Titta

UR Samtiden - Gräv 2015

UR Samtiden - Gräv 2015

Om UR Samtiden - Gräv 2015

Föreläsningar och debatter från seminariet Gräv 2015. Arrangemanget hölls 20-21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2015 : Tom Alandh berättarDela
  1. För en gammal dörrknackarjournalist
    är det väldigt hedrande-

  2. -att stå framför eliten av-

  3. -granskande
    och grävande journalister.

  4. Visserligen har väl även jag grävt i
    min ungdom, men inte särskilt djupt-

  5. -och att jämföra mina jobb på Fokus
    och "Studio S", där jag började-

  6. -med "Uppdrag granskning" är-

  7. -som om Björn Borg skulle spela
    mot Federer med sin gamla träracket.

  8. För några månader sen kom två
    stycken från "Uppdrag granskning"-

  9. -två av de mer prominenta granskarna,
    upp på mitt jobb-

  10. -och berättade
    en fantastisk historia-

  11. -om korruption
    och försvunna miljarder.

  12. Till slut frågade de mig
    vad jag höll på att jobba med.

  13. Då sa jag att jag håller på med
    en försvunnen trumpet. En liten film.

  14. "Jan Allans försvunna trumpet."

  15. Jag kallas för dokumentärfilmare,
    men egentligen är jag inte det.

  16. Jag kan inte filma eller klippa
    och är en otroligt usel ljudtekniker.

  17. Jag är bra på nåt
    som man inte tror när man ser mig.

  18. Jag är bra på nåt som är viktigt
    i den dokumentära processen.

  19. När man ska ut i den dokumentära
    verkligheten. Jag är bra på att bära.

  20. Bära kamera, stativ och lampväskor.
    Det är jag jättebra på.

  21. Jag är journalist-

  22. -även om jag numera
    berättar mer än jag gräver.

  23. De som har sett det jag har gjort vet
    att det är ganska enkla historier.

  24. "Det var en gång" även om jag
    inte använder orden så fyrkantigt.

  25. Till exempel: Det var en gång
    en liten grabb på Söder i Stockholm.

  26. Han kallades för Nacka
    eftersom hans bror spelade i Nacka.

  27. Lilla Nacka var blond, livlig och
    alldeles fantastisk på att dribbla-

  28. -och klacka och joxa med trasan,
    som det sades.

  29. Han blev proffs i Italien
    och tjänade miljoners miljoner lire-

  30. -och gifte sig med en skönhet
    med grågröna ögon som hette Nuccia.

  31. De levde ett fantastiskt liv i
    Milano. Han spelade i Inter i början.

  32. Men så kom livet ikapp Nacka.
    Han kom tillbaka till Sverige.

  33. Ensam, utblottad, nedkrökad...

  34. Sen dör han i samma lägenhet där han
    föddes. En enrummare. 45 år gammal.

  35. Inget märkvärdigt egentligen.

  36. Bra reportage och bra dokumentärer
    berättar ofta historier.

  37. Det behövs sällan nån
    "konstnärlig kostym".

  38. Filmen om Nacka är ett bra exempel
    på det. Nacka föddes, lirade och dog.

  39. Med bilder, ljud, frågor och svar-

  40. -alltså journalistiska grundregler,
    berättade vi vår historia.

  41. I tv har man ytterligare några
    möjligheter. Man har speakertexten-

  42. -musiken och ljudet och på det
    viset berättade vi den här historien-

  43. -om människan, myten Nacka.

  44. Jag gick från journalisthögskolan
    till tv. Jag kunde ingenting om tv.

  45. Jag frågade chefen på Fokus,
    Bertil Askelöf-

  46. -en av de största journalister
    jag har mött.

  47. Jag frågade Askelöf hur man gjorde.
    Han sa: "Det är ganska lätt, Alandh."

  48. "Du måste bara tänka
    på några grundregler."

  49. Den första är den viktigaste,
    sa Askelöf-

  50. -men här och nu tänkte jag spara den
    till slutet-

  51. -för det är det
    som kallas för dramaturgi.

  52. Askelöfs andra regel var:
    "Hitta en bra människa."

  53. Hittar man en bra människa
    och behandlar henne väl-

  54. -så blir det ofta bra tv.

  55. Vad är då en "bra" människa?
    Jo, att nån ser mig i ögonen.

  56. Nån som har förmågan att berätta
    sin historia och som vågar göra det.

  57. Nån som vågar visa upp andra sidor
    än de förväntade.

  58. Sen naturligtvis att det finns
    ett förtroende mellan oss.

  59. Även om jag inte behöver sympatisera
    med den jag berättar om.

  60. Förhållningssätt och integritet är
    förutsättningar för bra reportage.

  61. Jag tänkte visa det första exemplet.
    Det här är en bra människa.

  62. Richard Viking Flinga.

  63. Bara namnet gör
    att man blir intresserad-

  64. -och vill berätta hans historia.
    Det var en märkvärdig historia.

  65. Han hade suttit 20 år
    i de hårdaste texanska fängelserna.

  66. 14 år isolerad eftersom han
    hade huggit ned två medfångar-

  67. -och betraktades som farlig.
    Grabbarnas polare ville hämnas.

  68. 14 år utan nån mänsklig
    kontakt hade han upplevt.

  69. Det märkvärdiga var
    att Flinga var svensk medborgare.

  70. Föräldrarna kom från Sverige.
    Han föddes i Buenos Aires-

  71. -och hade levt hela livet i USA.
    Sen det här långa fängelsestraffet.

  72. Vad händer när han blir utsläppt? Som
    svensk medborgare blir han utvisad.

  73. Han kommer till Sverige utan
    att ha nånsin ha varit här.

  74. Han kunde tre ord svenska. Där
    stod vi på Arlanda och mötte honom.

  75. Det är klart... En sån historia
    kan man inte missa helt enkelt.

  76. Vi följde honom i två år
    och sen gjorde vi filmen-

  77. -"En man kom från Texas."

  78. Det här tycker jag också
    är en bra människa-

  79. -dock inte i moralisk mening.

  80. Bedrägeriroteln Stockholm.

  81. Hörd person: Berner.

  82. Anledning till förhöret:

  83. Grovt skattebedrägeri
    och grovt valutabrott.

  84. -Vad vill du veta?
    -Du säger att 22 907 kronor...

  85. -Vad är det för nåt?
    -Det är fortfarande åtta år sen!

  86. Hur fan ska jag veta det?

  87. Jag har förklarat det hundra gånger.

  88. Jag har inte med deras
    gottskrivningsfakturor att göra!

  89. -Kreditnota heter det normalt.
    -Det bryr jag mig inte om.

  90. Jag tänker inte svara
    på detta längre.

  91. Jag vet ingenting. Det har
    jag förklarat för dig i tre dagar.

  92. Ska du fortsätta tjata, sitter
    jag tyst tills bandet tar slut.

  93. Man tänkte: "Nu kommer det
    en storspelare. En riktig pamp."

  94. Han hade sitt bord vid fönstret
    och hade alltid gäster och damer.

  95. De åt och drack.

  96. Det var bra gäster
    som vi var måna om.

  97. Klart.

  98. Ett.

  99. Två.

  100. Kör!

  101. Ja... Ulf Wilhelm Berner hette han.

  102. Han hade en fanérfabrik
    i Blomstermåla i Småland-

  103. -som han medvetet och förslaget
    mjölkade på stora pengar.

  104. Över hundra arbetare höll på
    att förlora sina jobb-

  105. -när konkursen stod inför dörren.

  106. Berner försvann utomlands
    med 14 miljoner i skatteskulder-

  107. -till kronofogdens
    och åklagarens stora sorg.

  108. 14 miljoner i skatteskulder
    på 80-talet var mycket pengar-

  109. -men nu för tiden i rufflarbranschen
    är det väl mest växelpengar.

  110. Hur som helst... Berner var
    en bra person att göra film om.

  111. Tacksamt. Det såg ni på bilderna.

  112. Man kan kalla honom för
    en mycket tydlig huvudperson.

  113. Om Askelöf hade sett honom-

  114. -hade han väl godkänt honom
    som en bra person att göra tv på.

  115. Askelöfs tredje råd
    var lika enkelt som genialt.

  116. Han sa: "Börja bra."

  117. "Inledning ska vara
    som en spark i magen på tittaren."

  118. "Sen ska du sluta bra. Folk måste
    komma ihåg vad de har sett."

  119. "Sen är det bara
    att lägga historien där emellan."

  120. Det var ungefär den dramaturgiska
    lektion jag fick när jag började där.

  121. "Börja bra. Sluta bra.
    Sen storyn i mitten."

  122. Nu har jag väl nyanserat Askelöfs råd
    genom åren.

  123. Man behöver inte sparka folk i magen
    i inledningen-

  124. -men den måste
    i alla fall vara spännande.

  125. Det måste finnas en framåtrörelse,
    så folk vill se vad som händer.

  126. Jag vet inte vad ni tycker
    om den här inledningen-

  127. -men kanske är det en film man
    vill se om man börjar titta på den.

  128. Jag fick ett mejl
    från Joakim Alpgård.

  129. Han undrade om han inte hade nåt
    värde som människa. Han skriver:

  130. "Jag ber av hela mitt hjärta, en av
    få saker som fungerar i min kropp"-

  131. -"om hjälp
    att sätta press på samhället-"

  132. -"att antingen låta mig leva
    eller annars dö."

  133. Jag hämtar lite mat åt dig.

  134. Åkte den ned igen?
    Du får väl hålla i dig.

  135. Bättre?
    De...får...komma...med...mat.

  136. Jag ska i alla fall gå ut
    med den här till smutsen.

  137. Plus att jag vill ha en kopp kaffe.
    Vill du också ha kaffe?

  138. Det är ju mycket enkelt.

  139. Ett bröllopsfoto från början,
    ett par tofflor.

  140. Ett hjärta
    det står "jag älskar dig" på.

  141. Och så småningom ett foto på en man
    i sina bästa år.

  142. En kraftfull kille.
    Därefter respiratorn.

  143. Ingen speaker, bara respiratorljudet.
    Livets ljud.

  144. Sen titeln "Jocke heter".
    Sen överstruket "hette".

  145. Då förstår man
    att det är den andra filmen av två.

  146. I den första filmen
    levde han fortfarande.

  147. Sen åkte han till Schweiz för
    att få hjälp att ta sitt eget liv.

  148. "Jocke hette Sussies man."

  149. En inledning kan också överraska.
    Gå emot det förväntade.

  150. Nästa film
    handlar om kvinnan Pia Sjögren.

  151. Drogmissbrukare, många,
    många år hemlös, kvinna...

  152. Längre ned på samhällsstegen
    kan man knappast vara.

  153. Kvinna med drogproblem
    som dessutom är hemlös.

  154. Schablonen vid såna reportage
    är rätt vanlig.

  155. Man börjar antingen i en källare
    eller på ett vindskontor.

  156. Man ser en skitig filt
    och under den ligger det nån.

  157. Man kanske ser håret eller fötterna.
    Stövlarna eller skorna är avsparkade.

  158. Det kanske står en cola-
    eller ölburk.

  159. Det är sörjigt, eländigt...
    Misär, helt enkelt.

  160. Men det behöver inte
    börja på det viset.

  161. When I was a little pretty baby
    My mama would rock me in the cradle

  162. In them old cotton fields back home

  163. It was down in Louisiana

  164. Just about a mile from Texas City

  165. In them old cotton fields back home

  166. Hon var glad, aktiv
    och ville vara med på allt möjligt.

  167. Som barn var det inga bekymmer.

  168. Här är hennes mormor,
    som betydde mycket för henne.

  169. Mormor hade hand om henne ofta när
    jag arbetade. De hade roligt ihop.

  170. Pia är tolv år här.

  171. Situation Stockholm var det här.

  172. Passa på och läs.

  173. Till stöd och hjälp för oss hemlösa.

  174. Det är februarinumret
    med massor av bra läsning.

  175. Situation Stockholm var det här.

  176. Läs en bra tidning
    till stöd för oss hemlösa.

  177. Passa på och läs en bra tidning
    till stöd för oss hemlösa.

  178. Situation Stockholm.

  179. Ja, det var Situation Stockholm.

  180. Hej, hjärtat.

  181. Situation Stockholm.

  182. Situation Stockholm.

  183. Första gången jag såg Pia och Gunnar
    var på Karlaplan i Stockholm.

  184. Det var i februari
    och det var bitande kallt.

  185. Förlåt.
    - Situation Stockholm var det här.

  186. De sålde de hemlösas tidning. Nån
    bostad hade de inte haft på flera år.

  187. Ändå såg Pia märkvärdigt stark ut-

  188. -trots att det var lätt att se
    att hon levt ett hårt liv.

  189. Ett prydligt hem,
    en blomma i vas-

  190. -några tavlor, fina möbler...

  191. Pias mamma var studierektor-

  192. -men också i ett sånt välordnat hem
    kan katastrofen inträffa.

  193. Genom såna bilder
    skapar man en identifikation.

  194. Det kan hända vem som helst.
    Sen fortsättningen: Pia och Gunnar.

  195. Gunnar stod på andra änden
    på Karlaplan och sålde.

  196. En kärlekshistoria
    mitt i allt det svarta.

  197. Jag tänkte visa
    ett kort exempel till.

  198. Några få bilder,
    lite musik, ingen speaker...

  199. En gång var boxning arbetarsporten
    i Sverige.

  200. Boxarna hette Johansson,
    Högberg och Pettersson.

  201. Men genom boxningen kan man också
    berätta om ett helt annat samhälle.

  202. Hela svenska landslaget
    i olika kulörer-

  203. -och sen då "du tronar på minnen
    från fornstora dar".

  204. Sen mor och far till Majid,
    som han hette. Musiken ligger ju där.

  205. "Jag vill leva,
    jag vill dö i Norden." Sen Tensta.

  206. "Majid Jelili, Sverige",
    står det i gult och blått.

  207. Då är det bara
    att sätta i gång historien.

  208. Majid var en väldigt bra person.
    Inte bara en bra boxare.

  209. Han hade vunnit SM fem gånger i rad
    i bantamvikt-

  210. -men var dessutom sjuksköterska
    på neurokirurgen.

  211. På Karolinska, tror jag det var.

  212. Dessutom hade han fem systrar.
    Han var enda grabben.

  213. Gissa om han var bortskämd
    av sin marockanska mamma.

  214. Minns ni rufflaren Berner? Jag hade
    svårt att sätta punkt i den filmen.

  215. Den var väldigt kul att göra,
    för Berner var väldigt tydlig.

  216. Det fanns flera bra slut
    och jag tänkte visa-

  217. -de fyra sista minuterna
    som ger nån sorts sammanfattning-

  218. -av vad som hänt och hur läget var
    för Berner och rättvisan.

  219. Ulf Berner är borta.

  220. I Oskarshamn sitter nu
    en dyster åklagare och funderar-

  221. -på sitt livs största skattehärva.

  222. Berner har ringt till honom
    och frågat hur läget är.

  223. När han kan komma hem till Sverige.
    När ärendet är preskriberat.

  224. -Vet du var han finns nånstans?
    -Jag tror han är i USA.

  225. -Det går inte att få honom utlämnad?
    -Nej.

  226. -Ingen chans?
    -Frågan är väl...

  227. ...om han inte har blivit amerikansk
    medborgare. Då är det uteslutet.

  228. Kan man bo i Spanien
    och klara sig med det-

  229. -så är man ju tokig om man åker hem
    och sätter sig i fängelse.

  230. Några år i ett liv är värt mycket.

  231. Sedan är det... Skattebrott...

  232. ...värderar inte jag för nånting ens.

  233. När det hela är preskriberat,
    kommer Ulf Berner hem?

  234. Det tror jag alldeles säkert.

  235. -Vad händer med ärendet?
    -Det vilar så länge åtal är väckt.

  236. Vi väntar på Berner.
    Läget är fastlåst.

  237. -Om han inte kommer då?
    -Det är tio års preskription.

  238. Det dröjer några år.
    1991 är väl sista...

  239. -Då kan han komma hem?
    -Ja.

  240. -Utan att få nåt straff?
    -Ja.

  241. Det kanske är straff nog
    att vara landsförvisad.

  242. Det är ofta så att de svenskar som
    har flyttat utomlands p.g.a. brott-

  243. -ändå har en viss kärlek
    till fosterlandet-

  244. -och lider av att inte
    kunna besöka det när de vill.

  245. Han mår jättebra. Han bor i Marbella.

  246. Det är jätteskönt. Varmt och gott.
    Det ligger på 20-23 grader.

  247. Han har ett radhus där nere.

  248. Hör du, du. Det är många
    svenska familjer som bor där nere.

  249. Finns det fler
    med samma skatteproblem som Ulf?

  250. Ja, det gör det. Det är ganska
    gott om dem, skulle jag tro.

  251. -På vilket sätt har han det bra?
    -Ekonomiskt.

  252. Han är duktig både
    på affärer och juridik.

  253. Han klarar sig jättebra.
    Det kan jag tala om för dig.

  254. -Har du hört nåt från Ulf Berner?
    -När han försvann vet jag inte...

  255. ...men jag fick ett vykort-

  256. -där han bad mig
    att inte boka nåt rum före 1990.

  257. Det innebär ju att han inte
    lär dyka upp efter den tiden.

  258. Då måste jag fråga.
    Vad fan har jag med det här att göra?

  259. -Nu får du ge dig, Andersson.
    -Då vill jag fråga dig...

  260. Hur ställer du dig
    till brottsmisstanken?

  261. Jag är antagligen en av
    de mest oskyldiga som har suttit här.

  262. Det var den första filmen om Berner.

  263. Nu till Askelöfs regel fyra.

  264. "Var dig själv.
    Hitta tonen vid varje möte."

  265. "Var rädd om tystnaden."

  266. När Kenta Lans var 16 år
    var han fullblodsnarkoman.

  267. När han var 40 lyckades han lägga av
    och blev en av grundarna till BASTA.

  268. Sveriges första arbetskooperativ
    för narkomaner.

  269. I åtta år hjälpte han sig själv
    och andra till ett värdigt liv.

  270. Men så tog han ett återfall.
    Katastrof.

  271. I nästan ett år
    irrade Kenta omkring i mörkret.

  272. Snart 50 år gammal satt han återigen
    och hackade sig i låret.

  273. Men en dag ringde han och sa
    att han skulle göra comeback.

  274. Han hade fått ett sms
    från sin dotter-

  275. -där hon hade frågat om han
    inte ville uppleva sin 50-årsdag.

  276. Den 18 februari 2003-

  277. -sköt Kenta i sig den sista sprutan.

  278. Jag och fotografen Björn Henriksson
    var med då-

  279. -för att dokumentera
    Kentas väg tillbaka till livet.

  280. I nästan tio år lyckades Kennet Lans
    hålla sig borta från droger-

  281. -men vintern 2003
    ringde BASTA och sa-

  282. -att Kenta hade åkt dit igen.

  283. Den här känslan är svår att beskriva.

  284. Oj...

  285. Tio år på BASTA,
    men nu sitter du här igen.

  286. Ja.

  287. Ja, det är...

  288. Det är inget jag är stolt över.

  289. Det är inte det.

  290. Jag resonerar
    väldigt mycket med mig själv.

  291. Innan jag tog det här återfallet.

  292. Hur skulle det bli?

  293. Om jag skulle orka lägga av.

  294. Det är...

  295. Upp och ned hela tiden.

  296. Den där tjejen var min stora kärlek.

  297. Vi flyttade ihop.
    Vi hade ett nioårigt förhållande.

  298. Och så, va?

  299. Den bästa tiden började i Malmö
    i samband med att min dotter föddes.

  300. Om du fortsätter så här...
    Hur länge kommer du då att leva?

  301. Jag fick inget svar. Kenta sov.

  302. Vi lämnade honom i hans lägenhet
    i Västerhaninge.

  303. Det var i slutet av februari
    och det var isande kallt där ute.

  304. Lägenheten hade blivit en kvart
    och polare/pundare kom och gick.

  305. Men nu ville Kenta
    hitta tillbaka till vardagen igen-

  306. -och därför sa han till oss att
    det här var hans allra sista spruta.

  307. För nu sa Kenta
    att han ville börja leva igen.

  308. Vilken symbolisk bild.

  309. Cigaretten har han kvar,
    sprutan åker ned i golvet.

  310. Sen blev det avgiftning,
    behandlingshem-

  311. -nytt lås på lägenheten för
    att inte polarna skulle dyka upp-

  312. -och en begagnad dammsugare för
    att röja upp.

  313. Han fick jobb på RFHL och återvände
    till i Djurgårdens klack på Stadion.

  314. Allt såg ut att ordna sig för Kenta.

  315. På 50-årsdagen det året
    var det boule-

  316. -och BASTA-gänget sjöng
    "Ja, mår han leva".

  317. Kenta var klar och ren
    som ett glas vatten.

  318. Två månader senare var Kenta död.
    Kroppen orkade inte längre.

  319. Hjärtat slutade slå. Ingen överdos
    som polarna trodde att det var-

  320. -utan en svenssondöd.

  321. "Det finns ingen objektiv människa",
    sa alltid Askelöf.

  322. Därför lyder hans femte regel:
    "Var subjektiv. Ta ställning."

  323. "Det ska märkas att det är just du
    som berättar historien."

  324. "Du gör det på ditt sätt."

  325. Jobbar man på tv har man ju
    genom bilderna möjligheter-

  326. -att vara personlig
    genom ljud, klipp och musik.

  327. Det är ju med de ingredienserna
    som berättelsen mejslas fram.

  328. Samt speakertexten, så klart.

  329. För 35 år sen gjorde jag
    ett "Studio S"-program om monarkin.

  330. Vi kallade det "Kungen och vi". 25
    år senare gjorde jag en uppföljning.

  331. Bilden i Gotlands Allehanda
    glömmer jag aldrig.

  332. Det är mycket sällan kungen
    och monarkin granskas kritiskt-

  333. -men kan en kung bli uppriktigt
    bedömd under sin livstid?

  334. Kungar mäts ju sällan
    efter normala måttstockar.

  335. I stället skrapas svaga sidor bort
    och positiva förstärks.

  336. Om Gustav V sades
    att han var en duktig tennisspelare.

  337. Kungen är som sagt
    nästan alldeles vanlig-

  338. -men det är inte, som journalist,
    okomplicerat att komma kungen nära.

  339. Samma sak med hans medarbetare.

  340. -Vad har du för titel?
    -Förste hovmarskalk.

  341. -Det är min titel.
    -Och du gör vad?

  342. Jag är chef för hovmarskalksämbetet
    här på slottet.

  343. -Vad betyder det i arbetsuppgifter?
    -Hovmarskalksämbetets uppgifter är...

  344. ...att förbereda
    och delta i genomförandet-

  345. -av kungafamiljens
    offentliga framträdanden.

  346. Det gäller audienser, företräden,
    resor, officiell representation...

  347. Middagar, luncher, mottagningar,
    officiella gåvor, tackbrev-

  348. -gratulationer, kondoleanser
    och en rad andra saker.

  349. Upplever du att det i ditt arbete
    finns en väldigt tunn linje...

  350. -...mellan vanligheten och sagan?
    -Det där förstod inte jag.

  351. Etiopiens nyutnämnde ambassadör
    ska överlämna sina kreditivbrev-

  352. -till hans majestät konungen.

  353. Ja, de har en viktig...

  354. Att vara en symbol för landet
    är ju väldigt mycket en roll.

  355. -Det låter som ett skådespel.
    -Det kan det vara på sätt och vis...

  356. ...men det här med symboler
    är viktigt-

  357. -och vi har inte
    så mycket nationella symboler i dag-

  358. -som verkligen symboliserar Sverige.

  359. Etiopiens ambassadör ska nu
    få möta den svenska symbolen.

  360. Sen blir det dalahästen, midsommar-
    stången och kanske knäckebrödet.

  361. Men här dyker Morgan
    på hovets presstjänst upp.

  362. Han ska se till att vi journalister
    inte kommer symbolen för nära.

  363. Glansen får inte mattas.

  364. Det är egentligen bara
    det monarkin handlar om.

  365. Inga sprickor tillåts i fasaden
    och absolut ingen insyn där bakom.

  366. Men vem kommer där om inte
    gamle kanslichefen Jan Mårtensson.

  367. Vi träffades också för 25 år sen-

  368. -och jag minns hans djupa suck
    när vi pratade titulaturfrågor.

  369. -Jag säger "kungen" till kungen.
    -Varför inte "du"?

  370. Det kan man fråga sig,
    men jag svarade på din fråga.

  371. Hur titulerar han dig?

  372. Det är väl inte särskilt intressant?
    Det är som när du och jag pratar här.

  373. Men om han duar dig är det
    väl naturligt att du duar honom?

  374. Man kan vända på steken
    och säga så här...

  375. Om man utgår ifrån att...
    Nej, det är irrelevant.

  376. Det var 1978, men frågan är tidlös
    och inte alls irrelevant-

  377. -som Mårtensson säger.

  378. Till en kunglig person
    säger man "ers majestät"-

  379. -eller möjligen
    "kungen", "drottningen", etc.

  380. Som vilken sak som helst. Jämför
    med "stolen", "bordet" och "bilen".

  381. Ja...

  382. Oj.

  383. Är det så många republikaner här?

  384. Märkvärdigt... Det här är ett av de
    mest utskällda program jag har gjort.

  385. Det är omöjligt
    att göra tv av monarkin-

  386. -därför att de som hyllar kungen
    blir upprörda-

  387. -om man ifrågasätter det minsta.
    Jag duade honom medvetet 1978.

  388. De som är ilskna på monarkin
    tycker ju att man ska såga benen av-

  389. -alla representanter för kungahuset,
    gärna med motorsåg.

  390. Vi försökte hålla oss mitt emellan-

  391. -men fick inga applåder
    efter det här programmet 2003.

  392. Det tackar jag verkligen för.

  393. Svart och vitt är
    ofta journalistikens färger-

  394. -trots att det gråa
    kan vara väl så intressant.

  395. Askelöfs sjätte regel lyder:

  396. "Nyansera bilden.
    Hitta människan bakom schablonen."

  397. Ulf Berner var en bullrande buffel-

  398. -och en rufflare av stora mått-

  399. -men det fanns nåt mer hos Berner.
    Det visste jag.

  400. Det fanns nån form av självironi
    och distans också.

  401. Så småningom
    hann livet ifatt den gamla rufflaren.

  402. Han fick en stroke och kom hem igen.
    Då gjorde vi en ny film om Berner.

  403. "En rufflares väg, tur och retur."

  404. -Hur är det just nu?
    -Jag är förlamad i vänster arm.

  405. -Lite högre, tack.
    -Jag har ingen nytta av den armen.

  406. -Då är det svårt.
    -Benet, då?

  407. Dålig balans. Det bär dåligt ibland.
    Jag blir jävligt trött.

  408. Det beror på att jag är otroligt fet
    också. Mycket för benen att bära upp.

  409. Men jag kan gå en bit.
    När jag kommer ut på gatan-

  410. -vill jag ha ett elskåp inom synhåll
    så jag kan slå ned arslet och vila.

  411. Jag blir fruktansvärt trött
    i ryggen. Jag är lite rädd.

  412. Jag vill inte gå och träna för att
    jag blir trött. Då blir det grinigt.

  413. Men nu var en handikappkärring
    från det sociala här med en käpp.

  414. Jag trodde inte det skulle hjälpa men
    det gör det. Det är fel väglag nu-

  415. -men när det börjar bli bättre hoppas
    jag kunna gå till Carlbergskanalen.

  416. Ta en promenad. Käppen hjälper till.

  417. Blir man lite starkare i ryggen
    kanske man kan börja resa-

  418. -men just nu har jag inga pengar.
    Kronolle tar allt jag tjänar.

  419. -"Kronolle"? Kronofogden menar du?
    -Det kan man också kalla honom.

  420. -Jagar de dig nu?
    -De har väl alltid jagat mig.

  421. -Tycker du synd om dig?
    -Det finns andra det är mer synd om.

  422. När jag låg på sjukhus,
    kan vi tala om såna det är synd om.

  423. När jag låg på Ersta.
    Fantastiskt duktiga människor.

  424. Tålmodiga och duktiga. Det var en
    kille där som grät hejdlöst en dag.

  425. Det tillhör sjukdomen att man kan
    gråta... Man blir jävligt deprimerad.

  426. Den här killen var det synd om.
    Hans dotter hade fött ett miss...

  427. ...bildat barn. Samma dag sa läkarna
    att hans arm aldrig skulle bli bra.

  428. Han var violinist i filharmonikerna
    och urmakare till professionen.

  429. Den var det synd om,
    för den var det riktigt kört för.

  430. Att vara urmakare och spela fiol
    med en hand är nog inte lätt.

  431. Då är det synd. Annars är synd...

  432. De som inte kommer nånstans är värre.

  433. -Du har ju högerhanden kvar.
    -Ja, det har jag.

  434. -Den kan du ju ha när du deklarerar.
    -Det är inte aktuellt.

  435. Då måste man ju ha en inkomst
    och det har jag ingen.

  436. -Hur klarar du dig, då?
    -Jag har en pension.

  437. När hyran är betald har jag
    2 000 kronor kvar att leva på.

  438. Det är inte mycket. Nu förstår
    du varför jag inte kan gå på travet.

  439. Jag ser att du har kvar ett foto
    på din förra fru.

  440. Ja, varför skulle jag inte ha det?

  441. Du är inte gift längre.

  442. Nej, hon skilde sig för flera år sen.

  443. Det är lång tid.
    Det var innan jag blev sjuk.

  444. Det är en tre år sen. Längesen.

  445. -Var det hon som skilde sig?
    -Ja.

  446. -Ville inte du?
    -Nej.

  447. Jag var chanslös. Jag blev
    bara tillsagd att jag var skild.

  448. Det kom ett papper från tingsrätten.

  449. Jag frågade mina advokater
    vad jag skulle göra.

  450. "Skriv på, skicka tillbaka och
    fjanta dig inte." Det var enda valet.

  451. -Var du svår att leva med?
    -Jag? Omöjlig, skulle jag tro.

  452. Det skulle jag inte
    vilja göra själv en gång.

  453. Det måste jag säga. Det skulle
    jag inte vilja. Nej, bedrövlig.

  454. Slarvig.

  455. Mycket slarvig.
    Dräller allting omkring mig.

  456. Smulor överallt. Böcklingskal
    här, böcklinghuvuden där. Nej.

  457. Kläder här och där.
    Jag kommer inte när jag lovar.

  458. Jag försöker passa tiden,
    men kan missa på en dag. Inget bra.

  459. -Har du några goda sidor?
    -Ja, jag är snäll.

  460. Men det är korna också. Normalt.
    Men annars är det inte mycket.

  461. Nej.

  462. Jag är rätt snäll egentligen,
    men det lever man inte på.

  463. Nej.

  464. -En rufflare har en själ också?
    -Ja.

  465. Jag kan tänka mycket på andra
    och hjälpa när jag kan.

  466. Det har jag aldrig
    fått nån skit för, men...

  467. "Rufflare" får stå för dig, Alandh.

  468. Blanda inte in mig i din kundkrets.

  469. Journalister är pack,
    det har jag sagt till dig tidigare.

  470. Dåligt pålästa,
    vet inte vad de talar om. Nej.

  471. Där hör ni.

  472. Journalister är dåligt pålästa
    och vet inte vad de talar om.

  473. Mycket sorg och elände
    har det blivit genom åren.

  474. Det ligger ju
    i det sociala reportagets natur.

  475. Därför lyder Askelöfs sjunde regel:

  476. "Tårar håller aldrig liv i storyn."

  477. "Man måste hitta kraften och styrkan
    hos den utsatte. Glimten i ögat."

  478. "Som nästan alltid finns,
    och glöm inte humorn."

  479. "Gör inte människor till offer."

  480. "Tyck inte synd om dem du berättar.
    Tyck om dem i stället."

  481. Ja...

  482. Jesper Odelberg.
    Den sittande ståuppkomikern.

  483. Med sin humor
    ruskar han ju om våra fördomar-

  484. -och hans tajming är fenomenal
    och pauserna är verkligen exakta.

  485. Ibland blir det gripande.
    Inte för att han sitter i rullstol-

  486. -utan för att han får publiken
    att glömma den där rullstolen.

  487. Över till regel åtta: "Håll kontakten
    med dem du berättar om."

  488. "Inte bara för anständighetens skull
    utan för chansen till uppföljningar."

  489. "Vad hände sen"
    är ett bra journalistiskt grepp.

  490. Tiden är en utmärkt dramaturg.

  491. Tio år efter rufflarens återkomst
    till fosterlandet-

  492. -gjorde vi den sista filmen om honom.

  493. Tänker du tillbaka
    mycket på ditt liv?

  494. Ja, det är klart att jag gör.
    Det erkänner jag.

  495. Hälsan?

  496. Det är ju skit fortfarande.

  497. Har man haft en hjärnblödning har
    man haft en. Det är som Pelle Ahl sa.

  498. Kapp-Ahl. "Då väntar man på nästa."
    Han väntade och fick den också.

  499. Livet verkar ha gått
    hårt fram med dig sen sist.

  500. Ja, det är klart att det har gjort.
    Kan man inte klä på sig själv...

  501. Jag kan inte ta på mig strumpor
    och skjorta själv.

  502. Jag måste ha t-shirt.
    Jag kan inte knäppa ett par byxor.

  503. Då är allting svårt.

  504. Man kan inte vara bitter. Det är
    bittert att sitta så här på slutet-

  505. -men nu är det inte långt kvar.
    Jag fyllde 64 år.

  506. Det är inte långt kvar.
    Det inser jag också.

  507. Men jag har varit med om mycket.
    Det är som min mor säger.

  508. "Vad gnäller du om?
    Du har ju sett allt på jorden."

  509. Det är egentligen bara en riktig sak
    jag missade-

  510. -och det är
    att gå från Katmandu i Nepal-

  511. -till det femte baslägret.

  512. Det är det sista lägret
    innan de bestiger Mount Everest.

  513. Annars har man bestigit det mesta,
    men Mount Everest sprack.

  514. "Tråkig tv är död tv", sa Askelöf.

  515. Humor är en journalistisk bristvara.

  516. Det där tänkte jag mycket på,
    när jag för 20 år sen-

  517. -gjorde två filmer om hur vardagens
    människor hade det ekonomiskt-

  518. -när fallskärmarna generöst
    vecklade ut sig-

  519. -till alla de direktörer
    som inte klarade av jobbet.

  520. Den enda handlade om en kronofogde
    i Vimmerby som gjorde utmätningar-

  521. -hos folk som inte klarat av
    avbetalningarna på tvättmaskinen.

  522. Den andra filmen om
    en auktionsförrättare-

  523. -som åkte runt och slog ut företag
    som hade gått i konkurs.

  524. Han slaktade fabriker-

  525. -som man hade haft
    som arbetstillfällen i generationer.

  526. Men det var tur att Folke Pettersson
    hade en hobby också-

  527. -som kunde förgylla
    en ganska trist berättelse.

  528. Ja, det vart skit.

  529. Nu är det inte stora chanser här.

  530. Hela munnen full av sand.

  531. Efter filmen gjorde Svensk Golf
    ett reportage om Folke Pettersson.

  532. Nu över till Askelöfs
    första och viktigaste regel.

  533. "En sak, Alandh,
    som du måste lära dig direkt är"-

  534. -"att inte stå i vägen för storyn."

  535. "Det är inte du som är viktig,
    det är den du berättar om."

  536. "Allt fokus på honom eller henne."

  537. Här står jag nu i denna gigantiska
    sal, nästan mitt på scenen.

  538. Jag undrar vad Askelöf hade sagt
    om han hade sett mig nu.

  539. Därmed tackar jag för mig.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tom Alandh berättar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Dokumentärfilmaren Tom Alandh har med sin klara och speciella röst berättat svenska historier i 30 år. Här berättar han om sitt arbete och mötena med människor. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Alandh, Tom, 1944-, Dokumentärfilm, Filmfotografer, Fotografer, Fotokonst
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Filmen "The islamic state"

Journalisten Medyan Dairieh bevakade Islamiska staten och hela världen följde hans dokumentation. Han berättar om hur det var att bevaka dem och varför det är viktigt att göra det riskfyllda arbetet. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Gräv med Nisse

Hur är villkoren för en grävande journalist idag? Nils Hanson är ansvarig utgivare för SVT:s Uppdrag granskning. Här berättar han om när han började som grävande journalist och jämför situationen med hur det ser ut nu. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Grävandets ABC

Marja Grill är nyhetsreporter på Sveriges Television och berättar om hur man ska göra för att lyckas med en granskning. Hon säger att det viktigaste är att inte ge upp. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Panel - så blir du anställd

Det är inte lätt att bli anställd inom media idag. Panelsamtal om vad man ska göra för att bli anställd och få jobb som grävande journalist. Medverkande: Nils Hanson, Helena Giertta, Fredrik Laurin, Cecilia Ögren Wanger. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Att bevaka kriget i Syrien

Frilansjournalisten Joakim Medin blev fängslad av den syriska regimen i februari 2015 anklagad för spioneri. Han släpptes efter förhandling och berättar varför det är så viktigt att åka tillbaka till Syrien trots riskerna. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Offentlighetsprincipen

Nils Funcke är en av Sveriges främsta experter på offentlighetsprincipen. Här berättar han om hur man som journalist kan använda offentlighetsprincipen och vilka möjligheter lagen ger. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Granska med motstånd

Carl Larsson är journalist och studerar juridik, och har jobbat på SVT i många år. Han berättar om hur han arbetade med ett fall där två unga killar körde ihjäl sig på Hjulstabron när polis hade beordrat broöppning. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Att göra ansvarsintervju

Bo-Göran Bodin är journalist på SR Ekot och berättar om hur man ska gå till väga när man gör en ansvarsintervju. Man ska vara väl förberedd och det är bra att öva med en kollega innan man går ut och ställer en person till svars. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Wallraffa på sociala medier

Josephine Freje är journalist och programledare för Plus på SVT. Hon berättar om hur man kan använda falska identiteter på nätet för att gräva efter information på sociala medier i sin roll som journalist. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Vardagsgräv

Marja Grill är nyhetsreporter på Sveriges Television och berättar om hur man kan gå till väga när man ska starta ett grävarbete. Först kan det kännas motigt, du har en bra idé eller misstanke men vet inte hur du ska börja. Här får du tipsen. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Gestalta och berätta

Journalisten och författaren Lena Sundström har rapporterat och skrivit om många svenska händelser. Här berättar hon om hur hon har jobbat med sina böcker och sin grävande journalistik, hur hon samlar sitt berättande och gestaltar det hon ser och hör. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Viralgranskarna

Jack Werner, Linnea Jonjons och Åsa Larsson är journalister på Metro och arbetar med Viralgranskaren. De berättar om hur de jobbar med att granska nyheter som sprids via sociala medier. 2014 vann de Stora journalistpriset i kategorin Årets förnyare. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Tom Alandh berättar

Dokumentärfilmaren Tom Alandh har med sin klara och speciella röst berättat svenska historier i 30 år. Här berättar han om sitt arbete och mötena med människor. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Yttrandefrihetsdebatt

Kommer vi att våga berätta efter terrordåden i Paris och attentatet mot Charlie Hebdo? Paneldiskussion om varför det är viktigt att fortsätta arbetet för demokrati och yttrandefrihet. Medverkande: Özz Nûjen, ståuppkomiker och skådespelare, Lena Sundström, journalist och författare, Helle Klein, journalist och präst i Svenska kyrkan och My Vingren, journalist. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Upptäcka lögnaren

Det är inte så lätt som man tror att upptäcka när en person ljuger. Här visar och berättar polisforskaren Ola Kronkvist varför det är så svårt. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Livet efter Excel

Helena Bengtsson, datajournalist på The Guardian, guidar genom de metoder och verktyg som väntar härnäst efter att man lärt sig grunderna inom datajournalistiken. Hur ska man tänka när man använder relationsdatabaser och programmering? När ska man försöka själv och när ska man låta en expert lösa problemet? Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning