Titta

UR Samtiden - Gräv 2015

UR Samtiden - Gräv 2015

Om UR Samtiden - Gräv 2015

Föreläsningar och debatter från seminariet Gräv 2015. Arrangemanget hölls 20-21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2015 : YttrandefrihetsdebattDela
  1. Jag har fått sällskap
    av kvällens panel.

  2. Lena Sundström,
    författare och journalist.

  3. Özz Nujen,
    ståuppkomiker och skådespelare.

  4. My Vingren, medlem i Researchgruppen-

  5. -och tidigare skribent på Politism
    och Genusfolket.

  6. Och Helle Klein,
    chefredaktör på Dagens Arbete.

  7. Hjärtligt välkomna hit.

  8. Temat för det här samtalet
    är yttrandefrihet och öppenhet-

  9. -en debatt som blivit aktuell-

  10. -inte minst efter terrorattentatet
    i Paris.

  11. Det var den 7 januari
    som två gärningsmän tog sig in-

  12. -på satirtidningen Charlie Hebdos
    redaktion i centrala Paris.

  13. Charlie Hebdo, en satirtidning som
    publicerar teckningar och texter-

  14. -är del av en fransk satirtradition.

  15. Politiska makthavare och religiösa
    ledare är måltavlorna för satiren.

  16. Attacken den 7 januari 2015
    varade i några minuter.

  17. Det var under ett redaktionsmöte,
    så många medarbetare befann sig där.

  18. Tolv människor dödades. Två poliser,
    de andra medarbetare på tidningen-

  19. -och flera var kända tecknare.

  20. Tusentals poliser jagade de
    misstänkta under onsdagskvällen.

  21. Bilder släpptes på bröderna Kouachi-

  22. -som har kopplingar till
    terrororganisationer i Mellanöstern.

  23. Dagarna efter följde fler dåd.
    De två bröderna tog gisslan-

  24. -i ett industriområde
    och sköts till döds av polisen.

  25. En man i samma terroristcell
    tog samtidigt sexton personer-

  26. -i en judisk butik som gisslan
    och krävde att insatsen stoppades.

  27. Han sköts till döds samtidigt
    som fyra ur gisslan dödades.

  28. Ytterligare en polis dödades.

  29. En ung man överlämnar sig själv, men
    flera inblandade är ännu på fri fot-

  30. -och tros ha flytt landet.

  31. Dåden fördömdes över hela världen
    och journalisterna hyllades-

  32. -under parollen "Je suis Charlie",
    "Jag är Charlie".

  33. Söndagen 11 januari manifesterade
    miljoner på Frankrikes gator-

  34. -däribland flera världsledare
    som marscherade för yttrandefrihet.

  35. Efteråt diskuteras vilka världsledare
    som deltog och inte.

  36. Veckan efter grips misstänkta
    i Belgien som tros planera fler dåd.

  37. Säkerhetsläget i Paris höjs
    efter dåden, och förblir högt-

  38. -"alerte attentat".

  39. Vi nås ju av nyheter
    om terrorattentat hela tiden.

  40. Bara den här veckan har vi haft ett
    i Tunisien och i dag ett i Jemen.

  41. Och ett precis nu i Hasakeh
    i nordöstra Syrien-

  42. -där ett tjugotal kurder
    blivit dödade i en terrorattack-

  43. -när de firade det kurdiska nyåret,
    nouruz. Precis nu. Tyvärr.

  44. Så tre stora terrorattentat
    den här veckan.

  45. Och samtidigt fick attentatet mot
    Charlie Hebdo en enorm uppmärksamhet-

  46. -just kanske för att det var
    en redaktion man klev in på.

  47. Kort, vad var er reaktion
    på de här morden? Lena?

  48. Jag var utomlands när de ringde
    från Dagens Nyheter och berättade.

  49. Jag höll på med ett annat jobb.

  50. Det är alltid svårt att förstå
    när man är långt hemifrån.

  51. Men jag tänkte förstås att det här
    kommer att bli väldigt stort-

  52. -och kommer att få konsekvenser.

  53. Sen var det nog långt senare
    som jag verkligen har blivit chockad-

  54. -när jag sett skillnaden mellan
    hur politiskt det har blivit...

  55. Det blir en yttrandefrihets-
    diskussion, det ska det också vara.

  56. Men jag har förstått i efterhand
    hur avpolitiserat t.ex. Utøya blivit.

  57. Det var min reaktion, jag förstod
    att det skulle bli väldigt stort.

  58. -Helle.
    -Jag håller väldigt mycket med Lena.

  59. Det är den här dubbelheten.
    Å ena sidan kommer det så nära oss-

  60. -vi som är journalister, det går in
    nån och skjuter ihjäl kolleger.

  61. Samtidigt sker terrordåd hela tiden,
    varför blev det här så stort?

  62. Det finns också den västerländska
    dubbelmoralen i detta.

  63. Men det var chockerande.
    Sen tycker jag att det är besvärande-

  64. -att man numera
    alltid skjuter ihjäl terrorister-

  65. -innan man kan få en rättegång
    och få veta vad det handlar om.

  66. Risken är att det blir väldigt mycket
    ryktesspridning och politiserat-

  67. -där annat inte blir det. Det är
    oerhört allvarligt för demokratin.

  68. Helle och Özz, ni deltog båda två
    i den stora...

  69. Det är en liten kyrka i Paris, men
    det sändes i P1 och Aftonbladet...

  70. Där, i din predikan,
    tog du upp det här, Özz.

  71. Hur vi på nåt vis
    värderar terrorattentat olika.

  72. Jag kunde höra en viss ilska
    och frustration i din predikan.

  73. Ja, men det är en positiv ilska för
    att det inte görs åt andra hållet.

  74. Vi ser hela tiden tecknare
    i Mellanöstern och Nordafrika-

  75. -som har blivit av
    med både liv och lemmar-

  76. -som inte västvärlden skriver om.

  77. -Och hela Saudi-debatten...
    -Bara det är satir på hög nivå.

  78. Där vi inte ens försvarar
    vår egen utrikesminister...

  79. Men det var inte det jag tänkte säga.

  80. I väst tror vi
    att våra värderingar attackeras.

  81. Våra tecknare, medan det finns hur
    många som helst i Arabiska världen-

  82. -eller Mellanöstern, som har tecknat
    och drivit med profeter-

  83. -med religiösa ledare, som har
    blivit dödade, men där ingen gör nåt.

  84. Men så fort det händer här,
    då är det "vi som vågar"-

  85. -men de som är modigast är de
    som gör det på plats där och då.

  86. Mod är ingenting om man inte utför
    modet när man är som mest rädd.

  87. Vi kan alla rita en Muhammed-teckning
    när vi har det bra-

  88. -men det gäller att göra det där.

  89. Det uppstod en infekterad debatt
    om huruvida det var rätt eller fel-

  90. -att publicera de kontroversiella
    bilderna från Charlie Hebdo.

  91. Svenska PEN gick snabbt ut
    och uppmanade alla att publicera.

  92. Många valde ändå att låta bli, som
    den svenska satirtidningen Galago.

  93. De motiverade det med att de aldrig
    skulle publicera såna bilder annars.

  94. Var det bästa sättet att visa
    solidaritet med kollegerna-

  95. -eller finns det andra sätt
    att göra det?

  96. Jag tycker den debatten
    blev jätteintressant-

  97. -för den visar
    att publicistik inte är en vetenskap.

  98. Det handlar om värderingar, kontext.

  99. Jag anser det fel att Jyllands-Posten
    publicerade Muhammed-karikatyrerna.

  100. Det gjordes i en tid då Danske
    Folkeparti var på framväxt-

  101. -och det handlade om att slå neråt
    från den stora tidningens sida.

  102. Det var inte relevant
    att publicera dem, utan rasistiskt.

  103. Jag tycker det var rätt av Expressen
    att dagen efter Charlie Hebdo-

  104. -publicera Charlie Hebdo-teckningar.

  105. Då var det relevant att visa
    vad det var för typ av tidning.

  106. Men man kan också resonera
    som Janne Helin på Aftonbladet-

  107. -och säga att man inte alls
    ska göra detta och argumentera.

  108. Varje ansvarig utgivare måste tänka
    på den publicistiska etiken-

  109. -och faktiskt ha värderingar.

  110. Bara för att vi har tillåtelse att
    publicera behöver det inte vara rätt.

  111. Det blir så förvirrad debatt ibland,
    att allt ska publiceras.

  112. Dessutom är det ju inte så
    att allt publiceras.

  113. Om man tar Muhammed-karikatyrerna
    hade man det som programförklaring-

  114. -att man skulle publicera dem
    för att träna muslimer att tåla hån.

  115. Samtidigt finns det hur många exempel
    som helst, bara i Danmark...

  116. En dansk konstnär hade ritat Jesus
    med erigerad penis.

  117. Den fick han måla över. Det har
    funnits "Jesus-sandaler" i affärerna.

  118. Jesus på fotsulan. De drogs tillbaka.
    Inte för att det var gift i fotsulan-

  119. -utan man ansåg att en så bred del
    av befolkningen tagit anstöt.

  120. På samma sätt var det en tecknare
    som tecknat för Jyllands-Posten-

  121. -"Jesus i krumsprång och hopp",
    "Jesus med skruv"-

  122. -"Jesus i tresteg"...
    Dem vägrade man också publicera.

  123. Inte för att de var dåliga, utan
    för att så många kunde ta anstöt.

  124. Efter Muhammed-karikatyrerna
    gick kulturredaktören...

  125. Han hade ett bra uppsåt, han ville
    testa yttrandefrihetens gränser-

  126. -och blev då så glad
    och kom på-

  127. -att nu ska vi också publicera
    karikatyrer på Förintelsen.

  128. Det blev ju inte av, utan då slog
    chefredaktören näven i bordet och sa:

  129. "Vi ska absolut inte publicera
    några karikatyrer på Förintelsen."

  130. Det visar hur komplicerat det är,
    mer komplicerat än vi vill göra det.

  131. Jag funderade på vad det är
    det blir debatt om.

  132. Vi har debatt om N-ordet,
    den som alltid pågår.

  133. Man tar Disney-gate,
    där man tagit bort tre karikatyrer.

  134. En på en blond docka, en på en judisk
    karikatyr och en på en svart docka-

  135. -och alla redaktioner i Sverige utom
    en satte rubrik på den svarta dockan.

  136. "Disney har klippt bort svart docka".

  137. Det är det som blir
    yttrandefrihetsdiskussionen.

  138. Så länge vi är överens om att man
    inte får skämta om Estonia...

  139. Inte så många skulle göra "vågen".

  140. Det är inte en yttrandefrihets-
    diskussion, det finns en majoritet-

  141. -som håller med om
    att det bara är dålig smak.

  142. I första numret efter attentatet
    skrev Charlie Hebdos chefredaktör-

  143. -att han hoppades att det skulle
    vara slut på "Jag är Charlie"-

  144. -och att vi ska vara överens om att
    yttrandefrihet råder oavsett, punkt.

  145. Medan andra, exempelvis Dan Jönsson
    här i Sverige, hävdar-

  146. -att man måste sätta in
    den jihadistiska terrorn-

  147. -i en global, ofta orättvis,
    maktordning.

  148. Allting sker i en kontext, man måste
    kunna göra politiska analyser-

  149. -men man måste också
    absolut fördöma jihadistiskt...

  150. Det är fascistiska rörelser,
    det är ingen som...

  151. -Det blir en exotifiering också.
    -Ja, som att det inte är farligt.

  152. De flesta som drabbas av dessa
    är ju muslimer själva.

  153. Det där måste man vara stenhård på.

  154. Det som jag tycker var...
    Det som gav en tankeställare-

  155. -är ju hur allting polariseras i dag.

  156. Vi får bara mer och mer extremism.

  157. Och hur det präglar ganska vanliga
    debatter, det blir så högt tonläge.

  158. Det tror jag i sig...
    Vad blir det av detta?

  159. Le Pen i Frankrike går framåt,
    blir största parti.

  160. Hur utnyttjar krafter polariseringen?

  161. Sen är det också intressant att kolla
    på vad det är som gäller i Sverige.

  162. Jag pratade med justitiekanslern
    som menar...

  163. Hon hade svårt att tänka sig att
    fälla Charlie Hebdo-teckningarna-

  164. -utifrån att de ändå var publicerade.

  165. Det var satiren som var syftet och
    det publicerades i satirsammanhang-

  166. -medan samma teckningar
    publicerade på högerextrema sajter-

  167. -eller andra sajter där syftet
    bara är att hetsa eller kränka-

  168. -då blir det annorlunda.

  169. Ann Heberlein skrev i en artikel
    i DN-

  170. -apropå det här med att häda
    och vad vi håller för heligt.

  171. "Vi borde fundera kring våra egna
    reaktioner när det vi finner heligt"-

  172. -"yoga, hundar, fotboll, maraton-
    löpning, hånas och förlöjligas."

  173. "Har vi då förmågan att rycka
    på axlarna, strunta i det?"

  174. "Jag vet att jag inte alltid har det.
    Jag vet att jag blir sårad, arg"-

  175. -"när det jag anser vara heligt hånas
    och smutsas ner."

  176. "Jag blir ledsen när andra trampar
    på det som är viktigast i mitt liv"-

  177. -"och jag förstår inte varför
    människor vill förstöra det."

  178. "Varifrån kommer driften
    att skita ner?"

  179. Det här att folk blir kränkta...

  180. Det skiter jag fullständigt i,
    i mitt yrke i alla fall.

  181. För min rätt att kränka står över
    din rätt att känna dig kränkt.

  182. Det har vi kommit överens om, att vår
    yttrandefrihet är så hög och bred.

  183. Bara för att du känner dig kränkt
    betyder inte det att du har rätt.

  184. Du får känna dig kränkt, du kan
    vara ledsen, känna dig missbedömd-

  185. -men jag skiter fullständigt i det-

  186. -när jag vill få ut något jag tycker
    är viktigt eller uppseendeväckande.

  187. Om du då känner dig kränkt av det...
    Alla kan känna sig kränkta-

  188. -och det jag märker i vårt samhälle
    är att folk går före andra grupper-

  189. -och säger: "Du skämtar om dem.
    Låt dem komma!"

  190. "Vem är du? Vad gör du här?"
    Och så tjafsar man och slåss...

  191. -Man talar i andras sak.
    -Ja, hela tiden.

  192. Jag får inte skämta om autism,
    om småväxta eller dvärgar.

  193. Jag får inte skämta om kurder,
    för alla kan känna sig träffade.

  194. Jag får inte skämta om muslimer...
    Var hamnar vi nånstans?

  195. Vad händer med vårt sätt
    att ha den här yttrandefriheten-

  196. -om vi inte använder den,
    vad ska vi då ha den till?

  197. Man har rätt att skämta om vad som
    helst, frågan är om man måste det.

  198. Och måste man dra dåliga skämt?
    Det är där nivån ligger.

  199. Inte att vi ska förbjuda de dåliga
    skämten eller låta dem vara tillåtna.

  200. Vem avgör om det är ett dåligt skämt?

  201. Man kanske ska reflektera över
    huruvida det är värt kränktheten...

  202. Det är du som tycker så,
    men den som skämtar tycker inte så.

  203. Det intressanta är att... Du pratar
    om att man inte ska få förbjuda det.

  204. Man ska inte bli dödshotad för att
    man kränker nån eller skämtar.

  205. Det är väldigt sällan nån som hävdar
    att man ska lagstifta eller förbjuda.

  206. Däremot har det skett en förväxling
    på sista tiden.

  207. Om nån säger nånting som nån annan
    inte tycker är så himla bra-

  208. -och påtalar det,
    så säger den andre:

  209. "Du vill tysta mig! Nu har du
    förstört min yttrandefrihet."

  210. "Nej, jag ger dig bara svar på tal."
    Det är en jäkla skillnad.

  211. Det är återigen ett subjektivt sätt
    att titta på det här.

  212. -Om vi kollar objektivt...
    -Det är klart man ska få skämta om...

  213. Man säger det,
    men i det finns en reservation.

  214. "Du får skämta om vad du vill,
    men måste du skämta om det här?"

  215. -Man kan ifrågasätta syftet.
    -Och jag kan skita i det.

  216. Om vi tar den här frågan, finns det
    nånting som är känsligt för oss?

  217. Vi kan fråga Ken Ring, han drog
    ett icke jättesmakligt skämt-

  218. -när han sjöng utanför slottet.

  219. Jag tyckte det var väldigt smakfullt.
    Det var fantastiskt!

  220. Men ta den här terrorattacken
    mot kurder som du berättade om...

  221. -Om vi skulle skämta om den här...
    -Ni har all rätt att göra det!

  222. Grejen är att jag inte kan säga till
    dig vad du får skämta om och inte-

  223. -vad som är smakligt eller inte.
    Från mig personligen...

  224. Det är skillnaden mellan att man har
    lagar som förbjuder dig att skämta-

  225. -eller att man får säga:
    "Du har jävligt dålig humor."

  226. Eller att Stefan Löfven la sig i,
    eller ett aktuellt exempel...

  227. -Här glömmer vi en sak.
    -När SAS drar in sitt magasin...

  228. ...för att Per Svensson skrivit
    en artikel som inte passar FRP.

  229. Då snackar vi nånting annat-

  230. -men man får inte förväxla det
    med att människor blir upprörda.

  231. Men här förväxlar vi en annan sak.
    Det är många journalister här.

  232. Ni sitter på en enorm makt, men ni
    förstår inte er egen makt i det här.

  233. -Jag förstår min makt.
    -Det blir också en sån grej.

  234. Det är skillnad på
    om SAS går in och ändrar...

  235. Journalister gör det också.

  236. Det är en väldig skillnad
    om en makthavare lagstiftar...

  237. -...eller censurerar nånting...
    -Men man gör ju det.

  238. ...jämfört med om en journalist
    skriver nånting kritiskt om en annan.

  239. Det är en väldig skillnad.
    Självcensuren är jätteproblematisk.

  240. Den pålägger vi oss av en massa skäl.

  241. Ken Ring kanske pålägger sig, fast
    det är tveksamt, efter den lilla...

  242. Han får inte prata för sig själv.

  243. Andra pålägger sig den för att de
    vill ha ett jobb på ett visst ställe.

  244. Vi pålägger oss censur för att
    vi tänker att det är osmakligt.

  245. -Det gör vi hela tiden.
    -Frågan om helighet är intressant.

  246. Det blev lite paradoxalt, hela
    Frankrike hyllar yttrandefriheten.

  247. Men säger Zlatan att Frankrike är ett
    skitland reagerar utrikesministern-

  248. -och Le Pen vill slänga ut honom.
    Vad är det för yttrandefrihet?

  249. Vad håller vi för heligt?
    Nationen är väldigt helig ibland.

  250. I dag har vi en framväxande
    nationalism och fascism i Europa-

  251. -och det här är jätteviktigt
    att ändå kunna se.

  252. Som Lena varit inne på,
    var finns anständighetens gränser?

  253. För att kunna få ett debattklimat
    som inte är har fascistoid slagsida?

  254. Vi är nästan på väg att få det-

  255. -när man i yttrandefrihetens namn
    faktiskt krymper rummet för folk.

  256. Folk blir rädda för att vi tillåter
    så oerhört mycket hat.

  257. Ja, eller så blir folk rädda
    för att man inte får säga saker...

  258. Det här är okej att skämta om, inte
    detta. Vi bestämmer vad som är kutym.

  259. Självklart svänger det-

  260. -men antingen har man yttrandefrihet
    eller inte.

  261. -Vi har yttrandefrihet i Sverige.
    -Du låter väl inte nån hämma dig?

  262. Nej, jag pratar inte om mig själv.
    Man pratar alltid utifrån sig själv.

  263. Jag pratar om den allmänna saken...
    För att man subjektivt känner nåt-

  264. -betyder det inte att det är så.

  265. Vi ska byta ämne.
    Nåt som många håller för heligt-

  266. -är rätten inte bara till yttrande-
    frihet, utan också till anonymitet.

  267. På nätet har den här anonymiteten
    fått konsekvenser för många.

  268. Kvinnliga journalister dränks
    i en flod av skit, hat och hot.

  269. För några år sen gick ett antal ut
    i "Uppdrag granskning" och berättade.

  270. Senast hoppade Alexandra Pascalidou
    nästan av sitt programledaruppdrag.

  271. Förra året fick Researchgruppen
    Guldspaden med Aftonbladet-

  272. -för serien "Avpixlat avpixlade".

  273. Expressen. Det är viktigt
    att de inte blir kränkta.

  274. Men när man tillsammans
    med Aftonbladet avslöjade namnen-

  275. -bakom några av avatarerna på det
    mer populära forumet Flashback-

  276. -så blev det ett himla liv.
    En kort runda.

  277. Rätt eller fel att avslöja avatarer
    på Flashback? Helle?

  278. Rätt,
    men jag tycker att det är viktigt-

  279. -att man skiljer
    på privatpersoners rätt-

  280. -att få ha anonyma klotterplank...
    Men de som har politiska positioner-

  281. -eller på nåt sätt är samhälls-
    företrädare ska absolut avslöjas.

  282. -Ska jag också svara?
    -Nej, du får berätta mer sen. - Özz?

  283. Återigen pratar vi om en liten sak
    i hela det stora, tycker jag.

  284. Vi har redan avsagt oss privatrummets
    helgd, rätten att vara anonyma.

  285. FRA, Ipred...

  286. Vår stat avlyssnar vartenda
    telefonsamtal, vartenda mejl.

  287. I stället för att prata om att
    vår stat kränker vår privata sfär...

  288. Vilka är FRA? Vilka är Ipred?

  289. I stället går vi in på Flashback
    eller på de andra-

  290. -och bort från det viktiga, stora.

  291. Att vi alla är kontrollerade.

  292. Vi lever i en form
    av öststats-Stasi...

  293. Det här handlar om att man fick
    sina namn ut i offentligheten.

  294. Jag personligen tycker att
    om du inte kan stå för dina åsikter-

  295. -så kanske du ska byta åsikter.

  296. Jag håller med Helle. Publicistiskt
    tycker jag man måste göra skillnad-

  297. -på makthavare, förtroendevalda,
    och privatpersoner.

  298. Sen tycker jag att man så klart,
    när det handlar om hat och hot...

  299. Det kan vara intressant att
    kartlägga tendenser i ett samhälle-

  300. -utan att för den skull
    gå ut med namn.

  301. Det framställs ofta som
    att rasistiskt hat och hot-

  302. -skulle komma från underdogmänniskor-

  303. -som är väldigt olyckliga
    och lever asociala liv-

  304. -går på bidrag och dricker.
    Det är fördomar som inte stämmer.

  305. Då kan det vara intressant att
    berätta att man hittar nåt annat.

  306. Som man också kan göra
    när man tittar på prostitution.

  307. Det har gjorts granskande program
    om vem som köper sex på nätet.

  308. Man går inte ut och avslöjar
    Kalle Nilsson med hans namn-

  309. -men man kan berätta
    om ett större fenomen.

  310. Det handlar om vanlig journalistisk,
    publicistisk bedömning.

  311. My, vad tror du det beror på
    att ni fick ganska olika reaktioner-

  312. -på Avpixlat-grävet
    och på Flashback-grävet?

  313. Jag tror att det var fler som
    påverkades av Flashback-grävet.

  314. Jag tror att fler kände
    att de kunde relatera personligen.

  315. Och det är en annan ton på Flashback.

  316. Avpixlat är ett kommentatorsfält,
    medan Flashback är ett community.

  317. Nu fungerar de ganska liknande,
    det är en känsla av gemenskap-

  318. -på Avpixlat, och också på Flashback.

  319. Det var lite som att folk var rädda
    och inte kollade vad det var.

  320. Vi publicerade inga namn,
    Aftonbladet publicerade inga namn.

  321. Vi har också granskat... De namn
    vi publicerade var makthavare-

  322. -och Aftonbladet gjorde en bra
    publicistisk värdering, tycker jag.

  323. Vi har också hanterat källmaterialet
    på ett, tycker jag, bra sätt.

  324. Apropå att byta åsikt
    om man inte kan stå för dem...

  325. Om man tittar på den typ av hat som
    florerade anonymt på Flashback förr-

  326. -så finns det i dag på Facebook
    under helt öppna profiler.

  327. Det finns ju fejkade profiler,
    men under namn skriver folk-

  328. -ungefär lika grova saker som bara
    skrevs anonymt för några år sen.

  329. -Smygrasismen finns inte längre.
    -Jo, men den har minskat.

  330. Det sker mycket mer öppet, det ser
    man också på det hat som kommer.

  331. Det är underskrivet mycket stoltare
    i dag än vad det var för tio år sen.

  332. Jag tycker inte man ska glömma
    vilken maktfaktor Flashback är.

  333. De är enskilda individer,
    men tillsammans är de en maktfaktor-

  334. -och det påverkar extremt många,
    inte bara kända kvinnor-

  335. -utan även enskilda personer
    som blir misstänkta för mord-

  336. -för att det skrivs personuppgifter.

  337. De sysslar med ganska avancerade
    kartläggningar på Flashback.

  338. Vi måste också komma ihåg
    att nätet...

  339. Niklas Orrenius berättade
    att någon berättat för honom...

  340. Man ska inte bara fråga barnen vad
    de gjort, utan vad de gjort på nätet.

  341. Det är där vi lever våra liv. Vi
    bokar våra resor, skickar våra brev-

  342. -chattar och så vidare.

  343. Men fortfarande finns en
    eftersläpning, socialt och juridiskt.

  344. Vi betraktar nätet som nånting annat.
    Det ser man väldigt tydligt-

  345. -när det handlar om skillnaden på
    hur man ser på digitalt källmaterial-

  346. -materiellt källmaterial...
    Vad går det att fälla för?

  347. Saker som skrivs på en anslagstavla
    jämfört med just på Flashback...

  348. -Vi betraktar det annorlunda.
    -Det där var jätteintressant.

  349. Den aningslöshet vi hade i medierna
    när vi började med kommentarsfält-

  350. -att allt skulle kunna publiceras.
    Vi hade inga publicistiska idéer-

  351. -som man alltid haft annars. Man
    publicerade inte alla insändare.

  352. -Men på nätet skulle allt...
    -När jag började skriva i Metro 99...

  353. Det kunde vara 500 kommentarer
    som mest efter en enda krönika.

  354. Det var en bra ton,
    det var saklig kritik-

  355. -och beröm ibland.

  356. Sen var det en tjej på en Metro-fest
    som kom fram och sa: "Stackars dig!"

  357. Jag tänkte: "Det är ju jättebra
    diskussioner efter mina krönikor."

  358. Sen fattade jag att det var hon
    som satt och rensade bort all skit-

  359. -och alla personangrepp och allt hat
    som var för grovt för att visas.

  360. Det var ingen diskussion i slutet
    på 90-talet om det var en censurgrej-

  361. -att Metro plockade bort det värsta.
    Det var bara en anständighetston.

  362. Men det var ändå påtagligt,
    när Newsmill växte fram och så där-

  363. -blev det ett tag en väldig
    slaskdebatt som de själva fick rensa.

  364. Efter Breivik-dådet blev medierna,
    även Aftonbladet och Expressen-

  365. -mycket hårdare i kommentarsfälten-

  366. -för att man inte ville föda
    den typen av fascistoida påhopp.

  367. Där det är personangrepp.

  368. Det påverkar inte bara journalister,
    utan även dem vi intervjuar.

  369. Att få människor att ställa upp,
    när de kan drabbas.

  370. Jag tror att alla vi som sitter här
    har drabbats av hat eller hot-

  371. -i olika utsträckning.
    Hanna Stjärne skickade med en fråga.

  372. Hur påverkar det här er journalistik
    eller ert arbete-

  373. -och finns det risk för självcensur?
    Vad säger du, My?

  374. Ja, det vore naivt om jag sa
    att det inte gjorde det.

  375. Klart att det gör. Jag har levt med
    skyddade personuppgifter i två år.

  376. I perioder är det jävligt tungt
    och det är klart att det påverkar.

  377. Framför allt att jag väljer att
    inte publicera när det är som värst.

  378. Jag drar mig för vissa granskningar
    och försöker ha en back-up.

  379. Det påverkar hela min omgivning.

  380. Det påverkar min familj,
    det påverkar mina grannar.

  381. Det är så mycket större än mig själv.

  382. Även om jag önskar att det inte
    påverkar mig, så är det inte så.

  383. -Vad använder du för strategier?
    -Bita ihop.

  384. Du är medlem
    av ett reporterkollektiv.

  385. Det är ett kontroversiellt kollektiv,
    kan du gömma dig bakom andra namn-

  386. -i perioder när det är tufft
    men ändå fortsätta jobba?

  387. Nu är jag ju inte ens färdigutbildad-

  388. -så jag kan ju välja när jag inte
    ska publicera, jag frilansar ju bara.

  389. Men eftersom jag är en av dem
    som är offentliga i Researchgruppen-

  390. -så är jag också en av dem som får
    mest skit och konsekvenser av det.

  391. Jag kan inte gömma mig, men det är
    skönt att ha människor omkring en.

  392. Men det är också svårt att vara
    frilans när man gör granskningar.

  393. En redaktion får den tryggheten
    som ett säkerhetsföretag erbjuder.

  394. För du har ingen säkerhetsavdelning
    att ringa. Och polisen?

  395. Jag har kontakt med personskydds-
    avdelningen i perioder.

  396. Det är en jätteviktig demokratifråga.

  397. Dels frilansjournalisternas säkerhet,
    men också de mindre redaktionerna.

  398. Det kan handla om lokaltidningar
    eller små tidningar-

  399. -som inte har resurser till säkerhet.

  400. Många av oss som levt under hot har
    upplevt att polisen inte brytt sig.

  401. Varken Säpo eller öppna polisen har
    tyckt att skydd av medier varit så...

  402. Nu känns det
    som att man börjar bry sig-

  403. -men i lagstiftning tror jag
    att man måste få in-

  404. -att skyddet av samhället och
    demokrati är skyddet av medier.

  405. Det håller på att bli en utveckling
    där många vittnar om-

  406. -att man inte vågar granska,
    att man inte orkar granska.

  407. -Det är oerhört allvarligt.
    -Jag tänker: "Sänds det här ut?"

  408. Man önskar att man ibland kunde sitta
    i ett mindre forum och bara berätta-

  409. -för andra journalister hur det är,
    men eftersom allt går ut...

  410. Det är ett jätteproblem, ett
    jättestort journalistiskt problem.

  411. Det största problemet för mig
    är inte när det är som jävligast.

  412. När det är som jävligast
    känner man att man nästan så här...

  413. Det är nästan som en radikaliserings-
    process, man ser hur illa det är-

  414. -och man tänker att det är
    jätteviktigt, "Jag måste fortsätta!"

  415. Så är det ju på alla sidor.

  416. Det är också lätt att få sympati
    från omgivningen.

  417. De som blir hotade råds
    att inte prata om det.

  418. Men det är när det blir lugnt
    som man upplever hur skönt det är-

  419. -att man inte behöver
    titta sig över axeln.

  420. Då blir det jävligt jobbigt
    att ge sig in i det igen.

  421. Vi har varit inne i det, men alla
    människor som hör oss berätta om det-

  422. -som också måste känna: "Vill jag
    det, vill jag ge mig in i det där"-

  423. -"som jag ser att mina kollegor...?"

  424. Sen är det ett massivt,
    jättestort demokratiproblem.

  425. Det gäller inte bara journalister,
    utan Ica-handlare och unga tjejer.

  426. Det finns också en könsdimension.

  427. När jag var på Aftonbladet
    var det påtagligt.

  428. Många män blir också hotade-

  429. -men det var påtagligt att det var
    vi kvinnor som fick de värsta hoten-

  430. -och att det finns mycket kvinnohat,
    framför allt i högerextremt hat.

  431. -Vad gör vi åt det?
    -Lagstiftar.

  432. Det finns ett glapp mellan...
    Det handlar mycket om...

  433. Man kan inte skylla på polisen,
    utan det är en lagstiftarfråga.

  434. Lagstiftare måste titta på det här
    och se hur man kan se över det.

  435. Det handlar som sagt inte bara om
    hat och hot, utan också om källskydd-

  436. -och en massa andra saker.

  437. Jag tänker att det har mycket
    med kunskap inom polisen att göra.

  438. IT-kunskapen inom polisen är låg, så
    det är sällan de hittar människor...

  439. -...som använder internet.
    -Fast det är inte bara det.

  440. Det finns poliser som försöker,
    men det är generellt en låg kunskap-

  441. -om hur man spårar mejladresser t.ex.

  442. Det fick jag veta,
    för jag har ju haft en massa olika...

  443. Jag fick veta att det inte är
    tillåtet att eftersöka en adress-

  444. -om det inte slutar med ett straff
    som är minst 1,5 års fängelse-

  445. -eller vad det var,
    men som polisen förklarade för mig...

  446. Det är jämförbart med
    att någon ställer sig med pistol-

  447. -mot ditt huvud och hotar dig.

  448. Det är väldigt få brott på nätet
    som kommer upp i den nivån.

  449. -De får inte ens eftersöka.
    -Det låter extremt märkligt.

  450. De kan väl googla mejladressen?
    Eller är det också olagligt?

  451. Schultz skrev något,
    det såg jag på tåget-

  452. -om att det är nånting på gång när
    det handlar om att kapa identiteter-

  453. -där det också släpat efter.
    Jag såg det snabbt innan jag kom hit.

  454. Vi ska hinna med en sak till.
    De av oss som råkat ut för hatet-

  455. -får ofta höra
    att vi tillhör "PK-maffian".

  456. De som har läst Lenas bok
    "Världens lyckligaste folk"-

  457. -och artikeln "De kallar oss
    'de anständiga'" i DN-

  458. -vet att i Danmark har debatten
    fått en än värre slagsida.

  459. Där har nu "anständig" börjat
    betraktas som ett skällsord.

  460. -"De anständiga".
    -Jag citerar en intervjuperson:

  461. "Yttrandefrihet i Danmark i dag är
    att du får kalla någon för neger"-

  462. -"men inte Pia Kjærsgaard för rasist.
    Det sista väcker enorm upprördhet."

  463. Jag ber om ursäkt för N-ordet,
    men det var ett citat. Berätta, Lena.

  464. Är det så illa som det låter?

  465. Man kan väl säga...

  466. Jag åkte tillbaka till Danmark i
    höstas, jag ville se vad som händer.

  467. Dansk Folkeparti blev
    det största partiet i EU-valet-

  468. -och var också störst i höstas,
    i opinionsundersökningar.

  469. Danskarna har val nu...
    Senast i höst ska de ha val.

  470. Nu ligger de trea efter
    Socialdemokraterna och Vänstern-

  471. -men alla ligger och pendlar
    mellan 22, 21, 20 procent.

  472. Jag var nyfiken på om det är
    som i den bästa av världar...

  473. Tänk er en värld där allt ska kunna
    sägas, där yttrandefrihet råder.

  474. Danskarna säger ofta att vi
    har väldigt lågt i tak i Sverige.

  475. Jag hittade liksom inte en artikel,
    utan 50 artiklar-

  476. -om att Sverige är ett totalitärt
    land, där yttrandefrihet inte råder.

  477. På etablerade ledarsidor
    i de stora tidningarna i Danmark.

  478. Jag tyckte det kunde vara intressant
    att kolla, ska allt kunna sägas?

  479. Eller blir det tvärtom, att
    det blir ny politisk inkorrekthet?

  480. Så är det ju tyvärr, det är inte så
    att allt kan sägas i Danmark-

  481. -utan nya saker har blivit politiskt
    inkorrekta. Och det blir ju absurt.

  482. Jag har hört talas om skällsord
    som "betonghumanister"-

  483. -"halalhippies" och "landsförrädare",
    som vi har i Sverige också.

  484. Men "de anständiga" var nytt för mig.
    Det finns en massa andra skällsord-

  485. -som "superhumanistlandet Sverige",
    och då är det i negativ bemärkelse.

  486. Vad var det mer? "Humanistiska
    stormakten", det är också dåligt.

  487. Det är svårt att inte läsa dina
    texter som nån slags varningsflagg-

  488. -för den svenska debatten och
    den svenska politiska utvecklingen.

  489. Vilken uppgift anser ni
    att medierna...

  490. Ska medierna arbeta aktivt för att
    motverka en normalisering av rasism?

  491. Det här var vår värdegrund...
    När jag började jobba som journalist-

  492. -var antirasism en självklar värde-
    grund som allt arbete måste vila på.

  493. När vi fick in Sverigedemokraterna
    i riksdagen upphörde det.

  494. Det blev en politisk fråga,
    ett politiskt ställningstagande.

  495. Om det är nåt journalister är rädda
    för är det att ta politisk ställning.

  496. Jag har bestämt mig för att göra ett
    undantag. Det må kosta mig jobbet-

  497. -men för mig
    är det fortsatt en värdegrund.

  498. Özz, din kollega Soran fick
    ta en timeout från sitt jobb-

  499. -som programledare för P3 när han...

  500. ...skämtade vilt
    om Sverigedemokraterna.

  501. Hur skulle du ställa dig till om SR
    eller SVT ringde och sa:

  502. "Vi vill ha dig som programledare,
    men du får inte driva med SD"?

  503. Jag kan inte jobba under såna
    omständigheter över huvud taget.

  504. Jag måste vara fri i mitt yrke.

  505. När jag gjorde "Statsminister Özz
    Nujen" så slog jag mot alla partier.

  506. -Det är väldigt public service.
    -Det ska man göra, självfallet.

  507. Det är ju ens public service-krav,
    det är det som är själva saken.

  508. Men precis som du säger
    är det också värdegrunden.

  509. I public service handlar det om
    mänskliga fri- och rättigheter-

  510. -och nej till rasism. Finns det
    rasism ska man motarbeta den.

  511. Det blir lite löjligt när man ser
    rasistiska åsikter och tankar-

  512. -och när man påtalar det
    får man höra: "Då är du rasist!"

  513. "Då är du rasist mot såna som oss!"
    Det blir så jävla löjligt.

  514. Vi behöver inte ta det varje gång.
    Vi behöver inte hålla på med trollen-

  515. -och hatets maskineri,
    som pågår hela tiden.

  516. Blocka, ta det lugnt,
    gå vidare och kämpa.

  517. Blocka idioterna!
    Prata inte med idioterna!

  518. Ju mer du diskuterar med en idiot,
    desto mer känner du dig som en idiot.

  519. Bara blocka idioten, fortsätt med
    livet och stå upp för din värdegrund.

  520. My, du gör praktik på "Ekot" just nu.

  521. Har din bakgrund
    som feministisk aktivist-

  522. -och medlem i Researchgruppen
    varit problematisk på nåt sätt?

  523. Först så är jag inte aktivist
    riktigt, och har aldrig varit.

  524. -Men du har engagerat dig.
    -Då är du aktivist! Då är det så!

  525. Jag jobbade på tjej-jour. Jag ville
    inte att tjejer skulle bli våldtagna.

  526. -Nä! Är det sant?
    -Radion verkar helt okej med det.

  527. PK, det är vad du är!

  528. Nej, men förhoppningsvis tänker jag
    att alla mina framtida arbetsgivare-

  529. -kommer att se mig som den jag är och
    värdera mina jobb utifrån vad det är.

  530. Jag är en researchnörd,
    jag är extremt förtjust i fakta-

  531. -och jag gillar material
    som har ett helt spektra.

  532. Jag vill inte välja en riktning, jag
    vill inte göra opinionsjournalistik.

  533. Jag tänker att man får värdera det
    efter det.

  534. -Helle, du får sista ordet.
    -Jag tycker det är problematiskt...

  535. ...med normaliseringsprocessen
    av det vi ser i Sverige med SD.

  536. Bara för att ett parti väljs in
    blir det inte mindre rasistiskt.

  537. Nazisterna valdes också in.

  538. Man måste kunna benämna partier
    för det de är.

  539. -Har journalister problem med det?
    -Ja, framför allt public service.

  540. Det är en journalistisk uppgift
    att granska normaliseringsprocessen-

  541. -att hela tiden vara ifrågasättande,
    det är jätteviktigt.

  542. Helle Klein, My Vingren,
    Özz Nujen, Lena Sundström.

  543. Stort tack för att ni kom hit.

  544. Textning: Arnar Jonsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Yttrandefrihetsdebatt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kommer vi att våga berätta efter terrordåden i Paris och attentatet mot Charlie Hebdo? Paneldiskussion om varför det är viktigt att fortsätta arbetet för demokrati och yttrandefrihet. Medverkande: Özz Nûjen, ståuppkomiker och skådespelare, Lena Sundström, journalist och författare, Helle Klein, journalist och präst i Svenska kyrkan och My Vingren, journalist. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Yttrandefrihet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Filmen "The islamic state"

Journalisten Medyan Dairieh bevakade Islamiska staten och hela världen följde hans dokumentation. Han berättar om hur det var att bevaka dem och varför det är viktigt att göra det riskfyllda arbetet. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Gräv med Nisse

Hur är villkoren för en grävande journalist idag? Nils Hanson är ansvarig utgivare för SVT:s Uppdrag granskning. Här berättar han om när han började som grävande journalist och jämför situationen med hur det ser ut nu. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Grävandets ABC

Marja Grill är nyhetsreporter på Sveriges Television och berättar om hur man ska göra för att lyckas med en granskning. Hon säger att det viktigaste är att inte ge upp. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Panel - så blir du anställd

Det är inte lätt att bli anställd inom media idag. Panelsamtal om vad man ska göra för att bli anställd och få jobb som grävande journalist. Medverkande: Nils Hanson, Helena Giertta, Fredrik Laurin, Cecilia Ögren Wanger. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Att bevaka kriget i Syrien

Frilansjournalisten Joakim Medin blev fängslad av den syriska regimen i februari 2015 anklagad för spioneri. Han släpptes efter förhandling och berättar varför det är så viktigt att åka tillbaka till Syrien trots riskerna. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Offentlighetsprincipen

Nils Funcke är en av Sveriges främsta experter på offentlighetsprincipen. Här berättar han om hur man som journalist kan använda offentlighetsprincipen och vilka möjligheter lagen ger. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Granska med motstånd

Carl Larsson är journalist och studerar juridik, och har jobbat på SVT i många år. Han berättar om hur han arbetade med ett fall där två unga killar körde ihjäl sig på Hjulstabron när polis hade beordrat broöppning. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Att göra ansvarsintervju

Bo-Göran Bodin är journalist på SR Ekot och berättar om hur man ska gå till väga när man gör en ansvarsintervju. Man ska vara väl förberedd och det är bra att öva med en kollega innan man går ut och ställer en person till svars. Inspelat den 20 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Wallraffa på sociala medier

Josephine Freje är journalist och programledare för Plus på SVT. Hon berättar om hur man kan använda falska identiteter på nätet för att gräva efter information på sociala medier i sin roll som journalist. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Vardagsgräv

Marja Grill är nyhetsreporter på Sveriges Television och berättar om hur man kan gå till väga när man ska starta ett grävarbete. Först kan det kännas motigt, du har en bra idé eller misstanke men vet inte hur du ska börja. Här får du tipsen. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Gestalta och berätta

Journalisten och författaren Lena Sundström har rapporterat och skrivit om många svenska händelser. Här berättar hon om hur hon har jobbat med sina böcker och sin grävande journalistik, hur hon samlar sitt berättande och gestaltar det hon ser och hör. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Viralgranskarna

Jack Werner, Linnea Jonjons och Åsa Larsson är journalister på Metro och arbetar med Viralgranskaren. De berättar om hur de jobbar med att granska nyheter som sprids via sociala medier. 2014 vann de Stora journalistpriset i kategorin Årets förnyare. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Tom Alandh berättar

Dokumentärfilmaren Tom Alandh har med sin klara och speciella röst berättat svenska historier i 30 år. Här berättar han om sitt arbete och mötena med människor. Inspelat den 21 mars 2015. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Yttrandefrihetsdebatt

Kommer vi att våga berätta efter terrordåden i Paris och attentatet mot Charlie Hebdo? Paneldiskussion om varför det är viktigt att fortsätta arbetet för demokrati och yttrandefrihet. Medverkande: Özz Nûjen, ståuppkomiker och skådespelare, Lena Sundström, journalist och författare, Helle Klein, journalist och präst i Svenska kyrkan och My Vingren, journalist. Inspelat den 21 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2015

Upptäcka lögnaren

Det är inte så lätt som man tror att upptäcka när en person ljuger. Här visar och berättar polisforskaren Ola Kronkvist varför det är så svårt. Inspelat den 20 mars 2015 på Elmia i Jönköping. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Sju år med dödade kvinnor

Kerstin Weigl är journalist på Aftonbladet. Här berättar hon om arbetet med att kartlägga de kvinnor i Sverige som under 2000-talet dödats av en man de haft en kärleksrelation med, och vad som hände med de dödade kvinnornas barn. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning