedningens ordförande
    säger då att det är tråkigt-

  94. -men att kvinnorna inte vill.
    De tycker att det är ointressant.

  95. De vill absolut inte
    sitta i bolagsstyrelser.

  96. "Nehej. Har ni frågat alla?"
    "Ja, det har vi gjort."

  97. Jag bokar intervjun,
    och är lite deppig-

  98. -över att det blev ett snopet slut.
    Allting är kvinnornas eget fel.

  99. Men vi började bolla och kom fram
    till att det faktiskt går att kolla.

  100. Till skillnad från vanliga börsbolag-

  101. -så väljs kommunala bolags styrelser
    ur en begränsad grupp.

  102. Nämligen aktiva kommunpolitiker.

  103. De sitter nästan undantagslöst
    i kommunfullmäktige.

  104. Jag sätter mig och ringer runt
    till kommunfullmäktiges ledamöter.

  105. Jag har med mig det
    till intervjun morgonen efter.

  106. I kommunfullmäktige
    är de nästan hälften.

  107. Vi frågar alla.
    Ja, i stort sett alla.

  108. Alla som vi bedömer vara möjliga.

  109. -Vad svarar de?
    -Oftast blir svaret nej tack.

  110. Vi ringde runt bland kommun-
    fullmäktiges kvinnliga ledamöter.

  111. Av 17 stycken har bara 5 tillfrågats
    om att sitta i en bolagsstyrelse.

  112. Jag upplever
    att alla har fått frågan någon gång.

  113. Varför säger de
    att de inte har blivit tillfrågade?

  114. De kanske inte har blivit det,
    fast jag trodde det. Jag vet inte.

  115. Det är en ständig kamp för jämlikhet.

  116. Det är...
    Den måste varje generation ta.

  117. Trenden ser likadan ut...

  118. Sen går jag vidare
    till den större bilden.

  119. Här är ett exempel på nåt
    som faktiskt gick att kolla.

  120. Då blir ju deras förklaring
    ganska platt.

  121. Jag tycker aldrig
    man ska be om en vecka att gräva.

  122. Särskilt inte
    när det är ens första grävprojekt.

  123. Man ska gräva vid sidan om,
    ha det som en stickning i byrålådan-

  124. -tills man är säker på sin story
    och kan säga till sin redaktör:

  125. "Jag behöver två dagar för inspelning
    och si och så mycket."

  126. Om man ber om en vecka från början-

  127. -så höjer man liksom förväntningarna
    från redaktionen-

  128. -från cheferna
    och trycket på dig själv.

  129. Det kan bli jättejobbigt.
    Sen kan det bli jättebra-

  130. -men inte så fantastiskt som
    alla hoppades på när veckorna gick.

  131. Det är ännu värre
    om det drar ut på tiden.

  132. Man bör göra förstudien vid sidan
    av det vanliga nyhetsarbetet.

  133. Det är ju bara du som vet
    vad du håller på med.

  134. Det gör ingenting om det tar tid.
    Det är viktigare att ha på fötterna.

  135. Sen har man det att stå på
    när man ska göra nästa projekt.

  136. Det gick faktiskt rätt bra
    förra gången.

  137. En metod som jag gillar är enkäter.
    Det är väldigt "basic".

  138. Det är många journalister
    som liksom jag är kära i enkäter.

  139. Det sköna med dem är att det är lätt
    att uppnå en miniminivå.

  140. Man vet att man åtminstone kan säga:

  141. "SVT har frågat alla kommuner.
    Det visar sig att det ser olika ut."

  142. Det finns några saker att tänka på.

  143. Det här är misstag
    som jag fortfarande gör.

  144. En sak man behöver tänka på
    är vad jag gör med resultatet.

  145. Är det här mätbart?
    Går det att jämföra med tidigare år?

  146. Om 60 % av alla kommuner
    har en jämställdhetshandläggare-

  147. -som tycker att det går trögt...
    Är det mycket eller lite?

  148. Om det har gjorts en motsvarande,
    eller kanske ännu hellre-

  149. -en stor ambitiös granskning
    av en myndighet...

  150. De kan göra bra, stora forsknings-
    rapporter som är lite gamla.

  151. Det tar tid att bearbeta data,
    eller så var det några år sen.

  152. Då kan man ta några av de frågorna
    i det ämnet som man själv vill göra.

  153. Då kan man jämföra med...

  154. "När Socialstyrelsen
    frågade högstadierektorerna..."

  155. "När Skolverket frågade dem
    för tre år sen, svarade de så här."

  156. "Nu kan vi visa att det har ökat
    eller minskat." Det kan man tänka på.

  157. En annan sak är att det
    är väldigt bra med ja och nej-frågor.

  158. Jag rekommenderar starkt
    att man skriver i ett excelark.

  159. Även om man inte är nån fena på det
    är det enkelt att lära sig grunderna.

  160. Då kan man göra en kolumn,
    och kryssa för ja och nej.

  161. Det går att sortera,
    så att man kan se...

  162. Till exempel att S-styrda kommuner
    oftare svarar ja eller nej.

  163. Utrymme för kommentarer
    ska man ha på ett ställe.

  164. Inte för mycket,
    då blir det mycket att läsa.

  165. Du ska också vara tydlig med...
    Särskilt om det är en anonym enkät.

  166. "Kan du tänka dig att bli kontaktad?"
    Då kan du ringa dem som är arga nog-

  167. -att tycka mycket
    och som vill prata om det.

  168. Vill de inte det, så
    kan du ändå använda citaten anonymt.

  169. "Tre rektorer berättar
    om trakasserierna." Som en webbtext.

  170. Testutskick har jag börjat slarva
    med. Det har bitit mig i rumpan.

  171. Det är bra att skicka ut testutskick.
    Man kan skicka ut tydliga frågor.

  172. De kan vara helt perfekta,
    och det kan ändå bli missförstånd-

  173. -på grund av saker som du inte vet.
    Till exempel som i mitt senaste fall:

  174. Kommunerna redovisade statistiken
    på ett annat sätt till SCB.

  175. Hälften av de som svarade ungefär...
    Jag vet inte hur många.

  176. De hade bara svarat på samma sätt
    till oss som till SCB.

  177. Jag hade frågat om antal familjer,
    inte antal barn.

  178. Det gick inte att använda den frågan.

  179. Skicka ut till en eller två,
    och se om de missförstår nån fråga.

  180. Kort deadline och många påminnelser
    är lättaste sättet att få många svar.

  181. Det är väldigt viktigt
    att ha en hög svarsfrekvens.

  182. Då kommer vi till urval. När jag
    gör enkätövningar med studenter-

  183. -så brukar de gärna vilja...

  184. "Vi tar några... Vi går till några
    apotek i närheten och frågar dem om"-

  185. -"de har mycket
    av den här medicinen."

  186. Då är det lätt
    om man formulerar en påa i huvudet.

  187. "Rapport har undersökt de apotek
    som låg i närheten av Karlaplan."

  188. Nja. Om man inte kan göra ett slump-
    mässigt urval rent vetenskapligt-

  189. -är det bäst med totalurval.

  190. Hellre "vi har frågat alla rektorer
    i den här stadsdelen"-

  191. -än att göra "vi har frågat
    de rektorer som vi fick tag på".

  192. Man måste ha en förklaring till-

  193. -varför man har frågat just de här,
    om man inte har frågat alla.

  194. Det är bättre att begränsa området.

  195. "Bakom den stängda dörren".
    Det är vanligare inom dokumentärer-

  196. -men det är spännande när man gör det
    i nyhetsjournalistiken.

  197. Det kan handla om en händelse eller
    ett beslut som var väldigt viktigt-

  198. -men där vi inte var inbjudna.
    Det skedde bakom stängda dörrar-

  199. -när de bestämde vem som skulle bygga
    sporthallen eller nåt annat.

  200. Ett år senare
    kanske många har avgått.

  201. Flera har kanske fått andra jobb.
    De kanske vill berätta.

  202. Då spårar vi vilka som var med.
    Vad gör de nu?

  203. Vi bygger en repstege. Vi använder
    de reportage som vi redan har gjort.

  204. Det är viktigt
    när man har små resurser.

  205. Ta det ämne som du brinner för.
    Gör den vanliga nyhetsbevakningen.

  206. Fast samla på dig intressanta namn,
    intressanta rapporter.

  207. Fakta, data, löften som utfärdas.

  208. Sen använder du det till att bygga
    en stege fram till det här grävet.

  209. Du har researchen gjord när
    du bestämmer dig för att gå djupare.

  210. I det här fallet intervjua alla
    som satt i rummet om vad som sades-

  211. -och hur det kom sig
    att bygget blev till.

  212. Jag ska ärligt säga att vi försöker
    erbjuda kvinnor, men vi får nej tack.

  213. Här är ett exempel
    på det jag pratade om att ha...

  214. Att gå på sin passion, att bygga-

  215. -att använda reportage
    och ta upp ämnet några år senare.

  216. Det här som jag gjorde i Laxå-

  217. -det blev en stor granskning
    tio år senare.

  218. Alla regionala nyhetskanaler var med.

  219. Och de flesta gick ändå inte längre-

  220. -än att de tog emot svaret
    "nej, kvinnorna vill inte".

  221. Då jobbade jag på
    "Uppdrag Granskning" och blev arg-

  222. -över att mina kolleger inte hade
    orkat eller tänkt på att gå djupare.

  223. Jag gjorde ett "Uppdrag granskning".
    Vi hade redan grundresearchen-

  224. -som var gjord
    av Jonas Olsson på SVT Nyheter-

  225. -av hur det såg ut
    i de kommunala bolagsstyrelserna.

  226. Jag ville veta
    hur det såg ut med förklaringarna.

  227. Det här är Rapport-reportaget,
    som jag klippte ihop i efterhand.

  228. Det här
    är Höganäs kommunalråd Péter Kovács.

  229. Jag ska ärligt säga att vi försöker
    erbjuda kvinnor, men vi får nej tack.

  230. De kommunala bolag där du bor
    kan bestämma om skolan ska byggas om-

  231. -om din lägenhet ska stambytas,
    eller vilka tider din buss ska gå.

  232. Vi har ringt samtliga kommunalråd
    i de 32 kommuner-

  233. -som inte har nån kvinna på ordinarie
    plats i kommunens bolagsstyrelser.

  234. Nästan alla anger kvinnornas
    brist på intresse som ett skäl.

  235. -Samtliga kvinnor fick frågan?
    -Jag anser det.

  236. -Har du själv fått frågan?
    -Nej.

  237. -Hade du velat det?
    -Ja, jag har ju aldrig gjort det.

  238. I samtliga kommuner hittar vi kvinnor
    som inte tillfrågats, men som vill.

  239. Kungsör har 93 % män
    i sina bolagsstyrelser.

  240. Vi har jobbat mer energiskt än nånsin
    med att få med kvinnor i styrelser.

  241. När ni ringde runt till kvinnorna,
    vad fick ni för svar?

  242. "Jag kan ingenting om bolaget."
    Det svaret får man många gånger.

  243. -Har du själv fått frågan?
    -Nej, det har jag inte.

  244. -Skulle du ställa upp?
    -Ja.

  245. Nej, det har jag inte fått.
    Jag skulle svara ja.

  246. -Har du fått frågan?
    -Nej, aldrig.

  247. -Vad skulle du ha svarat?
    -Ja.

  248. Jag har ringt
    alla kvinnliga socialdemokrater.

  249. Ingen säger sig ha fått frågan
    om de vill sitta i en bolagsstyrelse.

  250. Det har de fått,
    men det är 4,5 år sen.

  251. De som säger
    att de inte har fått frågan?

  252. Då har de väl inte fått frågan,
    antar jag.

  253. Det är svagt att de inte har sagt
    att de är intresserade.

  254. Flera ansvariga hänvisar till
    att alla kan anmäla sitt intresse.

  255. Alla män som sitter där
    har lämnat in sitt intresse?

  256. Absolut.

  257. Vi kontrollerar också den uppgiften.

  258. Nej, det tycker jag var lite
    egendomligt. Man blev tillfrågad.

  259. En Rotary-kamrat meddelade mig
    att jag hade blivit vald.

  260. Nej, det tror jag är ett fyllnadsval
    under valperiodens gång.

  261. Hörde ni? Den sista ledamoten visste
    inte hur han hade blivit invald.

  262. Han tror att det var en Rotary-kamrat
    som meddelade honom att han invalts.

  263. Ja, så såg det ut.

  264. När man gör långa projekt,
    så tänker jag att-

  265. -man kan inte hela tiden
    gå runt och grubbla på dem.

  266. Man ska inte ha nån ställtid.

  267. Man gör nåt nyhetsreportage
    och får en halvtimme över.

  268. "Vad skulle jag göra nu igen?"
    Jag antecknar varje steg.

  269. "Nu ringde jag Kovács.
    Han sa så här."

  270. "Nästa steg: Ring och kolla
    med kommunfullmäktigekvinnorna."

  271. Då har man en lätt uppgift,
    en låg tröskel för att ta nästa steg.

  272. Då hjälper man sig själv
    över den här ställtiden.

  273. Ekonomi! Nu har vi bara 45 minuter.
    Jag är ingen ekonomijournalist.

  274. Det finns mycket
    som man faktiskt kan läsa sig till-

  275. -utan att kunna en enda,
    eller särskilt många, grafer.

  276. Årsredovisningarna är fantastiska.

  277. Där står det saker som sjukfrånvaro,
    sammansättning på företaget.

  278. Ibland står det högtravande mål,
    som man kan använda sig av-

  279. -när man ska visa
    hur det faktiskt ser ut.

  280. Jag tycker absolut att...
    Läs årsredovisningen.

  281. Och ett tips är också kontoplaner.

  282. Lär er mer om kontoplaner,
    det är jätteroligt. Man kan...

  283. ...få en överblick
    av vad kommunen har för olika konton.

  284. Vad finns det för representationer?

  285. Man kan köra Ctrl+F på spännande ord.

  286. "Jaha, det finns konton för det här.
    Det kan vara värt att kolla på."

  287. Just det! Crowd sourcing är en annan
    innemetod, som jag tycker är rolig.

  288. Vi gjorde förskolegranskningen
    på SVT. Vi bad föräldrar om hjälp-

  289. -och hade en enkät på nätet
    där de fick skriva.

  290. Den gick inte att kvantifiera.
    Man kunde inte säga "8 av 10".

  291. Det är "random" vilka som skrev. Men
    det var en guldgruva av berättelser.

  292. Vi gjorde... Vi, säger jag.
    SVT Pejl gjorde en fantastisk karta-

  293. -där man kunde läsa hur det såg ut
    på olika håll i landet.

  294. Så att...

  295. Man kan använda crowd sourcing
    också för att hjälpa till med grävet-

  296. -mer konkret.

  297. Jag tycker bara såna här berättelser
    om hur det ser ut och...

  298. Det blir som en guldgruva av tips,
    en kunskapsbank.

  299. Vi kunde göra ett pärlband
    av reportage i ämnet.

  300. Sen fick vi förstås hämta siffror
    och hårda fakta på andra ställen...

  301. ...med andra metoder.

  302. Vi ska se... Avvikelserapporter.

  303. Vi lever i ett samhälle där folk
    skriver väldigt många dokument.

  304. Det är skönt.

  305. När nånting har hänt,
    när nånting har gått fel-

  306. -tänker du så här:
    "Vem skriver till vem?"

  307. Om ambulansen
    får motorstopp på motorvägen...

  308. ...vem rapporterar om det?
    Vart går rapporterna?

  309. Det är lite
    gammaldags telefonmurvelarbete-

  310. -att ringa runt på myndigheten
    och ta reda på:

  311. "Vad har de för avtal med landstinget
    och vem får in den här rapporten?"

  312. När man väl vet var de finns,
    så kan man begära ut dem.

  313. Då kan man få nåt sånt här.

  314. Det är ett exempel på en avvikelse-
    rapport om räddningstjänsten.

  315. Här kan man säga att avvikelse-
    rapporterna används lite fult.

  316. De rapporterar gärna andras fel,
    inte så mycket sina egna.

  317. Men mycket vad andra har gjort.

  318. Här tycker de
    att räddningstjänsten inte har-

  319. -inlett någon livräddande insats
    och att det var fel.

  320. Som ni ser
    är det inga patientuppgifter här.

  321. Det fanns ingen sekretess
    att hänvisa till.

  322. Landstingen är ovana vid granskning.
    De kan ofta hävda patientsekretess.

  323. Avvikelserapporter
    är till sin natur såna-

  324. -att de inte handlar om patienter.
    De ska handla om systemfelen.

  325. Det kan vara tacksamt att gräva där.

  326. Vi får se om jag hinner med det här
    reportaget. Vi hör en liten bit.

  327. Det var i juni som ambulansen i Hörby
    ryckte ut till en sjö-

  328. -där 14-årige Anton fallit i vattnet.
    Hjärt- och lungräddning pågick.

  329. Jag höll på hur länge som helst. Jag
    tänkte inte, utan blåste monotont.

  330. Jag försökte att inte tänka på
    allt annat, utan bara att det ska gå.

  331. Vi gav luft direkt, det skulle gå.

  332. Efter det
    blev jag körd in till sjukhuset.

  333. Jag fick beskedet
    att han inte hade klarat det, utan...

  334. Ja...

  335. Antons familj vet inte vad
    som egentligen hände den där kvällen.

  336. Kanske påverkade räddningsinsatsen
    inte hur det gick.

  337. Men så här skrev ambulanspersonalen
    efter olyckan:

  338. "Var på en drunkning. Patienten hade
    kräk i luftvägarna. Hjärtstopp."

  339. "Gick ej att på bra sätt få bort
    vätska och kräk med handsugen."

  340. "Vi fick gå några hundra meter
    till fots"-

  341. -"och var inte i närheten av bilen
    och tillgång till den sugen."

  342. "Har påtalat vid flera tillfällen
    att sugutrustningen i väskan"-

  343. -"är undermålig."

  344. Rapporten kom inte fram
    till Falcks uppdragsgivare.

  345. Där går jag vidare.

  346. Som ni ser använder vi rapporten
    för att få fram-

  347. -mycket mer om den här olyckan än
    vad nån hade talat om för familjen-

  348. -innan vi kontaktade dem.

  349. Ansvarsnämnd.
    På många ställen när nånting går fel-

  350. -eller personal beter sig dåligt,
    eller så...

  351. Det måste gå till ansvarsnämnden
    innan de får avskedas.

  352. Där kan man hitta
    väldigt mycket intressant.

  353. Man kan, som jag i det här fallet...

  354. ...få handlingarna med förbehåll.

  355. Det är en metod... Det har jag inte
    gjort vare sig förr eller senare.

  356. Det är inget jag rekommenderar.
    Risken är, som med Migrationsverket-

  357. -att nån av dem som... Vi fick
    dem som hade blivit avskedade-

  358. -eller fått en prick eller varning,
    för att se om det fanns ett mönster.

  359. Vad som hände med dem
    som blev anmälda till ansvarsnämnden.

  360. Hade det varit nåt intressant namn,
    nån hög chef, så hade det varit dumt-

  361. -om vi hade lovat att inte publicera
    namnen på nån av de personerna.

  362. Det var ett sätt för oss
    att få inblick i hur det gick till-

  363. -när man blir påkommen med missgrepp,
    eller vad man ska säga-

  364. -för att försöka hitta mönster.

  365. Personkartläggning är också en sak
    som kräver en helt annan kurs.

  366. Det här är en övergripande lista
    på metoder som man kan tänka på-

  367. -om man vill gräva, och inte vet
    vad man ska använda för metoder.

  368. Jag rekommenderar Personresearch-
    guiden på FGJ:s hemsida.

  369. Den har en jättebra...
    Det är det som förut hette...

  370. Vad hette den förut? Typ Grävguiden.

  371. Nu heter den
    i varje fall Personresearchguiden.

  372. Det finns också www.allmanhandling.se
    som också är bra.

  373. Klassisk wallraff!

  374. Det är en metod som
    vi nästan aldrig använder i Sverige.

  375. Det beror på att den är komplicerad
    och dyr och etiskt tveksam ibland.

  376. Jag vill påminna er om
    att det faktiskt finns och görs.

  377. Det kan ju finnas en praktikant eller
    vikarie som gärna vill ta ett jobb.

  378. Jag tänker nån
    som inte har ett känt journalistnamn-

  379. -och som kanske vill ta jobb inom...
    Inte vet jag. Äldrevården.

  380. Som i fallet...

  381. Nu blev det stopp. Där.

  382. Som i fallet Mira!

  383. Det här är för inspiration.

  384. Mira Micic reportage om äldrevården
    i Falukuriren.

  385. Hon tog jobb där efter
    att de fick tips om missförhållanden.

  386. Ingen visste att hon
    egentligen jobbade för Falukuriren.

  387. Det tycker jag är coolt
    och inspirerande.

  388. Konsumentwallraff
    är en billighetsvariant-

  389. -av en vanlig wallraff.
    Vi är alla konsumenter.

  390. Genom att ta de där sällsynta
    böckerna till antikvariatet-

  391. -som Jan Guillou gjorde för många år
    sen för att kolla om de lurades...

  392. "De där är bara värda nån hundring."

  393. Eller som TV4 i Göteborg gjorde
    under Nils.

  394. De gick till optiker
    som de blivit tipsade om.

  395. De rekommenderade glasögon,
    trots att reportern hade perfekt syn.

  396. Eller gå till en bilmek,
    fast det inte är nåt fel på bilen.

  397. Eller datorer är samma sak.
    Det har gjorts roliga jobb på det.

  398. Senaste nytt
    om ett undersökande reportage.

  399. Vi filmade med dold kamera
    på en bilverkstadskedja.

  400. Nu vill delstaten stänga ner kedjan.

  401. Det här är roligt.
    Det är lokal-tv i USA, men ändå så...

  402. Presentationen är fantastisk.
    Det är precis vad de har gjort.

  403. Det har blivit ett stort fall.

  404. Jag heter Chuck Henry. Nu
    ligger bilverkstadskedjan illa till.

  405. Delstaten vill stänga ner alla 76
    EZ Lube-verkstäder i Kalifornien-

  406. -delvis på grund av det undersökande
    reportage som Joel Grover gjorde.

  407. Joel är i North Hollywood
    och ska berätta mer.

  408. Den här luntan är delstatens
    anklagelseakt mot EZ Lube. 176 sidor!

  409. Delstaten började utreda EZ Lube
    efter vårt undersökande reportage-

  410. -kring den här snabbt växande kedjan.

  411. Överallt i södra Kalifornien erbjuder EZ
    Lube-verkstäder billiga oljebyten.

  412. Före detta chefer
    har berättat för oss...

  413. -De bedrog kunderna.
    -...att det luras hejvilt.

  414. -Kände du dig tvingad att luras?
    -Ja.

  415. Det avslöjade vi för tre år sen
    när vi besökte dem med våra bilar...

  416. ...bara för att byta olja.

  417. Här ville de att vi skulle betala
    200 dollar för andra reparationer-

  418. -som spolning av växelhusoljan.

  419. De ska vara rött.
    Ser ni hur illa det är?

  420. Faktum är att växelhusoljan var röd.
    Vår expert hade precis hällt på ny.

  421. Det kan bli så. Kanske 3 500 dollar.

  422. Ert reportage
    hade stor betydelse för oss.

  423. Myndigheterna
    startade en undersökning-

  424. -efter att ha sett vårt reportage.

  425. De skickade ut testbilar i utmärkt
    skick till 29 EZ Lube-verkstäder.

  426. Samtliga verkstäder försökte
    pådyvla dem onödiga reparationer-

  427. -som kylarrensningar och filterbyten.

  428. Som ni ser fick myndigheterna
    upp ögonen för den här kedjan.

  429. The Bureau of Repair. Jag visste inte
    att den fanns, det är lite roligt.

  430. Det är typiskt konsumentwallraff.

  431. Sen tycker jag
    att vid sidan om de här metoderna-

  432. -är det väldigt viktigt
    med ansvarsintervjuer.

  433. Det här är inget seminarium om det,
    men...

  434. Jag tycker ofta att när man ser bra,
    grävande egna reportage-

  435. -eller serier som har gjorts-

  436. -har man sålt sig själv kort
    med ansvarsintervjuerna.

  437. Jag vet att många gömmer sig.
    Det blir mycket papegojsvar.

  438. Men det är faktiskt vårt jobb
    att göra dem.

  439. Jag har tre tips
    som jag försöker använda mig av.

  440. Det är att öva. Då menar jag
    att prata med din kollega.

  441. Det kan vara i bilen på vägen ut.
    Eller högt för dig själv.

  442. Ställ dina frågor. "Jag säger så här,
    sen blir det dålig stämning."

  443. "Sen säger jag så, och då blir det
    ännu sämre." Då förbereder man sig.

  444. Jag kommer att ställa frågorna.
    Det blir jobbigt, men det är viktigt.

  445. Framför allt,
    man behöver inte vara otrevlig.

  446. Man kan vara vänlig.
    Det viktiga är att inte ge upp.

  447. -Vad är din reaktion?
    -Regeringen kommenterar inte...

  448. ...de här Wikileaksdokumenten.

  449. Jag intervjuade migrationsministern
    när han och Carl Bildt varit i Irak.

  450. Det hade läckt ut via Wikileaks.

  451. En amerikansk diplomat
    hade varit på det mötet och sa att...

  452. ...svenskarna hade sagt
    nedsättande saker om irakier.

  453. Dessutom hade de tryckt på
    att för att de skulle få en ambassad-

  454. -skulle de ta emot irakier
    som avvisades tillbaka från Sverige.

  455. Det ville inte regeringen kommentera.

  456. Billström var på flyktingmottagningen
    för att göra ett förplanerat besök-

  457. -som pressen var inbjuden till.

  458. Han hade bestämt sig för hur
    han skulle svara, kan man väl säga.

  459. Tredjepartsuppgifter
    kan vi inte kommentera.

  460. Du var ju med på mötet.
    Du är första part. Sa ni så här?

  461. Regeringens policy
    har varit tydlig från början:

  462. Wikileaksdokumenten kommenteras inte.
    Det är tredjepartsuppteckningar.

  463. Jag ber dig inte kommentera det.
    Vid det här mötet, sa du så här?

  464. Regeringens hållning i frågan-

  465. -har varit att Wikileaksdokument
    utgör tredjepartsuppteckningar.

  466. Du är ju första part.

  467. Nämnde du ordet hedersrelaterat våld
    i samband med flyktingar?

  468. Det ställs i relation till dokumenten
    som jag inte kommenterar.

  469. -Men du var med på mötet.
    -Det finns inga skäl att kommentera.

  470. -Du vill inte berätta vad som sas?
    -Jag kommenterar inte såna dokument.

  471. Men vad du sa på mötet
    med en amerikansk ambassadör-

  472. -vid ett officiellt möte. Nämnde du
    hedersrelaterat våld som ett problem?

  473. Jag kommenterar inte alls innehåll
    i tredjepartsuppteckningar-

  474. -som gjorts av en ambassadtjänsteman.

  475. Jag har ingen anledning
    att utveckla sammanhanget.

  476. Hur känns det att ambassadören
    upplevde ert samtal på det här viset?

  477. Sedan Wikileaksdokumenten läckte ut
    är regeringens hållning tydlig:

  478. Vi ger inga kommentarer.

  479. Men tydlighet
    när det gäller irakiska flyktingar.

  480. Stämmer rapporten mot din hållning?

  481. -Är det en rättvisande beskrivning?
    -Inga kommentarer.

  482. Varför inte?

  483. Från regeringens sida har vi bestämt
    oss för att inte kommentera dem.

  484. Jag har pratat med många som har sagt
    att ni borde träda fram och säga-

  485. -vad som är sant och inte.
    Du var med på mötet. Sa du så här?

  486. Regeringen har från början förklarat
    att vi inte kommenterar dokumenten.

  487. Jag har pratat med svenskar
    med utländsk bakgrund som säger-

  488. -att de skäms över att ha en minister
    som säger så till andra makter.

  489. Vill du inte ställa protokollet rätt?

  490. Dokumenten går inte att kommentera,
    det handlar om tredjeparts...

  491. -Du är första part.
    -Det är en tredjepartsuppteckning.

  492. -Du kan berätta hur det var.
    -Vi kommenterar det inte.

  493. -Varför vill du inte berätta?
    -Det handlar om principen.

  494. Vi kommenterar inte Wikileaksdokument
    som har läckt ut.

  495. Hur känns det för dig
    att det uppfattas så här?

  496. När man har den här typen av dokument
    så är det tredjepartsuppteckningar.

  497. De kan man inte kommentera.

  498. Jag förstår om
    du inte vill kommentera dokumenten.

  499. Men hur känns det för dig att din
    politik uppfattas på det här viset?

  500. Det rapporteras i dokument som jag
    inte kommenterar. Inga kommentarer.

  501. Tack så mycket!

  502. Irakier tycker att det känns
    som att vi har en rasistisk minister.

  503. Vi kommer inte
    att kommentera Wikileaksdokumenten.

  504. Där blev vi avbrutna.
    Det var en misslyckad intervju.

  505. Jag fick inget svar.

  506. Jag visar det som ett exempel på
    att det är viktigt att inte ge upp.

  507. Vi publicerade klippet på nätet.
    Det blev en klickraket.

  508. En kvällstidning räknade ut att han
    femton gånger sa "inga kommentarer".

  509. Det viktiga är att tänka
    att man kan börja litet.

  510. Även små gräv lönar sig.
    Det kan vara bra att börja litet.

  511. Då får man tips och visar publiken
    att man är intresserad av ämnet.

  512. Här finns en reporter
    som vill höra dina insatta tips.

  513. Det kommer spin-off
    och uppföljningar.

  514. Nästa gång man bevakar ämnet har man
    ryggsäcken med allt man har lärt sig-

  515. -och kan på nolltid
    göra ett väldigt insatt reportage.

  516. Om man räknar ut i spaltmeter eller
    sekunder hur mycket man publicerar-

  517. -tror jag att det mycket väl
    kan mäta sig med vanlig journalistik.

  518. Det behöver inte vara så svårt
    och dyrt för redaktionen som de tror.

  519. Man får fler tips.

  520. Det kommer kredd.
    Till dig och till redaktionen.

  521. Man märker, särskilt i början, om
    man har stått där ensam och grävt...

  522. Plötsligt får man ett pris.

  523. Då står det en chef bakom. "Det är
    viktigt med grävande journalistik."

  524. Det är väldigt viktigt för ens chef,
    känslan av att det här ju är bra.

  525. Det hjälper dig
    nästa gång du vill gräva.

  526. Du får kontroll över din tid.
    Det är du som sitter på materialet.

  527. Det är du som vet, och
    ni som kan bestämma när ni kan gå ut.

  528. Det behöver inte vara så...
    Man jobbar ju alltid mycket i slutet.

  529. Men man behöver inte vara
    en ensamvarg-

  530. -som inte har familj,
    utan bara jobbar hela dagarna.

  531. Man kan sprida ut det och göra det
    så att det blir en rimlig situation-

  532. -för en familj och så vidare.
    Vi har kontroll över det själva.

  533. Det är vår story.

  534. Du får makt över din journalistik.
    Det är det viktigaste.

  535. Att vi inte låter andra sätta agendan
    för vad som är viktigt på riktigt.

  536. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vardagsgräv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Marja Grill är nyhetsreporter på Sveriges Television och berättar om hur man kan gå till väga när man ska starta ett grävarbete. Först kan det kännas motigt, du har en bra idé eller misstanke men vet inte hur du ska börja. Här får du tipsen. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Massmedia, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Filmen "The islamic state"

Journalisten Medyan Dairieh bevakade Islamiska staten och hela världen följde hans dokumentation. Han berättar om hur det var att bevaka dem och varför det är viktigt att göra det riskfyllda arbetet. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Gräv med Nisse

Hur är villkoren för en grävande journalist idag? Nils Hanson är ansvarig utgivare för SVT:s Uppdrag granskning. Här berättar han om när han började som grävande journalist och jämför situationen med hur det ser ut nu. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Grävandets ABC

Marja Grill är nyhetsreporter på Sveriges Television och berättar om hur man ska göra för att lyckas med en granskning. Hon säger att det viktigaste är att inte ge upp. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Panel - så blir du anställd

Det är inte lätt att bli anställd inom media idag. Panelsamtal om vad man ska göra för att bli anställd och få jobb som grävande journalist. Medverkande: Nils Hanson, Helena Giertta, Fredrik Laurin, Cecilia Ögren Wanger. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Att bevaka kriget i Syrien

Frilansjournalisten Joakim Medin blev fängslad av den syriska regimen i februari 2015 anklagad för spioneri. Han släpptes efter förhandling och berättar varför det är så viktigt att åka tillbaka till Syrien trots riskerna. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Offentlighetsprincipen

Nils Funcke är en av Sveriges främsta experter på offentlighetsprincipen. Här berättar han om hur man som journalist kan använda offentlighetsprincipen och vilka möjligheter lagen ger. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Granska med motstånd

Carl Larsson är journalist och studerar juridik, och har jobbat på SVT i många år. Han berättar om hur han arbetade med ett fall där två unga killar körde ihjäl sig på Hjulstabron när polis hade beordrat broöppning. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Att göra ansvarsintervju

Bo-Göran Bodin är journalist på SR Ekot och berättar om hur man ska gå till väga när man gör en ansvarsintervju. Man ska vara väl förberedd och det är bra att öva med en kollega innan man går ut och ställer en person till svars. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Wallraffa på sociala medier

Josephine Freje är journalist och programledare för Plus på SVT. Hon berättar om hur man kan använda falska identiteter på nätet för att gräva efter information på sociala medier i sin roll som journalist. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Vardagsgräv

Marja Grill är nyhetsreporter på Sveriges Television och berättar om hur man kan gå till väga när man ska starta ett grävarbete. Först kan det kännas motigt, du har en bra idé eller misstanke men vet inte hur du ska börja. Här får du tipsen. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Gestalta och berätta

Journalisten och författaren Lena Sundström har rapporterat och skrivit om många svenska händelser. Här berättar hon om hur hon har jobbat med sina böcker och sin grävande journalistik, hur hon samlar sitt berättande och gestaltar det hon ser och hör. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Viralgranskarna

Jack Werner, Linnea Jonjons och Åsa Larsson är journalister på Metro och arbetar med Viralgranskaren. De berättar om hur de jobbar med att granska nyheter som sprids via sociala medier. 2014 vann de Stora journalistpriset i kategorin Årets förnyare. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Tom Alandh berättar

Dokumentärfilmaren Tom Alandh har med sin klara och speciella röst berättat svenska historier i 30 år. Här berättar han om sitt arbete och mötena med människor. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Yttrandefrihetsdebatt

Kommer vi att våga berätta efter terrordåden i Paris och attentatet mot Charlie Hebdo? Paneldiskussion om varför det är viktigt att fortsätta arbetet för demokrati och yttrandefrihet. Medverkande: Özz Nûjen, ståuppkomiker och skådespelare, Lena Sundström, journalist och författare, Helle Klein, journalist och präst i Svenska kyrkan och My Vingren, journalist. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Upptäcka lögnaren

Det är inte så lätt som man tror att upptäcka när en person ljuger. Här visar och berättar polisforskaren Ola Kronkvist varför det är så svårt. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Finska spelföretag styr mot hälsa

Programutvecklaren Jan Storgårds berättar om den finländska utvecklingen av dataspel avsedda att användas i sjukvården. Utvecklingen tog fart för ett år sedan och sedan dess har flera företag gett sig in på marknaden. Föreläsningen var en del av e-hälsomötet Vitalis. Inspelat den 10 april 2014. Arrangör: Svenska mässan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning

Fråga oss