Titta

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Om UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Föreläsningar från konferensen "It och digital pedagogik i skolan" som handlar om hur kommuner och skolor arbetar med den digitala förflyttningen. Hur påverkar den digitala tekniken med nätbaserade tjänster skolan? Hur gör man för att en tekniksatsning inte enbart stannar vid inköpet av de nya produkterna utan istället leder till ett mervärde i lärandet och undervisningen? Konferensen hölls den 10-11 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Till första programmet

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan : Digitala verktyg i NODela
  1. Patrik Jönsson, från
    Söderportgymnaiset i Kristianstad.

  2. Jag tänkte...
    I paneldebatten i går tog de upp-

  3. -hur viktigt det är
    att sprida goda exempel.

  4. Jag sätter mig själv på piedestal.
    Jag ska göra motsatsen.

  5. Jag ska visa hur jag har arbetat med
    digitala verktyg i min undervisning-

  6. -både i grundskolan och i gymnasiet,
    där jag arbetar nu.

  7. Ibland har det gått bra, ibland inte.

  8. Det kan vara värdefullt
    att dela med sig av det också.

  9. Det är det vi ska göra.

  10. Jag brukar...
    Jag är inte så mycket...

  11. Jag är lärare och jag arbetar
    som lärare. Det är det jag gör.

  12. Ibland får jag möjlighet
    att dela med mig av det här.

  13. Det känns väldigt trevligt.

  14. Jag gör det ofta annars också-

  15. -i mitt arbetsrum, till exempel.

  16. Man springer in mellan lektionerna,
    med sju minuter på sig.

  17. Kastar av sig behån och mikrar kaffe.

  18. Nej, jag kastar inte av mig behån.

  19. Man mikrar sitt kaffe
    och gnäller för kollegorna-

  20. -om varför eleverna
    inte gör som de blir tillsagda-

  21. -eller varför de projekt man planerat
    inte gick som det var tänkt.

  22. Därför tänkte jag
    att min presentation-

  23. -få bli
    lite som en samlad förlängning-

  24. -av våra arbetslagssamtal-

  25. -på min nuvarande skola.
    Ja...här är jag.

  26. Upplägget kommer att bestå av
    mycket elevmaterial...

  27. ...som vi ska kolla på i dag.

  28. Jag ska försöka förklara
    hur jag har tänkt.

  29. Vi kollar på dem,
    och sen blir det lite reflektion.

  30. Det är utgångspunkten.
    Om jag hinner-

  31. -ska jag i slutet
    reflektera och tänka öppet-

  32. -kring de här minorna
    som jag trampar på.

  33. Ja... Det är många
    som har lyft den här.

  34. Fast den har varit blå för det mesta.

  35. Den gröna som styr mitt liv-

  36. -den är en utmaning.

  37. Jag ska inte gå in så mycket
    på min pedagogiska grundsyn.

  38. Det blir mer praxisnära exempel.

  39. "Utmaningar" får summera
    den här framsidan.

  40. Nu ska vi se... Jag kommer
    framför allt att prata om två saker:

  41. Hur man kan jobba med begrepps-
    bildning, hur jag har gjort-

  42. -och hur man gör när man inte har
    jättestora digitala resurser.

  43. Och så ska jag prata om
    digitalt berättande.

  44. Vi ska börja med begreppsbildningen.

  45. Nu är volymen jättelåg.

  46. Vi soundcheckade för en stund sen,
    men förhoppningsvis hörs det.

  47. Vi ska lyssna på ett exempel.

  48. Först ska jag berätta
    att det här är i årskurs sju.

  49. Vi har precis arbetat
    med en del i biologin-

  50. -som handlar om cellen och livet.

  51. Eleverna fick i uppgift
    att konstruera en karta.

  52. Man ser en pixlig logga.
    Vi har använt oss av en verktygslåda-

  53. -som heter Creaza,
    som vår kommun har tillgång till.

  54. Eleverna har fått i uppgift
    att göra begreppskartor.

  55. Samtidigt lyssnar jag på dem
    när de går igenom kartorna-

  56. -och förklarar hur de har tänkt när
    de har kopplat ihop olika begrepp-

  57. -som ett stöd
    för att berätta någonting.

  58. Då ska vi se. Här har vi...

  59. ...Mollys fina cellkarta.
    Vi ska se om vi kan få upp den.

  60. Då kan du sätta igång.

  61. Detta är en cellkarta.

  62. Jag har jobbat med cellen.
    Celler är en sorts...

  63. Jag lägger den där.
    De är en encellig organism.

  64. En encellig organism
    är en cell som bara är för sig själv.

  65. Det är också en sorts mikroorganism.

  66. En mikroorganism syns bara i
    mikroskop. Den är väldigt liten.

  67. Mikroorganismer
    hör ihop med gisselorganismer.

  68. En gisselorganism
    är även en encellig organism.

  69. Bakterien är också en encellig
    organism. Den är helt för sig själv-

  70. -som den encelliga organismen.

  71. Den encelliga organismen...
    mikroorganismen...

  72. Det är en mikroorganism,
    men jag...

  73. Nu åker vi bort till cellen.
    Cellen...

  74. Vi pausar.

  75. Den här eleven...

  76. När hon redovisade för mig,
    satt hon med en dator som vi hade-

  77. -och visade sin karta.
    Jag spelade in.

  78. Hon klickade sig fram
    i sin förberedda begreppskarta-

  79. -så hon visste vad hon skulle göra.

  80. Begreppen hade vi stött på
    tidigare under arbetet.

  81. Nu handlar det här om cellen.
    Jag är naturkunskapslärare-

  82. -om nån hade missat det.

  83. I slutet av den här...

  84. I slutet av redovisningen blir det
    väldigt mycket fram-och-tillbaka.

  85. Hon upptäcker ganska snart att hon
    har gjort kopplingar på sin karta-

  86. -som är lite konstiga,
    eller svåra att förklara.

  87. Hon har problem med presentationen.

  88. I slutet av redovisningen
    pratade vi om det.

  89. "Vad var det som var svårt?
    Var fastnade du?"

  90. "Du hade ett flöde i början."

  91. Men så stötte hon på kopplingar
    hon hade gjort i tanken-

  92. -som hon inte kunde förklara.

  93. Jag minns inte
    hur mycket tid jag lade på det här.

  94. Vi hade kanske jobbat med det i tre
    veckor, men aldrig under den tiden-

  95. -fick eleven med sig så mycket
    som vid redovisningstillfället.

  96. Att hon bara gjorde detta-

  97. -med sin karta som hon hade förberett
    och fick testa den "live"-

  98. -var en sådan där grej som man önskar
    att man kunde göra varenda lektion.

  99. Jag vet inte... Jag tänker att
    det formativa förhållningssättet-

  100. -är sprunget ur det här:
    att vi gör grejer och testar dem-

  101. -och så förbättrar vi dem successivt.

  102. Men det här samtalet
    var väldigt värdefullt.

  103. Så det fanns
    saker som kunde förbättras.

  104. Jag har fler exempel. Niklas sa att
    presentationerna ska läggas upp-

  105. -eller skickas ut
    som länkar som ni kan klicka på.

  106. Vill lyssna färdigt,
    eller lyssna på fler exempel-

  107. -så kan ni göra det i lugn och ro,
    med mycket högre volym.

  108. Jag ska berätta om det ni ser här.

  109. När jag jobbade
    i grundskolans senare del-

  110. -så "gästade" jag på mellanstadiet
    vid några tillfällen.

  111. Jag arbetade på en F9-skola-

  112. -och varför inte utnyttja tillfället-

  113. -när man har elever i olika åldrar-

  114. -och lärare
    som är bra på olika saker?

  115. Så jag fick gästspela
    när det kom till mikroskopering.

  116. Det här är ingen hemlighet,
    men detta är Lova.

  117. Hon har lärt sig
    en massa grejer om mikroskopering.

  118. Det var en trestegsraket,
    en snabbkurs-

  119. -som jag hade med eleverna.

  120. Jag har använt mig av en metod
    som vi kallar för "paint my way".

  121. Under de här små korta passen-

  122. -som handlade om mikroskopering,
    ställde vi oss i slutet frågan:

  123. "Vad har vi lärt oss i dag
    som vi inte visste innan?"

  124. Och så ska vi försöka kondensera ner
    det till ett, eller ett par, begrepp.

  125. Då får vi ner det på papper.
    Här hade vi inga IT-verktyg.

  126. Vi ska försöka få ner det på papper,
    som en hjälp.

  127. Det ska hjälpa oss att sortera
    det vi har fått med oss.

  128. Det röda är från det första passet.
    Nästa gång tog vi fram samma papper.

  129. Vi byggde på kartan och frågade oss
    vad som var nytt för dagen.

  130. Kartorna såg olika ut.
    De hade olika färger.

  131. Det tyckte de var roligt.

  132. Olika lektioner eller pass
    skulle gå att identifiera.

  133. Det här var något som jag tänkte
    var bra för det synliga lärandet.

  134. Om eleverna vill,
    kan de visa kartan hemma:

  135. "Kolla vilken resa jag har gjort."
    Även om det bara handlar om begrepp.

  136. Både begreppen och deras sammanhang-

  137. -förklarar så himla mycket
    inom NO:n i grundskolan.

  138. Det var nyttigt.
    Jag hade väldigt trevligt.

  139. Sen...stötte vi på minor här också,
    förstås.

  140. När Lova satt och skulle sortera
    sina tankar efter ett pass-

  141. -upptäckte hon
    att hon hade glömt vissa saker.

  142. Hon mindes till exempel inte
    vad det här var.

  143. Den där grejen som man tittar i,
    ner igenom mikroskopet.

  144. Hon frågade om hjälp,
    men jag sa:

  145. "Skriv det du kan.
    Det är ju din kunskap just nu."

  146. "Få ner den på papper,
    även om det är störigt."

  147. För hon visste att det här var fel.

  148. Det var lite spännande
    att se hur hon motvilligt...

  149. Man ser nästan att hon höll i pennan
    hårdare när hon skrev "kikare".

  150. Hon visste att det fanns
    ett annat ord, som vi hade pratat om.

  151. Jag sa
    att vi kunde fylla i det senare.

  152. "Sätt ett litet frågetecken där.
    Vi löser det sen."

  153. Men bara det faktum att hon-

  154. -väldigt enkelt,
    identifierade kunskapsluckor...

  155. Andra elever gjorde också detta.
    En del lämnade rutor tomma.

  156. "Jag vet inte vad det är,
    eller hur begreppen hör ihop."

  157. "Jag vet att det finns en koppling,
    men hur ser den ut?"

  158. Och då är det en tjej
    som går i fyran eller femman.

  159. Ett litet slag för synligt lärande.

  160. Det går även om man inte har IT.

  161. Det här är nästan samma sak,
    fast gjort av en gymnasieelev-

  162. -som efter en lektion
    då vi hade pratat om diffusion-

  163. -fick i uppgift att göra samma sak:

  164. "Nu ska vi få ner
    och koppla ihop begrepp."

  165. Utvecklingen från Lova-

  166. -till den här kartan är att...

  167. Här har eleven försökt förklara hur
    sambanden mellan begreppen ser ut.

  168. Det här blir snabbt väldigt kladdigt.

  169. Man måste ha stora papper.

  170. Men det blir snabbt kladdigt.

  171. Papperen slits, de håller inte,
    vilket är jättesynd.

  172. I den bästa av världar hade man haft
    en dator att göra detta på.

  173. Vid något tillfälle hade jag
    möjlighet att göra detta på dator.

  174. Då blir plötsligt...
    Det handlar om kroppen.

  175. Då blir plötsligt begreppskartorna
    oändliga.

  176. Det tar ganska mycket tid,
    det är ingen hemlighet.

  177. Man får avsätta tid för det här.

  178. Och det är en ganska hög tröskel
    för att komma igång.

  179. Det är lite mödosamt,
    men jag upplever-

  180. -att det är väldigt kraftfullt för
    att dels strukturera upp vad man kan-

  181. -och dels hålla koll på vad som
    händer med ens kunskapsutveckling.

  182. Sen gör man en egen revision.
    Efter tre veckor eller något sånt-

  183. -när man behöver fräscha upp minnet
    om vad mikroskopering handlade om-

  184. -kan man kolla på sin karta
    och skapa sig en uppfattning:

  185. "Ja, just det.
    Så här ser min kunskap ut"-

  186. -"om jag kondenserar ner den
    till begrepp"-

  187. -"och försöker koppla ihop dem."

  188. Det kanske är lättare i vissa ämnen,
    men det går att göra i olika åldrar.

  189. När jag själv läser kurser
    vid sidan om-

  190. -gör jag det också.
    Det blir enklare att komma ihåg-

  191. -om man får ner allt på en karta.

  192. Färgerna här står för
    olika organsystem-

  193. -som eleven efter hand
    har fått ner på det här papperet.

  194. Sen, när organsystemen
    blev synliga för henne-

  195. -och kartan började bli mer komplett,
    kunde hon göra kopplingar-

  196. -över organsystemen.
    Det var dit jag ville.

  197. Det är ju ett av kunskapskraven
    i naturkunskap.

  198. Programmet som jag har använt här
    heter CmapTools.

  199. Det är gratis.
    "Cmap" står för "concept map".

  200. Det är gratis
    och finns även till Ipad.

  201. Det finns säkert
    till alla andra maskiner också.

  202. Fördelen med att göra det på dator-

  203. -är att det är enkelt att revidera
    kartan allt eftersom man lär sig.

  204. Nackdelen är att
    när man gör revideringar-

  205. -så blir det hela tiden
    ett slags slutresultat.

  206. Med den analoga varianten,
    där man suddar och stryker över-

  207. -blev det synliga lärandet
    mycket mer påtagligt.

  208. Men när man gör det här
    så blir det så snyggt i slutändan-

  209. -att man kanske inte inser-

  210. -vilken resa man har gjort,
    även om den är jättestor.

  211. Jag har före detta studenter som...

  212. ...hör av sig i efterhand.

  213. Senast för tre veckor sen
    skickade en tjej mejl till mig.

  214. Hon skrev: "Patrik,
    vi jobbade med begreppskartor."

  215. Hon läser juridik i Lund nu.

  216. "Det är så många begrepp
    att hålla reda på"-

  217. -"men det här funkade bra."

  218. Då blir man så himla glad över
    att det har satt sina spår-

  219. -även utanför mitt lilla ämne.

  220. Vi ska prata lite grann
    om digitalt berättande också.

  221. Jag ska också säga att effekterna av
    att jobba med det här-

  222. -dem har jag ingen aning om.
    Jag vet inte om det funkar.

  223. Om tiden jag investerar i-

  224. -att brottas med,
    både programmen och arbetssätt-

  225. -i slutändan blir mer värt
    än nåt annat.

  226. Men eftersom jag själv
    tycker att det känns bra-

  227. -och eftersom jag får feedback
    från före detta elever-

  228. -som säger att det var ett bra sätt-

  229. -att få ordning på sina tankar.

  230. Det är kanske bättre
    än att bara anteckna rad efter rad.

  231. Eller så kompletterar man
    anteckningarna.

  232. Ja... Åter till digitalt berättande.

  233. Nu ska ni få hänga med
    till ett projekt-

  234. -kanske det bästa
    jag har planerat i hela mitt liv.

  235. Det här var i en åtta i NO.

  236. Jag gjorde en snygg ämnesövergripande
    koppling mellan teknik-

  237. -fysik, biologi, kemi
    och en del samhällsämnen.

  238. Målet var att resa till Mars.

  239. Jag hakade på "Mars One". En del av
    er har säkert hört talas om det.

  240. Det är ett kommersiellt finansierat
    projekt för att kolonisera Mars.

  241. Jag tänkte att det här
    var ett guldläge-

  242. -att få eleverna
    att visa en massa saker för mig-

  243. -och för att diskutera naturvetenskap
    i en intressant kontext.

  244. Och inte nog med
    att kontexten är rolig.

  245. Alla barn gillar ju rymden.
    Kontexten är rolig.

  246. -och de ska
    få redovisa på ett roligt sätt.

  247. Eleverna skulle göra tecknade serier.

  248. Då har jag använt ett Creaza-verktyg.

  249. Cartoonist, heter det.

  250. Vi ska få följa med en elev,
    som har gjort en tecknad serie-

  251. -om hur det kom sig
    att vi skulle till Mars.

  252. Och...det här kommer att gå snabbt.

  253. Men vi ska ta oss igenom
    ett par bildrutor.

  254. Efteråt ska vi reflektera lite.

  255. De tycker mycket om
    att göra mig som figur.

  256. Och de vill helst fördumma mig också.

  257. Jag säger konstiga saker
    eller beter mig konstigt.

  258. Eleverna älskade det.

  259. De tyckte
    att det var fantastiskt roligt.

  260. Även de elever
    som annars var svåra att få igång-

  261. -de som var passiva i klassrummet,
    tyckte att det här var...

  262. De tyckte att det var jätteroligt.

  263. Där slutar faktiskt serien.
    Jag fick...

  264. Jag var så glad i början.
    Dels var jag så nöjd med planeringen-

  265. -och så var det så roligt.
    Jag berättade för alla kollegor.

  266. Men efter ett par lektioner fick jag
    avbryta projektet och skrota det.

  267. Trots att jag såg att aktiviteten
    var väldigt hög hos eleverna-

  268. -så var det så att när jag
    började jobba med eleverna-

  269. -i deras serier-

  270. -upptäckte jag
    att fokus låg på helt andra saker-

  271. -än vad jag hade tänkt
    med det här naturprojektet.

  272. Det var så roligt att sitta och
    göra serier med färdiga figurer-

  273. -där de fick göra pratbubblor
    och konstruera dialog.

  274. De blev helt förtrollade-

  275. -av den här redovisningsformen.

  276. Kritik till mig själv: "Patrik,
    tänk på hur du designar uppgifterna"-

  277. -"så att fokus läggs på rätt saker."

  278. Vi återkommer till det lite senare.

  279. Det där är
    en viktig grej att ta med sig.

  280. Vi ska se...
    Då fortsätter vi här.

  281. Jag har skrivit:
    "Learning is not activity."

  282. Förmodligen pågick det
    en massa lärande-

  283. -under tiden som eleverna
    konstruerade dialogerna-

  284. -men inte det lärande
    som jag hade tänkt mig.

  285. Det var något annat som hände.

  286. Vi ska kolla på ett annat exempel...

  287. ...där jag använde serieverktyget
    igen, fast på ett annat sätt.

  288. Här handlade det om genetik
    och bioteknik.

  289. Nu hoppar vi till gymnasiet.

  290. Eleverna här, upptäckte jag-

  291. -hade väldigt svårt
    att argumentera.

  292. När man frågade om skillnaden mellan
    ett argument och en förklaring-

  293. -ord som förekommer
    i nästan alla kursplaner-

  294. -så kunde de inte
    förklara skillnaden.

  295. Vet man inte vad det är man ska visa
    blir det ju rena chansningen.

  296. Så vi bestämde oss för
    att träna på det här.

  297. "Hur gör man ett bra argument?"

  298. "Hur hämtar man kunskaper
    från naturvetenskapen"-

  299. -"i de här argumenten?

  300. Då skulle de göra serier.
    Det här kallas för...

  301. Det jag gjorde
    kallas för "provoke nerd fury".

  302. Det går ut på att jag
    presenterar så dåligt material-

  303. -att de blir provocerade
    till engagemang.

  304. Det är ett tips,
    och det funkar i massor av åldrar.

  305. Ska eleverna göra en film,
    så gör en jättedålig film.

  306. Då känner alla elever:
    "Det där var dåligt."

  307. "Jag kan bättre."

  308. Jag visade eleverna
    riktigt dålig argumentation.

  309. Vi satt i klassrummet,
    där det fanns en bjällra.

  310. En sån som man plingar i.

  311. Den stod mitt i klassrummet.
    Jag visade mina serier-

  312. -och eleverna fick plinga muntligt
    eller med bjällran...

  313. ...när de upptäckte ett argument.
    Vi tog det långsamt.

  314. Jag kan teoretiskt förklara för
    eleverna hur ett argument...

  315. Vi kan gå igenom
    Toulmins argumentationsmodell:

  316. "Hur är ett argument uppbyggt?"

  317. Men de behöver nästan se det,
    och jag är ju ensam lärare.

  318. Det är svårt
    att argumentera med sig själv.

  319. Jag tycker det.
    Då är serier användbart.

  320. Det går snabbt att fixa,
    och man kan provocera med dem.

  321. Eleverna fick sedan i uppgift att-

  322. -göra egna riktigt dåliga argument-

  323. -som i en diskussion
    blev till bra argument.

  324. Nu ska vi kolla på ett sånt exempel.
    Det handlar om kloning.

  325. Nu har de tagit det här
    till någon sorts egyptisk kontext.

  326. Det handlar om soldater och annat.

  327. De visade serierna för varandra.

  328. I de fall
    där eleverna ville göra det-

  329. -visade jag upp serierna i helklass.

  330. De ville att jag skulle förställa
    rösten och föra dialogen framåt-

  331. -så att det blev lite skojigt.

  332. Det fick jag bjuda på.
    Jag gör det inte här.

  333. Det filmas ju.

  334. Principen är egentligen att...

  335. De skulle använda
    naturvetenskaplig kunskap-

  336. -för att föra argument. Det
    skulle börja dåligt och sen bli bra.

  337. De tyckte att det var ett kul sätt-

  338. -att komma åt detta på.
    Det var roligt att träna.

  339. Vad de inte förstod var att jag-

  340. -kunde använda det som de hade gjort,
    och att de hade visat-

  341. -hur de hanterade argument
    i en naturvetenskaplig kontext.

  342. Så det om det...

  343. Digitalt berättande kan användas på
    en massa andra sätt också, förstås.

  344. Nu senast,
    detta är ett pågående projekt-

  345. -så gör jag och mina elever...

  346. De har gjort, och gör fortfarande-

  347. -olika redovisningar
    i livsstil och hälsa-

  348. -där de har fördjupat sig i
    olika livsstilsfrågor.

  349. Här ska vi få höra en podcast-

  350. -som ett par elever har gjort
    om alkohol och alkoholkonsumtion.

  351. Det här är på gymnasiet,
    så anmäl mig inte.

  352. Gabriel heter jag.
    I dag ska det handla om alkohol.

  353. Därför har jag bjudit hit en gäst
    som är expert på alkohol.

  354. Dagens första fråga handlar om något
    som de flesta har börjat göra.

  355. Varför börjar man dricka?
    För att få lite bakgrund-

  356. -har vi frågat människor på stan
    varför de dricker.

  357. ...nämligen Systembolaget.
    Vi har intervjuat Annette-

  358. -om varför alkoholmissbruk
    är ett globalt problem.

  359. Jag kan tänka mig
    att det har att göra med fattigdom.

  360. Man tror
    att man kan dränka sina sorger-

  361. -eller döva sin smärta,
    och så vidare.

  362. Ja...

  363. Podcasten blev nästan tio minuter
    lång. De frågade folk på stan-

  364. -och intervjuade personal
    på Systembolaget.

  365. En i det här paret fick vara expert
    och svara på frågor.

  366. Podcasten avslutas med att hon gör
    ett slags alkoholism-test-

  367. -på den andra eleven-

  368. -och finner att han befinner sig
    i någon sorts riskzon.

  369. Jag tror att vi öser på,
    så att vi hinner med.

  370. Här, i samma...

  371. ...i samma projekt-

  372. -så har ett par andra elever valt
    att göra film i stället.

  373. Resultatet av det ser vi här.

  374. Vi ska inte kolla på hela,
    bara några snuttar.

  375. Vatten. Vad är egentligen vatten?

  376. Det krävs 450 000 liter vatten
    för att tillverka en bil.

  377. För en t-shirt
    krävs 4 100 liter vatten.

  378. ...80 liter vatten
    per dag och person.

  379. Att de skulle filma i sitt badkar
    var inget som jag krävde av eleverna.

  380. -Så kommer det hårda fakta.
    -I Europa står industrin...

  381. ...för majoriteten
    av vattenanvändningen-

  382. -men även här är variationerna stora.

  383. När vi visade det här i klassrummet
    höll folk på att dö av skratt-

  384. -när de lägger in
    den här bakgrundsmusiken-

  385. -till vattenkonsumtionsdiagram
    och grafer.

  386. De har...

  387. Det här sättet att jobba,
    när de får vara kreativa...

  388. Man kommer åt så många.
    Det tycker att det är så roligt-

  389. -att få göra de här sakerna i en
    annan form än vad de är vana vid.

  390. Ibland blir det inte alls bra.

  391. Om ni går in sen...
    Det tar för lång tid nu-

  392. -men "M:s film och serie" där nere-

  393. -är ett exempel på
    hur det, precis som med Marsresan-

  394. -kan bli slagsida-

  395. -när eleverna får bli kreativa.

  396. Det är viktigt att man finns där-

  397. -och kan handleda dem, så att de
    inte blir sittande med nån detalj-

  398. -och lägger fyra timmar på
    att få rätt storlek på pratbubblorna.

  399. Det blir lätt så för många,
    så kan man säga.

  400. Det här är mitt sista exempel.

  401. För några år sen hakade jag på
    det här med "forskarfredag".

  402. De hade
    ett massexperiment om höstlöv.

  403. Jag jobbade
    på en högstadieskola då-

  404. -och slängde ut en krok
    på skolan-

  405. -om nån form av samarbete,
    gärna över åldrarna.

  406. Jag fick napp.
    Det var en förskoleklass-

  407. -som ville vara med och samarbeta, så
    vi planerade ett gemensamt upplägg.

  408. Det bestod i princip
    av att mina elever-

  409. -skulle få hjälp av mig
    med att gå ner i de yngre åldrarna-

  410. -och ta på sig en "mentorskappa".

  411. De skulle intervjua barnen
    i förskoleklassen-

  412. -och sedan spela in material-

  413. -som hjälpte barnen att förstå
    varför träden tappar sina löv.

  414. "Varför är löven gröna?
    Varför har träd löv? Lever träd?"

  415. Jag hjälpte dem med bilder
    och intervjufrågor.

  416. Jag var inte ens med.
    De gick ner på egen hand-

  417. -och fick hjälp av klassläraren.

  418. De fick tips av mig:
    "Var snälla mot barnen."

  419. "Tänk på att de
    blandar ihop er med mig."

  420. När man går i förskoleklassen
    är ju alla som är stora vuxna.

  421. "Ni som går i sjuan
    får inte skrämma dem."

  422. "Ställ snälla frågor.
    De behöver inte svara rätt."

  423. "Nicka bara jakande."

  424. Det gjorde de.
    De var väldigt duktiga.

  425. Det här var en klass som annars
    inte var så studiemotiverad.

  426. Det blir ju så när man går
    från sexan, där man är äldst.

  427. I sjuan är man plötsligt yngst
    på högstadiet-

  428. -och då händer det saker
    med eleverna.

  429. Så var det här. De var fantastiska-

  430. -men de var överallt
    utom där de skulle vara.

  431. Men när de tog på sig mentorskappan
    hände det något.

  432. De växte som individer.

  433. Det var så himla roligt att se.

  434. De fixade intervjuerna,
    kom tillbaka-

  435. -och skickade in dem.
    Jag sammanställde allt.

  436. Under en lektion
    kollade vi på barnens svar.

  437. Oj, så roligt vi hade
    åt de här svaren.

  438. "Varför har träden löv?"
    "För att de vill vara fina."

  439. "För att skydda sig mot blåst."

  440. "Varför tappar de löven?"
    "För att de blir gamla."

  441. "För att de bestämmer sig för det."

  442. Det var så många tokigheter.
    Alla skrattade.

  443. Jag skrattade mest av alla.

  444. Nästa fråga: "Vad är rätt, då?"

  445. "Varför är det fel?"

  446. Alla visste att det här var fel-

  447. -men varför?

  448. Då slutade alla skratta.
    Plötsligt ville de bli undervisade.

  449. De ville veta
    varför träden tappar sina löv.

  450. "Varför är de gröna?"
    "Varför har de löv?"

  451. "Lever träden?" Jag tror
    att jag körde på i tre veckor.

  452. Under de veckorna var det en fröjd-

  453. -att veta att eleverna
    sög åt sig allt jag sa.

  454. De visste att de skulle projicera ner
    det till ett mentorsbarn.

  455. Det måste bli rätt.
    De skulle ju filma sig själva.

  456. Det var poängen.
    De skulle skapa en video-

  457. -där de visade för barnen
    hur det egentligen fungerar.

  458. Det kan vara så att de tyckte att det
    var roligt att få tillrättavisa nån.

  459. Det slog mig nu. Det kan vara så.

  460. Men det går att använda
    på ett konstruktivt sätt.

  461. Vi ska kika på ett filmklipp.

  462. Vi behöver inte se hela,
    det hinner vi nog inte.

  463. Nu ska vi se. Det laddar.

  464. Det är barnanpassat,
    det var viktigt.

  465. Hejsan. Jag ska berätta om
    alla frågor vi har ställt.

  466. Den första var:
    "Varför tappar träden löv?"

  467. Det är för att de
    drar tillbaka all näring-

  468. -från löven för att klara av kylan.

  469. Hur vet då träden
    när de ska tappa sina löv?

  470. Ju längre nätterna är, desto snabbare
    tappar träden sina vackra höstlöv.

  471. Tappar alla träd sina löv?
    Svaret på det är nej. I vissa...

  472. Ja...

  473. De var ute och filmade.
    Den här gruppen hade en mobiltelefon-

  474. -som de filmade med.
    Sen klippte de ihop det i datorn.

  475. De hade aldrig jobbat så förut. Sen
    visades filmerna i förskoleklassen.

  476. Och de fick ge feedback.

  477. Det var roligt att få höra sjuåringar
    ge feedback till sjuor.

  478. De var ju lite rädda för dem.

  479. Hur man än gjorde,
    så var de läskiga.

  480. Men det blev väldigt konstruktivt.

  481. Det var påtagliga saker,
    som "stå närmare mikrofonen".

  482. "Blåser det ute,
    får ni spela in ljudet i efterhand."

  483. Vissa begrepp förklarades inte.
    De grupperna fick lite pekpinnar-

  484. -av sjuåringar.
    Det var fantastiskt att se.

  485. Sen så fick jag en bild
    av den här förskoleklassläraren.

  486. Vi ska se om jag kan zooma in lite.

  487. De gick igenom
    och sammanfattade filmerna.

  488. De tyckte att det var jättebra-

  489. -att andra elever gick ner
    och skräddarsydde undervisning-

  490. -utifrån barnens missförstånd. Mina
    elever tyckte också att det var kul.

  491. Det är ett roligt sätt,
    om man har möjligheten.

  492. På en F9-skola, som i mitt fall,
    var det bara att tuta och köra.

  493. Ofta vill ju kollegor samarbeta.

  494. Folk vill det. Det handlar bara om
    att komma till skott.

  495. Nu tar vi det sista.

  496. "Att tänka på: uppgiftsdesignen."

  497. Det är så viktigt när man ska jobba
    med kreativa redovisningsformer-

  498. -att tänka på hur man designar
    uppgiften så att fokus hamnar rätt.

  499. Att sätta dem med ett serieprogram-

  500. -det är som att ge dem raketbränsle.

  501. Styr man dem inte skenar de bara
    i väg, och så tappar man dem.

  502. De lär sig jättemycket,
    men inte det som jag hade tänkt.

  503. Man måste också ha tålamod. Även om
    de kallas för "IT-generationen"-

  504. -så är alla inte där än.
    Långt ifrån alla är där.

  505. Det märker jag på gymnasiet.

  506. Många elever är helt främmande
    för en digital miljö.

  507. Man tappar dem direkt om man inte är
    noga med att handleda dem ordentligt.

  508. Jag utsätter mina elever för en massa
    sånt här. En del elever ber mig:

  509. "Kan vi inte sluta med konstigheterna
    och bara skriva?"

  510. De är så många transportsträckor,
    farthinder och vägbulor.

  511. Är man dessutom i en digital miljö,
    där det finns andra problem-

  512. -blir detta provocerande
    för eleverna.

  513. De blir stressade.

  514. "Vi ska hinna med
    100 poäng naturkunskap"-

  515. -"och så slösar du bort vår tid
    med att testa grejer."

  516. "Ge oss bara det vi vill ha.
    Sluta chansa."

  517. För jag vet ju inte
    om det här fungerar.

  518. Det känns så-

  519. -men min bedömning
    är ju färgad av min praktik.

  520. "What gets measured gets done",
    säger man.

  521. Det är tvärtom i NO,
    för jag har inga nationella prov.

  522. All bedömning
    är färgad av min undervisning.

  523. Innehåller den en massa sånt här,
    så måste man vara med på tåget.

  524. Där får man vara lite försiktig.

  525. Nu har jag dragit över. Förlåt.

  526. Textning: David Lind
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Digitala verktyg i NO

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Patrik Jönsson är NO-lärare och reflekterar över försök han gjort med digitala verktyg i undervisningen. Han säger att resultatet inte alltid har blivit lyckat och att eleverna fokuserat på fel saker. Formen och utförandet kunde ta över lärandet. De här erfarenheterna har gjort att han blivit noggrann med hur han utformar uppgifterna och ser till att pedagogiken kommer i första hand. Inspelat den 11 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisning i naturorienterande ämnen, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

En digital skolvardag

Kristina Alexanderson arbetar för organisationen Webbstjärnan. Hon föreläser om viktiga frågor som skolan behöver informera om och förankra i sin digitala vardag. Det kan till exempel handla om hur internet fungerar och om vem det är som bestämmer ute på nätet. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Arbeta interaktivt, kollaborativt och visuellt

Camilla Askebäck Diaz är lärare i matematik och NO och berättar om hur hon använder digitala verktyg i undervisningen. Datorn eller lärplattan blir tillsammans med projektorn ett bra pedagogiskt verktyg som kan användas för att visualisera, simulera och skapa interaktion tillsammans med elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

LIKA - ett it-verktyg för skolan

IKT-pedagogen Johanna Karlén föreläser om verktyget LIKA som är tänkt som ett stöd för rektor, skola och förvaltning i arbetet med digitaliseringen. Verktygen fungerar som ett slags självvärdering som ska resultera i en handlingsplan för skolans digitalisering. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Den uppgraderade rektorns roll

Panelsamtal om vad som utmärker en framgångsrik rektor i en digitaliserad skola. Medverkande: Carola Sjödin, rektor på Sätunaskolan, Sigtuna; Simon Ekdahl, rektor på IT-gymnasiet, Jannie Jeppesen, Rektorsakademien Utveckling. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Med smarttelefonen i handen

NO-läraren Sabine Louvet berättar om hur man kan använda smarta telefoner i undervisningen. Kameran är ett enkelt och bra verktyg för att fota av det som skrivits och ritats på tavlan. Det är bra för elever som har lättare att lära sig visuellt och för dem som inte hinner skriva av tavlan. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Rätt metod och material i matten

NO- och matematikläraren Eva Björklund föreläser om sin didaktiska utveckling i matematik. Hon berättar om vad som utmärker en bra matematik-app och ger exempel på hur lärare kan göra matteundervisningen rolig och inspirerande för sina elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Erfarenheter av flippat klassrum

Daniel Barker är lärare i matematik och fysik och berättar om sina erfarenheter av att använda metoden "flipped classroom". Han skräddarsyr genomgångar och lägger ut dem på nätet för sina elever. Han tycker att eleverna ska vara i centrum i klassrummet och inte han som lärare. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Lärare i en ny digital tid

IKT-pedagogen och läraren Olle Strömbeck berättar om att Burlövs kommun i Skåne har utrustat varje elev med en surfplatta. Lärarna i kommunen vill ha tips på bra appar. Olle Strömbeck menar dock att en app i sig inte är pedagogisk utan att den blir det i ett sammanhang tillsammans med elever. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Molnet, juridiken och elevers integritet

Magnus Forsberg från Microsoft berättar om hur företaget samarbetat med Ale kommun vid installation av molntjänster i kommunens skolor. Han berättar om vikten av att tjänsterna som levereras stödjs av svensk lagstiftning och hur viktigt det är med personlig integritet. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Bortom en dator per elev

Frida Monsén är digital utvecklingsledare och föreläser om att digital kompetens bör bli en naturlig del av skolan. Hon säger att man behöver förstå den värld av kod som finns bakom allt på nätet och hur det påverkar oss i vardagen. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Samtal om digitala lärverktyg och arbetssätt

Panelsamtal om digitala lärverktyg och arbetssätt i skolan. Medverkande: Olle Strömbeck, IKT-pedagog; Danny Stacey, IT-strateg; Tony McCarrick, IT-strateg; Lars Sundberg, utvecklingsledare, och Joke Palmkvist, ansvarig för skola och högre utbildning på Microsoft. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Inte teknik utan kreativ pedagogik

Cecilia Jalkebo är lärare i svenska och berättar om hur man kan arbeta med it för att elevernas aktivitet i klassrummet ska öka på ett lustfyllt sätt. Hon ger tips på verktyg som både hon och eleverna är positiva till. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Digitala verktyg i NO

Patrik Jönsson är NO-lärare och reflekterar över försök han gjort med digitala verktyg i undervisningen. Han säger att resultatet inte alltid har blivit lyckat och att fel saker fokuseras av eleverna. Det har gjort att han blivit noggrann med utformandet av uppgifterna och ser till att pedagogiken kommer i första hand. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Datorspel i undervisningen

Att spela datorspel är att vara en del av en kreativ kultur, menar läraren och verksamhetsautvecklaren Jonas Lindahl som ofta använder sig av spel i undervisningen. Här berättar han om hur datorspel stärker samarbetet mellan elever och ökar deras kreativa tänkande. Inspelat den 10 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Läraren och relationer

Magnus Blixt menar att han som lärare är beroende av väl fungerande relationer för att arbetet ska fungera. Det gäller relationen till eleverna såväl som relationen till kollegor och till elevernas föräldrar. I förlängningen stöder det här elevernas lärande och utveckling - får vi bättre relationer blir det bättre lärande, förklarar Magnus i sin föreläsning. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Einstein fattade inte heller allting

Mathivation bygger på idén att coacha fram utvalda elever i matematik och pedagogik så att de själva så småningom kan hålla lektioner inför andra elever. Vi är med när sjätteklassarna på Sandsbro skola i Växjö får en inspirationsföreläsning i matematik av 16-årige Adnan. Adnans budskap är att det är motståndet i svåra uppgifter som ger framsteg, att det är bra att inte fatta någonting.

Fråga oss