Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Statsvetenskapens grunderDela
  1. Jag är gammaldags och håller på den
    ursprungliga majoritetsdemokratin.

  2. Så tänkte man på 1700-talet,
    men det blev inte som man hade trott.

  3. Det blev inga majoriteter.

  4. Om man inte får några majoriteter,
    hur gör man då?

  5. -Välkommen, Leif Lewin.
    -Tack.

  6. Du har skrivit boken
    "Statsvetenskapens grunder".

  7. I boken citerar du den tidigare
    statsministern Göran Persson:

  8. "Katrineholm är som världen." Varför?

  9. Jag vill säga att det är fruktbart
    att jämföra olika nivåer i politiken-

  10. -från kommuner upp till FN-systemet.

  11. Det är en viktig poäng i boken-

  12. -för vårt ämne, som har växt mycket
    de senaste årtiondena, faller sönder.

  13. Det är olyckligt, om man inrättar
    specialprofessurer i förvaltning-

  14. -och i internationell politik. Det
    är givande att jämföra olika nivåer.

  15. -Varför är det olyckligt?
    -Jag vill fånga politikens essens.

  16. Det är samma sak att utöva makt i ett
    litet sammanhang eller i ett stort.

  17. -Så det är ingen skillnad?
    -Nej.

  18. Det är tio-tolv män
    och numera allt fler kvinnor-

  19. -som sitter runt ett bord
    och spelar liknande roller:

  20. Någon är ideolog, någon pragmatiker,
    någon kompromissar och någon skämtar.

  21. Politik är ett och samma, och man
    ska inte försumma att jämföra.

  22. Du är statsvetare och professor.
    Vad är en statsvetares huvuduppgift?

  23. Huvuduppgiften är
    att förklara världen.

  24. Och det ligger sedan till grund
    för att förbättra världen.

  25. Det som driver folk till ämnet är en
    lidelse för att förbättra världen.

  26. Men först krävs kunskap.

  27. I lidelsen ingår demokrati, för att
    folket ska få vara med och bestämma.

  28. Det finns många syften-

  29. -men demokrati är en populär tanke
    i stora delar av världen.

  30. Demokratin i det antika Grekland-

  31. -skiljer sig ganska radikalt
    från dagens synsätt.

  32. Vad är vitsen
    med demokratiska stater nu?

  33. Först vill jag säga att boken har
    en idéhistorisk bakgrund.

  34. Inget är nytt under solen.

  35. Bakom de moderna teoretikerna skymtar
    jag Platon, Machiavelli och Rousseau.

  36. Men den moderna demokratin
    är ett sätt-

  37. -att få alla människors
    lika inflytande att respekteras.

  38. Politisk jämlikhet
    är demokratins värdenorm.

  39. Skillnaden mot antiken är inte
    så stor. Då var det direkt demokrati.

  40. På 1800-talet kom
    den representativa demokratin.

  41. Men grundnormen är densamma: politisk
    jämlikhet och allas lika värde.

  42. Världen är uppbyggd av olika stater.

  43. Hur mycket ska staten bestämma
    över individen?

  44. Det är den svåra avvägningen.

  45. Bokens första mening lyder: "I
    tidernas början fanns ingen politik."

  46. I den klassiska föreställningen
    levde människor i ett naturtillstånd.

  47. Sen slöt de sig samman för att
    skydda sig. Så upprättades staten.

  48. Människan ville köpa trygghet
    och betalade med frihet.

  49. De gav sina rättigheter till staten.

  50. Det är och förblir en svår avvägning
    mellan trygghet och frihet.

  51. Men hur ska man tänka?
    Du skriver om ett samhällskontrakt.

  52. Det är grunden. Det var
    detta överlämnande som skedde.

  53. Det är en teoretisk konstruktion:

  54. Människan överlämnade sina rättig-
    heter för att få trygghet av staten.

  55. I varje fas är det en balansfråga:
    Hur mycket trygghet och frihet?

  56. Du tar upp två demokratier,
    majoritets- och samarbetsdemokrati.

  57. Du är minsann lite kritisk
    mot samarbetsdemokratin. Varför?

  58. Jag är gammaldags och håller på den
    ursprungliga majoritetsdemokratin.

  59. Så tänkte man på 1700-talet,
    men det blev inte som man hade trott.

  60. Det blev inga majoriteter.

  61. Om man inte får några majoriteter,
    hur gör man då?

  62. Vissa länder säger
    att de har en majoritetsdemokrati.

  63. Det finns egentligen bara i England.
    Andra länder har andra lösningar.

  64. Man låter minoriteter
    samarbeta.

  65. Sverige är ett utmärkt exempel. Det
    brukar jag kalla samarbetsdemokrati.

  66. Jag är kritisk för att det är oklart
    vem som ska ställas till svars.

  67. Ansvarsutkrävandet är grundläggande.

  68. Om alla samarbetar,
    vem kan man då lita på?

  69. Men när jag läste boken tänkte jag-

  70. -att vi i Sverige de senaste valen
    har ställt politikerna till svars.

  71. Det har varit en maktväxling
    2006 och 2014.

  72. -Så?
    -Det är lång och kort sikt.

  73. Nyss talade jag om det långsiktiga
    perspektivet från 1800-talet.

  74. Just i Sverige har det förbättrats
    just nu, efter alliansens bildande-

  75. -både vad gäller valdeltagandet, som
    har svängt upp lite sedan 90-talet-

  76. -och tilliten till politiken.
    Den har också svängt upp lite.

  77. Det hänger ihop med alliansens
    bildande och ett fåpartisystem.

  78. Man såg tydligt vem som var ansvarig
    och vem man skulle ställa till svars.

  79. Folk gillar ansvarsutkrävandet. Man
    vill ha tydliga regeringsalternativ.

  80. Samarbetsdemokratin
    suddar ut gränserna.

  81. Vi har ingen majoritet runt hörnet,
    utan det är olika minoriteter.

  82. Det blev omöjligt att styra Sverige,
    och man bestämde sig för att enas-

  83. -i december förra året, om att
    minoriteten ska få igenom sin budget.

  84. Det minsta blocket lägger ner
    sina röster.

  85. Jag tycker att det var ganska bra-

  86. -för en regering måste kunna styra
    sitt land och få igenom sin budget.

  87. Och då hänvisas oppositionen till
    sin ursprungliga roll, att opponera.

  88. Samarbetsdemokratin i Sverige har
    varit stark och har lång tradition.

  89. Den mindre gruppen
    vill vara med och påverka-

  90. -och inte bara opponera.

  91. Men att opponera och utkräva ansvar
    är majoritetsdemokratins roll.

  92. Om vi tittar på samarbetsdemokratin
    ur ett annat perspektiv:

  93. Du skriver att vi har haft den formen
    under nästan hela efterkrigstiden.

  94. Det har samtidigt gett oss
    en välfärdsstat. Så det är väl bra?

  95. Välfärdsstat är bra, men demokrati
    är inte detsamma som välfärd.

  96. Det är inte ekonomisk tillväxt-

  97. -eller
    full sysselsättning.

  98. Demokrati är att tillsätta eller
    avsätta regeringar.

  99. Och under den nya tiden, efter 1989,
    när kalla kriget slutade-

  100. -har demokratierna
    kommit att förändras lite.

  101. Vi är inriktade
    på ekonomisk tillväxt-

  102. -och glömmer ansvarsutkrävande
    och procedurfrågor.

  103. Är inte välfärd bra?

  104. Det leder till
    att folk vänder politiken ryggen.

  105. Det finns en historia om det.

  106. Man fiskade upp sillar
    och hade dem i stora bassänger-

  107. -men fann att de blev slöa,
    och många dog.

  108. Då importerade man små hajar
    som jagade sillarna.

  109. Då blev de pigga igen.

  110. Så var det i Europa. När den stora,
    röda hajen - kommunismen - dog-

  111. -tappade vi intresset
    för demokratins procedurfrågor-

  112. -och jämställde demokrati
    med ekonomisk tillväxt och reformer.

  113. -Är du orolig för demokratin?
    -Ja, på grund av dessa inre hot.

  114. Det finns också yttre hot.
    1989 fanns inga hot alls.

  115. Vi var vid historiens slut och skulle
    glädjas åt den liberala demokratin.

  116. De hade inte läst Machiavelli.

  117. De som sa så
    glömde att det kan finnas hot-

  118. -som terrorism och annat våld-

  119. -men också det nya inre hotet, att
    folk tappade intresset för politiken.

  120. Då sjönk valdeltagandet,
    och politikerföraktet steg.

  121. Hur ska vi då rädda demokratin?
    Du låter orolig.

  122. Mina egna värderingar
    är majoritetsdemokrati-

  123. -vilket också betyder tvåblockssystem
    och helst också majoritetsval-metod.

  124. Är det ungefär som i England i dag?

  125. Ja, de har en majoritetsval-metod.

  126. Det är min personliga önskan,
    och den är orealistisk.

  127. Inga småpartier vill skriva under
    sin egen dödsdom.

  128. Så det här är orealistiskt?
    Då är det ju verkligen illa.

  129. Ja, men på lång sikt segrar det goda.

  130. Till och med Ingvar Carlsson, som
    var anhängare av samarbetsdemokratin-

  131. -medger att han har bytt åsikt.

  132. Allt fler inser att demokrati handlar
    om att välja och avsätta styresmän.

  133. Då måste man ha en viss procedur.

  134. I boken jämför du Hitlers Tyskland,
    med högkonjunktur och sysselsättning-

  135. -med vad som sker när människor blir
    så upptagna av ekonomiska resultat.

  136. Ett vanligt påpekande är
    att demokratier måste kunna leverera.

  137. Det tycker jag också, men många
    levererar. Hitler levererade massor.

  138. Men demokrati är inte att
    kunna leverera ekonomiska resultat.

  139. Det är att välja
    och avsätta styresmän.

  140. Ser du något liknande pågå just nu?

  141. Ja, det finns ett ointresse
    för demokratins formfrågor.

  142. Det oroar mig.

  143. Vad är det politikerna ska göra, då?

  144. Du säger att det är svårt.

  145. Jag tycker att de ska tänka igenom
    vilken roll de spelar.

  146. Alliansens enda uppgift nu är inte
    att försöka få igenom sitt program.

  147. De ska opponera. Regeringen
    ska regera och oppositionen opponera.

  148. Men att inse detta och konsekvent
    hålla på det, tycks vara svårt.

  149. Alliansen är frustrerade för att
    de inte får vara med och påverka.

  150. Och jag tror-

  151. -att Löfven underskattade alliansens
    betydelse för småpartierna-

  152. -när han försökte locka över
    något av dem.

  153. I grunden handlar politik om makt.

  154. Man ska veta om man är i regering
    eller i opposition.

  155. Väljarna hyser respekt
    för ett system-

  156. -där ansvar och makt följs åt.

  157. Det här med EU tar du också upp
    i boken. Det kan man se som ett hot.

  158. Grekland har till exempel kommit
    på obestånd.

  159. Är det demokrati i Grekland i dag?

  160. Ja, återigen säger jag att ekonomi
    och demokrati inte är samma sak.

  161. Det är en dålig ekonomi i Grekland-

  162. -men vi har ju funnit
    under många årtionden-

  163. -att väljarna i Grekland har minst
    förtroende för sina politiker.

  164. Det har varit så avvikande siffror-

  165. -att vi har misstänkt mätfel
    och felöversättning av enkätformulär.

  166. Men som vanligt har väljarna rätt.

  167. Så Grekland är "beviset" för din tes?

  168. Ja, väljarna hade goda skäl
    att misstro de grekiska politikerna-

  169. -för det var ett vanstyre.

  170. Men de har lägst tillit i Europa.
    Och i Sverige har det ju förbättrats.

  171. Världen försöker ju ändå samarbeta.

  172. Du tar upp i boken att det finns
    flera skäl till samarbete.

  173. Vad tycker du om EU och FN? Är de bra
    eller dåliga för demokratin?

  174. Jag har skrivit en annan bok
    som handlar om just detta-

  175. -vars tes är att det tar 200 år
    att genomföra demokrati-

  176. -från upplysningen till allmän röst-
    rätt vid första världskrigets slut.

  177. Om vi ser likadant på internationell
    politik, börjar med Versaillesfreden-

  178. -och räknar 200 år framåt, kommer vi
    att få en global demokrati år 2119.

  179. Så långsiktigt kan man vara optimist.

  180. Nu är det ständiga kriser i EU-

  181. -men demokrati är en mycket lång och
    trög process. Vi har kommit halvvägs.

  182. Det låter optimistiskt
    för kommande generationer.

  183. 1/3 av världens länder är diktaturer.

  184. Finns det något skede eller någon
    situation där diktatur är okej?

  185. Diktatur hittade man på i romarriket.

  186. Där kunde en diktator utses
    på sex månader för att sedan avgå-

  187. -när det var exceptionella hot -
    krig och sådant.

  188. Det är en intressant tanke men har
    inget att göra med dagens diktaturer.

  189. De uppstod av maktfullkomliga
    politiker som inte vill avgå-

  190. -och förintar oppositionen fysiskt
    eller genom censur.

  191. Så tanken att det kan finnas skäl
    legitimerar inte en enda diktatur.

  192. Dagens diktaturer kan inte försvaras.

  193. -Tack, Leif Lewin.
    -Tack så mycket.

  194. Machiavelli, som är klarsynt-

  195. -och som vet att politiken och makten
    aldrig försvinner.

  196. Vinprovning eller vindsurfing.

  197. Jag tänkte bli diplomat, men valde
    rätt. Professor är mycket roligare.

  198. Textning: Karin Werge Hjerpe
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Statsvetenskapens grunder

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Statsvetaren Leif Lewin berättar i "Statsvetenskapens grunder" om behovet att fatta kollektiva beslut, upprätthållandet av välfärden, och om majoritetsbeslut alltid ska vara överordnande. I boken, som främst riktar sig till studenter i statsvetenskap, undersöker han även om väljarnas krav på ansvar från sina politiker är viktigare än ekonomisk resultatpolitik. Var går gränsen för det kollektiva, och behövs det en diktator för att få bukt med människors aggressivitet? Och kan det finnas skäl att offra friheten för att nå trygghet. Intervjuare: Anita Kratz.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Demokrati, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Statsvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Politikerspråk

Politiken har sitt eget språk och sin egen retorik. Men varför är det så många som har svårt att hänga med i det som politiker säger? Är det inte de folkvaldas skyldighet att uttrycka sig både i tal och skrift så att medborgarna förstår? Sveriges yngsta minister någonsin, gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic, svarar. Vi följer med till ett möte med lokalpolitiker i Angered och försöker hänga med i vad som sägs. Marcus Oscarsson, politisk kommentator på TV4, berättar hur han lyckas förklara de mest komplicerade politiska händelserna så att folk faktiskt förstår. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.