Titta

UR Samtiden - Gräv 2015

UR Samtiden - Gräv 2015

Om UR Samtiden - Gräv 2015

Föreläsningar och debatter från seminariet Gräv 2015. Arrangemanget hölls 20-21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2015 : ViralgranskarnaDela
  1. Det här Marcia Karlsson.
    Hon kommer från Jönköping.

  2. En underbar människa i 20-årsåldern.

  3. Hon ger gratis tandvård
    till fattiga barn. En omtyckt person.

  4. Hon var en omtyckt person,
    för hon är olyckligtvis mördad.

  5. Den här Facebook-statusen
    spreds i oktober, november 2013.

  6. Där stod det att Marcia Karlsson
    hade...gjort slut med en kille.

  7. Killen stod inte ut med att hon
    hade dumpat honom. Han och en kompis-

  8. -mötte upp Marcia på en
    parkeringsplats och slog ihjäl henne.

  9. Det stod inget om det
    i lokala medier.

  10. Den här personen förklarar att det
    berodde på att han var invandrare.

  11. Han bodde på en flyktingförläggning.

  12. Hans advokater meddelade
    att det här inte fick uppmärksammas.

  13. Det hade han sagt till tidningarna.
    Ni förstår min varningsklocka-

  14. -i den här statusen. Påståendet om
    att tidningar inte tar upp mord-

  15. -som begås av vissa personer.

  16. Jag kollade på statusen.
    Den hade fått 5 000 delningar-

  17. -när jag fick ett tips om den. Jag
    kollade igenom ett par enkla saker.

  18. Skulle nån av domstolarna ta upp
    fallet, som det påstods i statusen?

  19. Nej. De hade aldrig hört talas om
    henne. I tv-programmet "Efterlyst"-

  20. -skulle det här fallet tas upp. Nej,
    det fanns inget om det i "Efterlyst".

  21. Marcia fanns ingen annanstans
    på internet än som Facebook-profil.

  22. Hon återfanns inte.
    Ingen i Jönköping i den åldern fanns-

  23. -vilket är konstigt.
    Hon var en omtyckt barntandläkare.

  24. Hon borde finnas.

  25. Sist men inte minst var
    den här bilden en annan människa.

  26. Det var en som hette Hennie, och
    hon hade aldrig hört talas om Marcia.

  27. "Fejkad mordhistoria
    spreds på Facebook."

  28. Marcia Karlsson fanns inte, och
    därmed hade mordet aldrig begåtts.

  29. Men det hade fått 7 000 delningar
    när jag hade skrivit klart artikeln.

  30. Facebook byter ofta algoritmer,
    så det är svårt att ge en siffra.

  31. Men 1 000 delningar motsvarar
    att nåt har dykt upp-

  32. -i 100 000 personers flöden.

  33. Vi vet inte hur noga
    de här 100 000 har läst det-

  34. -men 100 000 per 1 000 delningar
    har haft möjlighet att se posten.

  35. Det är 700 000 personer, som
    har sett storyn om Marcia Karlsson.

  36. Jag vet inte hur många som trodde
    att hon var mördad. I den artikeln-

  37. -föddes tanken att vi borde
    göra det här mer systematiskt.

  38. Det var så "Viralgranskaren" föddes.
    Linnéa kom på namnet.

  39. Vi har tänkt prata om vad vi har lärt
    oss av arbetet med "Viralgranskaren".

  40. Närmare bestämt sju saker.
    - Varsågod.

  41. Attraktiv rubrik, eller hur?

  42. Det allra första som vi har lärt oss
    handlar om nånting-

  43. -som är lite tråkigt. Organisation.

  44. Vi har tur, för vi jobbar på en
    heldigital redaktion. Den är liten-

  45. -men den är platt. Vi har få chefer-

  46. -och det är korta vägar upp till dem.

  47. Om man har en idé går man
    till chefredaktören och säger det.

  48. Sen kan man oftast genomföra den
    på eftermiddagen.

  49. Det var ungefär så vi skapade
    "Viralgranskaren". Det föddes en idé-

  50. -och vi sa: "Det här vill vi göra."
    Vi experimenterar ganska mycket-

  51. -och vi provar oss fram
    och ser vad som funkar.

  52. Det gör att vi startar väldigt
    många projekt i ganska högt tempo.

  53. Vi gör vårt bästa med allting, men
    det är viktigt att våga misslyckas-

  54. -med koncept, projekt och nya idéer.

  55. Har man testat en grej som
    inte funkar, får man strunta i den.

  56. Man har ändå lärt sig nåt av det.
    Vi ändrade till exempel strategi på-

  57. -hur man kommunicerar med läsarna
    på Facebook.

  58. Ett tag hade vi en mysrelation.
    Vi skrev under med våra namn-

  59. -vi frågade många saker, och vi
    gjorde skärmdumpar av rubrikerna-

  60. -så att man
    skulle känna igen layouten.

  61. Men vi fick inte så många läsare
    eller kommentarer som vi ville ha.

  62. Det vara bara att släppa det.
    Det funkade inte-

  63. -så vi hittade på nåt nytt.

  64. Men "Viralgranskaren"
    var en idé som faktiskt funkade.

  65. Vi fick snabb respons från läsarna på
    att de gillade vad vi gjorde.

  66. Vi satsade extra på den,
    involverade mer folk-

  67. -och såg till att hela redaktionen
    jobbade med "Viralgranskaren".

  68. Vi har lärt oss att det är viktigt
    att alla är med och formar idéer.

  69. Och att medarbetarna känner
    att miljön är kreativ-

  70. -så att man vågar komma med idéer.
    Att man vågar misslyckas-

  71. -och vågar satsa på saker
    som verkar tokiga.

  72. Och en platt organisation är viktig
    i vår konkurrensansatta bransch.

  73. "Viralgranskaren" föddes en förmiddag
    och genomfördes på eftermiddagen.

  74. Den kreativa miljön handlar också om
    att alla lär sig allt-

  75. -och att koncepten inte blir
    så sårbara om en person blir sjuk.

  76. Alla kan vara med och hjälpa till.
    Så är det också när det går bra.

  77. Alla får känna sig delaktiga, för
    det sprider så mycket positiv energi-

  78. -till nästa koncept.

  79. Så här såg "Viralgranskaren" ut
    när vi startade-

  80. -men nu ser den ut så här.
    Det här är hela vår redaktion.

  81. Det första vi har lärt oss av
    att jobba med "Viralgranskaren" är-

  82. -att i en platt organisation
    skapas det fantastiska idéer.

  83. Ja, nu ska jag förklara
    den här höga hästen, tänkte jag.

  84. Vår metod är att vara grundliga,
    och vi berättar för läsaren-

  85. -hur vi har kommit fram till
    om nåt stämmer. Vi skriver ut det.

  86. Om vi har ringt en expert, skriver
    vi det. Och var vi har läst nåt.

  87. Om vi har googlat en bild, går
    vi igenom vad det gav för resultat.

  88. Den här metodiken har en poäng.
    Vi har haft en folkbildande ambition.

  89. Vi lär ut källkritik
    till våra läsare, så att de-

  90. -ska kunna avgöra om nåt är skumt,
    och om de behöver kolla upp det-

  91. -innan de kastar sig på delaknappen.

  92. Även om många historier kommer
    från läsare och sociala medier-

  93. -så finns det även historier som
    har snurrat runt i vanliga medier.

  94. Det går inte att undvika. Falska
    historier letar sig in i medier.

  95. Och vi hittar dem även på en regnbåge
    av ovanliga medier.

  96. Vi kritiserar andra medier,
    vi påpekar fel och brister-

  97. -och vi använder oss av falskstämpel.
    Vi hojtar om de höga idealen-

  98. -och har klättrat upp på en hög häst.

  99. Och då gör det så klart väldigt ont
    när man faller. Och det har vi gjort-

  100. -vid ett par tillfällen.

  101. Vad vi har lärt oss av det är
    att vara transparenta.

  102. Exempelvis om vi skriver en artikel
    i Metro om Lega Nord-supportrar-

  103. -som ska visa hur lätt det är att ta
    sig över Medelhavet, för att bevisa-

  104. -att flyktingar har det lätt,
    men sjunker.

  105. Om man skriver och publicerar det-

  106. -och inte kollar upp att uppgifterna
    kommer från en fejksida-

  107. -gäller det att berätta det.

  108. Och när nåt har blivit fel
    är det rättelsen som gäller.

  109. Den ska inte stuvas undan. Eftersom
    vårt format också är att redovisa-

  110. -hur vi gick till väga med artikeln,
    är rättelsen en genomgång av-

  111. -vad som har gått fel. Det här
    uppskattar läsarna väldigt mycket.

  112. När vi har den här transparensen
    och medger att vi har haft fel-

  113. -får vi tummen upp från dem.

  114. Ett annat tips är ju att inte ta
    bort artiklar, inte dra in artiklar-

  115. -utan uppdatera dem med ny info, och
    skriva att tidigare skrev vi så här-

  116. -men nu har vi fått ny information,
    och den finns här.

  117. Annars ligger det
    döda länkar där ute-

  118. -och då vet läsarna
    varken ut eller in.

  119. Att vi faller hårt har gjort
    att hela redaktionen är mer på tårna.

  120. Det sprids en kultur av att inte
    slarva, för man vill inte ha fel.

  121. Det har sipprat ner till alla
    på hela Metroredaktionen.

  122. Vi har lärt oss
    att vara transparenta-

  123. -och varför det blir fel.
    Och rättelser är väldigt viktiga.

  124. Vi upptäckte snabbt att responsen
    bland läsarna var jättestor.

  125. De tyckte om det vi gjorde.
    De läste, de delade våra artiklar-

  126. -och de gav oss respons. De tyckte
    att det var viktigt det vi gjorde.

  127. Ungefär så här brukar det se ut.

  128. I den första artikeln
    granskade vi myter kring vaccin.

  129. Och...

  130. ...den delades ungefär 250 gånger,
    och hade 600 likes på Facebook.

  131. Den andra artikeln bredvid
    är från i julas, tror jag.

  132. Vi skrev om myter kring
    vad Facebook gör med ens information-

  133. -som man lägger ut.
    Den hade 500 likes och 800 delningar.

  134. Ofta ser det ut så här.
    Det är ju inte skyhöga delningar-

  135. -men det är jämnt och högt.

  136. Det beror på
    att vi har hittat vår målgrupp.

  137. Det här är en bild från en studie,
    som Stanford och Facebook har gjort.

  138. Snopes.com är också inblandade.

  139. Det är en amerikansk sajt, som är
    ett uppslagsverk för vandringssägner-

  140. -som gör återtåg
    i sociala medier i dag.

  141. Såna som kommer igen och igen och
    igen, men i lite olika skepnader.

  142. De här mörka prickarna ni ser,
    de blåa, svarta-

  143. -är rykten som sprids på Facebook.

  144. Och de röda prickarna
    är Snopeslänkar som nån har postat-

  145. -för att stoppa ryktena.
    Det är ganska många som tar slut-

  146. -där nån har lagt in en länk.

  147. Snopes får då klick-

  148. -och personerna som postar länkarna
    får visa vad som är sant-

  149. -och att de vet vad som gäller.
    En "win-win"-situation.

  150. Det är nåt sånt vi försöker komma åt.
    Nåt sånt är "Viralgranskaren".

  151. Det här är från Twitter och Facebook.
    Ungefär 35 000 besserwissrar-

  152. -har hittat oss.
    Och de gillar vad vi gör för nåt.

  153. Det är inte dåliga besserwissrar-

  154. -utan de som vill ställa saker
    till rätta, som vill veta sanningen.

  155. Om man lägger ut en falsk länk,
    vill de berätta hur det ligger till.

  156. "Så här är det. Ni kan lita på mig."

  157. De här personerna
    är våra främsta ambassadörer.

  158. De sprider vårt material och de
    jobbar med oss. De är vår målgrupp.

  159. Och vi är beroende av deras tips.
    Vi kan inte finnas överallt-

  160. -men de skannar av sina flöden
    och rapporterar till oss-

  161. -vad som är suspekt
    och som vi ska kolla upp.

  162. De gillar att vi slår hål på myter-

  163. -för de kan använda det i sin vardag.
    De använder det när de interagerar.

  164. De gillar att visa att de vet
    vad som gäller och vad som är sant.

  165. Vi anpassar vårt tonläge till dem.
    Vi kan ibland ha ett internt skämt-

  166. -på Facebooksidan.

  167. De återkommer till oss och
    återanvänder de länkar vi skriver.

  168. Ibland kommer rykten tillbaka.
    Det lägger sig och kommer tillbaka-

  169. -och de plockar upp en sån länk igen.

  170. Den tredje saken vi har lärt oss av
    att jobba med "Viralgranskaren" är:

  171. "Hitta din målgrupp
    och satsa på den."

  172. Det här är en artikel i Veckans
    affärer. Ett ambitiöst reportage.

  173. De kartlade
    hur mycket pengar Zlatan hade.

  174. De beskrev hur han hade tjänat dem,
    och hur han hade placerat dem.

  175. Det är lite extra hopplöst att
    titta på det där. Bara för att han...

  176. Är det inte världens äldsta skämt?
    "Anyway"...

  177. Pengar för Zlatan var grejen. Hela
    den artikeln var hur lång som helst.

  178. Den var ambitiös och bra. Artikeln
    inleddes med den här anekdoten.

  179. Zlatan hade 2010 köpt ett semesterhus
    på Resarö utanför Stockholm.

  180. Det är en flådig, dyr ö.
    I och med att han köpte huset-

  181. -blev han med i vägföreningen,
    som ser till att vägarna ska funka.

  182. Det föll på Lars-Johan Jarnheimer,
    som var med i föreningen...

  183. Det föll på honom att ringa Zlatan.

  184. "Välkommen till ön,
    var vänlig betala vägavgiften."

  185. "Hur mycket kostar den?"
    "500", svarade Lars-Johan.

  186. Varpå det kommer in 500 000 kr
    på vägföreningens konto.

  187. "Att markera för Jarnheimer
    vem som bestämmer hade kostat..."

  188. Och så är det "Gudfadern"-musik.

  189. Våra läsare, som hade läst
    det här knäcket, hörde av sig och sa:

  190. "Jag har hört
    den här historien förr"-

  191. -"men då handlade den
    om Peter Forsberg."

  192. Eller: "Den handlade
    om Henke Larsson."

  193. På olika håll i Sverige
    hade man hört den om andra kändisar.

  194. Det är kul för oss. Det är
    en spännande, liten vinkel där.

  195. Jag ringde runt. Det visade sig
    att vägföreningen på Resarö-

  196. -inte ville berätta om sin ekonomi.

  197. Men de hade inte fått in
    en halv miljon på sitt konto.

  198. Jag fick också tag på Jarnheimer,
    som är nån typ av styrelselegend.

  199. Han svarar inte på vartenda samtal.

  200. Han sa att han också
    hade hört historien-

  201. -men då var inte han med i den.
    Det resulterade i den här artikeln.

  202. Den fanns på Aftonbladet Sport,
    SVT Sport och Dagens Industri.

  203. De hade använt anekdoten,
    och inte själva reportaget.

  204. Det blev ett antal flugor i en smäll.

  205. Men det intressanta är att Zlatan
    tydligt klart är en vandringssägen.

  206. Och de uppstår när vi...
    De uppstår dels kring kändisar-

  207. -kring personer som är
    referenspunkter. Som vi med våra liv-

  208. -och erfarenheter kan referera till.

  209. "Zlatan vet du också vem det är,
    då kan vi berätta den här historien."

  210. Annars bygger vandringssägner ofta på
    fruktan, att man är rädd för nånting.

  211. Det bygger på att man är orolig över
    en situation eller en utveckling.

  212. Det bygger på förvirring
    och på okunskap.

  213. De färdas från person till person.
    Jag berättar nånting...

  214. Det finns många vandringssägner som
    handlar om telefoner och teknologi.

  215. De gränsar ofta till det
    övernaturliga. Det är ofta "spökigt".

  216. "Det finns spöken i telefonen."
    Om jag hade sagt till min kompis-

  217. -att jag var rädd att det är var
    spöke i den, hade min kompis sagt:

  218. "Det finns inga spöken."
    Men om jag hade berättat-

  219. -att en kompis var med om nåt... "Hon
    vaknade av att telefonen blixtrade."

  220. "När hon tittade på skärmen
    stod det: 'Vi ser dig.'."

  221. Hade jag berättat den historien,
    hade min kompis varit mer benägen-

  222. -att tycka att det var lite sjukt,
    och kanske sprida den vidare.

  223. Det är ett narrativ, man gör om
    en rädsla, en fruktan, en oro-

  224. -till en berättelse.

  225. När historierna sprids slipar man
    bort alla oklarheter, allting dåligt.

  226. Jag, som hör berättelsen, tar kanske
    bort detaljer som inte är lika bra.

  227. De avslöjar lokala,
    nationella föreställningar-

  228. -och ligger därmed nära sanningen,
    men är sällan sanningen.

  229. På det sättet kan den här grejen...
    Vi hittade en historia-

  230. -som handlade om en person, som hade
    åkt in på sjukhuset med förstoppning.

  231. De skar upp magen,
    och det var en hårboll.

  232. Var det en matta eller vad det hår,
    som vederbörande hade ätit?

  233. Det var hår, och från mattan.

  234. Typ slickat på en matta.
    En hårboll i magen.

  235. Den som har läst Bengt af Klintberg
    känner igen historien.

  236. Det finns en vandringssägen
    från 90-talet, där föräldrar-

  237. -berättade om tonårsdottern, som hade
    slutat kommunicera och slutat äta.

  238. Efter en tid dog hon. De obducerade
    och hittade en hårklump i magen.

  239. Hon hade ätit sitt hår
    under en längre tid.

  240. En sägen som uttrycker en rädsla
    hos föräldrar, som tappar kontakten-

  241. -med sina barn. De främjas
    från barnen. Rätt som det är-

  242. -faller barnen kanske döda ner.
    Den absolut största skräcken.

  243. Därför tyckte vi
    att historien klingade bekant.

  244. "Vi borde kanske kolla det här."
    Vi skickade ett mejl till läkarna-

  245. -som påstods ha gjort operationen.
    De blev så glada att nån brydde sig.

  246. "Nån hör av sig!" De skickade en
    sprendlänk. De kunde inte skicka...

  247. Det var för många bilder, för
    att det skulle få plats i ett mejl.

  248. De skickade en sprendlänk
    med bilderna på den här hårbollen.

  249. Det var en sägen, som var en
    sann historia. De är ofta både och.

  250. Nu ska vi se...

  251. Det handlar om vad vi inte förstår.
    Vi har märkt-

  252. -att det är ämnen vi är rädda för.
    Tiggare är ett exempel på det.

  253. Jag drar mig inte för att kalla det
    ett öppet sår i folksjälen.

  254. Vi vet inte hur vi ska göra med det.
    Erik Hansson har skrivit en uppsats-

  255. -om svenskars förhållningssätt till
    tiggare. Hans hypotes säger att...

  256. ...vi står inför den här
    manifestationen av fattigdom.

  257. Vi står inför ett val.
    Att ge eller inte ge.

  258. Om man tänker att tiggaren är en rik
    odugling, som bara vill utnyttja en-

  259. -tills man själv ligger utslagen
    på gatan, blir valet jätteenkelt.

  260. "Tiggaren är en idiot och hemsk."
    Då är valet redan avgjort på förhand.

  261. Man kan se väldigt tydligt
    varför tiggarhistorier sprids.

  262. Jag är övertygad om att alla
    har sett minst en grej på Facebook-

  263. -som handlar om tiggare.

  264. Det är också nästan allt
    som har att göra med myndigheter-

  265. -auktoriteters ord om saker.
    Men kanske specifikt om matvaror.

  266. Det finns en stor grupp människor,
    som är väldigt skeptiska mot-

  267. -vad man rekommenderas att äta
    och dricka, och inta överhuvudtaget.

  268. Det bygger också på fruktan och oro
    och bristande information.

  269. "Alla de här E-numren. Vad är det?"

  270. Till exempel kolloidalt silver,
    som...

  271. ...Joakim Björck skrev om.
    Det var en Facebookgrupp där.

  272. Kolloidalt silver
    råddes alla människor att ta.

  273. När man skrev kritiskt om gruppen,
    slog medlemmarna bakut-

  274. -och hoppade på reportern, i stället
    för att titta på informationen-

  275. -och fråga sig om de blev utnyttjade.

  276. Kolloidal silverlösning
    kostar 350 spänn litern.

  277. Vem är det som tjänar pengar då?

  278. Så mat också. Slutligen är IT
    och teknologi också ett ämne-

  279. -för fruktan, oro
    och rädsla just nu.

  280. Poängen är att saker vi inte förstår
    uppstår det ryktesspridning om.

  281. Hur sprider man sen ett rykte? Det
    finns nån som heter Cass Sunstein-

  282. -som har skrivit boken "On Rumours".
    Cass lägger upp fyra ryktesspridare.

  283. Den egenintresserade. Den som sprider
    rykten för att främja egna intressen-

  284. -genom att skada en viss grupp.

  285. Sen finns det de som sprider rykten
    för att få uppmärksamhet.

  286. Människor som lyssnar på
    vad man säger.

  287. Sen altruisten, som försöker
    främja nån typ av hjärtefråga.

  288. Alltså sätta fokus på nåt viktigt.

  289. Och så finns den illvilliga,
    som enbart vill göra skada.

  290. Bara för att sabba.

  291. De här fyra typerna är lämpliga
    att tänka på som journalist.

  292. Vad är vi när vi gör våra grejer?
    Ofta är vi altruisten-

  293. -som hoppas främja en hjärtefråga.

  294. Det kan vara att bevaka politikers
    löner. Då främjar vi en hjärtefråga.

  295. Vi tar fram information och sprider
    den för att sätta fokus på nåt.

  296. Men vi kan också vara
    den generellt egenintresserade-

  297. -som säger att historien är för bra.

  298. Lite oberoende av om den är bekräftad
    eller ej. De här typerna är rimliga-

  299. -att förhålla sig till. Inte bara
    när vi tittar på hur rykten sprids-

  300. -utan också vända mot oss själva.

  301. Att spegla oss i ryktena,
    och ifrågasätta vad vi gör.

  302. Punkt fyra av de vi har lärt oss,
    är alltså att det är viktigt och bra-

  303. -för en journalist att bekanta sig
    med sägner och varför de sprids.

  304. Ett annat problemområde som vi
    har identifierat är språkbarriären.

  305. En del saker som granskas har färdats
    lång väg för att komma till oss.

  306. De har gått genom många olika språk.
    De har figurerat på forum-

  307. -där nån annan har skickat vidare
    och översatt det hela till engelska-

  308. -och sen till svenska. Och på
    den vägen försvinner ju en hel del-

  309. -och missförstånd
    uppstår mycket enklare.

  310. Det finns språkbegåvade journalister
    på redaktionerna.

  311. Men vi är fortfarande mer skolade
    i vissa språk än andra.

  312. Och de tre största problemområdena-

  313. -är arabiska, kinesiska-

  314. -och ryska.

  315. Det är ju inte bra,
    eftersom det är språk som pratas-

  316. -av 1,5 miljarder människor
    i världen.

  317. Det här är en källa till en del
    granskningar. Sina Weibo heter det.

  318. En kinesisk Twitter och Facebook
    med hundratals miljoner användare.

  319. Det som händer här är
    att många pratar om saker-

  320. -som så småningom blir en grej.
    Nån kommer och säger...

  321. ...att de har sett nåt, och
    lägger upp en bild. "Titta vad kul."

  322. Det plockas upp av nån sajt i Kina,
    och de gör kanske nyheter av det.

  323. Och det här sprider sig
    till oss här i väst.

  324. På olika sätt hamnar det hos oss.

  325. Och här kan det ha
    helt andra egenskaper.

  326. Det andra som händer på vägen till
    att det slutar som en nyhet hos oss-

  327. -är ju att källan försvinner.
    Ursprungskällan blir borttvättad.

  328. Det sker enkelt,
    och det blir snabbt problem.

  329. Beppes blogg skriver
    att det regnar män. Halleluja.

  330. Gawker skriver att det uppenbarligen
    regnar män enligt Beppes blogg.

  331. New York Post skriver att
    det regnar män. Det skriver Gawker.

  332. Och på det här sättet
    försvinner...källan.

  333. Den finns inte längre med
    i historien.

  334. Det vi har lärt oss är att det
    bästa sättet är att gå hela vägen-

  335. -tillbaka till ursprungskällan,
    och ta hjälp av de som kan språket-

  336. -för att ta reda på
    om källan är trovärdig.

  337. Och vad det är som faktiskt står.

  338. Ja...nu tror jag att vi kommer
    till dragningens deppigaste punkt.

  339. Medan ni gjorde nåt vettigt
    av era jobb och era yrkeskunskaper-

  340. -skrev jag den här artikeln.

  341. På sajten svenskjakt.se hade
    en person, som tyckte att vi daltade-

  342. -för mycket med vargarna, omsatt
    frustrationen i en satirisk artikel.

  343. Han föreställde sig hur det
    skulle vara om det dök upp vithajar.

  344. "Nu finns det vithajar runt
    hela Sverige, ända upp till Gävle."

  345. Han intervjuade den
    svenska miljöministern Martin Tall.

  346. "Vad tycker du om
    att vi har vithajar?"

  347. Martin Tall: "Utmärkt. Fler."

  348. Författaren gick vidare till
    Viltvårdsverkets Vituus Scharkum.

  349. "Herr Scharkum, tummen upp
    eller tummen ner?" "Tummen upp."

  350. Längst ner i artikeln stod det
    "satir". Ungefär som i SAOL.

  351. "Satir: uttalas så här. Substantiv."
    Ni fattar.

  352. 9 000 Facebookinteraktioner senare...
    stod det klart att det inte räckte.

  353. Folk hade ringt
    till Havets hus i Lysekil.

  354. "Kan vi bada?"

  355. "Är det säkert? Är det tryggt?"

  356. Medan ni... Jag vet inte vad
    ni gjorde. Ni käkade med er sambo.

  357. Då skrev jag den här artikeln.

  358. "Om man efter 1 juni nästa år,
    kallar sin rätt bruna bönor"-

  359. -"riskerar man att fällas för HMF."

  360. "Miljöpartiet har fått igenom
    att det blir olagligt"-

  361. -"att 'benämma' en maträtt 'brun'.
    Det kan 'uppfatta' som rasistiskt."

  362. "Även fläsk kan förbjudas, för
    det kan 'upptattas' som stötande"-

  363. -"för överviktiga personer."

  364. "Svenska köttbullar går bra,
    då man inte kan bli dömd för HMF"-

  365. -"då det gäller
    landets egna folkgrupp."

  366. Det här är en skärmdumpad artikel,
    som nån har gått in och ändrat i-

  367. -och publicerat på Facebook.
    Den fick 5 000 delningar.

  368. Folk var arga över att Miljöpartiet
    skulle förbjuda bruna bönor.

  369. Gjorde man en graf
    över sålda bruna bönor-

  370. -skulle den gå upp så här. "Jag
    kommer att protestäta bruna bönor!"

  371. Det var hjärtinfarktsläge
    på hur arga de var.

  372. Därför skrev vi artikeln. Jag ringde
    Miljöpartiets partisekreterare.

  373. Månadens dummaste telefonsamtal.

  374. Medan ni gjorde...
    "Varning för barntjuvar."

  375. "En liga letar efter fysiskt
    starka barn att röva bort"-

  376. -"eftersom barnen tas för
    att användas som kampbarn i Polen."

  377. "Barn säljs och tvingas ställa upp
    i matcher där de måste slåss"-

  378. -"tills den ena ligger."
    11062 delningar.

  379. Googlar man varningen,
    men byter ut "barn" mot "hund"-

  380. -hittar man en likartad varning,
    som också har fått 10 000 delningar.

  381. Ingen av dem stämmer.
    Barnen i Västerbotten är trygga.

  382. Det här illustrerar ett problem. Folk
    förstår inte riktigt vad de läser.

  383. Folk förstår inte när nåt är satir.
    När det står på Storkens nyheter-

  384. -att Gudrun Schyman vill förbjuda
    skägg, blir folk asförbannade.

  385. De skriver på Facebook att de hatar
    Schyman och ska göra revolution.

  386. Jag måste ringa Schyman och fråga
    om hon vill förbjuda skägg.

  387. Folk läser inte hela texter.
    En blogg skriver:

  388. "Alkoholförsäljning tillåten i
    livsmedelsbutiker från 1 april 2015."

  389. "Det är inget aprilskämt.
    Nu har det tillåtits."

  390. Folk skrev "hurra" på Facebook.
    "Nu blir det sprit hela veckan."

  391. Längst ner i artikeln stod det:
    "Det här beslutet gäller i Kanada."

  392. Vi var nära att skriva:
    "Nej, livsmedelsbutiker kommer inte"-

  393. -"att sälja alkohol.
    Vi har läst hela artikeln."

  394. Vi gjorde inte det.
    Det är under vår värdighet.

  395. Folk kan inte skilja mellan källor.
    Vi får tips om era artiklar-

  396. -lika mycket som vi får tips om
    artiklar på Fria Tider och Avpixlat.

  397. Folk skiljer inte
    mellan era och deras artiklar.

  398. Det såg ni i punkten om Miljöpartiet.
    Det stod Aftonbladet och TT.

  399. "Det står så där. Okej,
    de har stavat fel femton gånger."

  400. "De skriver 'stödande'. Ni fattar.

  401. "Så står det nog på Aftonbladet,
    med byline TT."

  402. Dessutom finns
    den här auktoritetsmisstanken.

  403. Oron för vem som säger vad. När
    vi skrev en artikel om ett rykte...

  404. En kvinna hade skrivit:
    "Man kan få cancer av micropopcorn."

  405. "Det finns ett lim som löses upp, går
    in i kroppen, du får cancer och dör."

  406. Vi ringde till Livsmedelsverket
    och till andra.

  407. Vi frågade bloggaren.
    190 000 hade läst inlägget.

  408. "Vad säger du?
    De påstår att det inte är så."

  409. "Jag litar inte på dem. De
    stoppar inte alla ämnen de borde."

  410. Varför skulle hon bry sig?
    Hon har fått 190 000 läsare redan.

  411. Vi kommer inte att få 190 000 läsare.
    Hon står för sig själv.

  412. Dels finns det problemet, men när vi
    gör den typen av knäck, om livsmedel-

  413. -och tillsatser, kan vi inte nöja oss
    med att prata med Livsmedelsverket.

  414. För de här människorna tror
    att de går i kapitalismens ledband.

  415. De gör allt för
    att tjäna storkovan till...

  416. ...kapitalistsvinen. Vi måste prata
    med fler källor. Vi måste förklara-

  417. -hur vi får in vår information. Vi
    måste vara hypertransparenta med det.

  418. Vi måste tydligt beskriva kännetecken
    hos satiriska och opålitliga källor.

  419. Det här är skillnaden mellan oss
    och dem. Vi gör det här jobbet.

  420. Vi tar det på allvar.

  421. Många myter föds ur
    att folk inte läser...

  422. ...att de inte litar på oss. Det
    är möjligen en ganska tråkig lärdom.

  423. Till sist vill vi ge er...
    Vi vill tipsa om några verktyg.

  424. Ni känner säkert redan till de här.
    Vi använder dem dagligen.

  425. Det första är söktjänsten Socialkoll,
    för vad som skrivs i sociala medier.

  426. Man lägger in ett sökord, och
    kan få upp var det ordet har nämnts.

  427. Det andra är Google bildsök. Otroligt
    simpelt, men otroligt användbart.

  428. Man kan googla en bild, och
    få fram originalkällan till bilden.

  429. Det är värdefullt när man ska spräcka
    myter eller historier som sprids-

  430. -för de kan ha använts tidigare
    i ett annat sammanhang.

  431. SharedCount är nästa. Där
    kan man mäta reaktioner på webben.

  432. Man tar en URL till en artikel,
    placerar den i SharedCount-

  433. -klickar och får upp interaktioner
    på Facebook och Twitter.

  434. Hur många kommentarer
    och likes den har.

  435. Den sista är snopes.com,
    uppslagsverket för vandringssägner-

  436. -som kommer och går. Det finns
    väldigt aktuella artiklar där.

  437. Det är saker som sprids i dag,
    som de plockar upp och granskar.

  438. Men i slutändan-

  439. -vill vi ändå påpeka
    att det inte skiljer sig så mycket-

  440. -från den journalistik
    som vi har gjort i 100 år redan.

  441. Att gräva och granska saker på nätet-

  442. -är samma sak som att granska
    och gräva var som helst.

  443. Det är samma journalistiska tänk-

  444. -och i vårt fall
    framför allt källkritik.

  445. Den sjunde grejen vi har lärt oss är
    att nätet må vara nytt för oss-

  446. -men journalistiken består.

  447. Tack.

  448. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Viralgranskarna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jack Werner, Linnea Jonjons och Åsa Larsson är journalister på Metro och arbetar med Viralgranskaren. De berättar om hur de jobbar med att granska nyheter som sprids via sociala medier. Efter granskningen, om nyheterna verkar sanna, publiceras de i Metro. De berättar om hur Viralgranskaren tillkom och vad de lärt sig i arbetet. 2014 vann de Stora journalistpriset i kategorin Årets förnyare. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Källkritik, Massmedia, Publicistik, Sociala medier, Tidningar, Tidskrifter, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Filmen "The islamic state"

Journalisten Medyan Dairieh bevakade Islamiska staten och hela världen följde hans dokumentation. Han berättar om hur det var att bevaka dem och varför det är viktigt att göra det riskfyllda arbetet. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Gräv med Nisse

Hur är villkoren för en grävande journalist idag? Nils Hanson är ansvarig utgivare för SVT:s Uppdrag granskning. Här berättar han om när han började som grävande journalist och jämför situationen med hur det ser ut nu. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Grävandets ABC

Marja Grill är nyhetsreporter på Sveriges Television och berättar om hur man ska göra för att lyckas med en granskning. Hon säger att det viktigaste är att inte ge upp. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Panel - så blir du anställd

Det är inte lätt att bli anställd inom media idag. Panelsamtal om vad man ska göra för att bli anställd och få jobb som grävande journalist. Medverkande: Nils Hanson, Helena Giertta, Fredrik Laurin, Cecilia Ögren Wanger. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Att bevaka kriget i Syrien

Frilansjournalisten Joakim Medin blev fängslad av den syriska regimen i februari 2015 anklagad för spioneri. Han släpptes efter förhandling och berättar varför det är så viktigt att åka tillbaka till Syrien trots riskerna. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Offentlighetsprincipen

Nils Funcke är en av Sveriges främsta experter på offentlighetsprincipen. Här berättar han om hur man som journalist kan använda offentlighetsprincipen och vilka möjligheter lagen ger. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Granska med motstånd

Carl Larsson är journalist och studerar juridik, och har jobbat på SVT i många år. Han berättar om hur han arbetade med ett fall där två unga killar körde ihjäl sig på Hjulstabron när polis hade beordrat broöppning. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Att göra ansvarsintervju

Bo-Göran Bodin är journalist på SR Ekot och berättar om hur man ska gå till väga när man gör en ansvarsintervju. Man ska vara väl förberedd och det är bra att öva med en kollega innan man går ut och ställer en person till svars. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Wallraffa på sociala medier

Josephine Freje är journalist och programledare för Plus på SVT. Hon berättar om hur man kan använda falska identiteter på nätet för att gräva efter information på sociala medier i sin roll som journalist. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Vardagsgräv

Marja Grill är nyhetsreporter på Sveriges Television och berättar om hur man kan gå till väga när man ska starta ett grävarbete. Först kan det kännas motigt, du har en bra idé eller misstanke men vet inte hur du ska börja. Här får du tipsen. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Gestalta och berätta

Journalisten och författaren Lena Sundström har rapporterat och skrivit om många svenska händelser. Här berättar hon om hur hon har jobbat med sina böcker och sin grävande journalistik, hur hon samlar sitt berättande och gestaltar det hon ser och hör. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Viralgranskarna

Jack Werner, Linnea Jonjons och Åsa Larsson är journalister på Metro och arbetar med Viralgranskaren. De berättar om hur de jobbar med att granska nyheter som sprids via sociala medier. 2014 vann de Stora journalistpriset i kategorin Årets förnyare. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Tom Alandh berättar

Dokumentärfilmaren Tom Alandh har med sin klara och speciella röst berättat svenska historier i 30 år. Här berättar han om sitt arbete och mötena med människor. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Yttrandefrihetsdebatt

Kommer vi att våga berätta efter terrordåden i Paris och attentatet mot Charlie Hebdo? Paneldiskussion om varför det är viktigt att fortsätta arbetet för demokrati och yttrandefrihet. Medverkande: Özz Nûjen, ståuppkomiker och skådespelare, Lena Sundström, journalist och författare, Helle Klein, journalist och präst i Svenska kyrkan och My Vingren, journalist. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Upptäcka lögnaren

Det är inte så lätt som man tror att upptäcka när en person ljuger. Här visar och berättar polisforskaren Ola Kronkvist varför det är så svårt. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Livet efter Excel

Helena Bengtsson, datajournalist på The Guardian, guidar genom de metoder och verktyg som väntar härnäst efter att man lärt sig grunderna inom datajournalistiken. Hur ska man tänka när man använder relationsdatabaser och programmering? När ska man försöka själv och när ska man låta en expert lösa problemet? Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning