Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Sju dagar kvar att levaDela
  1. När de menar att man vänjer sig
    vid det, tror jag att han menar-

  2. -att du vänjer dig vid processen,
    vid händelseförloppet.

  3. Man kommer in, personen är fastspänd-

  4. -han säger sina sista ord
    och injektionerna börjar.

  5. Du tar de raspiga andetagen
    och sen är du borta.

  6. -Välkommen, Carina Bergfeldt.
    -Tack.

  7. Du har skrivit boken
    "Sju dagar kvar att leva"-

  8. -en bok om brott och dödsstraff.

  9. Den avhandlar dödsstraff i USA. Många
    länder har dödsstraff. Varför USA?

  10. USA är den demokratiska nation
    som avrättar flesta människor.

  11. Om man tittar på
    en internationell dödstopplista-

  12. -är Kina etta, sen Iran, Irak
    och Saudiarabien.

  13. Sen kommer USA som nummer fem,
    som ändå är en demokratisk nation-

  14. -men som samtidigt avrättar människor
    regelbundet.

  15. Det intressanta var
    att det är en demokrati.

  16. Det är ett funktionsdugligt land
    dit folk åker på resor och semester-

  17. -där man samtidigt tar livet
    av människor som en straffpåsats.

  18. Det har Sverige inte gjort
    på över hundra år.

  19. "Sju dagar" syftar på
    att ramen för boken är en nedräkning-

  20. -av de sju dagar
    som Vaughn Ross har kvar att leva.

  21. Han säger till dig
    att han är oskyldigt dömd.

  22. Trodde du nånsin
    på hans uttalanden om oskuld?

  23. Jag tror nog att Vaughn Ross
    är skyldig till sitt brott.

  24. Men poängen för mig, kanske-

  25. -är just det
    att han nog kan vara oskyldig.

  26. Ser man på statistiken i USA har de,
    sen de återinförde dödsstraffet 1976-

  27. -avrättat 1405 fångar.

  28. Under samma tid har det klivit ut...

  29. Den senaste var för nån månad sen,
    så nu är de 152 personer-

  30. -som har klivit ut från death row
    som bevisat oskyldiga.

  31. Slår man ihop deras siffror har de
    suttit i tusen år, oskyldigt dömda.

  32. För mig handlar det inte om om den
    här personen gjorde det eller inte-

  33. -utan det handlar om att
    det finns många oskyldigt dödsdömda.

  34. Jag blev nyfiken
    på din personliga upplevelse.

  35. Vacklade du? Trodde du först att
    han var oskyldig, eller var du säker?

  36. När jag läste om fallet
    tänkte jag att han gjorde det.

  37. Sen, när jag träffade honom-

  38. -började han prata om saker i fallet
    som han tyckte var konstiga.

  39. Som till exempel att polisen
    behöll hans kläder i sex dagar-

  40. -innan de lämnade in dem som bevis,
    så man kunde söka efter DNA.

  41. Det visade sig stämma,
    när jag fick tag på polisprotokollen.

  42. Man undrar varför en polis har
    en tröja som visar sig innehålla DNA-

  43. -på kontoret en vecka
    innan den går till analys.

  44. Men enligt polisen
    var det fullt normalt.

  45. Det är det som är intressant
    med den här sortens rättsfall.

  46. Ingenting är svart eller vitt.

  47. Det de har är en sån här liten
    fingertopp av en handske, med DNA.

  48. Det är intressant att det är nog
    för att döma nån till döden.

  49. -Vad gjorde han?
    -Han mördade två personer.

  50. Sin flickväns syster, och en man som
    var i en bil tillsammans med henne.

  51. Flickvännens syster
    var arton år och svart-

  52. -och sålde sex med jämna mellanrum,
    säger polisen.

  53. Mannen i bilen var
    en 53-årig, vit bibliotekschef.

  54. Det här blev väldigt uppmärksammat
    i Lubbock.

  55. Den här skillnaden i ålder,
    social status, hudfärg och alltihop.

  56. Det är förmodligen en anledning att
    straffet blev så hårt som det blev.

  57. Varför ville han skjuta dem?

  58. Han ska ha varit svartsjuk på hennes
    nära relation med hans flickvän.

  59. Han hade bråkat med henne samma dag.

  60. Det är en ganska vag anklagelse.

  61. Många kanske är lite svartsjuka på
    partnerns relation till nåt syskon.

  62. Från det till att sätta elva skott
    i nån är steget långt.

  63. Det har man inte redogjort för.

  64. De hävdar att han var svartsjuk
    på hennes relation-

  65. -tappade humöret
    och sköt dem med elva skott.

  66. Det är en märklig historia.
    Han låg inte i rännstenen.

  67. Han var en 29-årig arkitektstudent-

  68. -som hade dömts en gång tidigare
    för misshandel av en flickvän.

  69. Han hade en historia av att vara
    våldsam en gång, som han dömts för.

  70. Innan det
    fanns det ingenting på honom.

  71. Å ena sidan har du en våldsam man-

  72. -å andra sidan har du en som, till
    skillnad från de flesta på death row-

  73. -har en hög utbildning. Hälften på
    death row kan inte läsa och skriva.

  74. Han passar inte riktigt in i mallen.

  75. Mannen som blev skjuten,
    bibliotekschefen som satt i bilen-

  76. -hade en bror som lever och
    som du har träffat, Roger Birdsall.

  77. Han var sjuttio år, och väntade på
    att få se Vaughn Ross avrättas.

  78. Hur kände han sig när han såg
    brodermördarens avrättning närma sig?

  79. Hur kände han inför det?

  80. Han hade vacklat i tolv års tid
    nästan, hur han skulle göra.

  81. Om han skulle se avrättningen
    eller inte.

  82. Hans och broderns mamma ville
    så otroligt gärna se Vaughn Ross dö.

  83. Hon längtade efter det,
    och hade gärna velat se honom dö.

  84. Hon dog innan, när hon var 90 år.

  85. Han hade inte velat att hon
    skulle se det här över huvud taget-

  86. -men för henne var det viktigt
    att Vaughn Ross skulle avrättas.

  87. Sen har du å andra sidan mannen
    han mördade, Douglas Birdsall...

  88. Hans två barn
    är extremt emot dödsstraff.

  89. De sa att de inte ville
    att Vaughn Ross skulle avrättas.

  90. Dagen avrättningen skulle ske
    skickade de ut pressmeddelanden-

  91. -och sa att de inte på nåt sätt
    fann nån glädje i det här-

  92. -och att två liv hade tagits och
    att man inte skulle ta ett tredje.

  93. Roger sörjer sin bror
    fortfarande väldigt mycket.

  94. Hans mamma
    ville gärna se den här mannen dö.

  95. Syskonbarnen tycker
    att det som ska ske är fruktansvärt.

  96. Där står han i mitten och försöker
    balansera de känslorna med sina egna.

  97. Han kom till slutsatsen
    att han skulle se honom dö.

  98. Du skriver om dödskammaren:

  99. "Ska man förstå dödsstraffet är det
    där man ska börja." Varför då?

  100. Oj, vilken bra fråga.

  101. Jag tror att dödsstraffet är
    så förknippat med kammaren i Texas.

  102. Där äger majoriteten
    av avrättningarna rum.

  103. Dödskammaren
    har en otroligt lång historia.

  104. Innan man avrättade folk med gift
    hade man "Old Sparky" där-

  105. -den elektriska stol som finns på
    ett museum i Texas. Den tog 300 liv.

  106. Det som är så intressant med USA-

  107. -är den mångmiljardindustri
    som det här är.

  108. Det är hundratusentals människor
    som får sin lön av kriminalvården.

  109. Kostnaderna för det här är enorma.

  110. Det är Sveriges statsbudget
    flera gånger om, som det här kostar.

  111. Huntsville, där dödskammaren finns...

  112. Över hälften av folket i stan har det
    som arbetsgivare eller är fångar där.

  113. Väldigt mycket kretsar kring
    det här lilla, lilla rummet-

  114. -som är målat i grönt
    så fångarna ska vara lugna.

  115. Det domineras av en enda möbel.

  116. Många människor
    påverkas av det som sker där inne.

  117. Inte bara den som ligger på britsen.

  118. Bredvid står en präst
    som har som jobb-

  119. -att höra hans sista bekännelse.
    Han har sett 300 avrättningar.

  120. Bredvid honom
    står fängelsedirektören-

  121. -som ska ge det hemliga tecknet till
    bödeln, så att avrättningen sker.

  122. I åskådarrummen bredvid finns det
    två familjer vars liv har förstörts.

  123. Den ena är offrets,
    den som är mördad, familj.

  124. Den andra är anhöriga
    till den som ska avrättas.

  125. Det jag menar är att det här
    lilla rummet med en enda möbel-

  126. -står för så mycket i USA
    som påverkar så många människor.

  127. -En sorts centrum.
    -Ja, ett nav.

  128. För en industri som påverkar många,
    emotionellt och ekonomiskt.

  129. Du träffade många
    som sett många avrättningar.

  130. Fick du nån beskrivning som fångade
    särskilt väl vad en avrättning är?

  131. Det som var så intressant var...

  132. En dag avrättades en man som hette
    John Kintania, när jag var där.

  133. I ena rummet, och såg
    hans avrättning, var hans fru-

  134. -en kvinna från Tyskland som hade
    skrivit till honom och blivit kär-

  135. -och inlett ett förhållande med honom
    när han satt på death row.

  136. Hon pratade om
    ögonblicket när han dör.

  137. Hon pratade om känslan
    när den man älskar kvävs till döds.

  138. Inget ljud i världen liknar det.

  139. Hon målade upp det
    så starkt och känslosamt.

  140. Sen, i rummet bredvid-

  141. -står en AP-reporter, Mike Graczyk,
    som har sett 373 avrättningar.

  142. I hans anteckningsbok står det:
    "Sex snarkningar".

  143. Det är två olika människor
    i var sitt rum-

  144. -som tittar på samma avrättning.

  145. För honom är det
    en standardavrättning.

  146. Då vet han vad han ska skriva.

  147. För henne är det
    att den hon älskar kvävs till döds.

  148. De har ju stått och sett
    precis samma sak.

  149. Det påverkar helt klart människor
    på olika sätt.

  150. Nån sa: "Man vänjer sig vid
    avrättningar, men gillar dem inte."

  151. Det förvånade mig.

  152. Kan man vänja sig, så man inte blir
    berörd av det? Talade de sanning där?

  153. När de menar att man vänjer sig
    vid det, tror jag att han menar-

  154. -att du vänjer dig vid processen,
    vid händelseförloppet.

  155. Man kommer in, personen är fastspänd-

  156. -han säger sina sista ord
    och injektionerna börjar.

  157. Du tar de raspiga andetagen
    och sen är du borta.

  158. De menar att man vänjer sig vid det.

  159. De själva påpekade
    att man måste komma ihåg-

  160. -att det som händer är att det ligger
    nån där som är frisk och sedan död.

  161. Tappar du respekten för det
    är du illa ute.

  162. Vaughn Ross var svart.
    Hur är det med dödsstraffet...

  163. Det verkar rasistiskt. Är det
    fler svarta som råkar ut för det?

  164. Ja. Det finns ingenstans i USA-

  165. -där skillnaderna mellan hudfärg
    är så tydliga som i fängelse.

  166. Titta på USA:s befolkning.

  167. I den vanliga världen är ungefär
    70 procent av befolkningen vit-

  168. -medan 15 procent är svarta och
    nästan 15 procent är latinamerikaner.

  169. Det är alltså 70-30.
    Innanför dörrarna på fängelset-

  170. -i det här fallet death row där
    jag var, är siffrorna exakt omvända.

  171. 70 procent är svarta och
    latinamerikaner, 30 procent är vita.

  172. Av de som dömts till döden de senaste
    fem åren är 60 procent svarta.

  173. Det bevisar sin egen orimlighet.

  174. Så många fler svarta begår inte
    brott, men de döms till döden.

  175. Segregationen har kanske minskat
    i många avseenden-

  176. -men när det gäller brottstillslag-

  177. -så är det sämre i dag för
    en svart människa än det var 1965.

  178. Om man tittar på statistiken... Jag
    ska inte rabbla för mycket siffror.

  179. Sannolikheten för en vit man att
    hamna i fängelse i USA är en på 106.

  180. För en latinamerikansk man
    är den en på 36-

  181. -och för en svart man
    är den en på femton.

  182. De siffrorna är ju horribla.

  183. Det är starka berättelser,
    starka öden du möter.

  184. Kan du lägga dem bakom dig, eller
    är det svårt att släppa kontakten?

  185. Ja, absolut.

  186. I mitt vanliga jobb som reporter-

  187. -så är jag van vid
    att saker och ting ska beröra mig-

  188. -och då sätter jag upp en gard.
    Det kan krypa under skinnet.

  189. Men när jag åkte till Texas
    var jag oförberedd-

  190. -på hur starkt jag skulle känna för
    de här berättelserna och människorna.

  191. Nio år har jag jobbat som reporter.

  192. Jag har aldrig, efter en intervju,
    lutat mig mot ratten och gråtit.

  193. Nu gjorde jag det.

  194. Dödsstraff för oss är som en film.
    Du har sett "Den gröna milen"-

  195. -"Dead man walking"
    och "The life of David Gale".

  196. Det är lite "Hollywoodifierat",
    det händer inte på riktigt.

  197. Plötsligt sitter du
    med en fängelsepräst-

  198. -som är en av de finaste människor
    du har träffat-

  199. -och han sitter och berättar för dig
    om människorna han har mött.

  200. Skräcken en timme innan de ska dö.

  201. Sista minuten-bekännelserna
    de ger till honom.

  202. Den ibland enorma önskan
    om att få förlåtelse.

  203. Ibland dödsskräck, ibland den enorma
    sista minuten-aggressionen.

  204. Och hur han tar och tar, och får det
    här i sig och kan inte prata med nån.

  205. Och sen till slut nån gång
    går han till sin läkare-

  206. -och får reda på att han själv
    har både leukemi och prostatacancer.

  207. Att han själv snart ska dö, att han
    måste sluta lyssna på bekännelserna.

  208. Du har suttit och tänkt: "Vilken fin
    människa! Det här berör mig mycket."

  209. Och sen får du reda på
    att han också ska dö nu snart.

  210. Han har också en dödsdom
    vilande över sig.

  211. Det var otroligt starkt.

  212. Vissa av de här människorna
    kan jag inte släppa.

  213. Jag pratade med prästen förra veckan.

  214. Jag gratulerade honom, för han
    fyllde år. De betyder mycket för mig.

  215. -Tack, Carina Bergfeldt.
    -Tack så mycket.

  216. Jag blev imponerad av "Lasermannen",
    en av Sveriges bästa reportageböcker.

  217. När jag klev in på death row.
    Jag har undrat länge hur det är där.

  218. Känslan när det slamrar
    och grindarna går isär-

  219. -och du kliver in och vet att du
    befinner dig på death row i Texas.

  220. Jag skulle jobba
    för en människorättsorganisation.

  221. Röda korset...

  222. Det finns inget bättre än att få folk
    att förstå vad som är fel i världen.

  223. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Sju dagar kvar att leva

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Reportern Carina Bergfeldt skildrar i "Sju dagar kvar att leva" sitt möte med Vaughn Ross. Han är dömd till döden i Texas. I tio års tid har han väntat på att bli straffad för de mord han är dömd för, och nu har han bara en dryg vecka kvar av sitt liv. Hon möter även familjen som vill ha hämnd, fängelsedirektörer och en kvinna som älskar en mördare. Ett reportage som behandlar brott och dödsstraff med dess konsekvenser och problematik. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Dödsstraff, Förenta staterna, Juridik, Rättsvetenskap, Straffrätt, Texas
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Mot nya mål

Den före detta idrottsprofilen i sjukamp Carolina Klüft berättar öppenhjärtigt om drivkrafter, motgångar, självkänsla och prestationsångest i boken "Livet är en sjukamp". Det är viktigare att ha roligt än att vinna ett OS-guld, menade Carolina Klüft när hon i mars 2008 avslutade en av tidernas främsta sjukampskarriärer. Istället valde hon att sadla om och satsa på längdhopp och tresteg. Intervjuare: Malcolm Dixelius. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Långsamma läsare

Författaren Beate Grimsrud berättar om hur det var att först som 15-åring knäcka läskoden och varför en författare inte behöver vara bra på att stava eftersom det finns både ordprogram och redaktörer. När 13-åriga Vera Barlach Nordenskiöld började högstadiet orkade hon inte med skolan mer. Först gick hon inte dit. Sedan skrev hon låten "Dyslexi är bajs" och fick sjunga i Allsång på Skansen. Nu går hon i en specialskola för dyslektiker och behöver inte oroa sig för att inte hinna med längre. I programmet får vi också veta vilka egenskaper som många dyslektiker har som människor utan läs- och skrivsvårigheter saknar. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.