Titta

UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Om UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Från donsk tunga till femtio nyanser av modala hjälpverb. På årets upplaga av Grammatikfestivalen har de kunskapshungriga språkvetarna sitt eldorado. Här föreläser några av våra främsta forskare inom språkvetenskap. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Grammatikfestival 2015 : Tala med donsk tungaDela
  1. Tack, tack.
    Tore Janson heter alltså jag-

  2. -och jag ska tala om "donsk tunga".

  3. Om det äldsta nordiska språket,
    och hur det blev flera.

  4. Det kan tyckas som ett egendomligt
    ämne på en festival-

  5. -för grammatik och språkhistoria.

  6. Det är egentligen
    varken grammatik eller språkhistoria.

  7. Men det har en anknytning.

  8. Språkhistoriker
    använder ju namn på språkformer.

  9. Det måste de göra. Vi har hört
    om konstruktioner i fornsvenska-

  10. -och i medelengelska
    och andra såna språkformer.

  11. Såna namn måste man ha. De är
    oftast ganska nya och praktiska.

  12. De finns inom alla fält. I latin-

  13. -talar man om tidigt latin-

  14. -klassiskt latin och senlatin
    eller postklassiskt latin.

  15. Men det finns vissa problem
    med det här med språknamn.

  16. Det finns vissa risker
    med att använda den typen av namn.

  17. Det visar sig
    om man jämför namnen på latin-

  18. -med namnen
    som användes på svenska här.

  19. På latin så talade man bland annat
    senlatin, eller postklassiskt latin.

  20. Ingen talar ju om sensvenska
    eller postklassisk svenska.

  21. För i latin kan vi som sysslar
    med det luta oss tillbaka-

  22. -och se alltihop och ha facit.

  23. Men den som sysslar med svenska
    har ju inte det-

  24. -utan är själv,
    om hon eller han är svensk-

  25. -mitt i processen, så att säga.

  26. Det är möjligt att det jag nu talar
    en gång kommer att heta sensvenska.

  27. Men för närvarande
    är vi på tidslinjen-

  28. -och uppfattar gärna den situationen-

  29. -som vi själva befinner oss i
    som den centrala.

  30. Risken med såna här namn är att
    man får en tidsmässig provinsialism.

  31. Man ser verkligheten
    väldigt mycket från nu och bakåt-

  32. -och långt bak är ointressant
    och väldigt fornskt.

  33. Det mer näraliggande
    är intressantare-

  34. -för det handlar ju
    om språket som man själv pratar.

  35. Så man får ett annat perspektiv
    på ett nutida språk-

  36. -än på ett sånt där lugnt och stabilt
    dött språk som man kan överblicka.

  37. Man kan också riskera
    en rumslig provinsialism.

  38. Ofta i det politiska rummet.

  39. Svenska språkhistoriker talar
    eller talade ofta om runsvenska.

  40. Jag har varit lite i Norge,
    och där talar man om-

  41. -motsvarande tidsperiod
    som "gammelnorsk".

  42. Om man tittar på materialet så är det
    exakt samma belägg för dessa två-

  43. -för det är bara några få runor.
    Det finns i princip-

  44. -två namn för ett språkstadium,
    beroende på var man börjar i nuet.

  45. Sånt är ganska vanligt.

  46. Därför, som ett slags korrektiv för-

  47. -språkhistorisk verksamhet, kan det
    vara bra att ta talarnas perspektiv.

  48. De visste inte att de talade forn-
    svenska. De trodde de talade svenska-

  49. -eller kanske inte ens det. De kanske
    trodde att de talade nåt helt annat.

  50. Det är det jag ska tala om i dag.
    Vad ansåg egentligen folk-

  51. -om sitt eget språk
    förr i världen, i Norden?

  52. Men jag börjar inte med Norden,
    utan med en karta-

  53. -som ni inte ska titta närmare på,
    för dylika kartor är oerhört osäkra.

  54. Jag tycker inte om den där särskilt,
    men den visar i alla fall-

  55. -nåns idé om hur de germanska språken
    var utbredda lite före Kristus.

  56. Och ni ser
    att det som är norr är rött-

  57. -och det är
    det man kallar för nordgermanska-

  58. -och nere i söder
    är det nåt mer lila-

  59. -som är det västgermanska området.

  60. Östgermanska har fallit bort,
    men det ska jag inte prata om i dag.

  61. Jag ska säga några ord
    om västgermanska.

  62. Bilden föreställer ett stadium
    när ingen vet vad språken kallades.

  63. Germanska språk är en ny term, som
    infördes för ett par hundra år sen.

  64. I antiken
    användes ordet "germani" och sånt-

  65. -för de som bodde här uppe,
    men om språket talades aldrig.

  66. Så nåt namn känner vi inte till.

  67. Västgermanerna tar vi först-

  68. -för de är de närmaste grannarna,
    förstås.

  69. Och där dyker det upp språknamn.

  70. Först i England. Som bekant kom det
    över människor med germanskt språk-

  71. -på 400- och 500-talen
    från kontinenten.

  72. Från Nordsjökusten.
    Angler, saxare, jutar och andra.

  73. Och det germanska språket
    talades på 600-talet-

  74. -av en avsevärd mängd människor
    i åtminstone sydöstra England.

  75. Dit kom missionärer.

  76. De första kom direkt från Rom.

  77. De talade och skrev latin,
    med latinsk skrift-

  78. -och mycket snart
    började dessa missionärer-

  79. -i samarbete med inhemska-

  80. -att skapa ett nytt skriftspråk.

  81. Som kom igång redan efter några år-

  82. -och det finns texter kvar-

  83. -från 600-talet och framåt.

  84. Språket fick mycket snart ett namn
    som dyker upp i tidiga källor.

  85. Det stavas "englisc" och uttalas
    "english". Samma namn som i dag.

  86. Uppenbart är att det är bildat
    av ett av namnen på de som kom.

  87. Det är anglernas språk.

  88. Man kan fråga sig varför, men det
    finns inget särskilt svar på det.

  89. Anglerna var inte de viktigaste -
    det var snarare saxarna-

  90. -men språket fick deras namn.

  91. I Tyskland hände ungefär samma sak
    cirka 150 år senare.

  92. Den kristna missionen
    kom igång senare-

  93. -men Karl den stores arméer
    hjälpte till avsevärt där-

  94. -och med tiden kom kristna munkar-

  95. -och andra kyrkliga personer
    som på samma sätt-

  96. -bedrev mission, lärde sig språket,
    om det inte var deras eget-

  97. -och började skriva
    med latinsk skrift.

  98. Detaljerna är komplicerade, för det
    blev ju med tiden två skriftspråk.

  99. Åtminstone. Alltså, det som vi
    känner som högtyska och lågtyska.

  100. Men det behöver vi oss inte bry
    oss om. Med tiden kom ett språknamn.

  101. Senare... Formen "diutisc"
    är en av de möjliga formerna.

  102. I de tidigaste beläggen är det
    "theotisc". Det betydde "folkspråk".

  103. Det blev namnet på det här språket-

  104. -och det utvecklades till "deutsch"
    på tyska och till "tyska" på svenska.

  105. Så vi hade grannar till Norden
    som hade namn på sina språk-

  106. -framåt 900-talet. Så här såg det ut.

  107. Man hade tyska här nere i söder,
    och så engelska här.

  108. Men i Norden så fanns
    ännu inget namn, som man vet om.

  109. Här står lite röda saker,
    och det är bara för att jag ska säga-

  110. -att det fanns runor också.
    Men jag tänker inte säga nåt om dem-

  111. -för inget tyder på att runskrift
    hade nån speciell betydelse-

  112. -för språknamn eller uppfattningen
    av vilket språk man talade.

  113. Det finns ingen antydan om sånt-

  114. -i de ganska
    språkligt korta runinskrifterna.

  115. Så det bryr vi oss inte om.
    Däremot är de belägg vi har-

  116. -alla med den latinska skriften.

  117. Och hur det var i Norden
    fram till 900-talet-

  118. -med namn och uppfattning
    om ett eller inget eller flera språk-

  119. -det vet man absolut ingenting om.

  120. Det var säkert ett område
    med viss dialektvariation-

  121. -men med klar förståelse
    över området.

  122. Det har länge forskats
    om tidiga språknamn-

  123. -och det finns massor av källor. Jag
    ska bara säga att det faktiskt finns-

  124. -lite nya rön, så vitt jag...
    Ja, de är nya-

  125. -på det viset att det är belägg som
    har förbisetts av tidigare forskare.

  126. En engelsman disputerade på en
    avhandling för ett tiotal år sen-

  127. -om kontakter mellan engelsktalare-

  128. -och talare av "Old Norse".
    Han rotade fram ett par belägg-

  129. -som folk inte har sett på, fast det
    finns rik litteratur hos nordister-

  130. -om de här tidiga namnen.

  131. Det första han hittade
    var en krönika från 980-talet-

  132. -på latin. Den handlar om århundradet
    innan, när det var strider-

  133. -mellan engelsmän och daner,
    som han säger.

  134. En viktig engelsman stupade,
    och hans kropp fördes till en plats-

  135. "...qui Northuuorthige nuncupator,
    iuxta autem Danaam linguam Deoraby."

  136. "En plats som kallas Northworth"-

  137. -"men på det danska språket Djuraby."

  138. Det låter ju väldigt skandinaviskt.
    Det är alltså "rådjurens by".

  139. Platsen finns fortfarande,
    och den heter i dag Derby-

  140. -och som har gett upphov
    åt alla fotbollsderbyns namn.

  141. Men här har vi alltså
    det första kända belägget-

  142. -för något namn
    på något nordiskt språk.

  143. Det kom ett som Townend också
    hittade, eller drog fram ur glömskan.

  144. Det är från en predikan
    tio år senare ungefär, på engelska.

  145. Predikanten
    ondgör sig över hedniska gudar-

  146. -och talar om den romerska guden
    Merkurius, som var otrevlig-

  147. -och så säger han att "he is Ódon
    geháten odrum naman on Denisc".

  148. "Han kallas för Odon
    med ett annat namn på danska."

  149. "On Denisc"
    är nästan precis som "danish" nu-

  150. -så här har vi
    det första belägget för det.

  151. Språket kallades
    uppenbarligen för danska-

  152. -i England på 900-talets slut.

  153. Det var kanske inte så konstigt,
    för det var mest daner i England då-

  154. -men det är inte slut med det,
    som nordister vet.

  155. Sen kom ju en kristen mission
    även till Norden till slut-

  156. -och den började på Island.

  157. Islands allting beslutade år 1000
    att landet skulle bli kristet.

  158. Missionen kom igång, och på
    samma sätt som på de andra hållen-

  159. -så kom skrivkonsten
    med latinska bokstäver-

  160. -med den kristna missionen, vilket
    inledde den fantastiska utvecklingen-

  161. -med den enastående litteraturen där.

  162. Tidigt
    i den isländska skrifttraditionen-

  163. -så finns det här namnet
    "donsk tunga".

  164. Det liknar "danaam linguam". "Lingua"
    betyder både språk och tunga-

  165. -och "donsk tunga"
    är alltså en dansk tunga.

  166. Och namnet fanns ju bevisligen
    ett tag före skriften uppe i norr-

  167. -för nån skrift
    fanns inte där före år 1000.

  168. Och namnet användes helt klart
    i hela Norden, för att tala på och...

  169. För detta
    att tala på det egna språket.

  170. Det kändaste belägget
    är väl det hos Snorri Sturluson-

  171. -som skrev nordiska kungasagor,
    det vill säga "Heimskringla"-

  172. -som handlar om folk i Norden.

  173. Det står alldeles i början att det
    handlar om hövdingar-

  174. -som har haft rike i Nordanland-

  175. -och som
    "...á danska tungu hafa mælt".

  176. Alltså "...och som har talat
    på det danska språket."

  177. Detta var ungefär år 1200, och sen
    börjar han tala om Ynglingaätten-

  178. -som ju var baserad i Uppsala,
    och som var kungar där.

  179. Så det är tydligt att det inte alls
    bara är fråga om Danmark.

  180. Så det var ett nordiskt språk runt
    Nordsjön som talades i många riken-

  181. -och hade namn från ett av rikena.
    Ungefär som att engelskan-

  182. -hade ett namn från anglerna, så
    fick det här sitt namn från danerna.

  183. Under den här tiden
    fanns det få språk-

  184. -som var begränsade
    till en politisk enhet.

  185. Men av språkliga skäl
    så behövdes uppenbarligen ett namn-

  186. -för danskar och engelsmän-

  187. -begrep inte varandra bra,
    det framgår av åtskilliga belägg.

  188. Detsamma gäller
    för folk från Norden och tyskar.

  189. Det finns det också belägg för.

  190. Men tiden fortskred,
    och sen kommer ganska så snart-

  191. -belägg för ett nytt namn.
    "Norrønt mål" eller "norrøna".

  192. "Norrøn" är ju bara ett adjektiv.
    Nordlig, alltså.

  193. Och den termen
    dyker upp i åtskilliga källor.

  194. Det är omdiskuterat
    vad den egentligen står för.

  195. Det varierar i källorna.

  196. Ibland verkar det bara vara
    en synonym för danska-

  197. -men ibland verkar det mer som att
    det är den danskan som talas norrut.

  198. Så att säga.

  199. Det verkar som om att man
    betraktar det som en dialekt.

  200. Men distinktionen språk och dialekt
    kan man knappast tänka sig-

  201. -vid den här tiden. Men möjligen,
    och det har särskilt norrmän tyckt-

  202. -så betecknar "norrønt" språket
    specifikt i det norska riket-

  203. -som på 1200-talet
    var mycket framgångsrikt och starkt.

  204. Och omfattade ett stort område.
    Nuvarande Norge-

  205. -och även Island och öarna.

  206. Det kan tänkas att termen
    användes som kontrast mot "dansk"-

  207. -och möjligen mot danskt skriftspråk,
    fast det är ytterst tveksamt.

  208. Men det tycks finnas
    något slags antydan till en skillnad-

  209. -som inte bara är språklig,
    utan även politisk.

  210. Med stora reservationer. Dock är det
    ganska klart vad som hände i Danmark.

  211. I Danmark skrev man inte
    med den nya, latinska skriften alls-

  212. -som man gjorde på Island och i Norge
    under 1000- och 1100-talen.

  213. Danskarna kom inte igång med
    skrivandet förrän på 1200-talet-

  214. -och då kom framför allt lagtexter
    och sen snart mycket annat också.

  215. Men när språket väl kom-

  216. -så användes det i sammanhang
    som var rätt officiella-

  217. -och var i någon mån anknutet
    till den danska staten.

  218. Språkligt sett
    var den danska som då skrevs-

  219. -på vissa sätt avvikande
    från norrønt-

  220. -som hade börjat utveckla
    en normtyp för skrivning.

  221. I Danmark skrev man med
    ganska tydligt danska dialekter-

  222. -så det såg annorlunda ut. Och de
    använde naturligtvis namnet "dansk".

  223. Det var ju namnet på språket,
    det har aldrig ändrat sig.

  224. Hoppsan, där hamnade vi...

  225. Där skulle vi hamna.

  226. Nästan samtidigt med danskan,
    men lite senare-

  227. -så kom det texter i Sverige.

  228. Den första brukar ju dateras till
    1220-talet, Äldre Västgötalagen.

  229. Senare kom andra lagar.

  230. De skiljer sig språkligt
    ganska tydligt-

  231. -både från det danska och
    det norrøna i Norge och på Island.

  232. Så där har man ett svenskt språk,
    eller har man det?

  233. Språkligt sett skiljer det sig åt.

  234. Om man frågade folk som talade det
    är vi inte så säkra på svaret.

  235. Den som författade Västgötalagen-

  236. -bevisligen inte
    ansåg sig själv svensk.

  237. Det fanns bestämmelser
    i lagen vari framgår-

  238. -att "svensk"
    innebär "person från Svealand"-

  239. -och en västgöte sattes i kontrast
    till svensk på ett ställe i lagen.

  240. Han kan ha tänkt
    att språket heter svenska-

  241. -men det finns det inget belägg för.
    Men det kom däremot senare.

  242. Den svenska staten dök inte upp
    ordentligt som en enhet-

  243. -förrän på 1300-talet-

  244. -men blev ju efter hand
    starkare och stabilare.

  245. Namnet "svenska" kommer
    i början på 1300-talet i skrift-

  246. -för första gången,
    och inte så mycket senare-

  247. -så får man dokument
    där svenskan verkligen står fram-

  248. -som ett nationellt språk,
    får man väl säga.

  249. I den allmänna landslagen från 1347-

  250. -så talas om ett rike, Sverige,
    och språket omnämns-

  251. -på framträdande plats
    och flera gånger, som ett eget språk.

  252. Bland annat
    i motsättning till danska.

  253. Så man får ett nytt språk i Norden-

  254. -av politiska
    och i viss mån språkliga skäl.

  255. Men ett annat tog slut.

  256. I Norge...

  257. Mellan 1300 och 1400 kan man säga
    att man har dansk, man har svenska-

  258. -och kanske norrønt
    som särskild enhet.

  259. Det är tveksamt, men det finns i
    alla fall en början till en tendens-

  260. -att tala om ett särskilt språk där.
    Men det blev annorlunda.

  261. Norge var varken politiskt eller
    ekonomiskt lyckosamt på 1300-talet.

  262. Det gick från dåligt till värre.
    Norge drabbades mycket värre-

  263. -än andra nordiska länder av
    digerdöden. Väldigt många dog-

  264. -inklusive en stor del av de inte
    så många läs- och skrivkunniga.

  265. Det blev en nedgång på alla möjliga
    nivåer - ekonomiskt, politiskt, m.m.

  266. 1397 så kom Kalmarunionen-

  267. -som innebar att de tre nordiska
    länderna, som alla var kungariken-

  268. -fick en gemensam regent.

  269. Och det innebar för Norge, men inte
    för Sverige, att danskarna tog över.

  270. Kungen var i Danmark.

  271. Det innebar
    att danskarna tog över mycket.

  272. Norge kom ganska snart
    under dansk förvaltning-

  273. -och integrerades
    efter hand i Danmark.

  274. Framåt 1530-talet dekreterade
    den danska kungen helt simpelt-

  275. -att numera
    är det inte personalunion-

  276. -utan nu är Norge
    en provins i Danmark.

  277. Norge upphörde att existera
    som politisk enhet-

  278. -och ganska parallellt med det så
    försvann det norrøna skriftspråket-

  279. -och även namnet norrønsk
    ser man inte mycket av.

  280. Det skrevs inte mer på det, utan man
    skrev på språket som danskar använde-

  281. -och den avgörande saken
    rent skriftspråksmässigt-

  282. -var den danska bibeln som kom
    med införandet av protestantisk tro-

  283. -som ju innebär att man måste ha
    en bibel på folkspråket.

  284. Dansk bibel användes i Norge
    lika mycket som i Danmark-

  285. -och nån egen bibeltext kom icke.

  286. Så det blev ett språk mindre, kan man
    säga. Mestadels av politiska skäl.

  287. Däremot kom det till ett
    nästan samtidigt-

  288. -för Island,
    som från början var självständigt-

  289. -men som senare kom under norsk kung,
    hade sin egen utveckling.

  290. Det norrøna skriftspråket
    stod starkt där länge.

  291. När den norske kungen
    blev den danske kungen-

  292. -så kom de förstås under dansk kung.

  293. Det förblev under danskt styre
    väldigt länge.

  294. Dock hade danskarna inte alls
    så aktiv förvaltning där uppe-

  295. -som de hade i Norge, utan
    islänningarna lämnades åt sig själva.

  296. Och de ansåg sig använda-

  297. -norrønt språk länge.

  298. När
    den protestantiska religionen kom-

  299. -så infördes den uppifrån
    under stor motvilja på Island.

  300. Det tog lång tid,
    men till slut så blev det så-

  301. -och bedömdes det orealistiskt-

  302. -att islänningarna
    skulle använda den danska bibeln.

  303. De skulle varken begripa
    eller acceptera den.

  304. Utan bibeln översattes till isländska
    på 1580-talet-

  305. -och i samband med den-

  306. -så dyker namnet "íslensk" upp för
    första gången som namn på ett språk.

  307. Då började de kalla sitt språk för
    isländska och anse att det var det-

  308. -och därmed har man alltså
    ett nytt, nordiskt språk.

  309. Av språkliga skäl, för politiskt sett
    så ändrades ingenting.

  310. De var fortfarande under Danmark.

  311. En provins i ett danskt imperium.

  312. Så från 1500-talet till 1800-talet
    så hade vi tre nordiska språk.

  313. Danska, svenska och isländska.
    Svenskan stod stark på den här tiden-

  314. -och Sverige
    var framgångsrikt politiskt.

  315. Man tog över bitar av Danmark,
    som Skåne, Halland och Blekinge-

  316. -och lyckades införa
    det svenska standardspråket.

  317. Danmark hade liknande ambitioner-

  318. -men dock var det mer problematiskt-

  319. -på det rent språkliga planet.

  320. Man hade stora dialektgrupper
    som hävdade sig på ett annat sätt-

  321. -än vad svenska
    perifera dialekter gjorde.

  322. Framför allt var det norskan,
    men även färöiskan och bornholmskan-

  323. -som är långt ifrån standarddanskan.

  324. Det diskuterades på 1700-talet,
    när man arbetade med standardisering-

  325. -och riksspråksskapande i Danmark.

  326. Island
    var ju enhetligt och konservativt.

  327. Så var läget.
    Man hade ett trespråksystem-

  328. -men 1814 så hände nåt helt nytt.

  329. Danmark hade otur, och stod
    på fel sida i Napoleonkrigen.

  330. Man blev därför av med Norge.

  331. Norge blev isolerat i många år
    genom en engelsk blockad.

  332. De lade skepp i Nordsjön, så Norge
    och Danmark hade ingen kontakt-

  333. -på sex eller sju år.
    Från 1805 eller 1806 och framåt.

  334. Och...

  335. 1814 tänkte norrmännen:
    "Nu har vi chansen. Vi gör oss fria!"

  336. De skrev en grundlag, som...

  337. Den proklamerades den 17 maj 1814.

  338. Där stod inte mer om språk än att
    ämbetsmän ska kunna landets språk.

  339. Men norrmännen var för snabbt ute.

  340. Segrarmakterna i Napoleonkrigen,
    bland annat England och Sverige-

  341. -hade bestämt
    att Norge skulle gå till Sverige.

  342. Efter vapenskrammel och lite småkrig-

  343. -så insåg norrmännen att de var
    tvungna att ta upp förhandlingar.

  344. Som gick ganska bra,
    för den svenska kungen gick med på-

  345. -att det inte skulle bli en provins
    i Sverige, som med Danmark-

  346. -utan att man skulle bli
    en egen stat med egen grundlag.

  347. Dock i personalunion med Sverige.

  348. Och i anledning av det fick man inte
    avskaffa grundlagen man hade infört-

  349. -utan modifiera den
    inför unionens skapande.

  350. Och i den modifierade grundlagen-

  351. -dyker det plötsligt upp
    ett nytt språk - norskan.

  352. Adjektivet "norsk"
    finns från 1600-talet

  353. -och betecknar en dansk dialekt.

  354. Det här är första belägget
    för det norska språket.

  355. Det står i själva grundlagen,
    och bakgrunden var säkert-

  356. -att norrmännen
    var rädda för att svenskarna-

  357. -skulle vilja införa svenska
    som förvaltningsspråk.

  358. Det hade svenskarna inget intresse
    av, men norrmännen införde detta.

  359. Så de hade ett språknamn
    innan de hade ett språk.

  360. I varje fall inte ett skriftspråk.
    Skriftspråket förblev ren danska-

  361. -som användes
    i åtskilliga decennier därefter.

  362. Men efter hand,
    under andra delen av 1800-talet-

  363. -så utarbetades ett nytt skriftspråk,
    eller rättare sagt två stycken.

  364. Det som då kallades landsmål - mer
    revolutionärt, byggt på dialekter-

  365. -och dansk-norsk,
    som var en revisionistisk idé-

  366. -där man gick in för sakta för-
    ändringar mot de norska statsmålen.

  367. De kallas nu för nynorsk och bokmål,
    och finns fortfarande kvar båda två-

  368. -men statens språk är ju ett, norsk.

  369. Det blev alltså ett nytt språk,
    nästan uteslutande av politiska skäl.

  370. Och till slut ännu ett språk.

  371. Färöiska, som kom 1948.

  372. Färöarna hade varit under danskt
    lika länge som Island-

  373. -men 1940 hamnade de under England,
    eftersom Tyskland ockuperade Danmark.

  374. Engelsmännen satte sig på Färöarna
    av strategiska skäl-

  375. -och när det skulle lämnas tillbaka
    så hade färöingarna-

  376. -en bra förhandlingsposition. "Vi kan
    vara med er, under förutsättning"-

  377. -"av stor självständighet.
    Vi vill ha vårt eget språk erkänt."

  378. Och så blev det.
    Därmed har vi i Norden-

  379. -nu faktiskt fem språk.

  380. Íslenska, føroyskt,
    norsk, svenska och dansk.

  381. Från det ursprungliga danska språket.

  382. Det kan förefalla förvånande, men
    utvecklingen påminner väldigt mycket-

  383. -om vad som har hänt i Europa
    de senaste tusen åren.

  384. Från en situation
    där det fanns en massa småriken-

  385. -och en massa stora riken utan klara
    korrespondenser med språkgränser-

  386. -så har man fått en situation
    där språkgränser-

  387. -och politiska gränser nästan är
    identiska över stora delar av Europa.

  388. Och precis det har hänt
    även i vår del av världen.

  389. Och där får jag sluta för dagen.

  390. Då har vi tio minuter för frågor.

  391. Vi kan börja där uppe.

  392. Jag undrar över begreppet svenska.

  393. Har det nån koppling till svionerna,
    och har det hetat svionsk nån gång?

  394. Finns det nån glidning där?

  395. Jag är ju inte alls nordist själv-

  396. -och vill vara försiktig med det,
    men svioner känner jag till-

  397. -för den termen finns i antiken.

  398. Bara hos en författare, tror jag.

  399. Nästan alla, eller alla,
    så vitt jag vet, är överens om-

  400. -att basen i det där är "sui",
    som är detsamma som i "svear".

  401. Och "ones" är en ändelse
    som man i latin och även i grekiskan-

  402. -gärna hängde på namn på folk-

  403. -så det verkar inte
    vara nåt underligt.

  404. Det är nog nån som har plocka upp
    ett namn som lät som "sui" nånting.

  405. Jag tror att jag har sett nån som
    tvekar om detta verkligen är svear-

  406. -men den allmänna åsikten
    är att det är samma ord.

  407. Utvecklingen i detalj
    vågar jag inte redogöra för.

  408. Jag tänkte på det du sa om Danmark
    och Sverige på 1600-talet-

  409. -och språklig homogenitet,
    där du skiljde ut Bornholm.

  410. Fanns det inte också i Sverige
    områden som var rätt udda?

  411. Där man talade konstiga avarter
    av svenska. Jag tänker på-

  412. -svenska delen av Finland,
    på Estland, på Gotland-

  413. -och kanske också dalmålen.
    Vad tror du om det?

  414. Det håller jag fullständigt med om.
    Jag uttryckte mig kanske slarvigt.

  415. Jag menade inte
    att Sverige var mindre splittrat-

  416. -men däremot har jag fått intryck av
    att det var mer politiskt nödvändigt-

  417. -för den danska styrelsen-

  418. -att ta lite hänsyn till det här.

  419. Jag är ingen expert, men det finns
    en ganska ny avhandling om det där-

  420. -som är gjord i Norge.
    Jag kommer inte ihåg vad han heter-

  421. -men han har gått igenom den danska
    språkriktigheten under 1700-talet-

  422. -framför allt mot bakgrund av att
    han vill veta norskans förhistoria.

  423. Där framgår det
    ganska tydligt att det fanns-

  424. -intressenter i Norge som pressade på
    för att norska språkformer-

  425. -skulle komma in
    i den danska riksnormen.

  426. Sånt tror jag inte fanns
    från Gotland eller Finland.

  427. Det är den skillnaden
    jag ville framhålla.

  428. Finns det några belägg alls för-

  429. -att man i Sverige,
    alltså svear och götar-

  430. -har använt termen donsk eller dansk
    om sitt språk?

  431. Eller är det snarare
    avsaknaden av nån beteckning-

  432. -att man inte hittat nånting där det
    står om götiskt eller sveiskt mål-

  433. -som gör att man drar slutsatsen att
    det var donsk de kallade sitt språk.

  434. Ja, det är nog det senare.

  435. Det finns så vitt jag vet,
    och jag har försökt se efter-

  436. -inga som helst belägg-

  437. -för att folk från nuvarande Sverige
    eller från Svealand eller Götaland-

  438. -har sagt att de talar danska.

  439. Men det finns inga belägg alls-

  440. -för vad några personer
    från den tiden har sagt.

  441. -Folk skrev ju inte nåt då.
    -Jag tänkte i tidiga latinska...

  442. Folk som beskrev
    att de kallade sin tunga för donsk.

  443. Men samtidigt
    har jag svårt att föreställa mig-

  444. -att de västgötar
    som ville ha olika betalt-

  445. -för om man slog ihjäl en västgöte,
    en smålänning, en östgöte.

  446. Det var i stort sett gratis
    att slå ihjäl danskar och tyskar.

  447. Att de skulle se sig själva
    som talande samma språk-

  448. -som de där
    som man kunde slå ihjäl gratis.

  449. Ja, det är ju faktiskt
    en viss skala där.

  450. Det finns nåt liknande
    i en isländsk lag-

  451. -fast inte riktigt likt.
    Där är det också en skillnad i böter-

  452. -mellan inländsk och utländsk man.

  453. Här var det en hel skala,
    där det var dyrast med västgöte.

  454. Svensk var ganska högt upp, men det
    var en annan kategori än västgöte.

  455. Men det finns inga belägg
    åt nåt håll-

  456. -för vad folk kan ha kallat sig
    här uppe, precis som i hela Norden.

  457. De allra första beläggen
    är ju de där som jag har visat.

  458. Ursäkta att jag frågar igen.
    Jaha, det var en till. Okej.

  459. Jag undrar om du kan reda ut
    det grekiska ordet-

  460. -som har med daner att göra.
    Om det finns nån koppling till det.

  461. Jag tänker... Finns det inte nåt
    med danae, eller är det i latinet?

  462. Jaha... Jag gick förbi
    detaljförklaringen-

  463. -om vad det stod på latin om danerna.
    Det stod inte vad det brukar göra.

  464. Normalt heter det danska språket
    "lingua danica" på latin.

  465. Danicus är termen
    för dansk på latin sen länge-

  466. -och människorna heter "dani".

  467. Men i den här första texten
    som ni såg stod det "danaam linguam".

  468. Ett helt annat adjektiv, "danaos",
    som normalt betyder greker.

  469. Det är det som finns
    i en väldigt känd vers-

  470. -av Vergilius.

  471. Om att jag misstror grekerna
    även när de kommer med gåvor.

  472. Men det är faktiskt en term
    som kunde betyda greker.

  473. Men det är uppenbart
    att i just den här texten-

  474. -så avsåg författaren danskar-

  475. -för det står strax innan
    att de var "dani".

  476. Nåt mer har jag inte där. Vad
    grekerna på medeltiden eller så-

  477. -kallade danerna vet jag inte,
    för det har jag inte läst nåt om.

  478. Jag misstänker att de kallade dem
    för "danoi" eller nåt sånt.

  479. Det finns inga kopplingar
    till Tanais?

  480. -Det gamla ordet för Don.
    -Don? Nej, det vet jag inget om.

  481. Det vågar jag inte säga nåt om.

  482. Tack. Jag undrar
    om begreppet "Old Norse" på engelska-

  483. -är synonymt med donsk tunga,
    eller är det nåt helt annat-

  484. -eller överlappar de varandra?
    Som Beowulf är skriven på.

  485. Jag hoppas att nån anglist vet nåt
    om det, för det gör inte jag.

  486. -Du får passa på frågan.
    -Jag vet inte.

  487. Tack ändå.

  488. Sätter man över huvud taget namn
    på sitt eget språk?

  489. Man behöver väl egentligen inte det
    förrän man ska beskriva nån annan?

  490. Jag tänkte på frågan vad svenskarna
    kallade sitt eget språk.

  491. Det har jag intresserat mig för på
    olika håll i världen, och svaret är-

  492. -att det är väldigt olika.

  493. I olika delar av världen
    så har det hänt på olika sätt.

  494. Det är ganska vanligt att språknamn
    uppkommer i kontakter så där-

  495. -och att det ibland är de som är
    utanför gruppen som skapar namnet.

  496. Så kan det mycket väl gå till-

  497. -men det händer att folk håller hårt
    på sitt eget språknamn som de haft.

  498. Det finns ganska många situationer
    där flera språknamn används.

  499. Det finns olika språknamn. Vi kallar
    språket i Finland för finska.

  500. Det gör ju inte
    de finskspråkiga själva.

  501. Så det är en komplicerad historia.
    Det är inte bara på ett sätt.

  502. Det absolut vanligaste...
    Det är ju så att det egna språket-

  503. -omtalas
    i de äldsta svenska källorna-

  504. -och ordet svenska kom snart in,
    för det finns inte så mycket gammalt.

  505. Men oftare talar man
    om "vårt mål", vårt språk.

  506. Det är detta fenomen som...
    Trudgill kallade det för fokusering.

  507. Man är medveten om
    att man har ett språk-

  508. -men man behöver inte
    kalla det för nåt.

  509. Det är väl ofta som du säger, att nån
    utifrån talar om det på det viset.

  510. Det skulle ju förklara mycket
    med dansk tunga-

  511. -om det är Frankerriket
    eller i England rent av-

  512. -eller nånstans som man har börjat
    tala om dansk tunga.

  513. Det finns ju gamla idéer... Den här
    mannen som aldrig blev erkänd.

  514. -Håkon Meltoft hette han, va?
    -Melberg.

  515. Han blev ju alltid utskrattad-

  516. -och hindrades
    i sin lingvistiska verksamhet-

  517. -bara för att han menade att...

  518. Som norrman var det omöjligt att
    påstå att danskarna hade varit...

  519. Att de hade haft ett inflytande-

  520. -över stora delar av Norge,
    liksom över västra Sverige.

  521. Men det är många som har sagt det
    på senare tid med större framgång.

  522. Så det är svårt att säga
    vad som är sant och falskt här.

  523. Men man har talat om sitt språk
    utan att ha ett namn på det.

  524. Ja, visst är det så, och så är det
    ju i många språkgemenskaper.

  525. Det kanske inte är så vanligt
    att nån behöver prata om språket.

  526. Beroende på yttre kontakter och sånt.

  527. Tack för att du tog upp Melberg.

  528. Det är en oerhört nyttig, tjock volym
    från början av 1950-talet

  529. -som går mer grundligt än nåt annat
    som handlar om detta med dansk tunga.

  530. Och han har... Townends belägg-

  531. -är egentligen de första som har
    dykt upp som inte står i Melberg.

  532. Alla andra efter Melberg har
    bara plockat exempel från honom.

  533. Men han hade till skillnad från
    de flesta som skriver om sånt där-

  534. -en klar hypotes, nämligen att-

  535. -eftersom man kallade språket
    för danska i hela området-

  536. -så måste det ha berott på att
    området en gång hade varit danskt.

  537. Han byggde det på vissa paralleller.
    Så har det varit på andra håll.

  538. Först kommer nån och erövrar,
    och sen med tiden börjar man tycka-

  539. -att det är ens eget språk.
    Det var inte en omöjlig idé-

  540. -men få har nappat på den.

  541. Dock har ju till exempel
    Lotte Hedeager-

  542. -haft idéer som inte är så olika det.

  543. Vi kan väl tacka Tore med en applåd.

  544. Text: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tala med donsk tunga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Donsk tunga heter det äldsta nordiska språket, som talades av alla runt Nordsjön. Det var ett språk för hela Norden som tog sitt namn från Danmark. Här berättar professor Tore Janson om vårt språkliga ursprung och poängterar att svenska inte blev ett särpräglat eget språk förrän på 1300-talet. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Svenska > Språkbruk > Nordiska språk, Svenska > Språkbruk > Språkhistoria och allmän språkvetenskap
Ämnesord:
Nordiska språk, Språkhistoria, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Grammatik i radikal förändring

Hon har mat ätit. Den här ovanliga ordföljden var alldeles självklar på 1500-talet i Sverige. Vårt språk och grammatik har radikalt förändrats under årens gång. Här talar Erik Magnusson Petzell, forskare vid Institutet för språk och folkminnen, om sina upptäckter. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Det luriga med lyftningsverb

Har du koll på vad som är lyftning och vad som är kontroll i den snåriga grammatikvärlden? Det har Rickard Ramhöj, doktorand på Göteborgs universitet, som här berättar om sin forskning om utvecklingen av lyftningsverb i den engelska språkhistorien. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Ett språkhistoriskt mysterium

Negationsharmoni i de germanska språken. Det är melodin för Henrik Rosenkvist, språkforskare vid Göteborgs universitet. Här berättar han om sina många upptäckter i de gamla folkspråken. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Oväntade grammatiska bestämdheter

I dagens språk finns spår av urgamla grammatiska mönster. Här berättar Camilla Wide, professor vid universitet i Åbo, om oväntade bestämdheter i det svenska språket. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Hur skapas grammatik?

Grammatik är klistret som håller ihop orden. Det är den förklarande tesen som Evie Coussé och Peter Andersson berättar om i sin föreläsning. Här talar de om nya och oanade dimensioner inom grammatikens fält. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

50 nyanser av modala hjälpverb

Hur ser utvecklingen ut för verben idag? Marika Lagervall, språkforskare vid Göteborgs universitet, berättar här om grammatikens utveckling. Hon menar att verben befinner sig i en ständigt pågående förändringsprocess och utvecklas med trenderna i språket. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Tala med donsk tunga

Donsk tunga heter det äldsta nordiska språket, som talades av alla runt Nordsjön. Det var ett språk för hela Norden som tog sitt namn från Danmark. Här berättar professor Tore Janson om vårt språkliga ursprung och poängterar att svenska inte blev ett särpräglat eget språk förrän på 1300-talet. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Colm Tóibín + Kristoffer Leandoer

Kan man som vuxen förlåta en avståndstagande mor? Författaren Kristoffer Leandoer pratar med irländske författaren Colm Tóibín om hans bok "Nora Webster", om sorgen efter att ha förlorat någon och om hur det är att minnas. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.