Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Föreläsningar och samtal från Specialpedagogikens dag 2015. Inspelat den 25 mars 2015 vid Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015 : En historia om asperger och självförtroendeDela
  1. Hej. Jag skulle berätta lite om...
    Ja...

  2. Jag skulle berätta lite om
    asperger och självförtroende–

  3. –utifrån mina egna erfarenheter.

  4. Nu var jag lite sen
    med min första dikt–

  5. –som heter "Inuti julens hjärtnav".

  6. Det beror på
    att jag gjorde den på julen först.

  7. "Men julen varar än till påska"–

  8. –och en del historiker anser
    att Jesus föddes på våren.

  9. "Inuti julens hjärtnav".

  10. Hej, jag är Anders,
    en gubbe med mycket pirredarr

  11. En snubbe
    vilse i hjärnvindlingarnas virrvarr

  12. Jo, julens näsa är röd
    Ja, dess nos är färgad som en ros

  13. Den rodnar
    när rentjuren Rudolf ser sin ko

  14. För elva år sen vid denna tid, ut ur
    novembers, decembers kyla sköts jag

  15. in i inuti i gosig igloo

  16. Juli hade stängd dörr,
    där fick jag inte va'

  17. Länge var inuti det enda enbart bra

  18. när andra hade skrikit och snackat
    skitigt och inte velat ha mig

  19. Men då kommer någon på:
    Det här arbetet är inte för dig

  20. Bara daglig verksamhet
    Det är viktigt för mig

  21. Dagligen självkänslans stärk-fram-pet
    för mig framåt ren fjällbäck

  22. Lite förtydligande
    av det som Margareta sa...

  23. Jag kommer från Ateljé Inuti 2.

  24. Jag har varit där länge,
    men inte hela livet.

  25. Jag föddes i en stad–

  26. –men jag hade redan på den tiden
    intresse för att titta på konst.

  27. Jag och min mamma gick ut och tittade
    på statyer och var ute i naturen.

  28. Redan då hade jag ett naturintresse
    och ett konstintresse.

  29. Jag kände mig...

  30. När man är väldigt liten
    har man ju frihet, kände jag.

  31. Jag hittade på sånger.
    Jag vet inte om jag ska sjunga.

  32. Här är en från förskoleåldern:

  33. Apan Albert, brun i blad
    dricker nu sin kopp choklad

  34. Chokladen drack Albert opp
    sitter nu i trädets topp

  35. Det här var...

  36. En kollega har gjort ett härligt
    konstverk som sitter över dörren–

  37. –där det står: "Du är ett mirakel".

  38. Först tänkte jag: Det är överord,
    i alla fall när det gäller mig.

  39. Men jag funderade på det-

  40. -att man när man föds
    har fantastiska förmågor.

  41. Det anser jag att alla har,
    fast de är olika.

  42. Alla kanske inte kan hitta på sånger
    och teckna, man alla kan nånting.

  43. Men när jag började skolan tappade
    jag det här med att göra melodier.

  44. Det var ett detektivprogram då
    som hette...

  45. Det handlade om en pojke med autism.
    Många har beskrivit autism som...

  46. Asperger är en typ av autism, men jag
    tror att aspbergerdiagnosen är borta.

  47. Man säger
    att man hamnar i en glaskupa.

  48. Historien hette "Pojken i glaskupan".

  49. De hade svårt att nå fram
    till vittnet som hade autism.

  50. Jag upplevde det bokstavligen
    som att det sänktes ner en glaskupa.

  51. Jag blev utanför de andra i klassen.

  52. Jag blev hackkyckling. Jag umgicks
    inte med de andra på skoltid.

  53. Samtidigt, paradoxalt nog, kände jag
    mig instängd fast jag var utanför.

  54. Det har nog att göra med det
    att självförtroendet gick ner.

  55. Men jag sökte mig ändå ut.
    Jag åkte ut i naturen och cyklade.

  56. På mellanstadiet
    cyklade jag flera mil på slätten.

  57. Jag cyklade
    för att köpa koboltblå akrylfärg.

  58. Jag hade börjat
    färglägga teckningarna också.

  59. Jag gjorde hundar
    och tecknade serieteckningar.

  60. Jag gjorde bilderböcker
    med undervattensbilder.

  61. Jag började återfå lite av friheten
    men jag var ändå utanför.

  62. Till slut flyttade jag utomlands.

  63. Det upplevde jag som det första
    steget att komma ur glasbubblan.

  64. Där nådde jag fram. I princip
    alla där hade utländsk bakgrund.

  65. Jag tror att de var mer vana
    vid att folk var olika.

  66. Jag fortsatte med att studera djur
    och ritade rovdjur.

  67. När jag kom tillbaka till Sverige–

  68. –så blev det så
    att jag började må sämre.

  69. Jag fick inte kontakt
    med klasskamraterna lika mycket.

  70. Därefter fortsatte jag att studera
    naturvetenskap, alltså biologi.

  71. Jag tecknade av ett mätinstrument som
    heter den adiabatiska kalorimetern.

  72. Man mäter hur mycket energi det finns
    i växter eller organiskt material.

  73. Den ritade jag av. Jag fortsatte att
    teckna, fast det var naturvetenskap.

  74. Men när det var dags
    att komma ut i arbetslivet–

  75. –då började jag må sämre.

  76. Jag fick anfall
    och hade svårt att andas.

  77. Jag gick till Studenthälsan.

  78. Då konstaterade de att jag både
    hade astma och led av panikångest.

  79. Det som var intressant då var att...

  80. Jag ville hitta
    nåt sätt att kombinera–

  81. –konsten och
    den naturvetenskapliga biologisidan.

  82. Det fanns en kurs
    i journalistik för biologer.

  83. För att komma in
    gjorde jag högskoleprovet.

  84. Jag fick panikångest under provet,
    men fick rätt så bra betyg.

  85. 1,8 hette det då.

  86. Sen gick jag en kurs
    för att förbättra det.

  87. Jag skrev gamla högskoleprov.

  88. Jag tog det igen nästa säsong
    och lyckades då få högsta betyg.

  89. Det intressanta är
    att panikångesten blev mycket bättre.

  90. Jag fick den
    mycket mer sällan och mindre.

  91. Jag tror att de flesta behöver
    bättre självförtroende.

  92. Det finns kanske några som är lite
    övermodiga, men...

  93. De får hålla för öronen-

  94. -men i övrigt får ni
    suga åt er som tvättsvampar–

  95. –av den här diktgrejen.

  96. Dolan, dalan, dulan, dolan,
    dölan, dälan, dingan, dej

  97. Tjolan, tjalan, tjulan, tjolan,
    tjölan, tjälan, tjingan, tjej

  98. Tjingan-tjong, dingan-dong

  99. Pling, plong. Du-du-du-du-du-du-du

  100. I stumble and fall, look out
    at the sky at this starball of ours

  101. For Ramses, son of Ra

  102. The sun is Ramses

  103. The sun, you are "bra"!

  104. Kung Amon Ra han hade en dröm

  105. Kung Amon Ra han hade
    en sällsynt dröm inuti i en dröm

  106. Amon Ra uti jordens djup...

  107. Amon Ra uti jordens djup

  108. I sin dröm han såg Amon Ra

  109. Ja...

  110. Jag vet inte om, men...

  111. Det handlar lite om att alla är...
    Ra är ju...

  112. Det finns lite olika bud
    om hur man ska uttala det.

  113. Ra är ju sol. Så du är solen,
    ville jag försöka säga.

  114. Sen var det tyvärr inte slut där.

  115. Den här kursen,
    journalistik för biologer...

  116. För att få läsa till journalist så
    måste man ha jobbat som journalist.

  117. Jag hade inte den erfarenheten.
    Jag hade svårt att hitta jobb.

  118. Det beror lite på asperger att
    man inte förstår det underförstådda–

  119. –att man kan söka
    fast man inte uppfyller kraven.

  120. Om det stod 50 års erfarenhet
    kanske man kunde söka ändå.

  121. Jag visste inte
    att man behövde sälja sig själv–

  122. –och hur man skulle göra.

  123. Då kom panikattackerna
    och panikastman tillbaka.

  124. Men då började jag
    paradoxalt nog att måla mer.

  125. Jag gick en akrylkurs
    och köpte nya färger.

  126. När jag tog fram färgerna var det som
    när Proust doppade sin madeleinekaka.

  127. Jag kände min barndoms frihetskänsla.
    Det var en positiv grej.

  128. Sen utreddes jag
    och fick den här aspergerdiagnosen.

  129. Via Aspergercenter som låg vid
    Södersjukhuset, gick vi på utflykter.

  130. Bland annat besökte vi en ateljé, som
    jag hade längtat efter i flera år.

  131. Den ateljén hette Inuti.

  132. En tjej frågade
    om man kunde börja där.

  133. Jag vågade inte drömma om det,
    men chefen sa ja.

  134. Det var en underbar ateljé med konst
    jag inte visste att man fick göra.

  135. Det var händer tryckta i olika färger
    och dansande figurer.

  136. Vi hoppade på det direkt. Jag fick
    börja där och har varit där länge nu.

  137. Det är fantastiska möjligheter.

  138. Att kunna få ett riktigt jobb,
    som jag nämnde i första dikten–

  139. –stärker självförtroendet oerhört.

  140. Vi är här idag, tack vare att vi fick
    kontakt via Helen Knutes Nyqvist–

  141. –med Specialpedagogiska
    institutionen.

  142. Jag får möta fantastiska människor
    och göra fantastiska grejer.

  143. Jag upplevde mer och mer–

  144. –att då sprängdes
    den här så kallade glaskupan.

  145. Men det som jag kanske
    inte riktigt nått fram till ännu–

  146. –är det här med kärlek
    och tjejer och sånt.

  147. Den sista handlar om den längtan.

  148. Nåt som är bra med Inuti är att göra
    konst man kanske inte får göra.

  149. Det är, som man brukar säga,
    att gå utanför ramarna.

  150. Nu ska vi se...

  151. ...hur det går med snörena.

  152. Den här heter "Odjurets skönhet".

  153. Tidigt, strax innan diset ska lätta

  154. hörs dundret av tystnad
    som sänkt sig kring storbergets hetta

  155. Då sker undret!

  156. En knopp tittar opp

  157. En kal hjässa,
    en gubbe kan också vara prinsessa

  158. Ett monster kan vara ett blomster

  159. om bara skönheten ser hos odjuret mer
    än bara vad ytskiktet ger vid handen

  160. Så, hon ser ner
    under ensamhetens dödskuggas dal

  161. ner i en gruvort, helt sval

  162. Hon ser ut, över, förbi
    en flack tallpelarsal

  163. Hon ser inuti
    den oändliga kärleksfärgens by

  164. Da-da-da-da-da-da-da-da-da

  165. Give me my girl
    for I can't live without her

  166. Do-do-do-do-do-do

  167. Tack!

  168. Textning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En historia om asperger och självförtroende

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Konstnären Anders Wettler har Aspergers syndrom och berättar med hjälp av sina texter om en smärtsam resa för att passa in. Idag har han en ateljéplats i ett kooperativ för konstnärligt begåvade personer med funktionsnedsättning. Inspelat den 25 mars 2015 vid Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Autismspektrumstörningar, Konstnärer, Neuropsykiatriska diagnoser, Personer med Aspergers syndrom, Psykiatri
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Stress hos pojkar och flickor i tonåren

Professor Petra Lindfors berättar om ett femårigt projekt där man har försökt mäta ungdomars upplevelse av stress. Har stressen hos ungdomar ökat och vad beror det på? Vilka fysiska uttryck visar sig hos ungdomar som upplever sig stressade? Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Barns och ungdomars psykiska hälsa

Curt Hagquist är professor i folkhälsovetenskap och berättar om kopplingen mellan ungdomars psykiska hälsa och stigande arbetslöshet bland unga. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

En historia om asperger och självförtroende

Konstnären Anders Wettler har Aspergers syndrom och berättar med hjälp av sina texter om en smärtsam resa för att passa in. Idag har han en ateljéplats i ett kooperativ för konstnärligt begåvade personer med funktionsnedsättning. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Historiskt om barns och ungdomars hälsa

Barnläkaren Carl Lindgren berättar om Sveriges barnmedicinska historia. Han säger att det sannolikt aldrig funnits en barnpopulation som haft bättre hälsa än den barnen i Norden har idag. Samtidigt minskar känslan av välbefinnande. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Hälsan hos nyanlända flyktingbarn

Överläkaren Anders Hjern berättar om sina erfarenheter av att i mer än 30 år ha jobbat med flyktingbarn. Han säger bland annat att skolan är den viktigaste faktorn för barnens hälsa. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Elevsamtal vid utredning

Barbro Johansson forskar vid Specialpedagogiska institutionen och föreläser om hur man kan bygga upp förtroende i samtal med ungdomar. Hon menar att det viktigaste är att lyssna. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Samverkan kring flerspråkighet

Elisabeth Lindén är forskare i specialpedagogik och här föreläser hon om elever i grundskolan som har ett annat modersmål än svenska. Hon anser att flerspråkiga elever ska kunna få sin första läs- och skrivundervisning i olika ämnen och på olika språk samtidigt. Nyckeln till framgång är samverkan mellan modersmålslärare och specialpedagoger och att man bygger läsningen på elevens starkaste språk. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Har det blivit omodernt med moderna språk?

De stora moderna språken tyska, franska och spanska får allt svårare att locka till sig både lärare och elever i skolan. Vad beror den här dalande populariteten på? Vilka förklaringar kan man hitta om man lyfter blicken från skolan och ser på hur språk värderas i det omgivande samhället? Och om färre nu lär sig tyska, franska och spanska - vad spelar det egentligen för roll?