Titta

UR Samtiden - Gräv 2015

UR Samtiden - Gräv 2015

Om UR Samtiden - Gräv 2015

Föreläsningar och debatter från seminariet Gräv 2015. Arrangemanget hölls 20-21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2015 : Gestalta och berättaDela
  1. Jag blev sjukt lättad.

  2. För fem minuter sen
    var det jättetomt härinne.

  3. Det är en skräck
    som man aldrig riktigt kommer över.

  4. När man åker runt som författare
    och ska prata är det skräcken-

  5. -att det inte ska dyka upp nån.

  6. Författare delar med sig av
    skräckscenarier och nån berättade-

  7. -att det inte kom nån en gång
    och arrangören blev så stressad-

  8. -så hon hade dragit in två tjejer
    från gatan och sagt:

  9. "Ni får äta kokosbollar och dricka
    läsk om ni kommer in och lyssnar."

  10. De satte sig på första raden
    och tryckte i sig kokosbollar-

  11. När författaren var mitt i en mening
    hade de borstat av sig kokosen-

  12. -och rest sig upp och gått.

  13. Jag är glad att ni kom hit
    utan löfte om kokosbollar.

  14. Jag ska berätta
    om dramaturgi och berättande.

  15. Även om man har ett bra avslöjande
    eller har en viktig berättelse-

  16. -eller om man har träffat en person
    vars historia man vill förmedla-

  17. -så handlar det ju om
    att man måste förmedla det till fler.

  18. Det blir mer fysiskt uppenbart
    när folk kommer hit till salen.

  19. Nu mäts det ju mer än nånsin
    med klick och så vidare.

  20. Att nå ut med det man skriver
    är ju ändå det som är poängen.

  21. Jag har fortfarande inte kommit på
    hur man skriver en text.

  22. Det är lika överjävligt varje gång.

  23. När jag fick frågan att komma hit och
    prata tänkte jag att jag aldrig haft-

  24. -sån prestationsångest
    inför skrivandet som nu.

  25. Jag älskar att läsa den färdiga
    texten, men hatar att skriva den.

  26. Däremot kan jag prata
    om arbetsmetoder och hur man når dit.

  27. Jag skriver för Dagens Nyheter nu
    och skriver väldigt långa texter.

  28. Det har ju lyckligtvis
    kommit tillbaka.

  29. För några år sen pratade man om
    att media blir mer snuttifierat.

  30. Vi tävlade med nätet
    och hade korta grejor-

  31. -som alla skulle kunna läsa fort.
    Sen kom nån på det smarta-

  32. -att det är omöjligt
    att bli snabbare än nätet.

  33. Vi kanske ska vara bra
    på nåt annat istället.

  34. Långa reportage har kommit tillbaka.
    Inte bara i DN-

  35. -utan alla tidningar satsar mer
    på långa berättelser.

  36. I tv-världen verkar de ha rört sig
    lite åt andra hållet.

  37. Jag hoppas på samma sak där
    och att man ser-

  38. -att det är här vi har vår styrka
    i ett professionellt bildberättande.

  39. Jag kan prata om hur jag jobbar.

  40. Sen kan ni slänga bort det
    som ni inte tycker är bra-

  41. -och så kan ni inspireras
    av det ni tycker är bra.

  42. Så gör jag ofta. Det är därför
    jag har en bild på en bokhylla-

  43. -på alla böcker jag har inspirerats
    av genom åren.

  44. Jag har en lista på klassiker som jag
    tycker är bra att ha med sig.

  45. Jag tycker det är viktigt
    för om man skriver långa reportage-

  46. -så handlar det inte bara om
    att man ska skriva längre.

  47. Om man ska göra
    en timme lång dokumentär-

  48. -istället för en halvtimme så tar man
    ju inte bara med mer av råmaterialet.

  49. Det handlar om att ha ett annat sätt
    att samla in materialet från början.

  50. Det är bra att inspireras av dem
    som är väldigt duktiga på området.

  51. Man måste sätta på sig
    "pretto-hatten" och tänka stort-

  52. -och svulstigt redan från början.

  53. När det handlar om berättelser...

  54. Min senaste bok heter "Spår".

  55. Den handlar om Egypten-affären.

  56. Det är ett bra exempel på
    ett väldigt stort avslöjande-

  57. -där man tycker att man redan vet
    allt. Vad finns det mer att berätta?

  58. Det kände jag också
    när jag för många år sen hörde-

  59. -att Gellert Tamas höll på
    med "Lasermannen".

  60. "Herregud, vi har ju läst spaltmeter
    vecka ut och vecka in"-

  61. -"om lasermannen.
    Vad finns det mer att läsa om?"

  62. När man läser boken inser man
    att man inte visste nåt alls.

  63. Det här är Titanic.

  64. Vi vet att Titanic sjönk.

  65. Filmen "Titanic" är ett bra exempel
    på att det kan vara spännande-

  66. -att berätta en berättelse även om
    man vet att båten sjunker i slutet.

  67. Ni kanske har läst eller sett filmen
    "Alla presidentens män".

  68. Den handlar om Watergateskandalen.

  69. Man vet hur den slutar, men det
    gör den nästan ännu mer spännande-

  70. -när man ser hur cheferna försöker
    plocka bort Woodward och Bernstein-

  71. -från fallet för att ge det
    till erfarna reportrar.

  72. "Nej, nej, låt dem behålla det!"
    Man vet ju hur det går.

  73. Ändå blir det spännande,
    så där finns nåt att ta tillvara på.

  74. Ofta börjar en berättelse inte
    alls med att Titanic sjunker.

  75. Att Titanic sjunker är själva
    avslöjandet. Så många fanns på båten.

  76. Men om man ska berätta
    i ett långt berättarformat-

  77. -börjar man ofta nån annanstans.
    Kanske när folk kliver ombord-

  78. -eller till och med att de här
    passagerarna föds nån gång-

  79. -eller deras morföräldrar. Man kan
    gå tillbaka hur långt som helst.

  80. Mattias Göransson som var tidig med
    långt berättande i tidningen Filter-

  81. -brukade säga att
    om en nyhet börjar här borta-

  82. -så börjar Filters berättelser
    väldigt långt innan-

  83. -det blev en nyhet.

  84. Man skulle ha använt det som exempel
    när det handlar om boken "Spår".

  85. Om man tar en fiktiv thriller
    så är kanske de sista tre sidorna-

  86. -själva avslöjandet, nyheten.

  87. Man får vet vem som gjorde det,
    var de befann sig då-

  88. -vad de hade på sig och så vidare -
    hårda fakta.

  89. Men alla 250 sidor före avslöjandet-

  90. -är egentligen det
    som kan vara berättelsen.

  91. Det gör att man måste ställa
    helt andra typer av frågor.

  92. Jag fick det unika förtroendet
    efter några år-

  93. -att få tillgång till Trojkan -
    Laurin, Bergman och Dyfvermark-

  94. -och allt deras researchmaterial,
    tvättat från känsliga källor.

  95. Det var inte bara research
    utan även mejl och resedagböcker-

  96. -råmaterial
    och inspelade telefonintervjuer.

  97. Då handlade det om att försöka
    komma underfund med-

  98. -vad som är intressant för en bok.
    Avslöjandet var de sista sidorna-

  99. -men när jag åkte runt
    och träffade samma människor-

  100. -ställde jag andra typer av frågor.

  101. Det kan båda vara när man sitter
    med en polis i Italien-

  102. -och han vill hela tiden
    berätta fakta som jag redan vet-

  103. -eftersom jag kan
    allt researchmaterial.

  104. Jag vill bara veta vad han äter
    till frukost, vilken buss han tar-

  105. -eller vilka tidningar han läser.
    Då tycker de att man är jättekonstig-

  106. -och oseriös journalist
    som ställer såna frågor.

  107. Men när de läser helheten
    med research och alla fakta-

  108. -instoppade i en större berättelse
    med vardagliga detaljer...

  109. Om ni har lyssnat på Saudivapen
    med Bodin och Öhman-

  110. -så gör de också så här. De stoppar
    in det i ett större sammanhang.

  111. Till exempel
    när jag träffade Hanan...

  112. Det var ju två egyptier
    som blev avvisade från Sverige-

  113. -med ett CIA-plan.

  114. När jag träffade Hanan
    hade jag all hårdfakta.

  115. När jag frågade andra saker berättade
    hon om hela sin barndom-

  116. -och hur hon blev förälskad
    i Ahmed Agiza.

  117. Men också det här att hon...

  118. Hon visste inte när hon
    skulle ta bort hans skor i hallen.

  119. Hon visste ju inte
    om han skulle komma tillbaka-

  120. -eller om han
    skulle komma tillbaka i en kista.

  121. Han kanske fick livstids fängelse.
    Det blev ohälsosamt för barnen.

  122. Pappas skor stod kvar i hallen trots
    att de inte visste om han kom hem.

  123. Hon tvingade sig att ta bort skor,
    almanacka, mobiltelefon och sånt.

  124. Men hon förmådde sig inte
    att ta bort en skjorta i garderoben.

  125. När barnen inte såg smög hon
    och luktade på skjortan-

  126. -för den luktade fortfarande Ahmed.
    Hon ville behålla minnet av honom-

  127. -och för att hon saknade honom.

  128. Det berättar också nåt
    fast det inte ryms i ett avslöjande.

  129. Det berättar nånting
    om människorna som blir drabbade.

  130. När man ska skriva långa reportage-

  131. -funkar det inte att bara ge sig ut
    och gör en intervju.

  132. Man måste läsa in sig väldigt mycket.

  133. Gör man ett porträtt på justitie-
    kanslern är det bra att läsa på.

  134. De ringde från DN-

  135. -och ville ha ett jättestort porträtt
    i lördagsmagasinet-

  136. -med Melinda Gates.

  137. Den typen av personer har
    mycket pengar, men ont om tid.

  138. Vi fick extremt lite tid med henne
    så jag var stressad.

  139. Jag hade en dag på mig
    att skriva ut hela jobbet.

  140. Jag tänkte att det var lugnt. Jag
    skulle läsa jättemycket litteratur-

  141. -om henne och sen kan jag bygga
    en struktur och sen göra intervjun.

  142. Jag panikbeställde två böcker
    på Amazon.com.

  143. Amazon har ju varit i blåsväder,
    men jag älskar det fortfarande.

  144. Jag kan beställa böcker från hela
    världen och få dem inom två dagar.

  145. Det finns olika typer
    av antikvariat-sajter-

  146. -där man hittar böcker utgivna
    på små, konstiga förlag i världen.

  147. Det är ju bra om man kan språket
    som de är skrivna på.

  148. Man behöver inte alltid kunna det.
    Jag återkommer till det.

  149. Jag beställde två volymer.

  150. Det finns mycket skrivet
    om Bill och Melinda Gates.

  151. De har hängt ihop ganska länge
    och varit rika ganska länge.

  152. Jag väntade otåligt på budet och
    när det knackade blev jag jätteglad-

  153. -och när han kom hade han
    inget paket utan ett tunt kuvert.

  154. Jag hade beställt två barnböcker.

  155. Jag la den bredvid min dator
    så ni kan se hur platt den är.

  156. Det var som pekböcker och det var
    inget jag kunde använda mig av.

  157. Så det gick inte så...

  158. Det gick ju,
    men jag fick bygga det på annat.

  159. Det är ovanligt.
    För det mesta hittar man bra saker.

  160. Den här boken har en man
    som heter Armando Spataro skrivit.

  161. Det var också
    när jag jobbade med "Spår".

  162. Jag ville använda den svenska
    berättelsen om Egyptenaffären-

  163. -för att berätta en mycket större
    berättelse som få kände till.

  164. CIA:s illegala kidnappningar
    som pågick runt om i världen.

  165. Idag anser man att Egyptenaffären
    var en av de absolut första-

  166. -"rendition-operationerna" som CIA
    gjorde. De hade en hemlig flygflotta-

  167. -som flög runt i världen
    och kidnappade människor.

  168. Det svenska fallet anses vara
    en sådan operation-

  169. -men skiljer sig åt,
    från de flesta andra länder...

  170. ...ja, nästan alla länder, just i
    att det inte var en kidnappning.

  171. Den svenska regeringen
    samarbetade.

  172. Men det var samma metoder,
    samma flygplan och så vidare.

  173. Jag ville ha det större
    internationella perspektivet.

  174. Jag fick ett tips om att det fanns
    en italiensk åklagare i Milano-

  175. -som hade fått 22 CIA-agenter
    och en amerikansk pilot dömda-

  176. -till fängelse.

  177. När vi pratar om CIA-agenter
    i västerländsk media-

  178. -och om man läste artiklar i Italien
    efter att domen kommit stod det:

  179. "Convicted kidnappers".
    Då hade de blivit kriminella.

  180. Inte bara juridiskt
    utan även medialt.

  181. Jag insåg att det här
    kunde vara jättespännande.

  182. Jag läste på om den här
    italienska åklagaren på nätet-

  183. -och insåg att det var
    en otroligt sexig historia.

  184. Det var jättespännande.

  185. Han ledde den första
    Maxi-rättegången i Italien.

  186. Ni vet de där stora rättegångarna
    mot maffian.

  187. Jag beställde boken,
    men den var på italienska.

  188. Den finns inte översatt till svenska.

  189. Men jag visste exakt
    vad jag var ute efter.

  190. Jag visste att åklagaren Spataro
    hade jobbat-

  191. -med Guido Galli och en man
    som hette Alessandrini.

  192. Båda blev avrättade.
    Den ene utanför en föreläsningssal-

  193. -och den andre på öppen gata -
    oerhört dramatiskt.

  194. Det här har Spataro levt med
    sen dess.

  195. Han är en äldre man idag,
    men fortfarande verksam.

  196. Men hans kamp mot CIA
    var en kamp för rättssäkerheten.

  197. De två männen han hade jobbat med
    hade dött för rättssäkerheten.

  198. Då skulle USA minsann
    inte komma och sabba det.

  199. Jag letade i boken och så fort
    jag såg att det stod nåt om Galli-

  200. -eller Alessandrini
    så strök jag under det.

  201. Jag kan inte ett dugg italienska.

  202. Sen skrev jag in italienska
    på Google translate.

  203. Det blir ju ofta väldigt konstigt
    och ibland humoristiskt.

  204. Här står det "Emilio var
    fortfarande rasat över ratten."

  205. Jag förstår ju ändå
    att jag vill veta mer om detta.

  206. Jag visste att Emilio hade blivit
    avrättat i sin bil.

  207. "Som i en film...",
    antog jag att det betydde.

  208. "...ser jag mig själv bära en beige
    lodenrock, orörlig och gråtande."

  209. När jag hade tagit ut alla delar jag
    var intresserad av i boken-

  210. -satte jag det i händerna
    på en riktig översättare.

  211. Då fick jag en riktig översättning
    och den stämde ganska bra.

  212. Och det där är ju nånting...

  213. ...jag skulle säga...

  214. Det ledde mig vidare så jag
    kunde beställa förundersökningar.

  215. Det utvecklades en helt otrolig
    historia i Carrés anda nere i Milano.

  216. Det fanns en CIA-chef-

  217. -som hette Lady.
    Bara det är fantastiskt.

  218. Han ledde kidnappningen
    och han hade köpt sig en vingård-

  219. -där han skulle dra sig tillbaka
    med sin fru Martha och ha det bra.

  220. Han använde sig av en italiensk polis
    som då jobbade för CIA-

  221. -utan italienska polisens vetskap.
    Då såg jag att det fanns...

  222. ...förhör med polisen
    och då beställde jag dem.

  223. Jag vet inte om ni ser hela luntan.
    Det här är ett första förhör-

  224. -med polismannen.

  225. Först trodde jag att de hade skickat
    hela utredningen.

  226. Men det är bara första förhöret.
    Det fanns lika mycket till.

  227. Här fick jag jättemycket
    användbar information.

  228. Jag strök under allt
    som jag verkade vara intresserad av.

  229. Jag hittade en fantastisk professor i
    rättslära på Stockholms universitet.

  230. Han hade rykte om sig
    att vara överenergisk.

  231. Han var otroligt effektiv.

  232. Han sa att vi kunde sätta oss
    tillsammans och läsa igenom.

  233. Han visade intressanta delar
    och så antecknade jag.

  234. Vi plöjde igenom den tjocka luntan
    på en dag faktiskt.

  235. Jag fick jättemycket material
    som inte var publicerat.

  236. Överhuvudtaget skulle jag säga
    att det är bra.

  237. Det här handlar om
    att man vet vad man vill ha-

  238. -behöver och är ute efter.

  239. Jag visste att jag var ute efter
    en bra story-

  240. -som var lika bra som Trojkans story
    om Egypten-affären.

  241. Det kunde bli
    en korsklippt berättelse-

  242. -som ledde mig ut i världen.

  243. Den italienska åklagaren Spataro
    var en väldigt spännande person.

  244. Jag visste att han hade haft
    Trojkans program-

  245. -i sitt förundersökningsmaterial
    när han dömde CIA-agenterna.

  246. Jag visste att jag kunde
    få ihop det snyggt på slutet-

  247. -och göra ett anslag i Milano
    och knyta ihop det i slutet-

  248. -med att Spataro hade med Trojkans
    material i förundersökningen.

  249. Jag började som skrivande journalist.

  250. Jag är tillbaka på DN, men jobbade
    många år på "Kalla fakta" och TV4.

  251. Om det är några som jag har lärt mig
    fruktansvärt mycket av-

  252. -så är det fotografer och redigerare.

  253. Både på "Kalla fakta"
    och på tidningar.

  254. Framför allt i jobbet på tv.

  255. De första de läxade upp mig för
    var när jag åkte runt med en penna-

  256. -och bara försökte
    söka upp händelser-

  257. -och anteckna så man senare
    kan berätta om det.

  258. När det handlar om tv och radio-

  259. -måste man dokumentera det
    annars så finns det nästan inte.

  260. Det är töntigt med efter-
    konstruktioner som man tvingas göra.

  261. Då fick jag veta
    att man måste skriva manus-

  262. -skriva skelett
    och veta vad man är ute efter.

  263. Man måste jobba med mini-
    och maxinivåer och scener.

  264. När jag skrev
    "Världens lyckligaste folk"-

  265. -som handlar om den danska politiska
    utvecklingen och kom ut 2009-

  266. -så bestämdes det också
    att jag skulle göra en dokumentär.

  267. Parallellt med boken
    skulle vi spela in vissa scener.

  268. Jag kunde inte bara åka ut
    och hoppas att nåt skulle hända.

  269. Det skulle bli väldigt dyrt
    att ha med sig en tv-fotograf-

  270. -och som var med mig hela tiden.
    Jag flyttade ju till Danmark.

  271. Då fick jag till exempel
    lära mig det här med att man...

  272. Jag kan ta ett exempel
    när man tänker scener.

  273. Det finns en bok som heter
    "Danmarks framtid - ditt val"-

  274. -som Dansk Folkeparti gav ut.

  275. I boken finns massor av "fakta" med
    hur hemskt det är med muslimer.

  276. Ni ser ju på bilden
    hur det kommer att gå.

  277. I boken fanns också en bild
    på en luxusvilla.

  278. Där många flyktingar
    får komma och bo.

  279. "Så här lyxigt bor de."

  280. Den låg på Frederikkevej 21.

  281. Det ligger i Gentofte kommun som är
    lite som Vellinge eller Danderyd.

  282. Alltså en väldigt rik kommun.
    Och den skulle ha sjötomt.

  283. Det är klart man tänker så här:
    "Stämmer det här verkligen?"

  284. Jag tänkte ha det som en del
    i boken och dokumentären.

  285. Man vet inte riktigt
    vad man får med sig hem.

  286. Man måste också lämna utrymme
    för oförutsagda händelser.

  287. Miniminivån var att jag ringde
    ett samtal och fick veta-

  288. -att det här huset skulle rivas.

  289. Man ansåg
    att det fanns mycket mögel.

  290. Sen kom en lag som förordade att alla
    kommuner skulle ta emot flyktingar.

  291. Då rev de inte huset
    utan lät dem bo där.

  292. Det visste jag
    så det var miniminivån.

  293. Jag tar med en fotograf för
    att filma huset och knacka på.

  294. Då vet jag redan
    att förutsättningarna är bra-

  295. -för att vi ska kunna bevisa det här
    som jag fått höra över telefon.

  296. Men när vi sen åker dit
    är det mer maxinivå.

  297. Det är sånt man inte kan räkna med.
    Jag ska inte berätta om allt.

  298. "När jag till slut står framför
    villan på Frederikkevej 21"-

  299. -"känns det som att lyfta på armen
    på en skönhetsmiss"-

  300. -"och till sin förvåning
    hitta en orakad djungel."

  301. "Det är Villa Villekulla i
    Pleseantville. Där fresior ska växa"-

  302. -"växer ogräs, där raka linjer
    ska råda, råder kaos."

  303. "Gräsmattan växer halvmeterhög
    på sina ställen"-

  304. -"och gardiner fladdrar
    inför spräckta glas."

  305. "Jag närmar mig grinden och blir
    överraskad när jag plötsligt ser"-

  306. -"ett par nyvaxade långa ben som
    älgar baklänges genom grönskan."

  307. "Där benen tar slut tar en
    exklusiv och kortkort klänning vid."

  308. "En blond ung kvinna ser förvånat
    på mig och bakom henne dyker"-

  309. -"en något äldre herre
    i mustasch upp."

  310. "Något säger mig
    att de inte bor här i huset."

  311. "Är ni spekulanter,
    frågar jag och presenterar mig."

  312. "Nej, säger kvinnan."
    Sen fortsätter det och det visar sig-

  313. -att jag har jättetur
    och det händer en massa grejor.

  314. Vi träffar personer som är bra på
    att berätta mycket mer-

  315. -än bara saker om huset.

  316. Det leder oss vidare
    och det visar sig-

  317. -att de inte fick plats med alla
    flyktingar i det mögelskadade huset.

  318. Man var även tvungen att bygga
    ett hyreshus i Gentofte kommun-

  319. -för flyktingar.

  320. Problemet var bara
    att de hade många fina slottsparker-

  321. -och grönområden
    som man inte ville röra.

  322. Man hittade en bra tomt
    och vi åkte och tittade på den.

  323. Först låg det...

  324. Två av Danmarks största motorvägar
    korsar varandra så här.

  325. Sen går tåglinjen här.

  326. I mitten fanns en rondelltomt-

  327. -i det här trafiksystemet.
    Det var också en soptipp.

  328. Men man flyttade den
    och flyttade dit flyktingarna.

  329. Då kunde man också åka dit
    och berätta den historien.

  330. Det är väl det här jag menar med-

  331. -att jobba med scener och tänka ut...

  332. ...vad det är jag kan hitta här...

  333. ...utifrån att man har sett nåt
    som kan ge nåt.

  334. Man inser
    att förutsättningarna finns där.

  335. Och sen kan man åka ut
    och se vad som händer.

  336. Man pratar mycket i tv-branschen om
    att man inte vill bli "bildtorsk".

  337. Jag skulle säga att det också gäller
    när man jobbar med text.

  338. Som skrivande journalist är det lätt
    att man fokuserar på berättelser.

  339. Det här är Özlem Cekic.

  340. När hon kom in i danska Folketinget-

  341. -var hon
    första muslimska kvinnan där.

  342. Otroligt häftig och spännande person.
    Hon har gjort det jag gjorde förut.

  343. Hon har tagit kontakt med sina hatare
    och ordnat kaffestuga.

  344. Sen har hon åkt runt
    och druckit kaffe-

  345. -med allt från högerextrema till
    väldigt övertygade folkepartister.

  346. Sen har hon pratat med dem.

  347. Det var spännande att höra om det.

  348. Gamla jag hade tyckt att vi
    kunde ses hemma hos henne-

  349. -så hon kunde berätta
    om allt spännande som hon har gjort.

  350. Men jag vet
    att då blir fotografer mindre glada.

  351. Om man ska göra ett reportage
    som ska hålla för flera uppslag-

  352. -och mycket text
    måste man även ha bilder.

  353. Då kan man inte be Özlem att vi
    ska träffas hemma i hennes kök.

  354. Man måste lägga tonvikten
    på fotografens jobb.

  355. Det betalar sig i det
    som sen blir själva reportaget.

  356. Istället fick vi följa med henne
    på karate på morgonen.

  357. Sen följde vi med när hon träffade
    en grupp pensionärer-

  358. -som besökte Folketinget.
    Vi var med henne när hon var...

  359. ...på sina möten under dagen.

  360. Det kan man ta med sig överallt
    när man gör en intervju.

  361. Ska jag bara göra en intervju eller
    ska jag föreslå grillning på kvällen?

  362. Eller picknick i en park?
    Var ska man ses nånstans?

  363. Då kan man bygga scener.
    Man gör intervjun på ett ställe-

  364. -där det också händer nånting,
    eller miljöbeskrivningen är annan.

  365. Eller annan symbolik
    som man kan använda sig av.

  366. På samma sätt jobbade jag på DN
    när vi satt inför valet.

  367. Alla skulle få varsin uppgift
    på en sån där idé-spånardag.

  368. Vi var fyra grupper och vi
    skulle dra ett kuvert-

  369. -och sen spåna
    kring svåra publiceringsdagar.

  370. Vad publicerar man lördagen
    före valet?

  371. Dessutom med en deadline
    som ligger i början av veckan.

  372. Det kan hända mycket.
    Nästan allt är redan gjort och sagt.

  373. Man får heller inte
    vara för politisk.

  374. Då kläckte vi
    över några glas vin idén-

  375. -att jag skulle intervjua barn
    över hela Sverige.

  376. Man skulle prata med barnen
    om politik då de också blir vuxna.

  377. Sätta fokus på långsiktiga frågor
    istället för korta medieutspel-

  378. -om saker som händer just nu.
    Prata mer långsiktigt.

  379. Det kändes som en jättebra idé
    över ett par glas vin.

  380. Redaktören sa
    att vi skulle genomföra det.

  381. "Du får ägna sommaren åt
    att intervjua barn."

  382. Då blev jag lite skräckslagen
    och undrade vad jag gett mig in på.

  383. Dels hade jag aldrig intervjuat barn.

  384. Sen är man ju rädd för
    att det ska bli så där lillgammalt-

  385. -och töntigt på det sättet.
    Eller bara för gulligt.

  386. Eller meningslöst. Hur mycket
    har barn att säga om olika saker?

  387. Jag tänkte att jag skulle ge det så
    bra förutsättningar som möjligt.

  388. Det skulle bli 18 sidor
    med barnintervjuer i DN.

  389. Jag ville ge det
    så bra förutsättningar som möjligt.

  390. Om jag inte ska lägga allt ansvar
    på barnen att leverera-

  391. -är det ju bra
    om jag tänker i miljöer.

  392. Kiruna är bra för där finns ju
    hela fjällvärlden-

  393. -och Kiruna är en stad
    som ska flyttas.

  394. Ni vet hockeylaget i Kiruna?

  395. Kiruna är en gammal gruvstad
    och har en väldigt manlig kultur.

  396. Men hockeylaget har tagit initiativet
    att spela i regnbågströjor.

  397. Då kan man prata om jämställdhet
    och såna här saker-

  398. -med de här hockeygrabbarna.

  399. Vi ville ha glesbygd.

  400. Vi tänkte att det var bra med barn
    som bodde väldigt avlägset.

  401. Då tänkte man
    på långt upp i norr först-

  402. -men det kunde vara spännande att
    åka långt ut i Göteborgs skärgård.

  403. Vi hittade Lisa på en liten ö.

  404. Då kan man redan där föreställa sig-

  405. -att det kan bli snygga bilder
    när vi går omkring med Lisa på Rörö.

  406. Och åka ut med killarna och fiska.

  407. Jag träffade en papperslös pojke
    i Göteborg.

  408. En pojke i Skåne
    som var fågelskådare.

  409. Och två adopterade barn
    som bodde i Stockholms innerstad.

  410. Där finns ju redan möjligheter att
    senare berätta en större berättelse.

  411. Som inte bara handlar om barnen.
    Men när de berättar om morföräldrar-

  412. -och hur de hade växt upp så blev
    deras barnhistorier mer relevanta.

  413. Ett större perspektiv, helt enkelt.

  414. Jag ville inte intervjua barnen
    som barn.

  415. Eller rättare sagt,
    jag ville ge dem...

  416. ...samma behandling
    som om jag intervjuade en vuxen.

  417. Samtidigt ville jag inte intervjua
    dem utifrån "du är den papperslöse"-

  418. -eller "ni är hockeykillarna
    med samisk bakgrund."

  419. Alla skulle intervjuas på samma sätt.

  420. Deras historier skulle berätta
    olika bilder av Sverige.

  421. Jag förintervjuade deras föräldrar
    väldigt mycket-

  422. -så jag visste
    vad jag kunde fråga om.

  423. Jag hade en idé om att gå runt och
    göra saker tillsammans med dem-

  424. -i naturen
    så de skulle kunna slappna av.

  425. Det gick helt åt helvete.

  426. Det var precis tvärtom mot
    vad jag trodde.

  427. Jag trodde man behövde knyta an
    till dem för att de skulle öppna sig-

  428. -och berätta saker.

  429. När jag kom hade de vetat
    i 1,5 månad-

  430. -att det skulle komma en vuxen
    journalist och prata med dem.

  431. De hade hunnit grunna på det här
    och tog det på otroligt stort allvar.

  432. Den yngsta var sex år,
    många var i elvaårsåldern-

  433. -och den äldsta var 13.

  434. När jag kom satt de blixtstilla
    och koncentrerade.

  435. Jag insåg snabbt att jag skulle
    ta vara på koncentrationen.

  436. När jag kom hade jag
    ca 40 minuter på mig-

  437. -när de var jättekoncentrerade
    och ville berätta allt om sitt liv-

  438. -vilket de gjorde och sen
    blev de okoncentrerade.

  439. Så fort man försökte hitta på nåt
    med dem-

  440. -så for tankarna iväg lite.
    Men då fanns det nåt att bygga kring.

  441. Då hade vi ju börjat prata
    och jag hade fått veta saker.

  442. Det här är Nils och Mattis.
    Fredrik Funk var fotograf-

  443. -och gjorde ett fantastiskt jobb.

  444. Man tror ju sånt här är retuscherat.

  445. Vi köpte en lampkula
    i en lampaffär i Kiruna.

  446. Sen ASA:ade vi den
    på hela vår Sverigeresa.

  447. Det var ett hål däruppe
    där Fredrik stoppade ner blixten.

  448. Här ligger båten
    och bara driver och driver.

  449. Killarna fick ro tillbaka i läge
    och blixten funkade bara ibland-

  450. -för det var fjärrutlösning.

  451. Och jag fick ryggskott för jag
    fick hjälpa till att hålla kulan.

  452. Ni förstår vilka...

  453. Inför femårsdagen fick jag
    i december i uppdrag-

  454. -att skriva om tsunamin.

  455. Jag tänkte bara kort säga-

  456. -att det är himla viktigt
    att anpassa formen-

  457. -efter vilken typ av berättelse
    man vill berätta.

  458. Om man har hittat ett bra sätt
    att berätta en historia är det lätt-

  459. -att man vill hålla sig till det.
    T.ex. stilistiska miljöbeskrivningar.

  460. Men ibland
    ska man ju inte alls synas själv.

  461. Om man gör personporträtt
    ska ju personen stå i fokus.

  462. Ibland måste en historia berättas-

  463. -på ett annat sätt
    än man hade tänkt från början.

  464. Vad berättar man om tsunamin-

  465. -efter att så mycket har berättats?

  466. Jag upplevde själv
    att man nästan inte orkade mer.

  467. Det är så oerhört smärtsamt
    att läsa dessa historier.

  468. Man värjer sig.

  469. Jag hade först tänkt
    att intervjua några barn-

  470. -som förlorade sina föräldrar
    i tsunamin.

  471. Sen hade DN sin satsning-

  472. -där de skulle göra
    ett digitalt paket-

  473. -där man skulle kunna klippa in
    arkivmaterial och rörliga bilder.

  474. Då tänkte jag istället berätta
    i mer "new journalism"-stil.

  475. Man får följa olika människor
    under de här dramatiska dagarna.

  476. Jag bestämde mig för
    att berätta berättelsen om...

  477. Inte onda UD mot den sörjande
    mamman som har förlorat sitt barn.

  478. Jag ville t.ex. berätta
    om UD-tjänstemannen.

  479. Det började med att jag bestämde mig
    för att ha med en människa-

  480. -som hade jobbat för UD
    och varit där på plats.

  481. Jag ville hitta en volontär
    och en förälder.

  482. Jag ville inte skriva om sorgen.
    Den kommer ju långt senare.

  483. Det här handlar om traumatiserade
    människor mitt i ett kaos.

  484. När de här människorna berättade om
    hur det var där nere-

  485. -så var det inte så
    att de sörjde sina barn där nere-

  486. -eller sina föräldrar,
    för det handlade om att överleva.

  487. De var inne i väldigt konstiga
    rationella tankegångar.

  488. När vågen kommer
    springer en tjej in på toaletten-

  489. -och hennes första tanke är
    att hon står på herrtoaletten.

  490. En mamma förlorade sitt barn.

  491. Hon väntar på att hennes pappa
    ska vakna i Sverige så hon kan ringa.

  492. När hon får tag på honom säger hon:

  493. "Allting är bra och vi är här."

  494. "Gösta saknas,
    men allt kommer att ordna sig."

  495. Hela den här...

  496. Nu handlade ju det här
    om människors kaotiska dygn.

  497. Den här bilden som egentligen
    är ett klipp som rullade på sajten-

  498. -visar vågen som är på väg in,
    men den är väldigt liten.

  499. Vi har sett dramatiska bilder när
    vågen är väldigt hög och det är kaos.

  500. Bilden speglar mycket det
    som deras berättelse speglar:

  501. Det här lågmälda kaoset som faktiskt
    är ännu jobbigare att läsa om.

  502. Det går att ta till sig, men det gör
    det nästan ännu mer dramatiskt.

  503. Här ser vi två män
    som drar upp solstolarna-

  504. -några meter upp på stranden
    för de förstår fortfarande inte.

  505. Den kan vara nog så dramatisk,
    som Titanic jag visade i början.

  506. Vi vet ju vad som kommer att hända,
    men då kan man kosta på sig-

  507. -att ta tid och sjunka ner i de här
    människornas lugna berättelser.

  508. De behöver inte vara så dramatiska.
    Det är dramatiskt så det räcker.

  509. Gud, vad tiden rusar iväg.

  510. Likadant var det med Husby.

  511. Jag skulle skriva
    om Husby ett år senare.

  512. Det kändes nästan som ett hån
    att komma ut som DN-journalist-

  513. -när det brann
    och sen inte komma dit mer.

  514. "Hej, nu är vi här igen.
    Det var ett år sen det brann."

  515. Hur gör man det på ett bra sätt?

  516. Jag bestämde mig för...

  517. ...att den gången hitta människor
    med helt olika historier.

  518. Från början ville jag hitta en polis-

  519. -som hade befunnit sig
    på samma ställe som en stenkastare.

  520. Jag ville skildra deras berättelser
    mot varann.

  521. Jag hade väldigt ont om tid
    när jag gjorde det här reportaget.

  522. Jag hade en halv vecka att boka
    intervjuer och en vecka att skriva.

  523. Jag skildrade en polis
    som hade fått sten kastad på sig.

  524. Sen skildrade jag en pensionär
    som hade bott i området...

  525. ...sen 70-talet.

  526. Och nattvandraren
    med invandrarbakgrund.

  527. Och en tjej som satt och pluggade
    när det brann.

  528. Deras berättelser om de här dygnen
    korsklipptes mot varandra.

  529. Samtidigt gav det en bild av helt
    olika perspektiv på samma skeende.

  530. Samtidigt var det viktigt...

  531. Om vi journalister bara
    kommer dit ibland-

  532. -så hade en person varit där
    hela tiden.

  533. Det var Rouzbeh. Han jobbar
    inte kvar på Norra Sidan idag.

  534. Han var lokaltidningsreportern
    som plötsligt fick uppleva-

  535. -hur hela världspressen kom dit.

  536. Allting handlar hela tiden
    om detaljerna.

  537. Även för en själv.
    Om man gör ett jättestort reportage-

  538. -så kan man lägga in en snygg
    formulering som man kan gotta sig åt.

  539. Eller detaljer som man kan hitta
    om man läser en bok om CIA.

  540. Den kanske är värdelös,
    men man får veta en sån detalj-

  541. -som att CIA fick veta att FBI
    har en souveniraffär på bottenplan-

  542. -med kepsar där det står FBI.
    "Sån vill vi också ha."

  543. De klagar hos ledningen som säger:
    "Ni ska ju vara hemliga!"

  544. Jag älskar sånt och då kan det
    vara värt att läsa 350 sidor-

  545. -för då kan jag gotta mig åt det.

  546. Likadant var det i Husby.

  547. Om man bara ringer det där
    extra samtalet och kollar upp nåt.

  548. Rouzbeh berättade
    att espressokaffet tog slut.

  549. New York Times hade en korre här.

  550. Han berättade
    att det hade tagit slut.

  551. Det var lite symboliskt snyggt
    så det ville jag gärna ha med.

  552. Men jag kunde inte lita på att han
    mindes rätt. Financial Times var det.

  553. Det kan inte ha varit många
    reportrar därifrån som varit i Husby.

  554. Jag hittade honom
    och ringde upp honom.

  555. Då får man mer detaljer som kan
    glädja en själv och kanske andra.

  556. "I morse satt han med Expressens
    chefredaktör i sjusändningen."

  557. "'Vi befinner oss nu i BBC-fasen',
    som Mattsson hade sagt."

  558. "Så var det.
    Husby hade blivit en världsnyhet."

  559. "USA, Storbritannien, Holland och Nya
    Zeeland avrådde sina medborgare"-

  560. -"att besöka svenska förorter."

  561. "På Yas konditori som var
    enda fiket i Husby centrum"–

  562. -"kunde han vanligtvis sätta sig och
    ta Lipton-te och en persisk bakelse."

  563. "Nu var det fullt
    av utländska journalister."

  564. "Dagen före hade han pratat med
    reportern från Financial Times"-

  565. -"som hade varit
    på konferens i Helsingfors"-

  566. -"när redaktionen hade ringt och sagt
    att det uppstod en mindre kris."

  567. "Deras skandinaviska utrikeskorre
    hade stigit ombord en långsam båt"-

  568. -"till Legoland med sin son.
    Kunde han nu åka till Stockholm"-

  569. -"och bli kravallreporter?"

  570. "Han hade då lämnat konferensen och
    satt sig på ett plan mot Sverige"-

  571. -"för att några timmar senare
    landa i Husby."

  572. "Den lilla förorten nio
    tunnelbanestopp från T-centralen"-

  573. -"med ett konditori där
    espressokaffet nu hade tagit slut."

  574. Jag vill gärna tro
    att det är detaljerna som gör det.

  575. Jag var nere i Köpenhamn
    efter attentatet.

  576. Jag var där i höstas också
    för att skriva en längre text.

  577. Då står ju alla där det händer.

  578. Vi skulle skriva om minneshögtiden
    och det var samma sak där.

  579. Det var väldigt ont om tid för det
    var pressläggning klockan åtta.

  580. Sen hörde jag nån berätta på dagen-

  581. -att statsministern, Helle
    Thorning-Schmidt bodde precis...

  582. ...i samma kvarter där gärningsmannen
    hade parkerat sin bil.

  583. De sa att hon bodde där helt öppet.

  584. Man kunde se hennes namnskylt
    och jag ville åka dit och se.

  585. Jag tog en taxi upp.

  586. Det är radhus som i Notting Hill
    och de ligger mitt i Köpenhamn.

  587. Jag är en usel fotograf
    och det är en mobilbild.

  588. Det svarta staketet
    som är lite högre än grannarnas-

  589. -är Thorning-Schmidts hus
    och man ser rakt in i deras kök.

  590. Sen står det cyklar och utemöbler
    som man kan se henne sitta i.

  591. Sen stor det
    Helle Thorning-Schmidt på brevlådan.

  592. Det var ju inte mobilbilden
    som publicerades.

  593. I text blir det
    en väldigt fin symbol-

  594. -för det öppna samhället
    som råder i Skandinavien.

  595. Även om vi pratar om hotet
    mot det öppna samhället-

  596. -och de fruktansvärda dygnen
    när yttrandefriheten blivit hotad-

  597. -så kan man också...

  598. Det är en viktig bild att påminna om
    en statsminister som bor mitt i stan-

  599. -med sitt namn på brevlådan
    och ett staket som är lite högre.

  600. Då kunde jag skriva:
    "Bara ca 100 meter från platsen"-

  601. -"där gärningsmannen parkerade sin
    bil ligger statsministerns radhus."

  602. "'Thorning- Schmidt' står det på
    brevlådan som hänger ut mot gatan"-

  603. -"med förhöjd statsministersäkerhet
    som består av ett svart staket"-

  604. -"som är några centimeter högre
    än de andras."

  605. Nu har jag redan
    dragit över supermycket.

  606. Jag skrev upp en lista på...

  607. Det här är ju egentligen klassiker.
    Ni har säkert läst dem redan.

  608. Det finns en anledning till
    att de har blivit klassiker.

  609. Ni kan ta mobilbild på den.

  610. Det är min förklaring till
    vad jag tycker...

  611. ...att varje bok har för styrkor.
    De har många styrkor.

  612. Det som Fabrizio Gatti skriver
    är så snyggt.

  613. Jag hade skrivit upp det.
    Han har ett fantastiskt bildspråk.

  614. Använd aldrig uttrycket: "Tråkigt som
    att titta på när målarfärg torkar."

  615. Det är förbjudet
    om man jobbar med text.

  616. "Han låg som en sidogata."
    Den är känd.

  617. Jag ska avsluta med
    att läsa upp två...

  618. ...Fabrizio Gatti-meningar.

  619. "I den industrialiserade världen
    är det motorstyrkan"-

  620. -"som markerar skillnaden mellan
    poliser och tjuvar under biljakten."

  621. "Här är det skosulornas kvalitet och
    polisernas uniform gör ofta halt"-

  622. -"vid fotknölarna."
    Sen beskriver han hur varmt det är:

  623. "Vid den här tiden på dan gömmer sig
    skuggan under skorna där man går."

  624. Det är så himla snyggt.
    Jag avslutar med det-

  625. -och hoppas att ni i alla fall blivit
    lite inspirerade. Tack så mycket!

  626. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Gestalta och berätta

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Journalisten och författaren Lena Sundström har rapporterat och skrivit om många svenska händelser. Här berättar hon om hur hon har jobbat med sina böcker och sin grävande journalistik, hur hon samlar sitt berättande och gestaltar det hon ser och hör. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Berättarteknik, Journalistik, Massmedia, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Filmen "The islamic state"

Journalisten Medyan Dairieh bevakade Islamiska staten och hela världen följde hans dokumentation. Han berättar om hur det var att bevaka dem och varför det är viktigt att göra det riskfyllda arbetet. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Gräv med Nisse

Hur är villkoren för en grävande journalist idag? Nils Hanson är ansvarig utgivare för SVT:s Uppdrag granskning. Här berättar han om när han började som grävande journalist och jämför situationen med hur det ser ut nu. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Grävandets ABC

Marja Grill är nyhetsreporter på Sveriges Television och berättar om hur man ska göra för att lyckas med en granskning. Hon säger att det viktigaste är att inte ge upp. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Panel - så blir du anställd

Det är inte lätt att bli anställd inom media idag. Panelsamtal om vad man ska göra för att bli anställd och få jobb som grävande journalist. Medverkande: Nils Hanson, Helena Giertta, Fredrik Laurin, Cecilia Ögren Wanger. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Att bevaka kriget i Syrien

Frilansjournalisten Joakim Medin blev fängslad av den syriska regimen i februari 2015 anklagad för spioneri. Han släpptes efter förhandling och berättar varför det är så viktigt att åka tillbaka till Syrien trots riskerna. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Offentlighetsprincipen

Nils Funcke är en av Sveriges främsta experter på offentlighetsprincipen. Här berättar han om hur man som journalist kan använda offentlighetsprincipen och vilka möjligheter lagen ger. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Granska med motstånd

Carl Larsson är journalist och studerar juridik, och har jobbat på SVT i många år. Han berättar om hur han arbetade med ett fall där två unga killar körde ihjäl sig på Hjulstabron när polis hade beordrat broöppning. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Att göra ansvarsintervju

Bo-Göran Bodin är journalist på SR Ekot och berättar om hur man ska gå till väga när man gör en ansvarsintervju. Man ska vara väl förberedd och det är bra att öva med en kollega innan man går ut och ställer en person till svars. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Wallraffa på sociala medier

Josephine Freje är journalist och programledare för Plus på SVT. Hon berättar om hur man kan använda falska identiteter på nätet för att gräva efter information på sociala medier i sin roll som journalist. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Vardagsgräv

Marja Grill är nyhetsreporter på Sveriges Television och berättar om hur man kan gå till väga när man ska starta ett grävarbete. Först kan det kännas motigt, du har en bra idé eller misstanke men vet inte hur du ska börja. Här får du tipsen. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Gestalta och berätta

Journalisten och författaren Lena Sundström har rapporterat och skrivit om många svenska händelser. Här berättar hon om hur hon har jobbat med sina böcker och sin grävande journalistik, hur hon samlar sitt berättande och gestaltar det hon ser och hör. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Viralgranskarna

Jack Werner, Linnea Jonjons och Åsa Larsson är journalister på Metro och arbetar med Viralgranskaren. De berättar om hur de jobbar med att granska nyheter som sprids via sociala medier. 2014 vann de Stora journalistpriset i kategorin Årets förnyare. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Tom Alandh berättar

Dokumentärfilmaren Tom Alandh har med sin klara och speciella röst berättat svenska historier i 30 år. Här berättar han om sitt arbete och mötena med människor. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Yttrandefrihetsdebatt

Kommer vi att våga berätta efter terrordåden i Paris och attentatet mot Charlie Hebdo? Paneldiskussion om varför det är viktigt att fortsätta arbetet för demokrati och yttrandefrihet. Medverkande: Özz Nûjen, ståuppkomiker och skådespelare, Lena Sundström, journalist och författare, Helle Klein, journalist och präst i Svenska kyrkan och My Vingren, journalist. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Upptäcka lögnaren

Det är inte så lätt som man tror att upptäcka när en person ljuger. Här visar och berättar polisforskaren Ola Kronkvist varför det är så svårt. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Så kan fördjupande journalistik lyftas digitalt

Anna Careborg och Mark Malmström på Svenska Dagbladet visar konkreta förslag på digitala verktyg som även redaktioner med små resurser kan använda för att få den fördjupande journalistiken att lyfta. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning